Femte juli

Nätet till folket!

Facebooks oversight board prövar Trumps avstängning

av

I ett läckt konferenssamtal med Facebooks ledningsgrupp meddelar dess PR/PA-chef Nick Klegg att företagets oversight board skall pröva Donald Trumps permanenta avstängning.

Man har även bett om vägledning för hur man skall hantera frågor om avstängning av politiska ledare i allmänhet. Enligt videon oroas man över den kritik som framförts från bl.a. Alexei Navalny och Angela Merkel. Klegg säger även att man är överens med kritikerna om att sådana avstängningar bör hanteras inom ramen för demokratiskt fastställda regler. Han noterar också att några sådana regler inte existerar idag.

 

Facebook får bakläxa i fyra av fem fall av sin nya oversight board

av

Facebooks nyinstiftade oversight board – ett slags högsta domstol för att lösa tvister om moderering – har just meddelat vägledande beslut i fem fall. I fyra av dessa kom man fram till att företaget tagit bort inlägg på felaktiga grunder.

Eftersom en del tycks ha fallit bort i översättningen till engelska skall vi inte göra saken värre genom att översätta en gång till. Så vi klipper helt fräckt in vad ArsTechnica rapporterar:

  • A user in Myanmar posted to Facebook that ”Muslims have something wrong in their mindset” (or maybe ”something is wrong with Muslims psychologically”—translations differ) arguing that Muslims should be more concerned about the genocide of Uighurs in China and less focused on hot-button issues like French cartoons mocking the Prophet Muhammad. Facebook removed the post as anti-Muslim hate speech. The Oversight Board re-instated it, finding that it was best understood as ”commentary on the apparent inconsistency between Muslims’ reactions to events in France and in China.”
  • A user wrote that (in the board’s paraphrase) Azerbaijanis ”are nomads and have no history compared to Armenians” and called for ”an end to Azerbaijani aggression and vandalism.” The post was made during an armed conflict between Armenia and Azerbaijan. The board upheld Facebook’s decision to remove it as hate speech.
  • A user in Brazil uploaded an image to raise awareness about breast cancer that featured eight pictures of female breasts—five of them with visible nipples. Facebook’s software automatically removed the post because it contained nudity. Human Facebook moderators later restored the images, but Facebook’s Oversight Board still issued a ruling criticizing the original removal and calling for greater clarity and transparency about Facebook’s processes in this area.
  • A user in the United States shared an apocryphal quote from Joseph Goebbels that ”stated that truth does not matter and is subordinate to tactics and psychology.” Facebook removed the post because it promoted a ”dangerous individual”—Goebbels. The user objected, arguing that his intention wasn’t to promote Goebbels but to criticize Donald Trump by comparing him to a Nazi. The board overturned Facebook’s decision, finding that Facebook hadn’t provided enough transparency on its dangerous individuals rule.
  • A French user criticized the French government for refusing to allow the use of hydroxychloroquine for treating COVID-19. The post described the drug as ”harmless.” Facebook removed the post for violating its policy against misinformation that can cause imminent harm. The board overturned the ruling, concluding that the post was commenting on an important policy debate, not giving people personal medical advice.

Tanken är att dessa beslut skall bli vägledande – även om det inte är helt tydligt hur det är tänkt att gå till.

»The big challenge is that Facebook is far too large—it has 2.7 billion users and 15,000 moderators—for the Oversight Board to review more than a tiny fraction of its moderation decisions. In order for the Oversight Board to have a meaningful impact on Facebook as a whole, the small number of cases it does review must create precedents that are followed by moderators in millions of other cases.«

ArsTechnica: Facebook “Supreme Court” overrules company in 4 of its first 5 decisions »

Tänk om det är så här..?

av

Folket tycks i allt högre grad börja ifrågasätta överheten. Det är i princip en bra sak.

Det hade aldrig kunnat ske utan internet. Inte utan Facebook och Twitter. Inte utan de gamla parti-BBS:erna där folk fick gräla av sig. Tonen där kunde stundtals vara minst lika oförskämd och grälsjuk som på nätet idag.

Internet brukar jämföras med boktryckarkonsten. Då kan det vara värt att hålla i minnet att det tryckta ordets inträde även ledde till århundraden av krig och religionskonflikter. Samtidigt som det var ett ofantligt kliv framåt för mänskligheten. Plötsligt kunde information samlas och spridas på ett kostnadseffektivt sätt. Snabbt insåg många styrande det olämpliga och potentiellt farliga i fri information och började försöka kontrollera den. Vilket naturligtvis var och är en fruktlös kamp.

Många av dagens politiker tycks reagera på ett liknande sätt. Folket kopplades samman och började uttrycka åsikter, ifrågasätta och käfta emot. Med internets oerhörda resurser av information vid fingertopparna kan plötsligt allt ifrågasättas av i stort sett vem som helst. Vilket som regel sker under någorlunda ordnade former. Och ibland inte, som i livet i övrigt.

