Assange fängslad i UK för utlämning till USA – först då lägger svensk åklagare ner sin förundersökning

Jag är inte mycket för konspirationsteorier. Men det är i vart fall ett sammanträffande att den svenska förundersökningen om sexbrott mot Wikileaks grundare Julian Assange läggs ner först nu – när allt är klappat och klart för att britterna skall kunna utlämna honom till USA.

Sverige råkade helt enkelt bakbinda Assange, fram till dess att de politiska och juridiska förutsättningarna för att åtala honom kommit på plats i USA. Vilket nu skett.

Att den svenska förundersökningen lagts ner förvånar knappast någon som läst det tillgängliga utredningsmaterialet. Detta är för övrigt den bedömning flera åklagare gjort tidigare – men som gång på gång ändrats av specialåklagare som vill driva fallet vidare. Men nu lär det en gång för alla vara klarlagt att bevisningen inte håller.

Därmed bör den diskussionen vara avklarad, så att all uppmärksamhet nu kan riktas mot vad som ligger för handen: Det vill säga att Julian Assange riskerar att utlämnas från Storbritannien till USA, där han riskerar åtal och fängelse på upp till 175 år för Wikileaks publicistiska verksamhet.

Enligt uppgift skall den tidigare Obama-administrationen inte ha velat driva denna fråga – eftersom den riskerar att jämställa publicistisk verksamhet med spioneri. Trump-administrationen har dock inga sådana spärrar. Vilket inte minst oroar tidningar som The New York Times och The Guardian, som ju publicerat samma material som Wikileaks.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Wikileaks enda »brott« är att man avslöjat för det amerikanska folket vad som sker i de krig som förs i dess namn – och för världen vad våra politiska ledare säger, tycker och tänker när de tror att ingen lyssnar. Vad man avslöjat är sanningen, helt enkelt. Verkligheten. Vilket alltså anses vara ett allvarligt brott.

SVT: Åklagaren lägger ner förundersökningen mot Julian Assange »

Lagrådet säger ja till hemlig dataavläsning

Regeringens förslag om att införa hemlig dataavläsning har fått klartecken från lagrådet. Vilket innebär att en proposition nu kan läggas fram för riksdagen – där det finns en massiv majoritet för förslaget.

Lagrådets enda brasklapp är, enligt SR Ekot:

»Lagrådet betonar dock att det bör göras en ingående utvärdering av ”behovet, nyttan och proportionaliteten” innan det fattas beslut om huruvida lagstiftningen – efter fem år – ska förlängas eller permanentas.«

Vilket innebär att man skjuter sina principiellt svåra överväganden på framtiden.

Något som däremot inte kan skjutas upp är frågan om de tekniska riskerna. Med hemlig dataavläsning kommer polisen att utnyttja existerande säkerhetshål för att installera programvara för avlyssning, övervakning och manipulation av misstänktas datorer. Det innebär att dessa säkerhetshål kommer att förbli öppna och »okända« – vilket gör dem till en säkerhetsrisk för vanligt folk, företag och hela vår IT-infrastruktur. Men bankbedragare, utpressare och spioner lär i vart fall bli glada.

Detta är dock inget som lagrådet har att bedöma. Istället är detta en risk som användare, nätaktivister och tekniker måste försöka få regering och riskdag att förstå – innan det är försent.

Vad kan möjligen gå fel?

En aldrig tidigare skådad övervakningsapparat rullas ut – av partier som anser att SD är ett hot mot demokratin.

Samtidigt har SD blivit största politiska parti i opinionen.

Alltså sätter man verktyg som kan missbrukas för att förtrycka enskilda, grupper eller hela folket i händerna på den politiska makten – samtidigt som denna politiska makt håller på att glida över till ett parti som man anser saknar demokratisk trovärdighet.

Det blir lite som när Demokraterna i USA insåg att de byggt upp en apparat för massövervakning, som plötsligt låg under Donald Trumps kontroll.

Video: Kampen mot övervakningsstaten går vidare


FRA-lagen, datalagring, hemlig dataavläsning… Övervakningsstaten är här nu. Därför är det viktigare än någonsin att granska och kritisera den.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Med fel fokus kan övervakningen göra oss alla mindre säkra

Vissa frågor är extra svåra att diskutera – eftersom de kräver att man håller flera tankar i huvudet samtidigt.

Inte desto mindre är det nödvändigt.

Sverige är ett land som har problem med allvarlig brottslighet och där ett antal olika nätverk som bejakar våld – och som hotar den fria, demokratiska rättsstaten – är verksamma.

Dessa grupper och individer – som hotar människors liv, säkerhet, egendom och de principer som bygger ett civiliserat samhälle – måste naturligtvis kunna övervakas om man vill kunna förebygga och utreda brott.

