Nytt avsnitt av 5 juli-podden – om Linux, Grindr och EU

I ett färskt höstavsnitt går vi igenom de senaste nätskandalerna:

  • Vi diskuterar uppförandekoder med anledning av coc-bråket i Linuxgemenskapen.
  • Dejtingappen Grindr outar bögar i repressiva länder genom att låta tredjepartsappar positionsbestämma användarna extremt exakt.

HAX rapporterar om det senaste i EU:

  • Upphovsrättspaketet har gått in i trialogfasen
  • EU-domstolen har godkänt att myndigheter kan få ut data om användare hos nät- och teleoperatörer även för misstanke om ringa brott.
  • Europaparlamentet har röstat igenom lagstiftning om 30 procent europeiskt innehåll på strömningstjänster.

Dessutom:

  • Karl rapporterar från den nätpolitiska konferensen NP14 i Berlin och intervjuar Jillian C. York från amerikanska Electronic Frontier Foundation om deras projekt Offline.
  • Tim Berners Lees kapselprojekt ska begränsa hur mycket åtkomst sociala media-företag får till våra data.
  • Explosionen av strömningstjänster kan ha lett till ökad piratkopiering.

5 juli-podden görs av Karl Andersson och Henrik HAX Alexandersson på uppdrag av 5 juli-stiftelsen som arbetar för mänskliga rättigheter på internet.

Följ oss här:

Ladda ner avsnittet här:

70: Linuxgate, Grindrfail och EU-skandaler (MP3)

John Gilmore (till vänster) och John Perry Barlow på Chaos Communication Congress i Berlin 2006. Foto: Oscar Swartz.

Oscar Swartz minns John Perry Barlow

John Perry Barlow hade en förmåga att inspirera. Han målade upp visionen om internet som ett bättre alternativ än dagens fysiska värld:

a world that all may enter without privilege or prejudice accorded by race, economic power, military force, or station of birth . . . a world where anyone, anywhere may express his or her beliefs, no matter how singular, without fear of being coerced into silence or conformity.

Nu meddelar Electronic Frontier Foundation att deras grundare är död.

JPB inspirerade mig när jag grundade Bahnhof 1994. I början av 1996, i princip samtidigt som Jon Karlung blev delägare och VD i bolaget, publicerade JPB sin legendariska självständighetsförklaring: A Declaration of the Independence of Cyberspace, varifrån citatet är taget. Texten gav oss entreprenörskraft. Själv är jag borta ur Bahnhof sedan länge men det tycks mig som om den där grundvisionen lever vidare.

Mellandagarna 2006 hade jag förmånen att träffa John Perry Barlow i Berlin på Chaos Communication Congress, där han passande nog var öppningstalare. För IDG intervjuade jag Barlow och hans EFF-kollega John Gilmore. Här kommer intervjun i repris (ursprungligen publicerad i Computer Sweden 10 januari 2007):

John Gilmore (till vänster) och John Perry Barlow på Chaos Communication Congress i Berlin 2006. Foto: Oscar Swartz.
John Gilmore (till vänster) och John Perry Barlow på Chaos Communication Congress i Berlin 2006. Foto: Oscar Swartz.

John Perry Barlow blev känd som textförfattare till legendariska San Francisco-baserade hippie-gruppen Grateful Dead, som definierade en hel generation.

Han är också upphovsman till ett manifest som citerats och inspirerat sedan 1996, ”A Declaration of the Independence of Cyberspace”, och en av de tre grundarna till Electronic Frontier Foundation, EFF, som står upp för medborgerliga digitala rättigheter.

OS: I ditt manifest från 1996 tycks du indikera att internet skulle vara onåbart för statens kontroll. En del säger i dag att du hade fel. Vad svarar du dem?

– Jag känner mig ganska obekväm och besviken när jag ser tillbaks på den skriften men jag kan inte säga att jag hade fel. Jag skullle säga att internet fortfarande är väldigt svårt att kontrollera och på många sätt blir det än mer så snarare än mindre. EFF finansierade till exempel ett projekt som heter Tor. Om staten blir repressiv tror jag tvärtom att det finns allt fler möjligheter att gå runt detta.

– Min vän John Gilmore är berömd för att ha sagt att internet betraktar censur som ett tekniskt fel och routar runt problemet. Jag tycker att det fortfarande gäller. Jag kan faktiskt inte komma på fall där staten i praktiken har lyckats förhindra kommunikation av innehåll som individer har brunnit för att kommunicera till varandra. En stor andel av trafiken på internet sker nu via bittorrent och då vet ju både du och jag att det inte nödvändigtvis är saker som enligt lagarna borde skeppas, säger John Perry Barlow.

