• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

mänskliga rättigheter

Stoppa regeringens bakdörrs-lag!

10 mars 2025 av Henrik Alexandersson

Mot bättre vetande är regeringen på väg att göra våra elektroniska kommunikationer sårbara för kriminella och främmande makt.

Den geopolitiska situationen gör alla som redan fruktar brottsligheten ännu oroligare. Vilket kommer att användas av myndigheterna för att sänka ribban för mer övervakning. Never Waste a Good Crisis.

Just nu står striden om rätten att kunna kommunicera elektroniskt med säker kryptering.

Regeringen vill att alla meddelandetjänster skall kunna tvingas överlämna information om innehållet i sina användares kommunikationer – i läsbar form, det vill säga okryperad.

Men om man öppnar bakdörrar till vår totalsträckskrypterade (E2EE) korrespondens, då kan de användas av alla som hittar eller får kännedom om dem. Kriminella. Främmande makt. En ny attackvektor.

Antingen har man säker totalsträckskrypterad kommunikation eller så har man det inte. Det finns inga mellanlägen – även om regeringen tror det.

Men är det ändå inte bra att man kan komma åt vad alla skriver och skickar till varandra nu när tiderna är så oroliga?

Försvarsmakten säger nej till regeringens förslag. Och den bör ju veta. Försvaret rekommenderar även sin personal att använda totalsträckskrypterade meddelande- och samtalstjänster som Signal.

Så skall vi låta skurkarna komma undan? Nej. Istället skall vi göra som EU-domstolen säger. Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Med hemlig dataavläsning får polisen redan installera spionprogram på misstänktas telefoner, datorer, plattor, spelkonsoler med mera. Sedan får man tillgång till allt på enheten och kan läsa alla former av krypterade meddelanden innan de krypteras och sänds, medan de skrivs. Eller efter att de mottagits och av-krypterats. Även kamera och mikrofon kan användas för övervakning.

Det gäller alltså människor som är misstänkta för brott. Inte alla andra. Som det rimligen bör vara.

I oroliga tider är det viktigare än någonsin att vi kan lita på säkra elektroniska kommunikationer. Om vi fruktar att andra vill skada oss – då skall vi inte ge dem en bakdörr till våra digitala liv.

Slutligen, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna säger följande om rätten till privatliv:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

• Läs även Emanuel Karlsten: Regeringen vill införa bakdörrslag – kommer omöjliggöra privata samtal för svenskar »

CC=0

Arkiverad under: Aktivism, Dataskydd, Hemlig dataavläsning, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: datalagring, mänskliga rättigheter, regeringen, Signal

Man kan inte samtidigt ha massövervakning och säkra elektroniska kommunikationer

5 januari 2025 av Henrik Alexandersson

På ena sidan står politiker som vill kontrollera innehållet i alla medborgares elektroniska meddelanden. På den andra sidan finns ett ökat behov av säkra elektroniska kommunikationer. Men våra beslutsfattare duckar frågan.

Politik kolliderar inte sällan med verkligheten. Ett praktiskt exempel är EU:s ambitioner att övervaka medborgarnas elektroniska kommunikationer, som står i konflikt med ett ökat behov av säker elektronisk kommunikation.

EU vill använda AI och/eller spionprogram för att granska innehållet i alla européers elektroniska meddelanden inom ramen för Chat Control 2 (CSAM regulation).

Den nya EU-kommissionen och EU:s ministerråd vill se ett nytt regelverk för datalagring (lagring av metadata om allas telekommunikationer, elektroniska meddelanden, mobilpositioner med mera). Detta trots att EU-domstolen redan sagt nej till sådan.

Inom ramen för projektet Going Dark vill EU skapa verktyg och metoder för att komma åt totalsträckskrypterad (E2EE) elektronisk kommunikation.

Samtidigt ser vi hur främmande makt och kriminella också vill komma åt våra elektroniska kommunikationer.

I USA har statens verktyg för att kontrollera medborgarnas meddelanden missbrukats av kinesiska hackare. Tidigare har myndigheternas hela katalog av övervakningsverktyg hamnat i orätta händer.

I Nederländerna varnar underrättelsetjänsten i bestämda ordalag för konsekvenserna av Chat Control 2.

Nyligen varnade FBI och experter på cybersäkerhet till och med för att använda SMS. Behovet av säkra kommunikationer blir allt mer uppenbart.

Detta är bara några exempel. Intressekonflikten är uppenbar. Det gäller inte bara privatpersoner. Företags, organisationers, medias och myndigheters elektroniska meddelanden kommer också att utsättas för risker.

