Femte juli

Säkerhetspolisen och regeringskansliet har idag haft en smått förvirrad kommunikation om datalagring, genom media.

Först ut var Säpo-chefen Klas Friberg, i DN:

»Ett nytt EU-direktiv ger medlems­staterna möjlighet att låta brottsbekämpande myndigheter få tillgång till information från meddelandetjänster i appar och sociala medier. Men ett förslag som bereds i Regeringskansliet innebär att Sverige nu avstår från den möjligheten. Konsekvensen blir att svenska brottsbekämpande myndigheter kommer att sakna viktiga och moderna verktyg för att hantera terroristbrott, spioneri och annan allvarlig brottslighet. Regeringen måste nu skyndsamt utreda frågan.«

Sedan var det dags för digitaliseringsminister Anders Ygeman i SR:

»– Jag delar i grunden säkerhetspolisens bedömning att kommunikationstjänster som liknar sms och andra, ska omfattas av dagens reglering, säger han.« (…)

»– Jag tror att det finns ett missförstånd, mellan regeringskansliet och säkerhetspolisen i vilken lagstiftning du kan reglera den här möjligheten, där Säkerhetspolisen menar att det här bör gå att reglera inom ramen för EU-kodexen, och där regeringskansliets uppfattning är att det här inte räcker, utan att du också måste ändra inhämtningslagen, och då får vi sätta oss ner mellan regeringskansliets och säkerhetspolisens jurister, för att se hur vi bäst kan lösa det.«

Enkelt uttryckt: Både Säpo och regeringen är överens om att datalagringen även bör omfatta meddelandeappar och sociala media.

Hur det skall gå till är dock oklart. Plattformar som Facebook lagrar förvisso radan allt användarna gör. Men hur det skall gå till att få alla olika meddelandeappar med i datalagringen framgår inte.

Sedan är frågan om det alls behövs. Vi har redan den vanliga datalagringen – som lagrar data om alla svenskars alla telekommunikationer, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar, mobilpositioner med mera. Snart får vi även hemlig dataavläsning. Vilket innebär att myndigheterna kan bereda sig tillgång till misstänkta personers (m.fl.) smartphones, plattor, datorer m.m. – där de dels kan undersöka allt innehåll (filer, bilder, videos, ljud, kontakter, meddelanden etc.); dels använda kamera och mikrofon för övervakning; dels se allt som görs på enheten i realtid; dels  dels läsa meddelanden som sänds via appar innan de krypterats eller efter att de avkrypterats.

Myndigheterna har alltså redan mycket omfattande tillgång till både icke-misstänktas och misstänktas kommunikationer. Nu vill man utvidga detta till att gälla alla svenskars alla meddelanden via appar. Man tänker uppenbarligen inte ge sig förrän man har kontroll över alla folkets kommunikationer.

Vilket är ett uttryck för att våra politiker betraktar hela svenska folket som potentiella skurkar och terrorister – som ständigt måste övervakas och kontrolleras. Vilket står i kontrast till Europakonventionen om skydd för de de mänskliga rättigheterna – som slår fast att den som inte är misstänkt för brott har rätt till privatliv och privat korrespondens. Och i kontrast mot EU-domstolens principbeslut om att staten inte får bedriva urskiljningslös övervakning av hela folkets telekommunikationer utan misstanke om brott.

Länkar:
• DN Debatt: ”Regeringsnej till EU-direktiv gör Säpos arbete svårare” »
• SR: Säpochefen kritiserar regeringsförslag »
• SR: Ygeman – det råder ett missförstånd »

Uppdatering: Efter att ha ägnat en stor del av dagen till att rota i EU-dokument och att försöka förstå Säpo-chefens utspel – så får jag nog hålla med digitaliseringsminister Ygeman om att Säpo tycks ha missuppfattat saken. Eller så är det ett märkligt PR-utspel med oklart syfte. Men någon egentlig substans bakom Klas Fribergs uttalanden är svåra att finna.