OS: John Gilmore, du och Barlow har ju åtskilliga stora juridikprofessorer och advokater på er sida. Finns det något fall ni vill framhålla där EFF gör skillnad?

– Just nu har vi ju fallet med AT&T, som vi stämt för alla kunders räkning. Egentligen handlar det om att National Security Agency, NSA, placerade avlyssningsutrustning hos teleoperatören AT&T. Detta bröt mot konstitutionen men vi insåg att det vore poänglöst att stämma NSA och staten i en tid som denna när de skräms med terrorism. Det var uppenbart att AT&T hade brutit mot sina kundavtal. Men dessutom bröt de mot lagen när de tillät någon utomstående att avlyssna deras kunder utan att först ha fått ett domstolsutslag på husrannsakan eller användande av tvångsmedel.

– Vi vill få alla företag att tänka både en och två gånger. Det är fullt tänkbart att kunderna kommer att äga AT&T efter denna rättegång på grund av skadestånd och böter, säger John Gilmore.

FBI utredde Laura Poitras under sex år utan att hitta något brottsligt

Den amerikanska dokumentärfilmaren Laura Poitras blev känd som journalisten Glenn Greenwalds parhäst i rapporteringarna om visselblåsaren Edward Snowden 2012-2013. Men redan tidigare var Poitras en nagel i ögat på amerikanska regeringen.

Nu visar dokument att amerikanska FBI utredde Poitras under sex år – från 2006 till 2012 – utan att hitta något brottsligt. Under dessa år togs Poitras i förvar vid amerikanska gränskontroller hela 50 gånger.

Electronic Frontier Foundation, som hjälpt Poitras få ut dokumenten genom Freedom of Information Act (FOIA), skriver:

The detentions began after she directed and released documentary films about post-9/11 life in Iraq and Yemen that challenged the U.S. government’s narrative about the war on terror.

Dokumenten visar att FBI stängde utredningen om Laura Poitras 2012. Då upphörde också förhören vid gränskontrollerna.

Detta skedde två månader efter att Glenn Greenwald uppmärksammat att gränspolisen tog Laura Poitras i förvar så ofta, och efter att ett antal filmare protesterat mot vad som många hävdar skulle kunna vara ett brott mot den amerikanska konstitutionen.

Läs hela historien här:

EFF: Government Documents Show FBI Cleared Filmmaker Laura Poitras After Six-Year Fishing Expedition

Striden om privatsfären

Är det lagligt för amerikanska gränspolisen (Customs and Border Patrol, CBP) att söka igenom amerikanska medborgares elektroniska enheter vid inresa till USA?

Det är dags att domstolarna säger sitt, resonerar amerikanska Electronic Frontier Foundation (EFF) och American Civil Liberties Union (ACLU), som i en grupptalan har stämt Department of Homeland Security.

Målsägande är tio amerikanska medborgare och en person med permanent uppehållstillstånd i USA som har fått sina elektroniska enheter genomsökta av gränspolisen. Anklagelsen är att detta förfarande bryter mot det första och det fjärde tillägget till den amerikanska konstitutionen.

En av målsägarna är Sidd Bikkannavar, den USA-födde nasaingenjören som skapade rubriker tidigare i år när han tvingades uppge koden till sin telefon till säkerhetspersonal på Houstons flygplats. Telefonen tillhörde Nasas Jet Propulsion Lab, som efter händelsen analyserade telefonen för att försöka ta reda på vad Customs and Border Patrol (CBP) gjort med den under den halvtimme de behöll den. Bikkannavar fick direkt en ny telefon av sin arbetsgivare.

Idén att flygplatser är något av ett laglöst land är inte ny. Techcrunch berättar om flera fall där gränspolis tänjt på lagen historiskt.

Att gränspolisen går igenom folks, och i det här fallet amerikanska medborgares, elektroniska enheter lär höra till ovanligheterna, men den typen av genomsökningar har ökat under den senaste tiden – vi rapporterade om detta i avsnitt 46 av 5 juli-podden.

Striden om privatsfären utkämpas alltså på amerikanska flygplatser, och gränskontrollen är dess frontlinje. Det är där tveksamma eller rentav olagliga metoder måste stoppas, innan de sprider sig till resten av samhället.