När det gäller människor som misstänks för brott har staten redan de verktyg som krävs för att komma åt all elektronisk kommunikation och allt som görs och finns på dessa personers telefoner och datorer genom hemlig dataavläsning.

Att man skall kunna övervaka personer och grupper som misstänks för brott är de flesta överens om.

Den politiska striden handlar om ifall denna övervakning skall utökas till att gälla alla. Det vill säga även vanliga hederliga människor, som inte misstänks för något brottsligt. Till priset av försämrad IT-säkerhet.

EU-domstolen har redan slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Den rättsliga basen för domstolens bedömning är de grundläggande mänskliga rättigheterna. Dels handlar det om rätten till privatliv och privat kommunikation. Dels om vad yttrandefriheten har att säga om allas rätt att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning.

Nyligen efterlyste riksdagens lagråd en samlad översyn av den stora mängden lagar och verktyg för övervakning. Är övervakningen i proportion till de problem man säger sig vilja lösa?

Är övervakningen ens effektiv? Aktuella siffror visar att endast två av tio fall av hemlig avlyssning i Sverige leder till åtal.

Hur påverkar övervakning av alla samhällets fria åsiktsbildning och demokrati? Vilka är riskerna för att dessa verktyg kan komma att missbrukas, nu eller i morgon?

Det enda klara svar vi får från politiken är att man inte vill diskutera saken. Men så enkelt får våra makthavare inte komma undan.

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, Digital Services Act, EU, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Spaning, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: ChatControl, datalagring, Going Dark, mänskliga rättigheter

Kommer regeringen att svara lagrådet om övervakningsstaten?

14 november 2024 av Henrik Alexandersson

Lagrådet vill se en samlad utvärdering av all övervakning staten utsätter medborgarna för. Frågan är om regeringen bryr sig.

Lagrådet vill att det görs en »samlad översyn« av hur olika hemliga tvångsmedel används – »inom en snar framtid«.

Hur ser helhetsbilden ut? Ger övervakningen önskat resultat? Vilka problem föreligger? Fungerar tillsynen? Följer man lagen?

För att inskärpa allvaret hänvisar lagrådet till så väl Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (art 8) som svensk grundlag (Regeringsformen 2 kap. 6 § andra stycket).

Det är mycket enkelt: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden. EU-domstolen har redan slagit fast principen.

Frågeställningen är inte ny. Under det dåvarande svenska EU-ordförandeskapets hearing med justitieminister Beatrice Ask (M) i Europaparlamentet 2009 fick hon frågan. Borde vi inte stanna upp ett ögonblick, skaffa oss överblick över övervakningsstaten och utvärdera verksamheten?

Svaret blev att det hinner vi inte. Det är 15 år sedan. 15 år av nya och utökade övervakningslagar.

Nu ställs alltså frågan igen – i skriftlig form – av några av landets ledande jurister. Kommer regeringen att bry sig? Förmodligen inte.

Läs mer:
• Lagrådet ifrågasätter övervakningsstaten »

Beatrice Ask, under Europaparlamentets utfrågning 2009

Arkiverad under: Datalagring, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: grundlagen, lagrådet, mänskliga rättigheter, regeringen

Chat Control 2 – vad händer nu?

25 juni 2024 av Henrik Alexandersson

Förslaget om Chat Control 2 är blockerat, men bara för tillfället. Det är läge för den nya EU-kommissionen att kasta det i papperskorgen.

EU:s ministerråd har efter drygt två år ännu inte lyckats komma överens om Chat Control 2. Vid halvårsskiftet blir Ungern ordförandeland i EU. Landets regering är visserligen för Chat Control 2, men lär ha mycket annat på agendan det kommande halvåret.

Skulle den blockerande minoriteten bland medlemsstaterna falla blir det förhandlingar mellan EU:s ministerråd, Europaparlamentet och EU-kommissionen. Därefter nya omröstningar om förhandlingsresultatet i rådet och parlamentet.

Vid årsskiftet lämnar Ungern över EU-ordförandeskapet till Polen – som säger nej till Chat Control 2. Därför är det viktigt att den blockerande minoriteten i ministerrådet upprätthålls de kommande sex månaderna.

Den svenska regeringen är i princip för Chat Control 2, i linje med det avgående belgiska EU-ordförandeskapets förslag. Vilket bland annat innebär client-side-scanning med spionmoduler i dina meddelande-appar eller spionprogram i din telefon och dator.

Den svenska riksdagen har – efter beslut i justitieutskottet – ställt sig bakom regeringens linje. De enda som röstade nej var C och SD. Vilket är uppseendeväckande då alla partier utom S drev ett nej till Chat Control 2 i den nyss avslutande EU-valrörelsen.

