Regeringens fullmaktslag är speciellt riskabel i vårt uppkopplade, kontantlösa samhälle

Ur regeringens lagrådsremiss om en fullmaktslag för att bekämpa coronaviruset:

»Regeringen ska enligt förslaget få meddela särskilda föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, men enbart om det av smittskyddsskäl behövs för att hantera spridning av det virus som orsakar covid-19.«

Vilket i stort sett kan betyda vad som helst – så länge det finns något slags koppling till COVID-19.

Till exempel kan det öppna för att tvinga medborgarna att använda appar för smittspårning, rätt att resa eller för en mer heltäckande mobilspårning.

Teoretiskt sett skulle lagen även kunna användas för att begränsa enskildas tillgång till internet för den som till exempel anses undergräva regeringens trovärdighet eller auktoritet i krishanteringen. Det är knappast troligt att så skulle ske. Men med den aktuella skrivningen är det ändå möjligt.

En annan risk är att den nya lagen skulle kunna användas för att begränsa enskildas ekonomiska aktiviteter när krisen börjar få än större genomslag i ekonomin. Vilket, med tanke på att Sverige är ett i princip kontantlöst samhälle, kan få långtgående konsekvenser för individens frihet och självbestämmande. (Se till exempel vad som hände på Cypern under Euro-krisen, då staten helt sonika konfiskerade en del av alla banktillgodohavanden.)

Det är i detta sammanhang viktigt att regeringsbeslut som fattas under den nya fullmaktslagen omedelbart underställs riksdagen för att godkännas eller upphävas. Att riksdagen vid senare tillfälle – efter tidsödande beredning – får möjlighet att upphäva beslut räcker inte. Inskränkningar av våra fri- och rättigheter måste – om de över huvud taget skall vara acceptabla – ha bredast möjliga demokratiska förankring.

Om historien lärt oss en sak, då är det att tillfälliga rättighetsinskränkningar tenderar att förlängas eller bli permanenta.

/ HAX

Mer skattepengar till etablerad media i coronakrisens spår

Stödet till traditionella media utökas till 200 miljoner kronor på grund av coronakrisen, meddelar regeringen. Med redan existerande press- och distributionsstöd handlar det nu om miljardbelopp av skattepengar som pumpas in i en bransch med grundläggande strukturproblem.

Jag skall inte uttala mig om huruvida detta är nödvändigt. Men här finns ett grundläggande problem att fundera över.

Media har som en av sina främsta uppgifter att granska makten. Inte minst i tider som dessa. Det gäller så väl hur man hanterar den pågående krisen som underliggande brister i den civila beredskapen.

Frågan är hur kritiska media kan, vill och vågar vara när de är beroende av ekonomiskt stöd från den maktapparat de förväntas granska.

Detta är en känslig fråga, vilket märks när man i andra sammanhang ifrågasätter det vanliga presstödet. Inte desto mindre är den högst relevant. Om det finns en oro för att annonsörer indirekt kan komma att styra medias rapportering – bör inte samma oro då finnas när det är staten som betalar ut pengarna?

Samtidigt känns det en smula ironiskt att media nu får statsstöd för att hantera det hysteriska tonläge som de själva underblåser. Naturligtvis skall media rapportera utförligt och korrekt om krisen. Men det går inte att frigöra sig från känslan av att rapporteringen innehåller tydliga inslag av sensationalism – i syfte att övertrumfa både konkurrenterna och sig själva i en extremt uppskruvad nyhetscykel.

I dagens situation kan jag inte nämna en enda svensk tidning eller etablerad mediekanal som har en rapportering som är tillräckligt saklig, korrekt och sansad för att jag skall kunna tänka mig att stödja verksamheten med en prenumeration – eller skattepengar. Här finns helt uppenbart en ledig nisch på marknaden.

/ HAX

Nu börjar EU:s mobilspårning i Sverige

Sveriges Radio rapporterar:

»Information om hur svenska mobilkunder rör sig runtom i landet ska nu hjälpa till att spåra coronavirusets spridning. EU-kommissionen kommer att hämta mobildata från operatören Telia.« (…)

»– Vi kommer att dela med oss av anonym och aggregerad statistik om hur grupper av människor reser i samhället. Hur många som har rest mellan Stockholm och Södertälje på en dag, till exempel, säger Kristofer Ågren, chef för affärsområdet dataanalys på Telia.«

Och hur kommer datan att användas?

»EU-kommissionens idé är att analysera hur folk har rört sig, vilken påverkan till exempel utegångsförbud har haft och hur rörelsemönstren inom Europa påverkar virusets spridning.

– Vi säkerställer att datan endast används för detta, endast används medan krisen pågår och endast delas med kommissionens gemensamma forskningscentrum. Medlemsländerna får se resultaten, inte datan, säger Johannes Bahrke, talesperson för EU-kommissionen, till Ekot.«

Hur svarar då detta upp mot de grundläggande krav man kan ställa?

  • Anonymitet: Om man får tro vad som sägs kommer enskilda användare inte att kunna identifieras.
  • Begränsad tid: EU-kommissionen påstår att verksamheten bara skall pågå under smittokrisen (vilket i och för sig kan bli en utdragen historia) och att datan sedan skall raderas.
  • Transparens: EU tänker uppenbarligen dela resultaten med medlemsstaterna. Men hur det blir med öppenheten mot vanligt folk är mer tveksamt. Det finns många frågor. Hur kan vi vara säkra på att datan verkligen anonymiseras? Hur är resultaten tänkta att användas? Är detta en metod som kommer att fortsätta finnas i EU:s verktygslåda?

EU:s Data Protection Supervisor, Wojciech Wiewiorowski är orolig. Han ger visserligen projektet grönt ljus – men understryker att sådana här verktyg tenderar att permanentas när de en gång väl har introducerats.

Video: Smittbekämpning genom mobilspårning?

Om myndigheterna vill använda mobildata för smittbekämpning behöver tre villkor uppfyllas:

  1. Insamlad data måste vara anonymiserad.
  2. Verksamheten måste upphöra när krisen är över.
  3. Verksamheten måste vara transparent och öppen med vad för slags data man samlar in, hur den samlas in och hur den kommer att användas. Data, analys och slutsatser bör även delas med allmänheten.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Regeringen föreslår upp till sex års fängelse för olaglig fildelning

Regeringen har sänt ett nytt lagförslag till lagrådet för granskning. I  ett pressmeddelande skriver man:

»Särskilda straff­skalor för uppsåtliga grova brott, från sex månader till sex års fängelse, införs i samtliga immaterialrättsliga lagar.«

Och justitieminister Morgan Johansson (S) säger:

»Detta är förändringar som är efterlängtade av både bransch, näringsliv samt polis- och åklagarmyndighet. Genom hårdare tag mot de som tillhandahåller olagligt material hoppas vi kunna skapa ännu bättre förutsättningar för vårt kreativa och innovativa näringsliv.«

Kritik kommer bland andra från Piratpartiet, som skriver så här på sin nyhetsblogg:

»Det är tydligt vems intressen som är viktiga för regeringen i upphovsrättsliga frågor – det är upphovsrättsindustrin och de poliser som jobbar med att sätta dit fildelare. Medborgarnas och nätanvändarnas perspektiv? Inte lika viktigt.

Är det då så att upphovsrättsindustrin är döende och verkligen måste fängsla varenda fildelare där ute för att överleva? Nej. Förra året släppte Copia-institutet och CCIA en rapport vid namn Sky Is Rising. Den visade underhållningsbranschernas utveckling i närhistorien och bland annat att deras totala intäkter stigit rejält under 2010-talet.«

Lagförslaget väntas träda ikraft den 1 september 2020.

Så växer övervakningsstaten snabbare än lagstiftningen

Företaget Clearview har en enkel men obehaglig affärsidé: Man dammsuger internet och sociala media på bilder av identifierbara personer. Sedan tillhandahåller man en tjänst för automatiserad ansiktsigenkänning.

För en tid sedan drabbades Clearview av en läcka – där deras kunder exponeras i varierande omfattning.