 

Vem försöker attackera nätaktivister?

Amerikanska Electronic Frontier Foundations (EFF) rapport Phish for the Future går igenom de phishingförsök som människorättsaktivister på organisationerna Free Press och Fight for the Future blivit utsatta för.

Det intressanta är att det inte handlar om phishing i form av massutskick, utan om ”spear phishing” – alltså riktade phishingförsök. Angriparna har i många fall varit ihärdiga och inte gett upp om den första attacken misslyckats. Rapporten beskriver en synnerligen intrikat attack:

One attempt, which targeted Evan Greer, Campaign Director of Fight For The Future, pretended to be a question about where to find the link to buy her music, which is available online. Evan replied with a link. The attacker replied with an email in which they complained that the link was not working correctly, having replaced the link with a phishing page made to look like a Gmail login.

Andra mejl kunde innehålla clickbaitrubriker om Donald Trump, fri press, demokrati och andra beten som man hoppades att de anställda på just dessa organisationer skulle nappa på.

Frågan är vem eller vilka som ligger bakom attackerna. EFF skriver:

Although this phishing campaign does not appear to have been carried out by a nation-state actor and does not involve malware, it serves as an important reminder that civil society is under attack.

Slutligen konstaterar EFF att tvåfaktorsautentisering effektivt stoppar den här typen av phishingförsök.

Apple tar användarnas parti mot fräcka annonsörer – hyllas av EFF

I förrgår släpptes Ios 11, den senaste versionen av Apples operativsystem för mobila enheter som Iphone och Ipad.

En nyhet värd att uppmärksamma är det som Apple kallar ”intelligent tracking prevention”, som blockerar tredjepartscookies i webbläsaren Safari. Blockeringen är så effektiv att den fått sex amerikanska annonsörsorganisationer att protestera mot funktionen i ett öppet brev, som publicerats av Adweek (via The Guardian).

Apple kontrar med att man inte blockerar annonsörer som spelar med öppna kort, bara dem som spårar surfarna över flera webbplatser. Läs mer om tekniken hos Webkit, som är den renderingsmotor, baserad på öppen källkod, som Safari använder.

Apple hyllas nu av amerikanska Electronic Frontier Foundation (EFF), som noterar att Apple ligger i framkant i integritetsfrågorna:

Apple has been a powerful force in user privacy on a mass scale in recent years, as reflected by their support for encryption, the intelligent processing of user data on device rather than in the cloud, and limitations on ad tracking on mobile and desktop.

EFF riktar också kritik mot annonsindustrin:

Rather than attacking Apple for serving their users, the advertising industry should treat this as an opportunity to change direction and develop advertising models that respect (and not exploit) users.

Kultfakta: Den svenska knutpunktsoperatören Netnod meddelade att trafiken slog rekord klockan 19 den 19 september 2017 – se graf nedan (facebooklänk). Netnod kan inte se vad trafiken gällde, men det var just då som Ios 11 blev tillgängligt att ladda ner!

Netnod-graf över intenettrafiken i Skandinavien den 19 september 2017, när Ios 11 släpptes

Mer kultfakta: En hel del av nyheterna på Femte juli skrivs numera på en Ipad Pro med Ios 11.

EFF lämnar W3C efter införande av DRM i webbstandard

Då har det skett, det som Femte juli och många andra instanser varnat för: World Wide Web Consortium (W3C) har anammat EME-standarden för video på webben.

EME betyder Encrypted Media Extensions och möjliggör DRM (Digital Rights Management), det vill säga kopieringsskydd, i webbläsare. Storföretag såsom Netflix och Microsoft, liksom filmbolagens organisation MPAA, har lobbat för införandet av EME.

Kritiken har främst kommit från amerikanska Electronic Frontier Foundation (EFF), och den gäller att W3C för första gången överger öppna standarder.

EFF erbjöd konsortiet en kompromiss: Om EME infördes krävde EFF att det i alla fall inte skulle vara olagligt att försöka gå runt DRM, till exempel i forskningssyfte.

Men storföretagen och deras företrädare vägrade hårdnackat att kompromissa. Resultatet blev att EME antogs med röstsiffrorna 108 ja mot 57 nej, medan 20 avstod från att rösta.