Riksdagens EU-nämnd har ansträngt sig för att slippa ta i Chat Control 2. Vilket kanske kan förklaras med att flera partier talat med kluven tunga i frågan.

Europaparlamentet säger nej till Chat Control i alla dess bärande delar:

  • Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
  • Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
  • Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
  • Ingen skanning (med AI) efter olagligt innehåll (grooming) i elektroniska konversationer.
  • Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
  • Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

Hur det nyvalda parlamentet ställer sig återstår att se.

Slutligen EU-kommissionen, som fortfarande står för sitt ursprungliga förslag om att låta AI granska innehållet i användarnas elektroniska meddelanden, chattar, IP-samtal, bilder, videos, molntjänster med mera. Vilket är en teknik som inte existerar i sinnevärlden. Plus en 18-årsgräns för meddelande-appar.

Förslaget strider uppenbart mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation samt yttrandefriheten. Vilket kommissionen själv medger men väljer att bortse ifrån.

Det enda rimliga är att den nya EU-kommissionen drar tillbaka förslaget om Chat Control 2.

Uppdatering: Det tillträdande ungerska EU-ordförandeskapet har frågan om Chat Control 2 på dagordningen för ministerrådsmötena den 10-11 oktober och den 12-13 december.

Tidigare poster:
• Chat Control – från start till politiskt kaos »
• Chat Control 2 vs. yttrandefriheten »
• Riksdagen röstade ja till Chat Control 2 »
• Regeringens dubbelspel banar väg för Chat Control 2 »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Arkiverad under: Aktivism, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: ChatControl, EU-kommissionen, EU-nämnden, EU-val, EU:s ministerråd, Europaparlamentet, mänskliga rättigheter, regeringen, riksdagen

Chat Control 2 vs. yttrandefriheten

19 juni 2024 av Henrik Alexandersson

Det belgiska EU-ordförandeskapet förslag om Chat Control 2 gör karottunderlägg av svensk grundlag, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s egen rättighetsstadga.

Det belgiska EU-ordförandeskapets förslag till Chat Control 2 är tokigt, på helt nya sätt.

Låt oss först fokusera på den svenska regeringens egna talking points för att förklara varför den säger ja till detta:

»Ordförandeskapet föreslår att användaren av en tjänst ska behöva lämna samtycke till att uppladdat material ska kunna spåras inom ramen för en eventuell spårningsorder. Om samtycke uteblir kan användaren inte dela visuellt innehåll eller webbadresser på tjänsten.«

Detta kommer förmodligen att lösas genom att de meddelande-appar du använder tvingas skanna dina meddelanden innan de krypteras och sänds. (Man kan även tänka sig spionprogram som kan kontrollera allt som görs på din hårdvara.)

Den svenska regeringens linje är att »En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, till exempel genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Spionprogram inuti dina meddelande-appar således. En bakdörr. I din telefon och i din dator. Som naturligtvis kan komma att missbrukas av kriminella, av främmande makt och andra aktörer med ond avsikt.

Det föreskrivs också att spårningsorder (skanning) skall vara tidsbundna och sedan omprövas. Dina meddelande-appar (eller din telefon och dator) skall alltså förses med en spionmodul som kan slås på och av.

Behovet fastställs efter en riskanalys. Som hög risk anges om en meddelande-app erbjuder totalsträckskryptering (E2EE). Som till exempel Signal, WhatsApp eller om du valt kryptering för Messenger.

Du får sedan ett val. Antingen går du med på att alla dina meddelanden skannas eller så gör du det inte. Om du inte går med på sådan kontroll får du inte sända bilder, videos eller dela länkar.

Här passeras en röd linje. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s egen rättighetsstadga säger:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Vad är väl krav på Chat Control för att få dela bilder, videos och länkar om inte »offentlig myndighets inblandning«?

I den svenska grundlagen säger Regeringsformens andra kapitel 1§:

»Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, (…)«

Regeringen anser dock enligt riksdagens justitieutskotts protokoll att förslaget »är förenligt med mediegrundlagarna och regeringsformen«. Det är inte helt uppenbart hur.

Som synes är kravet på »frivilligt« godkännande av granskning som förutsättning för att få dela bilder, video och länkar en inskränkning av såväl den svenska grundlagen som Europakonventionen och EU:s egen rättighetsstadga.

Extra nipprigt är förbudet mot att dela länkar. Person X skall alltså inte kunna sända person Y en länk till något intressant eller viktigt om inte X underkastar sig kontroll av innehållet i alla sina meddelanden. Vilket känns som en kränkning av X yttrandefrihet och Y:s informationsfrihet.

