Regeringen föreslår att den utökade kameraövervakningen skall kopplas till AI-stödd automatiserad ansiktsigenkänning i realtid.
I en promemoria som nu går på remiss föreslår regeringen att polisen skall få möjlighet att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för att bekämpa brott.
I sitt pressmeddelande anger regeringen ett antal exempel på när detta skulle kunna komma till nytta. Och visst kan det vara så.
Problemet är att allt kan motiveras. Kameraövervakning av alla rum i alla bostäder skulle lösa och förhindra många brott.
Enligt EU:s AI Act är automatiserad ansiktsigenkänning på allmän plats förbjuden. Med undantag för de rättsvårdande myndigheterna. Och då med begränsningar.
I sin promemoria maxar regeringen hur långt den får gå för EU. Vilket ger en rätt omfattande katalog över tillåtna användningsområden.
Samtidigt har regeringen givit grönt ljus till en kraftig utbyggnad av antalet övervakningskameror i vårt samhälle. Vilka kommer att användas för nämnda ansiktsigenkänning.
Ett problem med automatiserad ansiktsigenkänning med kameraövervakning i realtid är att alla granskas och får sina ansikten matchade mot aktuell sökdata – därmed utsätts alla för en form av integritetskränkning.
En mindre filosofisk invändning är att man skapar ett system som riskerar att växa till att en dag kunna kontrollera var alla medborgare befinner sig. Vilket är frestande lätt att missbruka.
Övervakningslagar utökas alltid med tiden, vad gäller syfte och omfattning.
Och det finns många andra problem med automatiserad ansiktsigenkänning. Systemet flaggar till exempel ofta fel personer, speciellt vad gäller icke-europeisk etnicitet. Även falska flaggningar kan få påtagliga negativa konsekvenser för den enskilde.
Detta är ännu ett steg mot den totala övervakningsstaten.
• Regeringen: AI för ansiktsigenkänning i realtid – ett nytt effektivt verktyg för polisen »
CC0