Men detta måste gå att göra utan att massövervaka hela folket.

Till exempel datalagringen (lagring av data om alla svenskars tele- och nätkommunikationer) skulle vara mindre kontroversiell om den inte användes för att utreda bagatellartade brott som fildelning. Eller för att låta Skatteverket snoka i människors privatliv på bred front.

Det eventuella brottet måste helt enkelt stå i relation till att övervakning är en verksamhet som allvarligt kränker individens rätt till privatliv, som den definieras i de mänskliga rättigheterna.

Sådan data bör inte kunna begäras ut med mindre än att det föreligger misstanke om brott som föreskriver ett straff på minst två års fängelse.

Men utvecklingen går istället åt andra hållet. Riksåklagaren vill att tvångsmedel som avlyssning skall kunna användas även för att utreda mindre allvarliga brott samt kunna riktas mot människor som inte är misstänkta eller som har utsatts för brott.

Vad vi ser är mer övervakning och lägre trösklar för att använda den. Och inte tycks den fungera heller. Vilket i vart fall delvis kan bero på att man lägger stora resurser på att övervaka alla – istället för att fokusera på grupper och individer som verkligen är farliga.

I princip alla terrorister i EU har varit kända av myndigheterna redan i förväg, men berörda myndigheter har inte haft resurser att övervaka dem – samtidigt som man fortsätter att dammsuga våra kommunikationssystem efter information om hur vanligt, hederligt folk kommunicerar med varandra.

Risken är att vi får mer övervakning och sänkta trösklar för övervakning – utan att vi blir ett dugg säkrare. Tvärtom splittrar den svepande, generella övervakningen resurserna – vilket kan resultera i att vi blir mindre säkra.

Dessutom skall vi komma ihåg att våra fri- och rättigheter – som rätten till privatliv – ytterst är medborgarnas skydd mot övergrepp från statens sida. Tummar man på dem kan precis vad som helst hända. Vilket vi bör lära av historien.

/ HAX

Om avlyssning av människor som inte är misstänkta för brott

Advokater och jurister i en debattartikel om att Riksåklagaren vill utöka möjligheten till hemlig avlyssning:

[Förslaget om att kunna använda hemlig avlyssning  för att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott] innebär alltså att vem som helst kan bli avlyssnad utan att det finns en brottsmisstanke. Privata samtal mellan två arbetskollegor eller mellan två personer i ett kärleksförhållande ska myndigheterna kunna lyssna på för att bestämma om dessa personer i framtiden ska misstänkas för brott.

Det är sällan som man först blir stum och sedan har så mycket att säga, men det utrymmet finns inte i denna artikel.

Vi kan bara konstatera det absurda i att lägga fram ett lagförslag som är den direkta motsatsen till vad som anges i vår grundlag, dvs. att vi medborgare ska vara skyddade mot hemlig avlyssning.

Dagens Juridik: Åklagarna vill använda hemlig övervakning mot personer som inte misstänks för brott »

Video: Hur mycket övervakning skall vi ha?

Hemlig avlyssning, FRA-lagen, datalagring, hemlig dataavläsning… När är det nog? När blir all övervakning farlig för demokratin, rättsstaten och våra medborgerliga fri- och rättigheter?

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Hemlig dataavläsning: Demokratiskt tveksamma verktyg

Denna nyhet är till att börja med intressant i sig själv:

»Det israeliska bolaget NSO ska ha hackat sig in i 1400 konton på Whatsapp mellan januari 2018 och maj i år, enligt en stämning som lämnats in till rätten i San Francisco. Attacken ska särskilt ha riktat in sig på juridiska ombud, journalister, människorättsaktivister, politiska avhoppare, diplomater och andra statliga högre tjänstemän, enligt Bloomberg News.

Det installerade spionprogrammet Pegasus kan användas till att läsa all e-post och meddelanden på telefonen, lyssna på samtal och slå på kameran och mikrofonen för att se och lyssna på det som händer omkring, enligt Financial Times.«

Än mer intressant blir den med tanke på att regeringen vill införa hemlig dataavläsning i Sverige. Då är det precis sådana här verktyg som kommer att användas, på det sätt som beskrivs ovan. Kanske till och med Pegasus från NSO.

»NSO slår tillbaka mot anklagelserna med att deras teknik inte används mot människorättsaktivister och journalister utan är till för att hjälpa stater att bekämpa terrorism och svåra brott.