Och varför skall inte posthemligheten (brevhemligheten) gälla även för elektronisk korrespondens? Regeringsformen 2:6 säger:

»Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot (…) undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.«

Kan det sägas tydligare?

Sedan kan man undra hur det här är tänkt att gå till i praktiken. Bilder kan till exempel infogas i Word-dokument, i Excel-filer eller komprimeras till zip-filer. Enda sättet att upprätthålla förbudet mot att dela bilder och video är att förbjuda alla former av bilagor till meddelanden.

För att upptäcka om någon delar en länk måste man dessutom analysera allt text-innehåll i folks meddelanden. Samtidigt som man säger att textmeddelanden inte längre skall omfattas av förslaget.

Detta känns inte genomtänkt. Och det är det inte. Vi kan helt enkelt inte utgå från att politikerna och eurokraterna begriper vad de sysslar med (eller vilken skada de kan komma att ställa till med).

Om detta känns obehagligt för dig som privatperson är det inget i jämförelse med hur det blir för företag som sänder konfidentiell affärsinformation, journalister som vill skydda sina källor, advokater som kommunicerar med sina klienter, läkare som chattar med sina patienter och så vidare.

Är det OK med distansarbete om det innebär att de meddelanden man sänder till kollegorna på till exempel Slack eller Teams kommer att öppnas och granskas?

Förslaget fyller inte ens sitt syfte. Vem tror att pedofiler kommer att sända olagligheter över meddelandetjänster på vilka de just tvingats acceptera Chat Control? Istället kommer sådant att ske på slutna forum som är ännu svårare att komma åt.

Sedan har vi frågan om collateral damage. Enligt en undersökning använder var tredje svensk tonåring meddelandeappar för att med samtycke sända intima bilder av sexuell karaktär på sig själva till andra. Och en brittisk undersökning visar att 78% av allt flaggat innehåll är egenproducerat, alltså fotograferat och publicerat av personen på bilden.

Sådant kommer helt klart att flaggas av Chat Control 2 och är uppenbara lagbrott, om än av typen brott utan offer. Men de måste likväl överlämnas till polisen och rättsväsendet.

Det belgiska förslaget till Chat Control 2 väcker fler frågor än det besvarar. Det är en skrivbordsprodukt utan förankring i verkligheten, skrivet av folk som inte förstår frågan och dess implikationer.

Förslaget kränker uppenbart såväl yttrandefriheten som informationsfriheten samt rätten till privatliv och privat korrespondens. Vilka är grundläggande mänskliga rättigheter.

Låt oss avsluta med lite kritik mot Chat Control 2 från oväntat håll. Den moderate riksdagsmannen Jan Ericson skriver på sin hemsida:

»Ett civiliserat samhälle övervakar inte icke brottsmisstänkta människors elektroniska kommunikation, lika lite som man avlyssnar deras telefonsamtal eller öppnar privat post. Jag är också orolig för ändamålsglidning, liksom för att denna typ av system kan hackas och användas för helt andra syften, exempelvis av främmande makt. Det är också intressant att se hur tekniskt mycket väl insatta personer helt dömer ut möjligheten att få detta att fungera praktiskt. Man undrar ju lite hur mycket teknisk kunskap som finns hos de ansvariga i EU. Hur mycket har man analyserat de tekniska förslagen och har man samrått med teknisk expertis?«

Fasaden spricker. Men ändå envisas regeringen med att driva frågan vidare.

Relaterat:
• Chat Control is Pure Surveillance State »
• Be scanned – or get banned! »
• Signal president Meredith Whittaker criticizes EU attempts to tackle child abuse material »
• Chat control: Politicians, industry raise alarm over EU’s unprecedented messenger surveillance plans »

Tidigare poster:
• Riksdagen röstade ja till Chat Control 2 »
• Regeringens dubbelspel banar väg för Chat Control 2 »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Arkiverad under: Demokrati, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: ChatControl, EU:s ministerråd, mänskliga rättigheter, regeringen

EU, rätten till privatliv och yttrandefriheten

27 december 2023 av Henrik Alexandersson

Sommarens EU-val kommer att vara viktigt för våra mänskliga rättigheter online. Speciellt rätten till privatliv och yttrandefriheten.

EU-politiken lär bli extra intressant nästa mandatperiod, 2024-29.

Lagstiftning i EU initieras av EU-kommissionen. Det sker som regel i så god till att ministerrådet och Europaparlamentet skall hinna klubba de nya direktiven och förordningarna innan mandatperiodens slut.