EFF ser detta beslut som så avgörande att de i går meddelade att de lämnar W3C. EFFs representant Cory Doctorow skriver i ett öppet brev:

Today, the W3C bequeaths an legally unauditable attack-surface to browsers used by billions of people. They give media companies the power to sue or intimidate away those who might re-purpose video for people with disabilities. They side against the archivists who are scrambling to preserve the public record of our era. The W3C process has been abused by companies that made their fortunes by upsetting the established order, and now, thanks to EME, they’ll be able to ensure no one ever subjects them to the same innovative pressures.

We will renew our work to battle the media companies that fail to adapt videos for accessibility purposes, even though the W3C squandered the perfect moment to exact a promise to protect those who are doing that work for them.

We will defend those who are put in harm’s way for blowing the whistle on defects in EME implementations.

It is a tragedy that we will be doing that without our friends at the W3C, and with the world believing that the pioneers and creators of the web no longer care about these matters.

Effective today, EFF is resigning from the W3C.

Läs mer

Lyssna

Vi pratade om W3Cs planer på att införa EME i avsnitt 49 av 5 juli-podden. Temat börjar vid 8:26:

Amerikanska justitiedepartementet backar i datautlämningsfall

Amerikanska justitiedepartementet (Department of Justice – DOJ) krävde att hostingföretaget Dreamhost skulle lämna ut information om webbsajten disruptj20.org, som ansågs ligga bakom demonstrationerna under Inauguration Day i januari 2017, när Donald Trump tillsattes som USAs president.

Dreamhost uppmärksammade i ett blogginlägg att DOJs begäran omfattade extremt mycket:

The request from the DOJ demands that DreamHost hand over 1.3 million visitor IP addresses — in addition to contact information, email content, and photos of thousands of people — in an effort to determine who simply visited the website.

Hostingföretaget överklagade därför justitiedepartementets begäran – i samarbete med Electronic Frontier Foundation – vilket ledde till att DOJ faktiskt släppte kravet på att få ut all denna information. De hade helt enkelt inte fattat hur mycket information det var som de begärde ut, förklarade de. Utredningen gäller bara ”a small and focused group of individuals”, enligt DOJ, som nu ändrat sin begäran till att gälla mycket mindre information.

En seger för integriteten, skriver Dreamhost i ett uttalande:

We see this as a huge win for internet privacy, and we absolutely appreciate the DOJ’s willingness to look at and reconsider both the scope and the depth of their original request for records.

EFF belönar alternativ journalistik

Amerikanska Electronic Frontier Foundation har utsett årets vinnare av Pioneer Awards:

  • Chelsea E. Manning – visselblåsaren som läckte dokument till Wikileaks och satt i amerikanskt fängelse tills hennes straff kortades av Barack Obama.
  • Annie Game – executive director för Ifex, en paraplyorganisation för journalistiska organisationer som kämpar för yttrandefrihet världen över.
  • Mike Masnick – grundare av och redaktör för Techdirt, en nyhetssajt som vi på Femte juli följer.

Techdirt är just nu inblandat i en rättsfejd som riskerar att släcka sajten helt. Den självutnämnde ”uppfinnaren av epost” Dr Shiva Ayyadurai har stämt Techdirt för att sajten ifrågasatt och gjort narr av hans påstående att det var han som uppfann eposten.

Det intressanta i sammanhanget är att Dr Ayyadurais advokat Charles Harder tidigare representerade Hulk Hogan när denne stämde skvallersajten Gawker, som förlorade målet och gick i konkurs. I det fallet visade det sig att det var Paypalgrundaren med mera Peter Thiel som finansierat rättsprocessen för Hulk Hogan, eventuellt för att hämnas på Gawker för att skvallersajten 2007 avslöjade att Peter Thiel var bög.

Att Charles Harder nu är inblandad i ännu ett stort mediemål väcker frågor kring vem som finansierar stämningen.

På ett mer generellt plan kan diskuteras om man ska få finansiera andras rättsprocesser, om man i så fall ska få göra det i hemlighet, och hur lyckat det är att man kan tysta ett nyhetsmedium om man bara har tillräckligt mycket med pengar. För som Mike Masnick själv skriver: Även om Techdirt skulle vinna målet finns risken att sajten går under, eftersom rättsprocessen kostar så mycket pengar.

Stöd Techdirt här:

https://www.isupportjournalism.com/

Lyssna

Lyssna gärna på några ord från Danny O’Brian, international director på EFF, som vi träffade på Republicakonferensen i Berlin i maj 2017 och klipper in i avsnitt 57 av 5 juli-podden (citatet börjar vid 18:43):