Tre EU-domar om upphovsrätt

EU-domstolen har meddelat tre intressanta domar relaterade till upphovsrätt. (Via Techdirt.)

  • Dels handlar det om ett fall som började för 19 år sedan och som rör en tysk rappare som samplat två sekunder av Kraftwerks »Metall auf Metall«. EU-domstolen har kommit fram till att detta är ett intrång i upphovsrätten.
  • Nästa fall rör en tysk tidning som publicerat en konfidentiell rapport från militären, där regeringen hänvisat till upphovsrätten för att hindra publikation. Domstolen säger att även om det inte finns någon upphovsrättslig grund i just detta fall – så kan tryckfriheten inte användas som ursäkt för att publicera upphovsrättsskyddat material.
  • Det tredje fallet handlar om en politiker som publicerat ett manuskript under pseudonym. När författarens verkliga identitet avslöjades menade han att publicisten förvanskat innehållet i has text. Varpå ett medieföretag publicerade originaltexten för att motbevisa detta påstående. Varpå politikern stämde medieföretaget för upphovsrättsintrång. EU-domstolen noterar att det inte finns någon enhetlig EU-lagstiftning som täcker detta – men att godkännande inte behövs, i vart fall i detta fall, så länge som källan inklusive författarens namn anges.

Blandat resultat, med andra ord. Men i vart fall de två senare fallen sätter ljuset på hur upphovsrättsanspråk ofta används för att inskränka tryck- och yttrandefriheten.

Techdirt: European Court Of Justice Rules On Three Big Copyright Cases »

EU skyndar på registrering av våra tåg- och båtresor

Som vi tidigare rapporterat diskuterar det finska EU-ordförandeskapet att utöka registreringen av våra resor (PNR) från flyg till att även omfatta tåg- och båtresor. Tidigare i sommar verkade det som att man först tänkte invänta utslaget i ett rättsfall om PNR. Nu vill man göra frågan prioriterad.

Statewatch: EU Council Presidency proposes follow-up on extending PNR to sea and rail traffic »

Vi närmar oss en punkt där anonymt resande blir omöjligt.

Nu väntar två års ständig kamp för att hindra EU:s uppladdningsfilter från att bli svensk lag

Som vi tidigare rapporterat, så ligger den svenska tillämpningen av EU:s nya upphovsrättsdirektiv nu i regeringens och riksdagens händer.

Som något slags mänsklig sköld har regeringen satt upp en referensgrupp, som tyvärr har en kraftig övervikt av upphovsrättsmaximalister. Och som Emanuel Karlsten noterar, så kommer den svenska lagstiftningen inte att gå den vanliga vägen (utredning m.m.). Istället upprättar regeringen själv en »promemoria«. Vilket kan vara en signal om att den uppfattar den ordinarie demokratiska processen som allt för svårframkomlig i detta fall.

Detta lägger ett stort ansvar på regeringen. Och eftersom Socialdemokraterna hitintills varit det enda parti i riksdagen som är för EU:s upphovsrättsdirektiv – så blir det nu upp till dem att bevisa sitt påstående om att nätplattformarnas nya ansvar för att stoppa upphovsrättsskyddat innehåll inte leder till uppladdningsfilter. Vilket skall bli intressant att följa. Ett tips är att inte hålla andan medan du väntar.

Frågan är hur riksdagens övriga partier (som i EU-valrörelsen tog ställning mot upphovsrättsdirektivet) kommer att hantera frågan. Det är allt för lätt för dem att gömma sig bakom EU och säga att nu är beslutet klubbat och att det inte längre finns något att göra åt saken. Det finns alltid något att göra, om bara viljan finns.

Därför måste motståndet mot artikel 13/17 upprätthållas. Regeringen måste vara medveten om att det finns ett utbrett motstånd. Och de övriga partierna måste påminnas om att frågan kan vara en vote-changer.

Detta är en process som kan uppgå till två år. Vilket ställer krav på uthållighet för uppladdningsfiltrets motståndare.

Uppladdningsfiltret är inte bara en enskild teknikalitet. Det strider mot grundlagens förbud mot förhandscensur och det är ett hot mot yttrandefriheten. Det kommer att hämma den öppna debatten, kreativiteten och företagandet. Det kommer att döda nya IT-startups innan de ens kommer ur startblocken. Det kommer att cementera de amerikanska nätjättarnas dominerande ställning bland de sociala plattformarna. Och det är ett hot mot hela principen om ett fritt och öppet internet.

Här har riksdagen en utmärkt möjlighet att visa att den är mer än ett knapptryckarkompani. Här har sju av riksdagens partier ett utomordentligt tillfälle att stå vid sitt ord och sina löften från EU-valrörelsen. Och här har alla miljontals svenska nätanvändare en perfekt chans att försvara sina möjligheter att fortsatt kunna uttrycka sig fritt.

It ain’t over til the fat lady sings.

Länkar:
• Emanuel Karlsten: Detta har hänt efter att EU klubbat artikel 13 »
• Kan riksdagen stoppa EU:s uppladdningsfilter? (Video) »
• EU:s upphovsrättsdirektiv: Dags för riksdagens partier att visa sina kort »
• I väntan på EU:s uppladdningsfilter »

Det senaste om EU:s upphovsrättsdirektiv

Emanuel Karlsten har gjort en sammanställning av läget vad gäller EU:s upphovsrättsdirektiv:

  • Sverige har börjat arbetet med artikel 13 och startat arbetsgrupp med tung övervikt av upphovsrättshavare – där Wikimedia inte fick plats.
  • Frankrike har, som första land, redan antagit en del av direktivet.
  • Polen greppar efter ett sista halmstrå – och tar direktivet till domstol, men behöver hjälp.

Utöver vad vi har rapporterat här på 5 juli-bloggen har Karlsten en del ny information att tillföra…

Sverige:

»Regeringen kommer att upprätta en promemoria, som ska ligga till underlag för beslut om genomförande. Denna skickas ut på remiss nästa sommar, sedan skickas en proposition till riksdagen för att klubbas och bli lag senast 7 juni 2021.«

Frankrike:

»Frankrike har, som första land, antagit ”länkskatten” som lag. I EU-parlamentet var Frankrikes ledamöter nästan uteslutande positiva till direktivet som helhet och det gick alltså även snabbt i det egna parlament. Förra veckan, den 23 juli antogs artikel 15 (tidigare 11) i direktivet – det som kallats ”länkskatt” – av Frankrikes parlament. Kulturministern gick därefter ut och hyllade beslutet: ”Vi kan vara stolta som det första land att anta direktivet”. Men det är alltså inte hela direktivet, utan bara den delen som handlar om länkskatt.«

Läs hela Karlstens uppdatering här: Detta har hänt efter att EU klubbat artikel 13 »

En av EU fastställd värdegrund för AI?

EU:s ministerråd har diskuterat artificiell intelligens. Speciellt upprymda tycks man vara över möjligheten att använda AI för att identifiera tal, video och bilder som man vill få bort från nätet.

Man har även en vision om digitala AI-assistenter:

”Combined with a natural language interface, this technology could form the basis for a digital assistant. Such an assistant could take instructions through a natural written and spoken discussion, providing a common interface to a variety of applications at the same time, and adapt to the needs of the user. The same technology could power customer service bots that answer questions from citizens. In spoken language mode, the assistant would be helpful to police patrols busy dealing with people involved in incidents. Developing smart digital assistants is vital for making future information overload manageable, but at the same time, we must ensure that the resulting system is transparent to the user.”

Det är säkert, ur ministrarnas perspektiv, önskvärt. Dock kan man fråga sig om AI-verktyg bäst växer fram om de formuleras, specificeras och blir låsta av politiker – eller om spontan utveckling, erfarenhet och best practice kanske är en bättre väg.

Ministrarna funderar vidare…

A society permeated with AI may become too complex to comprehend, which would entail a fundamental lack of transparency. This can be mitigated through system design: for example, a digital assistant should be required to be able to explain its reasoning, and undergo an ethical audit.”

Men bör detta vara en politisk fråga?

Och vad menas egentligen med att AI skall underställas »an ethical audit«? I så fall måste vi först komma överens om ett gemensamt gällande etiskt regelverk. Givet att detta skall fungera mot ett AI som enligt den populära uppfattningen är »smartare«, mer logiskt och mer rationellt än människor – så kan man ana att politiskt fastställda etiska ramar kan orsaka en del absurda syntaxfel.

Ministrarna förutspår även att AI kan möjliggöra autonoma miniatyrdrönare med ansiktsigenkänning. Och om det gläder dem, då skulle de bara veta vilka oerhört kraftfulla verktyg för övervakning som AI kan komma att sätta i deras händer – som de ännu inte ens kan föreställa sig.

Där har politiken en uppgift – att sätta lagliga gränser för hur överheten får använda AI för att övervaka folket.

Länk: EU plans for Artificial Intelligence (AI): Get ready to meet you friendly ”digital assistant” »

Krav på att EU utreder datalagringens risker

EU:s ministerråd vill gärna se ett nytt datalagringsdirektiv, efter det som ogiltigförklarats av EU-domstolen. Den avgående EU-kommissionen har inte velat röra datalagringen. Så nu är frågan vad den nya EU-kommissionen kommer att göra.

I väntan på besked skriver 30 europeiska organisationer för nätfrihet och digitala rättigheter brev till EU-kommissionen. Ur innehållet…

While the concept of blanket data retention appeals to law enforcement agencies, it has never been shown that the indiscriminate retention of traffic and location data of over 500 million Europeans was necessary, proportionate or even effective.

Blanket data retention is an invasive surveillance measure of the entire population. This can entail the collection of sensitive information about social contacts (including business contacts), movements and private lives (e.g. contacts with physicians, lawyers, workers councils, psychologists, helplines, etc.) of hundreds of millions of Europeans, in the absence of any suspicion. Telecommunications data retention undermines professional confidentiality and deters citizens from making confidential communications via electronic communication networks. The retained data is also of high interest for criminal organisations and unauthorized state actors from all over the world. Several successful data breaches have been documented. Blanket data retention also undermines the protection of journalistic sources and thus compromises the freedom of the press. Overall, it damages preconditions of open and democratic societies.

Brevet mynnar sedan ut i ett önskemål om en grundlig utvärdering av datalagringen – inte minst ur ett medborgarrättsligt perspektiv – innan man går vidare.

Läs hela brevet här: Civil society calls for a proper assessment of data retention »

Vad menar EU med »skadligt« innehåll på nätet?

EDRi reagerar på EU:s läckta planer för internet under den kommande mandatperioden:

»To guide its future policy initiatives, the Commission says it wants to analyse policy options for both illegal and potentially “harmful” but legal content. While the definition of what is illegal is decided as part of the democratic process in our societies, it is unclear which content should be considered “harmful” and who makes that call. Moreover, the term “harmful” lacks a legal definition, is vague and its meaning often varies depending on the context, time, and people involved. The term should therefore not form the basis for lawful restrictions on freedom of expression under European human rights law.«

Läs hela posten: More responsibility to online platforms – but at what cost? »

Se även vår post från förra veckan: EU:s Digital Services Act – mer reglering och censur »

EU:s Digital Services Act – mer reglering och censur

Tyska Netzpolitik har fått tag i ett dokument i vilket EU-kommissionens tjänstemän drar upp riktlinjerna för EU:s nätpolitik de kommande fem åren. Planen är att lägga fram en »Digital Services Act« som har ambitionen att ta ett helhetsgrepp på nätfrågorna. Och som väntat är det mer reglering och censur på gång.

På EU-språk heter det att lägga fram ett horisontellt regelverk för att harmonisera den inre digitala marknaden.

Dokumentet bekräftar att ambitionen är att täcka in det mesta:

»This would include services such as ISPs, cloud services, content delivery networks, domain name services, social media services, search engines, collaborative economy platforms, online advertising services, and digital services built on electronic contracts and distributed ledgers.«

Det främsta målet tycks vara att ersätta eller kringgå eHandelsdirektivets förbud mot generell övervakning och principen om budbärarimmunitet.

»While the prohibition of general monitoring obligations should be maintained as another foundational cornerstone of Internet regulation, specific provisions governing algorithms for automated filtering technologies – where these are used – should be considered, to provide the necessary transparency and accountability of automated content moderation Systems.«

Ovanstående kryptiska formulering antyder att man kan komma att göra skillnad mellan övervakning (monitoring) i allmänna termer och filtrering / moderering / förhandscensur med hjälp av algoritmer. Det skulle i så fall vara en direkt skamlös väg att lotsa upphovsrättsdirektivets »uppladdningsfilter« förbi förbudet mot allmän övervakning.

Techdirt kommenterar Glyn Moody saken så här »That’s a classic: affirming that general monitoring is prohibited, while bringing in rules for proactive automated filtering technologies — aka general monitoring. It would tilt the playing field even more in favor of big, mostly US companies, and would guarantee that the EU never produces its own digital giants like Google or Facebook.«

Vidare i texten…

»Regulating content moderation. Uniform rules for the removal of illegal content such as illegal hate speech would be made binding across the EU, building on the Recommendation on illegal content and relevant case-law, and include a robust set of fundamental rights safeguards.«

Vilket bygger på att man kan få fram en enhetlig definition av näthat som fungerar i och accepteras av alla EU-länder. Det kan i sig bli synnerligen intressant.

»The analysis will also cover harmful content (which is not necessarily illegal), as such content is not only addressed in EU-level policies (such as the AVIVSD), but also at MS level (e.g. the draft French fake news law, the UK Online Harms White Paper, etc. However, a clear distinction will be made between illegal and harmful content when it comes to exploring policy options.«

Då uppstår frågan vad som är skadligt/harmful. Och vem som skall bestämma det.

Och att ha ett separat regelverk för skadligt (till skillnad från olagligt) innehåll bör vara en röd flagga. Det kan lätt bli en gummibandsparagraf som kan öppna för censur av i princip vad som helst.

»A dedicated regulatory structure should ensure oversight and enforcement of the rules, in particular for cross-border situations, but also partnerships and guidance for emerging issues, and with appropriate digital capacities and competences, inter alia to help translate rules into technical solutions.«

Om man har reglering, då måste man naturligtvis även ha verktyg för att upprätthålla den. Och i detta fall gläntar man på dörren för en ny, överstatlig internet-byråkrati på EU-nivå.

Man nämner också att det kanske är mindre lämpligt att det nya regelverket läggs fram som ett direktiv. Istället överväger man en förordning/reglering (regulation). Skillnaden är att ett direktiv vävs in i medlemsstaternas lagstiftning, medan en reglering är ett regelverk som gäller rakt av i hela EU.

Nu skall påpekas att det läckta dokumentet är ett arbetspapper. Exakt vad EU-kommissionen kommer att lägga fram vet vi ännu inte. Men informationen ovan lär vara en god indikation. Och den är helt i linje med vad EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen hade att säga om de digitala frågorna när hon blev vald.

Digital Services Act – det är här striden om internets frihet i EU kommer att stå de närmaste fem åren.

Länkar:
• EU-kommissionens dokument (PDF) »
• Techdirt: EU Looking To Regulate Everything Online, And To Make Sites Proactively Remove Material »
• EDRi: E-Commerce review – Technology is the solution. What is the problem?
• MAB: A Europe fit for the digital age (ur von der Leyens programförklaring) »