Efter EU-valet nästa sommar börjar sedan allt om på nytt – med nya lagar som bygger vidare på de gamla i något slags ständig expansion.

Mandatperiod efter mandatperiod har politiken ökat sin makt över internet, nu senast med sin Digital Services Act, DSA (Förordningen om digitala tjänster.)

Denna utveckling kommer att fortsätta under nästa legislatur.

Inte sällan står sådana förslag i strid med de grundläggande mänskliga rättigheterna. Framförallt är det två av dessa rättigheter som är viktiga vad gäller internet.

1: Rätten till privatliv och privat korrespondens

EU:s rättighetsstadga och Europadeklarationen om de mänskliga rättigheterna säger…

»Var och en har rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer.«

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna har en snarlik formulering…

»Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens…«

Hur viktig och laddad denna princip är såg vi under de senaste årens strid om Chat Control 2 – som var tänkt att leda till svepande granskning av medborgarnas elektroniska meddelanden, utan misstanke om brott.

Det var denna grundläggande mänskliga rättighet som slutligen tvingade de folkvalda i Europaparlamentet att i praktiken döda förslaget. All uppmärksamhet gjorde att den inte gick att runda.

Men tro inte annat än att Chat Control kommer att komma tillbaka i ny tappning under nästa mandatperiod.

Att försvara medborgarnas rätt till privatliv är en ständigt pågående dragkamp i EU.

Den rimliga principen är: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

2: Yttrandefriheten

EU:s rättighetsstadga och Europarådet formulerar denna mänskliga rättighet så här…

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

FN säger samma sak fast åter med vissa smärre språkliga skillnader.

Här kan det komma att blåsa upp till storm under nästa EU-mandatperiod.

EU:s nya Digital Services Act öppnar för inskränkningar i yttrandefriheten. Och det saknas inte krafter som vill begränsa det fria ordet.

EU:s politiker försöker ständigt finna sätt att komma åt yttranden på nätet som de ogillar, men som inte är olagliga.

DSA:s nya statligt godkända nätcensorer (trusted flaggers / betrodda anmälare) balanserar farligt nära den röda linjen. De kommer att få en direktlina till sociala media för att rekommendera vilket innehåll som skall plockas bort.

Ett annat problem är DSA:s möjlighet för myndigheter i ett land att beordra nedtagning av innehåll på servrar i ett annat land – även om innehållet inte är olagligt i det senare landet.

Ovanstående är bara två exempel på hur DSA rimmar illa med yttrandefriheten som den formulerats i de olika fördragen om mänskliga rättigheter.

Detta är viktigt när EU-kommissionen och medlemsstarterna försöker utnyttja de verktyg för att begränsa det fria ordet som DSA ger.

Här måste Europaparlamentet vara en vakthund som ser till att yttrandefrihetens princip upprätthålls.

Sedan kommer helt nya förslag som hotar ett fritt och öppet internet. Det är en ständigt pågående process. Till exempel lär frågan om krypterad kommunikation bli het.

Slaget om mänskliga rättigheter online kommer att stå under den tionde EU-legislaturen – med fokus på rätten till privatliv och yttrandefriheten.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Sociala media, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: EU-val, mänskliga rättigheter

Chat Control i EU-nämnden på fredag

10 oktober 2023 av Henrik Alexandersson

På fredag morgon kan riksdagens EU-nämnd göra som Österrikes parlament: Säga nej till Chat Control 2, då förslaget strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Förra gången ströks frågan om EU:s nya massövervakning – Chat Control 2 – från dagordningen på ministerrådets möte och därmed även från agendan för den svenska riksdagens EU-nämnd.

Men nu är det dags igen. Den 19-20 oktober möts EU:s inrikes- och justitieministrar i Luxemburg. Enligt föredragningslistan skall man diskutera en »partial general approach« om Chat Control 2, vilket låter mer som fortsatt diskussion än som beslut (även om man aldrig kan veta).

Inför detta kommer den svenska riksdagens EU-nämnd att diskutera Chat Control 2 på sitt möte nu på fredag, 13 oktober kl 09 i lokalerna på Mynttorget 1.

Den svenska regeringens position har presenterats redan tidigare och innebär i korthet:

  • Chatcontrol skall skanna innehållet i alla människors elektroniska meddelanden, men än så länge bara efter sådant som det idag finns teknik för att upptäcka.
  • Detta skall gälla alla meddelande-appar men inte vanlig telefon och SMS.
  • Den nya myndigheten (EU-Center) skall utveckla AI-verktyg för att i framtiden kunna söka efter tidigare okänt olagligt innehåll och misstänkta konversationer i människors meddelanden och molntjänster.
  • För att kringgå kryptering vill man kunna installera spionprogram – antingen inom respektive meddelande-app eller direkt på folks telefoner, datorer, plattor, spelkonsoler och andra enheter som kan användas för att sända meddelanden.