Av denna läcka framgår det att Clearview har gjort affärer med svenska myndigheter. Datainspektionen försöker nu utreda vilka myndigheter det handlar om – och i vilken mån något olagligt förekommit. (Värt att notera är dock att Datainspektionen redan i höstas gav polisen rätt att använda automatiserad ansiktsigenkänning, i vart fall på försök.)

Medan vi väntar på vad som kommer ut ur detta, så pekar fallet på en oroväckande trend. I allt större utsträckning använder sig myndigheter runt om i världen av privata företag och tjänster – vad gäller sådant som de själva inte kan eller får syssla med, eller som befinner sig i gråzonen.

Det behöver inte vara automatiserad ansiktsigenkänning. Det kan lika gärna handla om persondata, som samlas in och sedan säljs av nätjättarna, Big Data och data brokers.

Förr talades mycket om risken med samkörning av olika register. Detta är fortfarande en risk – som ökar i takt med att allt fler nya register och datakällor kan kopplas till systemen. Det gäller så väl data och tjänster från privata aktörer som EU:s allt mer långtgående krav på informationsdelning mellan medlemsstaternas olika register.

Detta är problematiskt på många sätt. Bland annat genom att myndigheterna får tillgång till en infrastruktur för kontroll och övervakning som varken kräver demokratiskt godkännande eller demokratisk kontroll.

EU, Sverige och friheten på nätet

Friheten – och då inte minst yttrandefriheten på internet är under attack – från den politiska makten.

I EU har man nu ett nytt upphovsrättsdirektiv som öppnat upp för automatisk filtrering av sådant som användare laddar upp på sociala media. Det vill säga automatiserad förhandscensur.

I det EU-direktiv mot terrorrealaterat innehåll på nätet som just nu är under beredning vill medlemsstaterna att oönskat material skall plockas bort inom en timma – inte bara från sociala plattformar utan även från enskilda individers molntjänster, som Dropbox. Vilket förutsätter att även privat information måste övervakas, analyseras och filtreras. Man säger rakt ut att man vill se uppladdningsfilter. Och medlemsstaterna ser i sammanhanget inte något skäl att göra undantag för utbildning, konst, journalistik eller forskning.

Just nu pågår även arbetet med att ta fram en Digital Services Act – som bland annat är tänkt att innehålla gemensamma EU-regler mot hat och hot på nätet – istället för den nationella lagstiftning där bland andra Frankrike och Tyskland är pådrivande. Det finns skäl att tro att genensam EU-lagstiftning på området kommer att utgå från just de länder som har den strängaste lagstiftningen på området.

Även Sveriges »digitaliseringsminister«, Anders Ygeman (S), har varit ute i media och flaggat för att göra plattformarna ansvariga för vad deras användare laddar upp på nätet.

I sammanhanget kan det vara bra att komma ihåg även andra förslag som bollats i EU-apparaten – som ID-krav vid uppkoppling och ett EU-operativsystem.

I den EU-finansierade forskningen finns bland annat projekt som syftar till ökad övervakning av vad folk tycker och säger online. Till exempel PREVISION (A predictive platform running analytics through data obtained from ”online social networks, the open web, the Darknet, CCTV and video surveillance systems, traffic and financial data sources, and many more”.) Och CONNEXION (A predictive policing tool relying on social media, ’dark web’, and IoT data.) Allt kopplat till automatiserad övervakning, beteendeanalys och en uppsjö olika register.

Om man lägger samman alla de olika delarna får man en förfärande helhetsbild. En lång rad olika förslag som vart för sig är problematiska ger tillsammans ett system för övervakning och censur som inte hör hemma i en demokratisk rättsstat.

Politikerna, de vill bara ha mer av samma. Så kommer det alltid att vara. Om vi inte vill leva i en outhärdlig Storebrors-stat måste motståndet därför komma underifrån, från folket. Och det börjar bli ont om tid.

Video: Senaste nätnyheterna

De senaste nätnyheterna från denna blogg: Hemlig dataavläsning, EU:s uppladdningsfilter. Britterna kliver av GDPR. Sverige och massövervakningen & Assange – mystiken tätnar.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Nej till hemlig dataavläsning

På onsdag (19 februari) röstar riksdagen om hemlig dataavläsning. Det vill säga att polisen (m.fl.) skall kunna installera spionprogram på människors telefoner, surfplattor, datorer, smart-tv-apparater, spelkonsoler, smarta högtalare etc.

Med dessa spionprogram kommer myndigheterna att kunna se all aktivitet på enheten i realtid samt använda kamera och mikrofon för övervakning. Man kommer dessutom att komma åt alla filer, alla bilder, alla filmer, alla kontakter, alla meddelanden, alla appar och allt annat som finns på till exempel en telefon eller dator.

Bortsett från integritetsfrågan och risken för missbruk – så är detta det starkaste argumentet för att säga nej:

  • För att kunna installera spionprogram måste polisen använda säkerhetsluckor i vår kommunikationsutrustning.
  • Det innebär att dessa säkerhetsluckor – som hotar hela vår IT-säkerhet – kommer att förbli öppna och okända.
  • Detta öppnar i sin tur dörren för cyberbrottslighet – som dataintrång, ransomware, virus, bankbedrägerier och spioneri.

Riksdagen är alltså på väg att göra hela vår IT-infrastruktur mindre säker. Och vi vet från andra länder att sådana här verktyg har en tendens att hamna i orätta händer.

Det är inte en fråga om – utan när – detta kommer att bli ett problem för såväl privatpersoner som företag, organisationer och myndigheter.

Därför bör riksdagen rösta nej till lagen om hemlig dataavläsning.

Svensk polis anklagas för att ha ändrat i förhörsprotokoll om Assange

Schweiziska tidningen Republik hade härom veckan en lång intervju med Nils Melzer – som är FN:s specielle rapportör om tortyr – om situationen för Wikileaks grundare Julian Assange.

Intervjun handlar mycket om det amerikanska åtalet mot Assange, om förhållandena i det brittiska högsäkerhetsfängelse där han vistas för att ha brutit mot en borgensförbindelse (när han tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London) och om utlämningsprocessen till USA.

En central del handlar om de anklagelser om våldtäkt eller sexuellt ofredande från svensk sida – som var början på den rättsliga följetongen mot Assange. Här menar Meltzer att svensk polis har manipulerat förhörsprotokoll för att få en anledning att påbörja en politiskt motiverad process  mot honom.

Ovan ett mail från brittiska Crown Prosecution Service till den svenska specialåklagaren Marianne Ny. Och nedan en skriftväxling som visar på att förhörsprotokoll har ändrats i efterhand.

Till Republik säger Meltzer:

»I speak Swedish fluently and was therefore able to read all the original documents. I couldn’t believe my eyes: According to the woman concerned, there has never been any rape. And not only that: the statement of this woman was subsequently rewritten by the Stockholm police without her involvement, in order to somehow be able to raise suspicions of rape. I have all the documents, the emails, the SMS.« (…)

»Q: What did the cop rewrite?

A: You don’t know that. Because the first statement was overwritten directly in the computer program and no longer exists. We only know that the original statement, according to the chief prosecutor, apparently contained no evidence of an offense. The revised form states that repeated intercourse has occurred. By mutual agreement and with a condom. But in the morning the woman woke up because he tried to penetrate her without a condom. She asks: ”Are you wearing a condom?” He says: ”No.” Then she says: ”You better not have HIV” and lets him go on. This statement was edited without the involvement of the woman concerned and was not signed by her. It is manipulated evidence from which the Swedish authorities then constructed a rape.«

Finns det en konspiration mot Assange – som svenska myndigheter är en del av? Det är svårt att säga. Men man bör i vart fall komma ihåg att olika åklagare har gjort helt olika bedömningar om huruvida Julian Assange gjort sig skyldig till något sexbrott överhuvudtaget.

En gissning kan vara att länder med nära underrättelsesamarbete kan ha »sammanfallande intressen« vad gäller att stoppa Wikileaks avslöjanden.

Länkar:
Republik: «Vor unseren Augen kreiert sich ein mörderisches System»
Youtube: Inslag i ZDF Heute Journal »
DN: FN-rapportör beskriver svensk rättsröta i fallet Assange »

Uppdatering: Ännu ett märkligt dokument råkade komma i vår väg…