EU vill ha undantag från Facebook-regler mot utländsk påverkan i EU-valet

I svallvågorna efter Trump, Brexit och Cambridge Analytica har Facebook skärpt upp reglerna för politisk annonsering. Till exempel kräver man nu en registrerad kontakt i det land mot vilket politiska annonser riktar sig. Detta för att undvika manipulation och utländsk påverkan.

Man skulle kunna tro att detta skulle välkomnas av de politiker som kritiserat Facebook. Men tvärt om, EU:s institutioner och politiska grupper tycker det är för besvärligt. Så de vill ha ett undantag från de regler som gäller för alla andra.

EUobserver skriver om saken – och noterar i förbigående…

”With European tech unable to offer any meaningful alternative to challenge Facebook’s dominance, pan-European political groups are forced to use its services.”

Vilket blir en smula absurt, med tanke på att EU är på väg att reglera sönder internet – och därmed driva de startups som skulle kunna bli morgondagens konkurrenter till Facebook att etablera sig utanför Europa.

Länk: EU want Facebook pan-EU advert fix for May elections »

De verkliga riskerna med AI

Artificiell intelligens – AI – är begreppet på allas läppar. Och debatten tycks till största delen röra sig i något slags science fiction-kontext. Tillspetsat är frågan om AI kan komma att bli självständigt och hota mänskligheten. Det är förvisso en intressant diskussion. Men det finns mer närstående och mer akuta frågor att diskutera. Detta speciellt som organisationer som EU, G7 och G20 nu försöker utforma en politik på området.

• AI – under vems kontroll och med vilket syfte?

AI – oavsett om det handlar om kompletta system eller enskilda applikationer – är oerhört kraftfulla verktyg. De kan till exempel användas för att manipulera opinionen, filtrera information eller rent av för att förtrycka människor.

Diskussionen har hitintills mest handlat om hur de etablerade nätjättarna kan komma att använda sådana verktyg. Vilket naturligtvis är på sin plats. Men vi får inte glömma hur de kan användas i statens och politikens händer. Detta speciellt i en tid då yttrandefriheten blir allt mer kringskuren och det fria flödet av information stryps genom politiska beslut.

Vi har redan system för massövervakning och datalagring som saknar motstycke i historien. Vad händer när all denna information kan analyseras, systematiseras och kontrolleras i stor skala med AI eller AI-liknande verktyg?

Hur kommer det att bli när överheten inser att AI kan användas för att manipulera folkets känslor och för politisk »nudging«? Eller för att påverka olika åsikters genomslag och spridning?

Här gäller det att vara ytterst uppmärksam på alla politiska initiativ – och att se till att de medborgerliga fri- och rättigheterna upprätthålls även i online-världen. Detta är rättigheter som redan urholkas i många små steg, inte minst genom beslut i EU.

• AI på riktigt?

Min andra farhåga är av en mer teknisk karaktär. Att utveckla AI är en gigantisk uppgift. Och alla vill vara med på tåget. Risken är att vi (i vart fall inledningsvis) kommer att möta mycket »fusk-AI« som egentligen inte är AI, utan mer en anpassning och återanvändning av redan existerande koncept och systemmoduler. Men som ändå kommer att användas och presenteras som om det handlade om fullvärdig AI.

Detta kan få märkliga och oönskade konsekvenser. Vi kan få se mycket av övervakning, kontroll och datalagring re-lanseras som AI med något överordnat syfte – trots att det egentligen bara handlar om vanlig massövervakning och vilja att snoka i människors privatliv.

AI kan i sig vara en risk. Och AI i EU:s, statens och politikernas händer är garanterat en risk.

/ HAX

• Techcrunch: Europe to pilot AI ethics rules, calls for participants »
• EU-kommissionen: Ethics guidelines for trustworthy AI »
• Europaparlamentet: EU planerar att investera 9,2 miljarder euro i viktig digital teknik »

Artikel 13 kan falla på grund av frihandelsavtal med Kanada

EU-apparaten är så stor och komplex att snart sagt varje beslut som fattas får oväntade konsekvenser någon annanstans i systemet. Här är en intressant artikel hos Techdirt på detta tema:

Could Article 13’s Upload Filters Be Thrown Out Because Of The EU-Canada Trade Deal CETA? »

Texten tar upp hur artikel 13 i EU:s nya upphovsrättsdirektiv dels står i strid med EU:s eHandels-direktiv – dels hur det kolliderar med EU:s frihandelsavtal med Kanada, CETA.

Här finns utrymme för massor av juridisk aktivism för att stoppa EU:s uppladdningsfilter. Men tyvärr måste direktivet nog implementeras i nationell lagstiftning innan frågan går till domstol.

Europaparlamentet röstar om terror-filter

Under onsdagen voterar Europaparlamentet om sin position avseende förordningen om terror-relaterat innehåll online.

Alla som har en website blir tvingade att se till att eventuellt terror-relaterat innehåll kommer bort inom en timma – och att det inte laddas upp igen.

Bland de punkter som Europaparlamentet har att ta ställning till finns frågan om man uttryckligen skall kräva uppladdningsfilter eller ej. Utskottet säger nej, men detta riskerar att ändras i plenarvoteringen. Dessutom kan man fråga sig vad parlamentet tror sig vinna genom att inte nämna ordet »uppladdningsfilter« – när förslaget ändå är skrivet så att det förutsätter att sådana måste användas.

Detta blir problematiskt på samma sätt som artikel 13/17 i upphovsrättsdirektivet: Det flyttar makten över det fria ordet från lagarna och våra domstolar – till privata företag och deras användarvillkor. Vilket är direkt olämpligt i en demokratisk rättsstat.

Läs även:
• Pirate MEP Julia Reda »
• Emanuel Karlstens analys »
• Techdirt »

Uppdatering: Parlamentet röstade igenom terrorlag som tvingar alla sajter att ta bort propaganda inom en timme »

EU:s upphovsrättsdirektiv – vad vi kan lära för framtiden

EU:s upphovsrättsdirektiv har antagits av ministerrådet. Inklusive artikel 11/15 (»länkskatten«) och artikel 13/17 (uppladdningsfiltret). Nu skall detta införlivas i 28 medlemsstaters nationella lagstiftning inom två år.

Emanuel Karlsten, som gjort en stor medborgarjournalistisk gärning i frågan, undrar i en kommentar hur det kunde bli så här. Varför vaknade aldrig media? Varför väcktes inte det politiska motståndet i tid? Hur kunde den massiva opinion som är mot direktivet bara ignoreras?

En del av svaret är att folk inte bryr sig i tid. Vi på 5 juli-stiftelsen har varnat för direktivet och tjatat om saken i åratal, utan att någon tagit någon direkt notis om saken. Häri ligger ett problem som inte är unikt för detta direktiv: Det är i början av processen som man har störst chans att påverka. Men då är medias, övriga politikers och allmänhetens intresse oerhört svårt att väcka. Reaktionerna kommer som regel när allt i princip redan är för sent.

Vilket är oerhört frustrerande. Men det är så det är. Det är något att lära av för framtiden. Och just därför kommer vi att fortsätta att gräva fram och exponera dåliga politiska förslag i ett tidigt stadium. Men för att stoppa dåliga lagar krävs, som sagt, att fler reagerar. Och att de reagerar i ett tidigare skede.

Det kan fortfarande finnas tekniska möjligheter att stoppa upphovsrättsdirektivet. Man kan gå den juridiska vägen, men förmodligen inte förrän direktivet blivit lag i alla medlemsstater. Och det är värt att komma ihåg att efter EU-valet skall det utses en ny EU-kommission, som är beroende av Europaparlamentets godkännande. Kanske går det att använda detta som politisk hävstång för att stoppa de värsta delarna av direktivet. Vi får väl se.

Under tiden mal EU:s byråkratiska kvarnar vidare. Just nu är en förordning om terrorrelaterat innehåll online på väg genom Europaparlamentets utskott. Det ställer också krav som förutsätter uppladdningsfilter. Men kommer någon att bry sig? I tid?

/ HAX

Artikel 13 (17) enkelt förklarad

Artikel 13 (sedemera 17) i EU:s nya upphovsrättsdirektiv gör nätplattformarna ansvariga om deras användare laddar upp upphovsrättsskyddat material. (Idag är användarna själva ansvariga för vad de laddar upp.)

Varje minut laddas det upp 400 timmar video på Youtube. Varje minut laddas det upp 293.000 poster, 510.000 kommentarer och 136.000 bilder på Facebook. Varje dag laddas det upp över 100.000.000 bilder och videos på Instagram.

Det finns inget sätt för plattformarnas personal att hinna gå igenom allt som laddas upp. För att detta skall kunna ske krävs automatisk filtrering.

Dessa filter måste kontrollera all text, allt som sägs, allt övrigt ljud, alla bilder och all video som du laddar upp. Några sådana filter existerar inte. Om de alls går att ta fram kommer det att bli extremt kostsamt. (Bara Youtubes existerande filter för musik kostade 60 miljoner USD att utveckla och fungerar ändå inte som det skall.)

Det finns inget rimligt sätt för sådana filter att avgöra om en text, bild eller video du lägger upp är din egen eller om det handlar om upphovsrättsskyddat material.

Undantaget för t.ex. satir och kritik är ett slag i luften – eftersom det inte finns något sätt för dessa filter att bedöma vad som är satir. (Det kan ju till och med vara svårt för en människa att avgöra.)

Artikel 13 (17) är helt enkelt omöjlig att leva upp till. Och om man försöker, då kommer massor av dina postningar att censureras – eftersom det inte går att avgöra om de inkräktar på någon annans upphovsrätt eller ej.

Ingen av upphovsrättsdirektivets förespråkare har kunnat förklara hur detta skall lösas. Allt de gör är att påstå att användarna inte kommer att påverkas och att satir/memes inte kommer att drabbas. Vilket bara är ett godtyckligt – och felaktigt – påstående.

Artikel 13 (17) kommer att förändra internet som vi känner det. Den kommer att strypa det fria utbytet av information människor emellan. Den kommer att vara till skada för samhällsdebatt, kreativitet och människors möjlighet att följa med i vad som sker i deras omvärld. Den kommer att döda små nätplattformar och forum, som inte har miljoner att lägga på filtrering. Och den kommer att inskränka dina möjligheter att uttrycka dig.

(Denna text är fri att dela och att använda hur du vill. CC=0)

Regeringen är på väg att backa om upphovsrättsdirektivet

På fredag kommer riksdagens EU-nämnd att uppmana regeringen att rösta nej till EU:s nya upphovsrättsdirektiv – när det kommer upp i ministerrådet den 15 april. Och regeringen verkar beredd att göra som EU-nämnden säger, om än under protest.

Ur TT:s telegram:

”Nu visar SVT:s rundringning att alla oppositionspartier – V,C,L,M,KD och SD – tänker rösta nej till direktivet i sin nuvarande form när det tas upp i riksdagens EU-nämnd.” (…)

”Justitieminister Morgan Johansson (S):

– Vi har ju en ordning att vi ska förankra beslut i riksdagen, har nu riksdagen ändrat sin inställning så kommer regeringen naturligtvis att få följa det.”

Detta är glädjande. Men räkna med att det kan bli en del debatt. Upphovsrättsdirektivets vänner tänker knappast stillatigande acceptera att regeringen byter fot. Vi kanske rent utav kommer att få en svensk debatt om artikel 11/15 och 13/17 här i Sverige, även om det kanske redan är för sent.

Nu måste det på något sätt till en blockerande minoritet i ministerrådet också. Läs mer om det här. »

Upphovsrättsdirektivet upp i EU-nämnden på fredag

EU-nämndens vice ordförande Tomas Tobé (M) bekräftar att frågan om EU:s nya upphovsrättsdirektiv kommer att komma upp i nämnden nu på fredag, den 12 april.

Frågan om en eventuell blockerande minoritet i EU:s ministerråd avgörs sedan måndag den 15 april.

Läs även:
• Nätaktion: Rädda internet! »
• Hur kan artikel 11 och 13 stoppas i ministerrådet? »

IVA kritiserar EU:s nya direktiv om upphovsrätt

”Samtidigt sker en förskjutning av ansvar som en följd av direktivet. Detta kan ses som ett avsteg från svenska grundläggande principer inom området; de svenska mediegrundlagarna innehåller ett censurförbud vilket innebär att staten inte ska ha rätt att i förväg förhindra yttranden.”

Ingenjörsvetenskapsakademien kritiserar artikel 13/17 i EU:s nya upphovsrättsdirektiv »