Regeringen säger med andra ord ja till obligatorisk granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden.

Hur de politiska partierna ställer sig kan du läsa på denna sida: Sveriges ståndpunkt »

För kritik av den svenska regeringens förslag till ståndpunkt:
• Kryphål i Chat Control 2.0 äventyrar informations­säkerheten »
• Läcka: Regeringens finter om Chatcontrol »
• Regeringen förespråkar mass­övervakning »

Vi vet ännu inte vad det spanska EU-ordförandeskapet vill. Men man har tidigare velat gå längre än EU-kommissionen och förbjuda totalsträckskryptering. (!) Sedan har vi kommissionens ursprungliga förslag. Och så har vi den svenska regeringens position. Med minst tre förslag på bordet är man knappast klara att fatta beslut.

Tyskland, Österrike, Polen och Nederländerna (prel.) säger nej till Chat Control 2. Om det skulle gå till votering redan idag skulle en blockerande minoritet kunna uppnås i ministerrådet om även Sverige röstar nej eller lägger ner sin röst.

Sverige skulle – genom riksdagens EU-nämnd – redan nu på fredag kunna göra som Österrikes parlament: Att säga nej till Chat Control 2, med hänvisning till att förslaget strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Tyvärr verkar det som om EU-nämnden kommer att ge sitt stöd till den svenska regeringens ståndpunkt.

Fortsättning följer. Några andra viktiga datum:
• 25 oktober frågas EU-kommissionär Ylva Johansson ut i Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter m.m., LIBE.
• 26 oktober är det tänkt att LIBE skall fastställa sin ståndpunkt och ta ställning till 1.909 ändringsförslag.

Aktuellt:
• Europol Sought Unlimited Data Access in Online Child Sexual Abuse Regulation »

• Chat Control – politisk korruption på EU-nivå »
• Chat Control-skandalen, del 2 »

Relevant debattartikel:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-nämnden, mänskliga rättigheter, regeringen, Ylva Johansson

Datalagring – olaglig övervakning fortsätter och utökas

17 augusti 2023 av Henrik Alexandersson

Sedan EU-domstolen upphävde EU:s datalagringsdirektiv 2014 vägrar ett antal medlemsstater – däribland Sverige – att rätta sig efter domstolens beslut. Istället finns det tecken på att denna olagliga övervakning är på väg att utökas.

I maj 2006 infördes EU:s datalagringsdirektiv. Det går ut på att lagra metadata (inte innehåll) om alla medborgares alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m.

I april 2014 upphävde EU-domstolen datalagringsdirektivet – med hänvisning till att det strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation.

Enkelt uttryckt slog domstolen fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Detta är ett beslut som ett flertal medlemsstater valt att inte följa (med EU-kommissionens goda minne). Domstolen har gång på gång upprepat sitt beslut om att generell, svepande datalagring inte får förekomma.

Även Sverige har valt att obstruera mot EU-domstolens beslut. Efter en rättsprocess som initierades av internetoperatörerna Tele 2 och Bahnhof ogiltigförklarade EU-domstolen den svenska datalagringen i december 2016.

Efter domen justerades den svenska lagen. Dock gjordes inget för att komma till rätta med grundproblemet – det vill säga att man fortsätter lagra data om alla människors alla telekommunikationer.

Även om den nya svenska lagen inte prövats igen tyder allt på att inte heller den skulle klara en förnyad granskning av EU-domstolen.

Den förra, rödgröna, regeringen har verkat för att EU skall införa ett nytt datalagringsdirektiv. Hur detta är tänkt att gå till är dock oklart. I samband med detta avfärdade regeringen även tanken på riktad datalagring – det vill säga endast vid misstanke om brott.

Dock har EU-domstolen – även om den står fast vid sitt nej till generell datalagring – på senare år medgivit vissa undantag. Till exempel kan det under vissa förutsättningar vara tillåtet med just riktad datalagring (t.ex. vid brottsmisstanke eller på utsatta platser samt insamling av IP-adresser).

I EU:s ministerråd är datalagring ett återkommande ämne. Man har dock inte (ännu) lyckats komma fram till något fungerande sätt att kringgå EU-domstolens domar.

Ett lysande undantag bland EU:s medlemsstsater är Tyskland. Den nu sittande regeringen har bestämt att man skall sluta med allmän datalagring och istället satsa på »quick freeze« (frysning av kommunikationsdata för en viss plats eller användare om något brottsligt skett eller är på väg att ske).

