Nätet till folket!
Detta är kategorin för korta notiser.
Den 8 mars skulle EU-kommissionen presentera #ChatControl2 (meddelandekontroll). Men situationen i Ukraina tycks ha kommit mellan. Nu gäller det att se upp ifall förslaget ändå dyker upp i krigets medieskugga.
#ChatControl2 går ut på att göra det obligatoriskt för alla meddelandetjänster och e-post-leverantörer att av-kryptera och granska innehållet i alla användares alla elektroniska kommunikationer.
Uppdatering: Nytt datum sägs vara den 30 mars.
Facebooks whistleblower, Frances Haugen, har naturligtvis exponerat en hel del saker som är besvärande för företaget.
Men hur man än vänder och vrider på frågan, så efterlyser hon samma sak som Zuckerberg – nämligen lagstiftning.
Lagstiftning kan skydda användare. Men den kan även skydda Facebook, som då kan ta sig ur principiellt viktiga frågeställningar om yttrandefrihet och grundläggande fri- och rättigheter – med hänvisning till att man bara följer lagen.
Vilket leder oss till frågan om vi kan lita på lagen, eller snarare lagstiftarna. Det är oklart om de har allmänhetens eller sitt eget bästa för ögonen.
Mer övervakning och begränsad yttrandefrihet tycks vara politikens ständiga approach.
En sak jag undrat länge är varför inte de sociala plattformarna lägger makten över flödet i sina användares händer.
Det borde egentligen bara vara en fråga om inställningar. Ett normalflöde där det värsta är bortfiltrerat. Ett barnläge. Ett kontorsläge. Ett läge för den som inte vill se något naket. Ett läge för den som är beredd att se vad fan som helst. Och så vidare.
Ingen behöver få se något de inte vill se. Och vi andra får se världen rå och ofiltrerad, som den är. Istället för censur för alla.
Det enda som behöver tas bort i alla flöden är sådant som är direkt olagligt.
Om man förfinar användarnas möjligheter att justera sina flöden är det förmodligen även bra för annonsförsäljningen. Då baserat på vad vi själva valt att se, istället för på annan persondata som de idag snokar fram om oss.
Nej, president Trump benådade varken Edward Snowden eller Julian Assange.
Man hade kunnat hoppas att Trump skulle sätta lite konkret handling bakom sina ord om att bekämpa den djupa staten och att dränera träsket. Men så blev det alltså inte.
Förmodligen ville han inte reta upp folk i senaten, varken de demokrater som hatar Snowden och Assange eller de republikanska hökarna – med tanke på den förestående riksrättsförhandlingen.
Han betedde sig helt enkelt på samma sätt som alla andra politiker.
Nu är frågan vad president Biden kommer att göra. Han har varit vicepresident i en administration som inte ville åtala Assange, på grund av de konsekvenser detta skulle kunna få för den fria pressen. Men nu, när vi står inför fullbordat faktum ser han förmodligen saken på ett annat sätt. Speciellt som Wikileaks förmodligen kostade Hillary Clinton segern i förra presidentvalet.
Vad gäller Snowden vill vi upprepa Europaparlamentets krav på att ge honom asyl i ett EU-land.
Amerikanska Electronic Frontier Foundation kör den här veckan en ”Power Up”-kampanj, där din donation blir dubblerad av rika donatorer.
5 juli-stiftelsen donerade just 500 dollar, vilket alltså blir 1000 dollar efter att ha matchats av någon donator. Vi passade också på att bli medlemmar.
I dag är sista dagen för Power Up-kampanjen. Pytsa in en slant här:
Om EU tvingar till sig ”bakdörrar” till krypterade meddelandeappar – då kommer dessa även att kunna användas av regimer som vill förtrycka oppositionella.
I EU:s ”återhämtningspaket” med anledning av corona-krisen luftas tanken på att ge EU beskattningsrätt.
I samband med detta har idén om en internet-skatt åter aktualiserats.
EU gör verkligen allt för att bekämpa tanken om ett fritt och öppet internet.
5 juli-stiftelsen brukar närvara på nätkonferensen Re:publica i Berlin. 2017 spelade vi in ett poddavsnitt (5 juli-podden 52) därifrån:
I år äger Re:publica rum online, till ingens förvåning. Följ föredragen här:
Börjar nu kl 11.30!
I dag klockan 15 skulle beskedet kommit från en brittisk domstol (hur många besked har vi inte väntat på under åren): Skulle arresteringsordern för Wikileaksgrundaren Julian Assange hävas?
Nja, blev svaret.
Beskedet kommer på tisdag nästa vecka, meddelar Julian Assange via Twitter:
Statement on today's court hearing to dismiss my arrest warrant. Judgment next week on Tuesday Feb 13 (2pm). pic.twitter.com/pMkT14Ckmt
— Defend Assange Campaign (@DefendAssange) February 6, 2018
Julian Assange har varit indirekt frihetsberövad i sju år, varav fem på den ecuadorianska ambassaden i London. Sverige har lagt ner förundersökningen om honom, och därmed gäller den europeiska arresteringsorder som Sverige utfärdade inte längre. Det den brittiska arresteringsordern handlar om är att Julian Assange avvek från husarrest. Assange själv menar att det är löjligt att han fortfarande ska sökas för att ha avvikit från en husarrest som gällde ett ärende som numera är nedlagt.
Amerikanska styrmyndigheten Federal Communications Commission röstar i dag om att slopa skyddet för nätneutralitet, under rubriken ”Restore internet freedom”.
Följ processen live hos FCC – mötet börjar klockan 16.30 svensk tid, vilket i skrivande stund är om exakt tio minuter: