5 juli-stiftelsen brukar närvara på nätkonferensen Re:publica i Berlin. 2017 spelade vi in ett poddavsnitt (5 juli-podden 52) därifrån:
I år äger Re:publica rum online, till ingens förvåning. Följ föredragen här:
Börjar nu kl 11.30!
Nätet till folket!
Nätkultur är vår kategori för kulturella fenomen på nätet och om internetkultur i allmänhet.
5 juli-stiftelsen brukar närvara på nätkonferensen Re:publica i Berlin. 2017 spelade vi in ett poddavsnitt (5 juli-podden 52) därifrån:
I år äger Re:publica rum online, till ingens förvåning. Följ föredragen här:
Börjar nu kl 11.30!
Som så mycket annat har processen kring implementeringen av EU:s nya upphovsrättsdirektiv gått i stå under corna-krisen. Vissa mönster kan dock börja urskiljas.
Tydligast är att detta kommer att bli ett lapptäcke av skiftande lagstiftning i EU:s olika medlemsstater. Vilket är problematiskt, eftersom internet inte känner några gränser – och då nätplattformarna är internationellt verksamma. Man kan undra hur de senare alls skall kunna verka i Europa med så skiftande lagar. Därmed faller mycket av tanken med ett EU-direktiv – som ju rimligen måste ha syftat till att harmonisera reglerna istället för att balkanisera internet.
EU-kommissionen har visserligen försökt skapa en dialog, i syfte att ta fram gemensamma riktlinjer. Men just nu ligger detta arbete i stort sett nere, på grund av den pågående hälsokrisen. Direktivet skall dock vara nationell lag i alla medlemsstater senast den 7 juni 2021 – så klockan tickar.
I Frankrike finns både planerade och klubbade lagar som kan sägas överimplementera direktivet – och som lett till en bitter strid om den så kallade länkskatten, som tvingar Google att både länka till franska media och att betala för det. I Tyskland diskuteras någon form av »fair use«-regler, men bara på kommersiella plattformar (vilket kan göra ett visst innehåll lagligt på Facebook men olagligt på en privat blogg eller på Wikipedia). Och i Sverige gömmer sig justitiedepartementet bakom en öppen konsultation – som man är noga med att påpeka inte speglar regeringens åsikt.
It’s a mess.
Detta är på väg att bli precis så illa som man kunde frukta, kanske värre. Enklast vore att skrota hela direktivet, göra ett omtag och sedan lägga fram en enhetlig förordning (som gäller direkt, utan att behöva implementeras i nationell lag) – helst utan länkskatt och uppladdningsfilter. Men som framförallt är enhetligt för alla medlemsstater, så att vi får samma regler i hela EU. Annars faller liksom hela tanken med EU-samarbetet och en gemensam marknad.
Några matnyttiga länkar från Communia:
• Copyright in the DSM Directive – one year after »
• A better way to implement Article 17? New German proposal to avoid overblocking »
• Copyright Directive – Implementation – March news »
Rubriker:
Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.
Enligt Torrenfreak har nedladdningen av piratkopierat material ökat med uppåt en tredjedel i corona-krisens spår – då många sitter isolerade hemma.
Ökningen är större i länder som Italien och Spanien, medan den är i princip obefintlig i Sverige.
Länkar:
• Piracy and File-Sharing Traffic Surges Amidst Covid-19 Crisis »
• COVID-19 ‘Lockdowns’ Directly Impacted Torrent Download Numbers in Several Countries »
Låt mig börja med att säga att jag inte tror annat än att de åtgärder som nu sätts in mot coronaviruset införs med de bästa intentioner och utan baktankar. De är förmodligen rimligt rätt och nödvändiga.
Men vi skall hålla i minne att det är en sak att införa frihetsinskränkningar – och en helt annan att avskaffa dem. Det är lätt hänt att makthavare ser sin sin chans att istället göra dem permanenta. »Slösa aldrig bort bort en bra kris« – som det politiska ordspråket säger.
Kommer till exempel insamlingen av den (förvisso anonymiserade) mobildata som EU nu vill ha att upphöra när krisen är över? Eller kommer den politiska makten och dess funktionärer att inse vilken oerhört rik källa till information om folket sådan data är? Så att de kan betrakta oss från ovan, som en myrstack – även efter krisen.
Snart kommer attackerna på det fria ordet och mot ett fritt och öppet internet. Det är bara en tidsfråga.
Detta är förvisso första gången mänskligheten möter en livestreamad existentiell kris i en uppkopplad värld. Så vi rör oss på delvis outforskad mark.
Och när nu även vanliga människor kan göra sin röst hörd online, ifrågasätta och lägga sig i – då blir det fria ordet på nätet lätt ett störningsmoment för överheten.
Detta medan internet i själva verket är det nya, fantastiska verktyg som vi kan använda för att så snabbt som möjligt bygga upp vår värld igen efter krisen. Och som låter oss arbeta, kommunicera och beställa hem mat (och prylar från Amazon) på ett smittsäkert sätt.
Möjligen kan man befara att traditionell media och internet ibland är en olycklig kombination. Jag har påpekat det tidigare:
Den nyhetscykel som förr var något dygn är i vår uppkopplade tid på sin höjd ett par timmar. Allt måste ständigt drivas framåt. Läsarna måste ges omedelbar tillfredsställelse och man måste få större genomslag än konkurrenterna. Varje klick är viktigt.
Så media måste alltid ha något nytt att komma med – för att hålla sig flytande. Vilket kan bidra till att skruva upp tonläget och skapa något slags masspsykos.
Jag tror helt enkelt att medias sensationalism i sammanhanget är ett större problem än att vissa vanliga människor gapar och bär sig åt i sociala media.
Detta sagt utan att undervärdera krisens djup och allvar. Men få saker blir bättre av att vi stressar upp oss över sådant som ännu inte har inträffat – och i många fall aldrig kommer att inträffa. Om inte annat för att människor i panik tenderar att fatta sämre och mindre rationella beslut än de som håller huvudet kallt.
Vi skall vara tacksamma för att vi lever i en tid då världen är uppkopplad – när vi drabbas av kriser som Corona-viruset.
Nu kan vi hålla kontakt med nära och kära, jobba på distans, beställa hem allt från verktyg till pizza, konsumera nöjen och kultur, vara omedelbart uppdaterade om utvecklingen och tillsammans finna nya lösningar på nya problem.
Redan om vi backar bandet bara några årtionden hade denna kris sett helt annorlunda ut: What if the coronavirus had hit us 25 years ago? »
»Imagine, for a moment, that the Coronavirus had hit us, say, 25 years earlier. I’m not talking about the Middle Ages, or the Victorian era. Just 25 years – a time that is well within living memory (or at least, I remember it quite well).
What would “Corona ‘95” look like?
For a start, if you are staying indoors, your only connections to the outside world are a landline telephone, TV, radio, and if you have a subscription, a newspaper. There is this new thing called “the internet”, but unless you are a tech whizz, you will probably not have heard of it yet (I certainly hadn’t). There are so few internet users that nobody even bothers to count them. Records on internet usage begin in 1998, when just 9% of UK households had internet access (today: 93%.)«
Vilket leder oss fram till vårt komplexa förhållande till internet idag. Mark Scott i Politico: Coronavirus crisis shows Big Tech for what it is — a 21st century public utility »
»There’s deep irony in Big Tech’s new role as a utility.
First in Europe, and then in the U.S., some lawmakers called for these digital behemoths to be broken up, urging the need for greater competition in a world that has come to be dominated by a select few Silicon Valley brands.
But it’s this exact dominance — Google in search results, Facebook in social media, Amazon in online deliveries — that has made their collective response to COVID-19 so essential.
By becoming monopolies in each of their digital arenas, these firms have done things that, say, a litany of mini-Googles could not have done: provide a one-stop-shop for people in dire need of information, communication and other basic online services. In a crisis, it turns out that such network effects — everyone congregating in one place online — can actually save lives.«
Även om nätjättarnas dominans kan vara problematisk är det möjligt – eller rent av troligt – att politisk inblandning och styrning ger oss ett sämre internet, sämre sociala plattformar och sämre onlinetjänster. Och därmed även gör oss sämre på att kunna hantera kriser och katastrofer.
I morgon kommer det att finnas helt nya, ännu bättre och mer användbara tjänster på internet. Tjänster och plattformar som vi ännu inte känner till och som ännu inte har sett dagens ljus. De kommer att byggas av entreprenörer, kreatörer och riskkapitalister – inte av staten.
Därför är det problematiskt att EU är på väg att reglera sönder internet, så till den grad att de startups som skulle kunna bli morgondagens nätjättar aldrig kommer att se dagens ljus. I vart fall inte i Europa.
Och därför är kampen för ett fritt och öppet internet så viktig.
Vi skall vara rätt tacksamma för att vi lever i ett uppkopplat samhälle när Corona-krisen slår till.
Det gäller inte bara distansarbete och att hålla kontakt. Just nu är ett fritt och öppet internet av stor betydelse för den forskning som skall bekämpa pandemin:
»Today researchers collaborating across several organizations released the Covid-19 Open Research Dataset (CORD-19), which includes over 24,000 research papers from peer-reviewed journals as well as sources like bioRxiv and medRxiv (websites where scientists can post non-peer-reviewed preprint papers). The research covers SARS-CoV-2 (the scientific name for the coronavirus), Covid-19 (the scientific name for the disease), and the coronavirus group. It represents the most extensive collection of scientific literature related to the ongoing pandemic and will continue to update in real time as more research is released.«
Länk: Over 24,000 coronavirus research papers are now available in one place »
Youtube meddelar:
»Our Community Guidelines enforcement today is based on a combination of people and technology: Machine learning helps detect potentially harmful content and then sends it to human reviewers for assessment. As a result of the new measures we’re taking, we will temporarily start relying more on technology to help with some of the work normally done by reviewers. This means automated systems will start removing some content without human review, so we can continue to act quickly to remove violative content and protect our ecosystem, while we have workplace protections in place.«
Mänskliga granskare sänds alltså hem – av smittskyddsskäl. Maskinerna tar över.
Utan att ta ställning till om detta är nödvändigt eller ej, så kommer det att innebära en mer fyrkantig granskning av innehåll – då maskiner som bekant har problem med kontext, satir och ton. Youtube medger det själva:
»As we do this, users and creators may see increased video removals, including some videos that may not violate policies.«
I takt med att corona-krisen breder ut sig får vi nog räkna med att maskinell granskning av innehåll kommer att bli allt vanligare, både på Youtube och andra plattformar. Häromdagen fick till exempel Facebooks granskande algoritmer fnatt – även då på grund av att krisen medfört neddragning av mänsklig granskning.
En sak att vara uppmärksam på är om trenden mot mer automatiserad granskning kommer att hålla i sig även efter krisen. Det håller ju till exempel nätplattformarnas kostnader nere.
Igår fick Facebooks algoritmer fnatt och började censurera / spam-märka helt seriösa länkade artiklar från etablerad media – vilket fick som konsekvens att folk inte kunde dela dem.
Enligt uppgift skall ett underliggande problem vara att den pågående smittspridningen reducerat Facebooks stab av mänskliga granskare av innehåll. När systemet då började få egna idéer tog det därför ett tag innan det upptäcktes och kunde åtgärdas.
Kan man få ett bättre exempel på riskerna med automatisk filtrering av uppladdat innehåll?
Ändå är det precis vad som krävs med EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Då måste allt som laddas upp (bild, text, ljud, rörliga bilder, filer) granskas, analyseras och godkännas. Det samma gäller med den föreslagna EU-regleringen mot terror-relaterat innehåll på nätet – för att kunna blockera visst innehåll måste allt som laddas upp förhandsgranskas och analyseras.
Med tanke på volymerna måste denna granskning utföras av maskiner som saknar känsla för till exempel kontext, även om det förhoppningsvis kommer att finnas något sätt att begära omprövning inför en människa.
EU är på väg att driva oss in i en situation där vi inte bara får förhandscensur – utan även automatiserad förhandscensur utförd av humorfria maskiner.
Det är inte acceptabelt.
Under den pågående corona-pandemin är internet viktigt för att människor skall kunna hålla sig informerade – och för att de skall hålla kontakt med varandra.
För många är det viktigt att följa nyheterna i andra länder. Det kan handla om att hålla sig informerad om läget i länder där nära och kära bor eller sitter fast. Det kan handla om länder som människor gör affärer med. Det kan handla om att man vill kunna jämföra olika länders insatser och hålla sig informerad. Det kan handla om dem som bor eller sitter fast i andra länder, som vill hålla sig informerade om hur det är i hemlandet. Och så vidare.
Därför är geo-blocking ett elände. Det handlar om att de flesta länders tv-kanaler är spärrade för människor som är uppkopplade från utlandet (och som inte använder VPN). Främst är detta en fråga om upphovsrätt.
Här skulle EU-kunna göra nytta: Se till att undanta nyhets- och samhällsprogram från geo-blocking så länge vi har ett kritiskt pandemi-läge.