Allt tyder på att även vår nya regering vill se en fortsatt datalagring. Och att man vill utöka den.

Nyligen föreslog en utredning (tillsatt av den förra regeringen) att även data om elektronisk kommunikation via meddelande-appar skall datalagras. (5 juli-stiftelsen kommer att skriva ett remissvar på denna utredning.)

(Man kan för övrigt notera att utredningens förslag om att lagra meddelande-data kommer samtidigt som EU-kommissionen vill granska innehållet i folks elektroniska meddelanden, Chatcontrol.)

I Sverige kommer riksdag och regering att behöva hantera datalagringen under denna mandatperiod. I EU är det troligt att frågan kommer att aktualiseras igen efter EU-valet nästa sommar, då med en ny EU-kommission och ett nyvalt Europaparlament.

Du följer utvecklingen här på bloggen.

Relaterade länkar:
• Datalagringsdirektivet (Wikipedia) »
• Advokaten (2014): EU-domstolen ogiltigförklarar datalagringsdirektivet »
• Computer Sweden (2014): Datalagringsdirektivet ogiltigförklaras »
• GP (2019): Expert: Den nya datalagen kan få problem »
• EU-domstolen upprepar: Det är förbjudet att använda allmän datalagring (2022) »
• Den ständiga striden om datalagring (2022) »
• EU-stater registrerar användares IP-adresser (2022) »
• Så kan delar av den förbjudna datalagringen ändå fortsätta (2022) »
• Utredning: Data om all slags meddelanden bör lagras (2023) »

(Fler djuplänkar i de länkade texterna ovan.)

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: EU-domstolen, IP-adresser, mänskliga rättigheter, regeringen

Chatcontrol hotar yttrandefriheten

8 augusti 2023 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen skriver själv att Chatcontrol kommer att inskränka yttrandefriheten. Men den tycker att det är ett pris värt att betala.

EU-kommissionens förslag till granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden – Chatcontrol – har kritiserats för att det kränker vår rätt till privatliv och privat korrespondens, som är en grundläggande mänsklig rättighet.

Men det är inte allt. På sidan 13 i sitt förslag skriver EU-kommissionen själv:

»Samtidigt påverkar åtgärderna i förslaget i första hand utövandet av de grundläggande rättigheterna för användarna av tjänsterna i fråga. Dessa rättigheter omfattar i synnerhet de grundläggande rättigheterna till respekten för privatlivet (bland annat att all kommunikation är konfidentiell, som en del av den mer allmänna rätten till respekt för privatlivet och familjelivet), skyddet av personuppgifter samt yttrande- och informationsfriheten.«

Låt oss därför fundera högt kring hur Chatcontrol hotar yttrandefriheten.

Det finns goda skäl att anta att folk i allmänhet kommer att ägna sig åt självcensur om de vet att någon annan – i detta fall staten i skepnad av en ny EU-myndighet – ständigt kikar över axeln.

EU-kommissionen är, som synes, medveten om den risken – men väljer att bortse från den.

Redan idag kan människor straffas för vad de uttrycker offentligt. Med Chatcontrol passeras en principiellt viktig gräns: Nu kommer människor även att kunna straffas för vad de skriver till varandra, i privata meddelanden.

Än så länge är det officiella syftet med Chatcontrol att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Men vi vet att övervakningslagar alltid drabbas av ändamålsglidning – både till syfte och metod.

Det finns massor av information som politiker uttryckligen ogillar: Det kan gälla ”hat och hot”; fake news; kritik av pandemi-politiken; ”klimatförnekelse”; drogliberalism – eller något annat som politiken (plus myndigheter, media och olika samhällsdebattörer) anser vara så viktigt att de kan överväga att begränsa yttrandefriheten.

Det finns redan exempel i USA på hur politik och myndigheter gått in för att få sociala media att censurera innehåll. Även sådant som senare visat sig vara korrekt.

Här i Sverige har vi flera olika myndigheter med uppgift att hålla ett öga på vad som sägs på nätet. Och det saknas inte fria aktörer (ofta med myndigheternas öra) som med olika metoder försöker begränsa den fria debatten online.

När dörren väl öppnats för att kontrollera vad folk skriver till varandra kommer frestelsen att använda detta verktyg för allehanda syften att vara oemotståndlig.

Det behöver inte ens handla om lömskt eller ont uppsåt. Hannah Arendt påpekar i sitt standardverk om den totalitära statens rötter »Vägen till helvetet behöver inte alls vara kantad med ordspråkets goda föresatser, utan kan lika gärna vara kantad av inga föresatser alls.«

Hon påpekar även att »Brott mot de mänskliga rättigheterna kan alltid rättfärdigas med förevändningen att det rätta är lika med det som är bra eller nyttigt för helheten i kontrast till delarna.«

Och även om systemet inte skulle komma att missbrukas med ont uppsåt, av inkompetens eller missriktad välvilja – så är själva vetskapen om att staten läser våra meddelanden tillräcklig för att människor kommer att ålägga sig självcensur.

Vilket skapar ett samhälle där färre idéer bryts mot varandra – vilket kommer att leda till ett tystare och stagnerande samhälle.

Begränsas yttrandefriheten blir dessutom demokratin meningslös. För hur skall medborgarna kunna göra ett informerat val om viss information, vissa åsikter och visst ifrågasättande tystas ned – direkt eller indirekt?

Än så länge är Chatcontrol ett indirekt hot mot yttrandefriheten, eftersom den redan i sin nu föreslagna form kan antas leda till ett visst mått av självcensur. Och med dess förutsägbara ändamålsglidning blir den ett direkt hot.

Detta vet EU-kommissionen. Den skriver det själv i sitt förslag. Men den tycker att det är ett pris värt att betala.

Vilket inte är acceptabelt. Mänskliga rättigheter skall gälla även på nätet.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: Demokrati, EU, Nätkultur, Privatliv, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-kommissionen, mänskliga rättigheter

Chatcontrol: Kan vi få veta vad regeringen tycker nu?

29 juni 2023 av Henrik Alexandersson

På lördag är Sverige inte längre ordförandeland i EU. Då måste regeringen redovisa vad den egentligen tycker om Chatcontrol.

Som ordförandeland i ministerrådet har Sverige försökt hålla sig neutralt i frågan om Chatcontrol, för att arbeta fram en kompromiss alla kanske kan enas om. Nobelt förvisso.

Men att hålla sig neutral vad gäller medborgarnas grundläggande rättigheter – rätten till privatliv och privat korrespondens – är helt enkelt inte OK.

Visst, frågan om Chatcontrol landade rakt i den nya regeringens knä, utan att någon på politisk nivå var förberedd på saken. Det verkar fram till nyligen ha varit en fråga som hanterats på tjänstemannanivå.

Så det svenska ordförandeskapet ligger lågt och försöker hjälpa kommissionen att få igenom förordningen. Sedan exploderar frågan i svensk media. Till ordförandeskapets förvåning.

Man skall ge justitieminister Strömmer att han i vart fall inte uttryckligen sagt att regeringen ger sitt stöd till Chatcontrol.

Att Moderaterna i Europaparlamentet säger nej är i sammanhanget ett bra tecken. De ser väl EU-valet närma sig oroväckande snabbt.

EU-valet brukar få folk att piggna till. Förra gången stod partierna på kö för att stoppa EU:s idiotiska upphovsrättsdirektiv. För inte så länge sedan godkändes nämnda direktiv med förkrossande majoritet av riksdagen. I tysthet. För att man ”måste”.

Men åter till regeringen. Nu lyfts EU-ordförandeskapets tunga mantel från dess axlar. Så vad blir svaret?

Kommer man att säga nej till Chatcontrol – som ministerrådets egen rättstjänst, kommissionens rättstjänst, parlamentets utredningstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s människorättskommissionär och Österrikes parlament gör? För att förslaget strider mot de mänskliga rättigheterna.

Eller väljer man EU-kommissionär Ylva Johansson och unionens övervaknings-ivriga inrikesministrar framför medborgarnas grundläggande rättigheter?

Det finns skäl att anta att regeringen till slut insett det problematiska i situationen.

Dessutom vet man sprängkraften i övervakningsfrågorna. FRA-striden skakade det politiska Sverige. Vilket man inte vill se hända igen.

20 ledarredaktioner säger uttryckligen nej till Chatcontrol. En tycks vara för. Journalistförbundet säger nej. I princip alla experter som går att uppbringa säger nej. All sakkunskap och alla principer säger nej.

Just nu kokar det ner till vad justitieminister Gunnar Strömmer vill. Som gammal medborgarrätts-advokat har han ett speciellt tryck på sig.

Kom igen nu! Till och med ert samarbetsparti SD säger nej med hänvisning till de mänskliga rättigheterna.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, Gunnar Strömmer, mänskliga rättigheter, regeringen, Ylva Johansson

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025
  • Regeringen bygger ut kontrollstaten29 april 2025
  • Kryptering: Rikspolischefen kräver det omöjliga28 april 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS