• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli Nätet till folket!

Nätet till folket!

  • Om oss

Statligt godkända nätcensorer – nu röstar Europaparlamentet

13 januari 2022 av Henrik Alexandersson 1 kommentar

Statligt godkända nätcensorer är en del av EU:s nya Digital Services Act (DSA) – vilken man kommer att rösta om i Europaparlamentet nästa vecka.

Europaparlamentet håller på att fastställa sin position vad gäller unionens nya Digital Services Act (DSA / Förordningen om digitala tjänster). En viktig del är statligt godkända nätcensorer – så kallade Trusted Flaggers. Något egentligt motstånd mot sådana existerar inte. Däremot finns ändringsförslag som kan göra den nya nätcensuren ännu värre.

Tanken är att varje medlemsstat skall utse Trusted Flaggers – vilket till exempel kan vara myndigheter eller organisationer som företräder ”kollektiva intressen”. Dessa skall sedan få en gräddfil till sociala media, för att rekommendera vad som skall tas bort.

Det finns även ändringsförslag som går ut på att detta inte bara skall vara en rekommendation, utan en direkt order om censur.

Bland ändringsförslagen finns en lång rad exempel på vad en Trusted Flagger kan vara. Till exempel representanter för upphovsrättsindustrin, organisationer som är experter på terrorism, övergrepp mot barn, främlingsfientlighet, konsumentorganisationer, kvinnorättsorgansiationer med flera.

Alla organisationer eller entiteter som säger sig besitta sakkunskap inom ett område och som företräder ”kollektiva intressen” skall kunna ansöka om att bli Trusted Flaggers. Vilket kommer att öppna dörren för allehanda intresseorganisationer, särintressen och andra grupperingar som vill kunna kontrollera narrativet inom sitt område.

Det är kontroversiellt nog att låta myndigheter censurera internet. Att även ge särintressen denna rätt gör saken ännu värre.

Nu kommer det förvisso att finnas regler för hur denna nätcensur skall bedrivas samt en möjlighet till överprövning. Trusted Flaggers som missköter sig kommer att kunna stängas av från sitt uppdrag. Inte desto mindre är det lätt att se hur detta system kan komma att missbrukas – medvetet eller som konsekvens av vissa särintressens snäva referensramar.

En kontroversiell fråga i sammanhanget är om den nya nätcensuren även skall omfatta innehåll som publiceras på sociala media av traditionella medieföretag. De senare menar att de redan gjort en kvalitetskontroll och vill inte att andra skall ifrågasätta deras redaktionella integritet. Andra menar att media nu för tiden även kan representera icke acceptbla ståndpunkter och att de därför bör omfattas av förslaget.

Rapporten är med sina ändringsförslag på 992 sidor – så mycket kan hända under nästa veckas omröstning i Europaparlamentet. En sak står dock klar – något egentligt motstånd mot Trusted Flagges som sådana existerar inte i parlamentet. Eller för den delen i den allmänna debatten.

Europaparlamentet: Report on the proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council on a Single Market For Digital Services (Digital Services Act) and amending Directive 2000/31/EC (COM(2020)0825 – C9-0418/2020 – 2020/0361(COD)) »

Dela

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Reddit Dela på E-post

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Media, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet

Läsarkommentarer

Kommentarer

  1. Ulrik T säger

    13 januari 2022 kl. 16:57

    Inte bara eU som censurerar https://www.friatider.se/google-sverige-kraftsamlar-okad-censur-infor-riksdagsvalet

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Aktuellt från Twitter

femtejuli Femte juli @femtejuli ·
15h

EU: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter (BlogCast)
#ChatControl https://femtejuli.se/2023/02/02/eu-overvakning-ar-viktigare-an-manskliga-rattigheter/ via @femtejuli

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
openrightsgroup Open Rights Group @openrightsgroup ·
19h

From Project Alpha to the Gangs Matrix and the Manchester 10, policing is taking on #PreCrime. Supposedly what you do online and even private messages can predict criminality, triggering surveillance and punishment. This quiz by @fairtrials shows you how. https://www.fairtrials.org/predictive-policing/

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
issielapowsky issie lapowsky @issielapowsky ·
2 feb

Am I doing this right? https://twitter.com/lexnfx/status/1620907977275490313

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
openai OpenAI @openai ·
31 jan

We’re developing a new tool to help distinguish between AI-written and human-written text. We’re releasing an initial version to collect feedback and hope to share improved methods in the future. https://openai.com/blog/new-ai-classifier-for-indicating-ai-written-text/

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
rochelag Irene Roche Laguna @rochelag ·
1 feb

#DSA : Guidance on the requirement to publish user numbers for online platforms https://europa.eu/!pdnnH6 @DigitalEU

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter2 februari 2023
  • Statligt ”Bank-ID”?31 januari 2023
  • EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter25 januari 2023
  • ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag23 januari 2023
  • ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken19 januari 2023

Senaste kommentar

  1. EU: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter om ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag2 februari 2023

    […] och lyssna på Youtube eller Soundcloud. Vill du veta mer? Läs då denna och denna […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Soundcloud
  • Youtube
  • Twitter
  • RSS