Människorättsorganisationer har dock genom åren varnat för att NSO:s produkter används av stater mot kritiker och journalister. Visselblåsaren Edward Snowden hävdade förra hösten att NSO hade hjälpt Saudiarabien att spåra och döda kritikern Jamal Khashoggi.«

Här har vi något att hålla ögonen på när/om riksdagen säger ja till hemlig dataavlyssning: Vilka verktyg kommer att användas? Vilka demokratiskt och säkerhetsmässigt tveksamma aktiviteter stöder man genom att använda dessa verktyg?

DI Digital: Facebook stämmer spionbolag efter hackerattack »

»Statliga trojaner hindrar ett säkrare internet«

Gå till Göteborgs-Posten och läs Amelia Andersdotters och Christer Spörndlys utmärkta debattartikel om regeringens föreslag till lag om hemlig dataavläsning. Ett citat…

”Frågan vi bör ställa oss är alltså hur många bankbedrägerier och falska fakturor vi ska stå ut med för att polis och säkerhetstjänst ska få ta reda på var misstänkta terrorister ska fika?

För vi ska komma ihåg att Säpo själva redan konstaterat att dessa typer av brottslingar är kunniga nog för att förstå att inte prata om känslig information över datorn eller telefon.”

Länk: Statliga trojaner hindrar ett säkrare internet »

Övervakning av icke misstänkta och andra problem med regeringens förslag om hemlig dataavläsning

Det är dags för grupparbete kring regeringens lagrådsremiss om hemlig dataavläsning. Länk (PDF) »

Här är några nedslag i den föreslagna lagtexten. Vi börjar med begreppsdefinitionerna (2.1.1§, sid 8):

I lagen avses med avläsningsbart informationssystem: en elektronisk kommunikationsutrustning eller ett användarkonto till, eller en på motsvarande sätt avgränsad del av, en kommunikationstjänst, lagringstjänst eller liknande tjänst,

Notera att man inte bara vill kunna installera spionprogram på datorer, telefoner, surfplattor, spelkonsoler, smarta tv-apparater, smarta högtalare m.m. – utan även komma åt användarkonton för till exempel e-post, molntjänster och appar.

Detta backas upp i 2.1.4§ på sidan 9, där det även framgår att det handlar om informationssystem som den misstänkte kan tänkas komma att använda men ännu inte använder:

Hemlig dataavläsning som gäller kommunikationsavlyssnings-, kommunikationsövervaknings- eller platsuppgifter får även avse ett avläsningsbart informationssystem som det finns synnerlig anledning att anta att den misstänkte under den tid som tillståndet avser har kontaktat eller kommer att kontakta.

I 2.1.6§ på sidan 9 kan vi även läsa följande:

Hemlig dataavläsning enligt första stycket får användas endast på en plats där det finns särskild anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Om platsen är någon annan stadigvarande bostad än den misstänktes, får tillstånd till hemlig dataavläsning beviljas endast om det finns synnerlig anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig där.

Notera att de statliga spionprogrammen alltså även skall kunna användas på annan utrustning än den som tillhör den misstänkte. Till exempel sådan som tillhör flick/pojkvänner, släkt och vänner, arbetsplats etc. I 8§ framgår att detta även gäller e-post, molntjänster m.m.

Så till 2.1.12§ på sidan 11:

Vid hemlig dataavläsning får den verkställande myndigheten, efter särskilt tillstånd, i hemlighet skaffa sig tillträde till och installera tekniska hjälpmedel på en plats som annars skyddas mot intrång.

Det är svårt att tolka detta på annat sätt än att myndigheterna – utöver att hacka sig in i människors datorer m.m. – även får rätt att göra inbrott för att installera spionprogram.

Och vad gäller hackandet, så skriver man i 2.1.22§ på sidan 13:

När ett tillstånd till hemlig dataavläsning har beviljats får de tekniska hjälpmedel som behövs för avläsningen och upptagningen användas. Om det är nödvändigt får systemskydd brytas eller kringgås och tekniska sårbarheter utnyttjas.

Vilket bekräftar misstanken att myndigheterna, när de får tillgång till hemlig dataavläsning, kommer att vara mer intresserade av att utnyttja säkerhetsbrister i våra IT-system än att sådana åtgärdas. Vilket naturligtvis kommer att försämra IT-säkerheten för alla.

Så långt den primära lagtexten. Det bör även nämnas att det framgår att polisen får »använda såväl hårdvara som programvara« för att bereda sig tillgång till människors datorer och tekniska utrustning.

Det finns mer att ösa ur i lagrådsremissen. Men redan de delar av lagtexten som återges ovan borde få riksdagen att tänka till innan man godkänner lagen.

Det handlar inte bara om en extremt integritetskränkande form av övervakning – som även kommer att drabba andra än människor som är misstänkta för brott – utan även om att lämna hela vår IT-infrastruktur sårbar för kända säkerhetsbrister.