Femte juli

Nätet till folket!

Nätneutralitet

Nätneutralitet är debatten om allas lika rätt till tillgång till internet. Frågan är mer aktuell i USA, som har dålig konkurrens vad gäller uppkoppling. I Sverige handlar det mer om ifall vissa tjänster (Spotify, Netflix, Facebook m.fl.) skall få en gräddfil framför andra, till exempel genom att obegränsad trafik till just dessa företag ingår i ett abonnemang.

Statligt ”Bank-ID”?

av

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) har fått i uppdrag att ta fram en statlig e-legitimation. En positiv aspekt är att man gör detta på ett mjukt sätt, utan att tvinga någon.

Ett statligt elektroniskt ID kan vara förfärligt och farligt om det inte finns några alternativ.

Men desto bättre är tanken att det skall vara ett av flera eID, tillsammans med dagens aktörer som till exempel BankID, Freja eID, AB Svenska Pass och Foreign eID.

Det vill säga på ungefär samma sätt som det nationella ID-kortet finns för den som inte har (eller vill använda) körkort eller annan godkänd svensk ID-handling.

Ett statligt eID kan vara en bra lösning för personer med samordningsnummer och andra som inte kan eller vill använda dagens lösningar.

Men det räcker inte med mångfald av alternativ, utan det krävs även möjlighet att använda dem. Idag är BankID ofta det enda alternativet på olika tjänster. Idealt bör alla godkända former av eID fungera på alla plattformar.

Samtidigt bör man se upp så att eID inte kommer att krävas i större omfattning än nödvändigt. Det måste till exempel finnas utrymme för anonymitet och privat kommunikation på nätet. Det kan även hända att man vill ha en ”identitet” privat och en i jobbet.

ID-krav bör rent generellt bara förekomma när det är nödvändigt, inte av slentrian.

Möjligheten att välja eID måste även fungera med EU:s planerade digitala plånbok (EU:s eIDAS Regulation). Det talas om att denna kan bli ett alternativ för inloggningar på nätet.

• DIGG: Statlig e-legitimation »
• SVT: Så kan en statligt e-legitimation utformas »

EU-kommissionen föreslår ”vägtullar” på internet

av

Om kommissionen får som den vill kommer du att få betala två gånger för tillgång till innehållet på internet. En gång för uppkopplingen och en gång till via leverantörerna av innehåll.

EU-kommissionen vill att företag som tillhandahåller tjänster på nätet (Facebook, Google, Netflix…) skall betala pengar till nätoperatörerna, för att få sitt innehåll distribuerat.

Detta strider mot hela idén om ett fritt och öppet internet.

Idag finns allt innehåll tillgängligt på i princip lika villkor för alla – och det är du som slutkund som betalar för den uppkoppling du behöver och vill ha.

Om EU-kommissionen får som den vill kommer du att få betala två gånger. En gång till din bredbandsoperatör och en gång till t.ex. Netflix. (Eller i form av ökad exploatering av din persondata hos Facebook / Google.) Ökade kostnader kompenseras i princip alltid med ett högre direkt eller indirekt pris för slutkund.

Förslaget stöds, föga förvånande, av några av kontinentens största bredbandsoperatörer. (De mindre ISP:arna verkar dock mer negativa.)

En av internets unika egenskaper är att det erbjuder en platt spelplan. Alla kan – oavsett storlek och tillgång till kapital – erbjuda sina tjänster på någorlunda lika villkor. Men med EU-kommissionens ”vägtullar” på nätet kan det bli slut på det.

I ett brev (PDF) til EU-kommissionen skriver 54 ledamöter av Europaparlamentet:

»Adopting a model that allows for or mandates access fees would be a disastrous return to the economic model for telephony, where telecommunications companies and countries leveraged their termination access monopolies to make communication expensive. Because phone companies had a monopoly over their customers, they could charge exorbitant prices to anyone seeking to call their customers.

Broadband providers have the same monopoly over their customers. Allowing them to charge content providers for access could cause significant harm to the internet economy.«

I ett svar (PDF) skriver EU-kommissionen att detta inte bör betraktas som en fråga om nätneutralitet och att de avgifter man vill införa kommer att leda till ökade investeringar i digital infrastruktur.

Vår go-to-ledamot i Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) kommenterar:

»…an access fee payable to the telecoms industry would mean the end of net neutrality through the back door. This kind of access charge would radically abolish the long-standing internet principle of net neutrality, which requires internet service providers to provide access to all websites, content and applications at the same speed and under the same conditions, without blocking or favouring content. Access charges risk making internet access expensive and slowing down or even cutting off access to essential internet services.«

Även samarbetsorganet för de myndigheter som reglerar telekom-verksamhet i Europa (BEREC) uttrycker oro för att idén om nya nätavgifter hotar hela internets eko-system, med ökade kostnader för slutanvändarna.

EU-kommissionen kommer att hålla ett samråd (public consultation) i frågan – över jul- och nyår.

EU diskuterar att den som tillhandahåller innehåll på internet skall tvingas betala extra

av

EU-kommissionen funderar på att tvinga de företag som tillhandahåller information, innehåll och tjänster på internet att betala extra för att nå sina användare.

EU-kommissionen diskuterar något slags ny betalmodell för internet.

Idag är det den som vill använda nätet för att konsumera information som betalar för in uppkoppling, till sin internetoperatör.

Vad EU-kommissionen diskuterar är att även innehålls- och tjänsteleverantörer (som Netflix, Facebook, Google m.fl.) skall betala till de internetoperatörer som levererar nät till slutanvändaren.

(Det kan nämnas att innehållsleverantörerna redan betalar för sin trafik till internet. Nu vill man alltså tvinga ISP:arna att ta betalt även för dessa innehållsleverantörers trafik från internet till användaren. Vilket användaren som sagt redan betalt för.)

I ett brev till EU-kommissionen skriver ett antal oroade ledamöter av Europaparlamentet:

»Though no specific proposal is known, statements to the press indicate that a new provision would require payments from online service providers to broadband providers – ostensibly to fund the rollout of 5G and fiber to the home. This would reverse decades of successful internet economics by requiring the providers of websites and applications to pay fees to ISPs that have never existed before.«

Idén känns orimligt på flera sätt. Att tvinga en internetoperatör att överge sin nuvarande affärsmodell och även börja fakturera tjänsteleverantörerna känns som omotiverad klåfingrighet – med potentiellt oförutsedda och oönskade konsekvenser.

Om man ökar kostnaden för innehållsleverantören, då kommer även kostnaden för oss användare att öka. Netflix kommer att behöva höja priset. Facebook kommer att behöva mjölka sina användare på mer persondata. Mängden annonser kommer att öka.

Det kan även bli stökigt att sätta en gräns för vad som anses vara en tillräckligt stor tjänsteleverantör för att den skall tvingas betala för att få finnas på nätet. Eller har man tänkt sig att alla som har en hemsida skall drabbas?

Hela idén är bakvänd. Internets storhet ligger i att det finns ett stort utbud av innehåll och information fritt tillgängligt för alla – och att slutanvändaren betalar för sin uppkoppling till hela detta digitala universum. På så sätt stimuleras ett stort och ständigt växande utbud av information och tjänster.

Men om den som tillhandahåller innehåll och information tvingas betala extra för att över huvud taget bli distribuerad på slutsträckan till användaren – då kommer hela den frihet, öppenhet och mångfald som kännetecknar nätet att tyna bort.

Hela grejen med internet är att alla – stor som liten – fritt kan publicera sig, utan att behöva fråga några grindvakter om lov. Vilket EU-kommissionen tydligen vill ändra på.

Länkar:
• Reuters: EU’s Vestager assessing if tech giants should share telecoms network costs »
• Brev från 54 ledamöter av Europaparlamentet till EU-kommissionen (PDF) »

EU-domstolen: Nej till positiv särbehandling av vissa innehållsleverantörer

av

EU-domstolen säger nej till så kallad zero-rating, det vill säga när nätoperatörer erbjuder sina kunder ”gratis” datatrafik för utvalda partners applikationer som till exempel Netflix eller Facebook.

I en dom på torsdagen meddelar EU-domstolen att de tyska operatörerna Telekom Deutschland och Vodafone inte får lov att fortsätta erbjuda kostnadsfri trafik för utvalda partner-appar (tjänste- och innehållsleverantörer) utanför kundens avtalade ordinarie trafikmängd.

Man menar att detta strider mot nätneutraliteten och att ett sådant förfarande missgynnar andra innehållsleverantörer som inte har samma relation till teleoperatörerna.

• EU-domstolens dom (PDF) »
• Netzpolitik: EuGH spricht Machtwort zu Netzneutralität »

EU-domstolen säger nej till ”nolltaxa” för mobildata

av

Dagens nyhet från EU-domstolen i Luxemburg:

»Kravet på att internetanvändarnas rättigheter ska skyddas och att trafik ska behandlas ickediskriminerande utgör hinder för att en internetleverantör privilegierar vissa applikationer och vissa tjänster genom erbjudanden, i vilka dessa applikationer och tjänster omfattas av en ”nolltaxa”, och genom att åtgärder för att blockera eller sakta ned trafik tillämpas på användningen av andra applikationer och tjänster«

I klartext betyder det att en mobilteleoperatör inte får lägga till exempel Spotify, Facebook eller Netflix kostnadsfritt utanför den datavolym kunden köper. Domstolen motiverar sitt beslut:

»Sådana paketerbjudanden är nämligen ägnade att öka användningen av privilegierade applikationer och tjänster samtidigt som de minskar användningen av andra tillgängliga applikationer och tjänster, med hänsyn till de åtgärder som leverantören av internetanslutningstjänster tillämpar för att göra användningen av dessa andra tillgängliga applikationer och tjänster svårare eller till och med omöjlig. Ju fler kunder som ingår sådana överenskommelser desto mer sannolikt är det dessutom att den samlade påverkan av dessa överenskommelser, med hänsyn till dess omfattning, kommer att skapa en betydande begränsning av utövandet av slutanvändarnas rättigheter, eller till och med leda till att dessa rättigheter i grunden undergrävs.«

Pressmeddelande: Dom i förenade målen C-807/18 och C-39/19, Telenor Magyarország Zrt. / Nemzeti Média- és Hírközlési Hatóság Elnöke »

WSJ: Google manipulerar sina sökresultat

av

Wall Street Journal har en intressant artikel med rubriken »How Google Interferes With Its Search Algorithms and Changes Your Results«. Tyvärr ligger den bakom betalvägg, men den ibland kontroversiella siten ZeroHedge sammanfattar det viktigaste.

WSJ:

»THE JOURNAL’S FINDINGS undercut one of Google’s core defenses against global regulators worried about how it wields its immense power – that the company doesn’t exert editorial control over what it shows users. Regulators’ areas of concern include anticompetitive practices, political bias and online misinformation.«

Vad det kokar ner till är alltså frågan om huruvida Google är ett verktyg / en plattform eller en publicist. Som verktyg kan de knappast hållas ansvariga för sökresultat och innehåll. Men som publicist blir det tvärt om. Och för varje gång företaget påverkar sökresultaten får det allt svårare att hävda att det endast är en plattform.

Nu skall man visserligen hålla ett par saker i minne. Dels att alla sökresultat är individuella, vilket kan göra det svårt att kontrollera olika teser om hur sökmotorn fungerar. Dels att det pågår en ständig dragkamp där traditionell media vill ha tillbaka de annonsörer som gått till Google. Och dels att det pågår en politisk strid, där vissa amerikanska och europeiska politiker vill dela upp bolaget.

Detta sagt är det ändå mycket uppseendeväckande som rapporteras. Intressant nog är det inte bara konservativa, utan nu även vänstersiter som påstår sig ha blivit missgynnade eller svartlistade av Google. Det påstås också att Google gynnar stora annonsörer framför små och att siter med kontroversiella ämnen får färre annonser.

ZeroHedge skriver:

To sum it all up: Thomas Ferguson notes in an email “the last third of the WSJ article basically describes ‘electronic corporatism’ in which big private tech concerns look out for each other. Everyone else can’t even get an answer.”

Där någonstans är det möjligt att en stor del av problemet ligger – att Google inte är transparenta med hur de arbetar. Vilket gör det svårt för företaget att förklara vad som är relevanta ändringar (som att förhindra spam) och vad som kan vara till exempel politiskt missgynnande eller gynnande. Å andra sidan måste de hålla sina algoritmer hemliga för att inte kunna manipuleras av yttre aktörer.

Länkar:

• WSJ: How Google Interferes With Its Search Algorithms and Changes Your Results »

• ZeroHedge: How Google Interferes With Its Search Algorithms And Changes Your Results, Bombshell WSJ Report »

Får man blockera dem som vill blockera?

av

Vi har tidigare rapporterat om hur förlaget Elsevier gått till domstol – för att tvinga bland andra internetoperatören Bahnhof att blockera webplatser på vilka man kan få tillgång till samma vetenskapliga texter som Elsevier tar betalt för att erbjuda. Länk »

Vilket naturligtvis inte gick hem väl hos Bahnhof. Så operatören bestämde sig för en egen, mjuk blockering av Elsevier. Samtidigt blockerade man Patent- och Marknadsdomstolen från att besöka Bahnhof.se. Länk »

Det senare har nu fått tillsynsmyndigheten – Post- & Telestyrelsen – att titta på om Bahnhof bryter mot nätneutralitetens principer. Länk »

Ironin.

Tim Berners-Lee om nätneutralitet

av

I invented the web to create opportunities #ForEveryone, but dismantling #NetNeutrality will create advantages for the few who can pay for priority access.

Webbens uppfinnare Tim Berners-Lee på Twitter om nätneutralitet.

Amerikanska senaten röstade i går ja till att återinföra nätneutralitet, men eftersom även representanthuset och president Trump måste stödja ett sådant återinförande lär det knappast ske.

USA avskaffar nätneutraliteten – rapport från omröstningen

av

Amerikanska Federal Communications Commission har just röstat för att avskaffa de skyddsåtgärder för nätneutralitet som infördes för två år sedan, under Obama-tiden då demokrater var i majoritet i FCC.

Demokratiska FCC-kommissionären Mignon Clyburn höll ett långt brandtal mot dagens beslut. Hon inledde:

I dissent from this fiercely-spun, legally-lightweight, consumer-harming, corporate-enabling Destroying Internet Freedom Order.

Och sa senare bland annat:

The results of throwing out net neutrality protections may not be felt right away. Most folks will get up tomorrow morning, get ready for work and over the next week wade through what would be hundreds of headlines.

We will grow tired of those hundreds of headlines and grow tired of hearing from endless prognosticators and quickly immerse ourselves into a sea of holiday bliss.

But what we have brought today will one day be a parent and by then, when you really wake up and see what has changed, I fear it may be too late to do anything about it, because there will be no agency empowered to address your concerns.

This item ensures that the FCC will never be able to fully grasp the harm it may have unleashed on the internet ecosystem.

Även demokraten Jessica Rosenworcel tog kraftigt avstånd från beslutet i sitt tal:

As a result of today’s misguided action, our broadband providers will get extraordinary new powers. They will have the power to block websites, the power to throttle services and the power to censor online content. They will have the right to discriminate and favor the internet traffic of companies with whom they have a pay for pay arrangement and the right to consign all others to a slow and bumpy road.

Our broadband providers will tell you they will never do these things, they say ”just trust us”. But know this: They have the technical ability and business incentive to discriminate and manipulate your internet traffic, and now this agency gives them the legal green light to go ahead and do so.

FCCs ordförande Ajit Pai avslutade med att påpeka att investeringar i bredbandsutbyggnad gått ner med 2 miljarder dollar sedan FCC införde nätneutralitetsordern 2015. Detta påverkar möjligheten att få internet på den amerikanska landsbygden, eftersom nätneutralitetsordern har strypt konkurrensen, menade han.

Mitt i Ajit Pais tal tog ledamöterna – ”on advice of security” – en kort paus.

Sedan var det dags för omröstning:

  • Demokraterna Clyburn och Rosenworcel röstade nej.
  • Republikanerna Brendan Carr och Michael O’Rielly röstade ja.
  • Ordförande Pai fällde utslagsrösten, det vill säga ja till att avskaffa nätneutraliteten i USA.

Bilden är en skärmdump från FCCs livesändning, där Mignon Clyburn håller sitt anförande.