Här lyser det fria ordet med sin kraft. Om folket kan ifrågasätta tvingas de styrande skärpa till sig och sköta sina jobb. På så sätt blir saker och ting rimligen bättre. Och hur oerhört mycket mer medveten om sin omvärld är människan inte idag jämfört med för bara tjugo år sedan? Allt, i realtid.

Det tar tid att lära sig att leva i informationssamhället. Men det kommer att lösa sig.

Så länge vi lyckas försvara det fria ordet på internet kommer samhället att bli bättre.

Med internet har vi så att säga alla blivit ett. Vilket stressar den härskande politiska klassen. Vi lever i ett nytt landskap där gamla maktstrukturer utmanas.

Frankrike driver på för nätcensur i EU – som strider mot den franska konstitutionen

av

Under våren kommer Europaparlamentet att rösta om förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO).

En central punkt i denna är att terror-relaterat innehåll skall tas bort inom en timma. Vilket knappast lämnar utrymme för varesig någon djupare analys eller rimlig rättslig prövning. Vilket är allvarligt. Det är ju trots allt inskränkningar i yttrandefriheten det handlar om.

Ett land som varit pådrivande för TERREG är Frankrike. Samtidigt upphävde landets konstitutionella råd förra året den så kallade AVIA-lagen om hat och hot på nätet. Skälet var att denna lag föreskrev borttagning av innehåll på nätet inom en timma – och att detta inte ansågs rättssäkert.

Frankrike är med andra ord pådrivande för EU-regler som föreskriver åtgärder som landets eget konstitutionella råd redan har underkänt.

Vi befinner oss alltså i en situation där såväl den franske EU-ministern som president Macron hyllar ett förslag som uppenbart strider mot den franska konstitutionen.

Länk: La Quadrature du Net asks for renewed support to challenge TERREG in France »

Norge: Grindr bötfälls för att ha delat data utan uttryckligt samtycke

av

Gay-dating-appen Grindr har (i ett förhandsavgörande) dömts att betala 100 miljoner NOK i böter, av en norsk domstol. Detta motsvarar en tredjedel av företagets årliga vinst.

Domen handlar om att man delat användardata med hundratals, potentiellt tusentals annonsörer och andra företag – utan användarnas uttryckliga samtycke.

Speciellt känsligt blir det naturligtvis då det handlar om en app med vilken man kan dra slutsatser om användarnas sexuella preferenser.

Läs mer: The Dating App “Grindr” to be fined almost € 10 Mio »

Se även vår tidigare rapportering om Grindr:

Dina rättigheter som användare under EU:s Digital Services Act

av

Så här någon månad efter att det presenterats börjar media uppmärksamma EU-kommissionens förslag till Digital Services Act. Viss förvirring tycks råda, speciellt om användares rättigheter. Låt oss därför titta lite närmare på vad som verkligen föreslås.

Olagligt material skall avlägsnas

EU:s medlemsstater skall kunna kräva att olagligt material omedelbart avlägsnas. Och det måste ske under ordnade former.

  • Man måste förklara varför man anser att ett visst innehåll är olagligt – och hänvisa till gällande lagrum.
  • En sådan begäran skall kunna överprövas.
  • Nedtagningar måste vara nödvändiga.

När gäller vad som skall anses vara olagligt finns olika uppfattning i Europaparlamentet om huruvida detta skall avgöras av myndigheter eller domstol.

Användares rättigheter

  • Plattformarna skall upprätta transparensrapporter som visar vilket material som plockats ner på begäran av myndigheterna respektive på plattformarnas eget bevåg.
  • Huvudregeln är att den som anmäler innehåll måste förklara varför, vem hon är och dessutom gå i god för att anmälan är korrekt och motiverad.
  • Den som får material nedtaget / bortmodererat skall snarast informeras om saken, om metoden, om skälet och om möjligheten att överklaga.
  • Sociala plattformar skall ha lättillgängliga och begripliga rutiner för att hantera klagomål.
  • Något slags förlikningsorgan skall etableras för att lösa konflikter mellan service providers och användare utanför det vanliga rättsväsendet.

Detta kommer att rätta till de värsta formerna av godtycke vid moderering – och ger den som postat innehållet relevant information och möjlighet att överklaga. Det är jämfört med idag ett steg framåt för användarna. Men för plattformarna innebär det mycket merarbete, vilket möjligen kan komma att leda till striktare användarvillkor.

Trusted flaggers – statligt godkända nätgranskare

En kontroversiell punkt gäller så kallade Trusted Flaggers – som är tänkta att vara nätgranskare, godkända av EU och respektive medlemsstat. En trusted flagger kan vara en organisation eller annan entitet som representerar »kollektiva intressen«. Detta låter oroväckande. Men det skall i vart fall vara offentligt vilka dessa är – och deras anmälningar skall granskas. En trusted flagger som missköter sin uppgift skall kunna bli av med sitt uppdrag.

Nya regler om vad som är tillåtet att säga

The Digital Services Act reglerar hur innehåll som är olagligt eller olämpligt skall hanteras. Men inte vad. Detta styrs dels genom EU-lagstiftning och dels genom nationell lag. Därför är det av intresse i sammanhanget att EU nu planerar att uppdatera sin lagstiftning på området.

Under detta år kommer EU-kommissionen att lägga fram en ny Code of Conduct on countering illegal hate speech online.

Det är alltså här man kommer att sätta gränserna för vad som kommer att vara tillåtet respektive förbjudet att säga på nätet. Vilket kan bli rätt kontroversiellt.

Frågan är om denna uppförandekod kommer att läggas fram för Europaparlamentet och ministerrådet – eller om man åter kommer att göra upp med branschen bakom stängda dörrar i The European Internet Forum.

Relaterat:
• EU fick Twitter att fimpa Donald Trump »
• Dramatiskt ändrade regler kan vänta sociala medier »

Ingen nåd för Snowden och Assange

av

Nej, president Trump benådade varken Edward Snowden eller Julian Assange.

Man hade kunnat hoppas att Trump skulle sätta lite konkret handling bakom sina ord om att bekämpa den djupa staten och att dränera träsket. Men så blev det alltså inte.

Förmodligen ville han inte reta upp folk i senaten, varken de demokrater som hatar Snowden och Assange eller de republikanska hökarna – med tanke på den förestående riksrättsförhandlingen.

Han betedde sig helt enkelt på samma sätt som alla andra politiker.

Nu är frågan vad president Biden kommer att göra. Han har varit vicepresident i en administration som inte ville åtala Assange, på grund av de konsekvenser detta skulle kunna få för den fria pressen. Men nu, när vi står inför fullbordat faktum ser han förmodligen saken på ett annat sätt. Speciellt som Wikileaks förmodligen kostade Hillary Clinton segern i förra presidentvalet.

Vad gäller Snowden vill vi upprepa Europaparlamentets krav på att ge honom asyl i ett EU-land.

Corona-krisen och det fria ordet

av

(Berlin) Ett par månader in i den senaste partiella, men ständigt allt mer omfattande nedstängningen av Tyskland börjar tonläget bli ansträngt.

Redan från början fanns oro för att militanta vänstergrupper kan komma att ta tillfället i akt för att (enligt egen utsago) störa leveranskedjorna. Sedan kom demonstrationer mot corona-nedstängningarna, med en salig blandning av deltagare – från vanliga medborgare och oroade småföretagare till element från extremhögern. Och nu gör tysk media stor sak av att QAnon kan ha etablerat sig i landet.

Allt detta gör en saklig debatt om smittskyddsåtgärderna känslig, oavsett vad man tycker i sak. Steg för steg rör sig alla mot något slags antingen-är-du-med-oss-eller-mot-oss-attityd. Vilket naturligtvis är olyckligt. Näringslivet blöder ekonomiskt. Våld i hemmen har ökat, liksom mental ohälsa. Sådant måste kunna diskuteras förutsättningslöst, utan att klistra förenklande etiketter på folk.

Än mer olyckligt är att detta sammanfaller i tiden med att EU rullar ut verktyg som kan användas för att begränsa det fria ordet. Europol har (till synes på eget bevåg) utökat sitt mandat till att inte bara bekämpa brott, utan även desinformation. Förordningen om terror-relaterat innehåll online – med sina mycket vaga skrivningar om vad som anses utgöra terrorism – är just nu bara ett klubbslag från att bli lag och därmed etablera principen om censur av åsikter på nätet. Uppladdningsfilter introduceras bakvägen. I EU:s Digital Services Act föreslås organisationer som företräder »kollektiva intressen« få status som statligt godkända nätgranskare, så kallade Trusted Flaggers. Och så vidare.

Utan att hänfalla till konspirationsteorier, så kan man notera att EU:s medlemsstater i en tid av kris samtidigt håller på att få nya verktyg för att begränsa det fria ordet. Det har varit på gång sedan långt innan corona-krisen. Men krisen ger politik och förvaltning ett frestande tillfälle att pröva och använda dessa verktyg.

Nu gäller det att vara uppmärksam. Hotet mot våra demokratiska fri- och rättigheter behöver inte alls komma från någon mordisk ideologi – utan kan lika gärna växa fram ur de bästa intentioner, eller rent av ur nödvändighet. Det senaste året har vi fått se vår fysiska frihet inskränkas. Risken är att vår åsikts- och yttrandefrihet står näst på tur.

Snowden och Assange – benådas eller ej? (Förmodligen inte.)

av

Det har börjat läcka ut information om vilka president Trump kommer att benåda på sin sista förmiddag i Vita Huset.

Än så länge finns inga uppgifter om att Edward Snowden eller Julian Assange finns på listan.

Men det går naturligtvis inte att veta säkert innan listan offentliggjorts – vilket bör ske någon gång under eftermiddagen. (Washington ligger sex timmar efter Sverige och listan bör publiceras innan Trump flyger till Florida, vilket i sin tur sker innan president Biden installeras vid lunchtid lokal tid eller kl 18 här i Sverige.)

Vi håller ett öga på nyhetsflödet och återkommer när det finns besked.

Uppdatering: The Guardian har en lista, som förefaller vara den riktiga (som formellt sett inte släppts ännu). På den finns varken Snowden eller Assange.