• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Sverige

I denna kategori publicerar vi poster som främst rör Sverige, rent svenska nätfrågor och svensk politik.

FN-rapportör orolig för Julian Assanges hälsa

30 juli 2019 av Henrik Alexandersson

Wikileaks grundare, Julian Assange, sitter där han sitter i det brittiska högsäkerhetsfängelset Belmarsh – i väntan på eventuell utlämning till USA.

Han har fått besök av FN:s specielle rapportör om tortyr Nils Melzer och två läkare. Till la Repubblica säger Melzer att han är djupt oroad över Assanges hälsotillstånd. Såväl Storbritannien som USA, Sverige och Ecuador får kritik i den diplomatiska korrespondens som nyligen offentliggjorts.

”Gravely concerned”. The UN Special Rapporteur on torture, Nils Melzer, does not mince words in conveying his serious concerns about the situation of the WikiLeaks founder, Julian Assange. Last May, Melzer visited Assange at the Belmarsh high-security prison in London assisted by two doctors who are experts on torture and inhuman or degrading treatment. At that time, Nils Melzer had already publicly denounced that Assange showed ”all symptoms typical of prolonged exposure to psychological torture”, but in a newly released diplomatic correspondence, the UN Special Rapporteur accuses the United States, Britain, Sweden and Ecuador of grave responsibility for the highly worrying condition of Assange and denounces the risk of his extradition to the US exposing him to excessively severe criminal sanctions and serious abuses of his human rights.

Att Assange har hälsoproblem är kanske inte att förvånas över. Han har tillbringat ett och ett halvt år i husarrest, sju år på Ecuadors ambassad i London och nu sitter han i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse i 50 veckor. Utlämnas han till USA kan han komma att dömas till upp till 175 år i fängelse – för publicistisk verksamhet som de amerikanska myndigheterna vill klassa som spioneri.

Sverige får en hel del kritik av FN-rapportören:

As for the rape case, which will expire only in August 2020, the UN Special Rapporteur writes that ”All records available to me show that Mr. Assange voluntarily and consistently cooperated with the Swedish police and prosecutors, both during his presence in Sweden in 2010 and after he sought refuge at the Ecuadorian Embassy in June 2012”. The rape investigation was closed in 2010 by the Stockholm chief prosecutor Eva Finné, just five days after it had been opened. Finné had determined that the ”conduct alleged by (the complainant) discloses no crime at all”. In the last nine years the rape investigation has been opened three times and the UN Special Rapporteur notes that ”for almost nine years, the Swedish authorities have consistently maintained, revived and fueled the ”rape”-suspect narrative against Mr. Assange” and that ”In reality, the complainants never intended to report a sexual offense against Mr. Assange, but they had been pressured (”railroaded”) into doing so by the Swedish police and had subsequently decided to ’sell’their story to the tabloid press”.

Sverige anser sig dock inte ha gjort något fel:

The British and Ecuadorian authorities have not yet responded to the UN Special Rapporteur’s conclusions on Julian Assange, while the US and Sweden promptly replied. They deny everything: Julian Assange has never been arbitrarily detained by Sweden and Britain, as the UN Working Group on Arbitrary Detention (UNWGAD) established four years ago: he stayed in the Embassy voluntarily and could have left at any time, the US and Sweden say. This denial strategy by the US and Sweden does not address why, for example, Sweden didn’t appeal the UNWGAD’s decision, if it considered it fundamentally wrong, whereas Britain did appeal it, but lost its appeal.

Läs mer: UN Special Rapporteur on torture says he is “gravely concerned” about the situation of Julian Assange »

Arkiverad under: Storebror, Sverige, USA, Yttrandefrihet Taggad som: Julian Assange, Wikileaks

Det ständiga kriget om kryptering

29 juli 2019 av Henrik Alexandersson

I årtionden har det rasat en strid där myndigheter i olika länder antingen vill förbjuda kryptering eller ha »bakdörrar« till krypterade meddelandetjänster. Nu senast är det US Attorney General William Barr som givit sig in i debatten:

While speaking today in New York, Barr demanded eavesdropping mechanisms be added to consumer-level software and devices, mechanisms that can be used by investigators to forcibly decrypt and pry into strongly end-to-end encrypted chats, emails, files, and calls. No ifs, no buts.

Men inte heller Barr kan förklara hur man skall kunna knäcka krypterade meddelanden utan att skapa säkerhetsluckor som kan utnyttjas av till exempel kriminella, terrorister eller främmande makt. Och vi vet ju att myndigheternas olika övervakningsverktyg förr eller senare läcker ut till obehöriga.

Dessutom håller ordningsmakt och säkerhetstjänster i ett antal länder på att lansera »stats-trojaner«, det vill säga spionprogram som låter myndigheterna övervaka misstänktas datorer och smarta enheter – för att bland annat kunna fånga upp data innan den krypteras och efter att den blivit avkrypterad. Även detta är ett otrevligt och integritetskränkande verktyg som lätt kan hamna i orätta händer och missbrukas. Men det inriktas i vart fall (lämpligen) mot människor som faktiskt är misstänkta för något brottsligt, inte mot hela befolkningen. Så myndigheterna har faktiskt redan ett slags bakdörr. (I Sverige är en lag om »hemlig dataavläsning« på väg till riksdagen.)

Samtidigt finns det ingen politiker i världen som (på ett rimligt sätt) kan förbjuda kryptering som sådan eller kräva bakdörrar till exempelvis privat, end-to-end-krypterad e-post. Den som verkligen vill kunna sända och ta emot krypterade meddelanden som myndigheterna inte kan läsa kommer alltid att kunna göra det. Det går liksom inte att »av-uppfinna« krypteringen.

Länkar:
• Tech firms “can and must” put backdoors in encryption, AG Barr says »
• Low Barr: Don’t give me that crap about security, just put the backdoors in the encryption, roars US Attorney General »
• EFF: Don’t Let Encrypted Messaging Become a Hollow Promise »

Arkiverad under: Kryptering, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror, Sverige, Underrättelseverksamhet, USA

Kan riksdagen stoppa EU:s uppladdningsfilter?

22 juli 2019 av Henrik Alexandersson

Än är striden om EU:s uppladdningsfilter inte över.

Av integritetsskäl har vi stängt av autouppspelning från Youtube. Klicka på bilden om du vill se filmen här. Vill du istället se den direkt på Youtube, då klickar du här. »

Arkiverad under: Censur, EU, Nätkultur, Sociala media, Storebror, Sverige, Upphovsrätt, Yttrandefrihet Taggad som: artikel 13/17, regeringen, riksdagen

EU:s upphovsrättsdirektiv: Dags för riksdagens partier att visa sina kort

17 juli 2019 av Henrik Alexandersson

Som vi tidigare rapporterat börjar regeringen i morgon torsdag (18 juli) Edit: 18 juni sitt arbete med att göra EU:s nya upphovsrättsdirektiv till svensk lag. Först håller man ett samråd med ett antal intresserade parter, varav ett överväldigande flertal är intresserade av en strängare upphovsrättsregim online – även om detta sker på bekostnad av yttrandefriheten och det fria ordet.

Men hur är det politiska läget?

Regeringen fick som bekant bakläxa av resten av riksdagen i EU-nämnden – och tvingades ändra sitt ja till upphovsrättsdirektivet i ministerrådet till ett nej. Till och med Miljöpartiet, som ju sitter i regeringen, gick emot justitieminister Morgan Johansson (S).

Frågan är om detta bara var ett spel för att knipa röster i EU-valet, eller om motståndet är äkta.

Nu börjar det bli dags att visa korten. Hur tänker de partier som var emot upphovsrättsdirektivet i EU-nämnden göra? Hur tänker de stoppa eller mildra kraven på »länkskatt« och uppladdningsfilter? Finns det någon plan?

Det vore allt för enkelt för dem att lägga sig platt med undanflykten att nu är direktivet klubbat – och att det därför inte finns något att göra åt saken. Men så lätt skall de inte få komma undan. Det finns ett visst tolknings- och handlingsutrymme. Och det finns möjlighet att samarbeta med de andra EU-länder som också röstade nej till direktivet.

Vi får väl se. Men än så länge råder en olycksbådande tystnad.

Arkiverad under: EU, Sociala media, Sverige, Upphovsrätt, Yttrandefrihet Taggad som: artikel 11/15, artikel 13/17, länkskatt, riksdagen, Upphovsrättsdirektivet, uppladdningsfilter

I väntan på EU:s uppladdningsfilter

14 juli 2019 av Henrik Alexandersson

På torsdag samlar regeringen ett stort antal särintressen – myndigheter, upphovsrättsindustrin och nätjättarna – till samråd inför att EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall integreras i svensk lagstiftning. Men det finns grupper som i princip helt lyser med sin frånvaro i detta samtal: användare och nätpublicister.

PRV, Kulturrådet, domstolarna, Facebook, Filmproducenterna, Google, Klys, Bonniers, Microsoft, Rättighetsalliansen, Filminstitutet, Svenska föreningen för immaterialrätt, Författarförbundet, Public service och Telia… Alla kommer de att få vara med och diskutera hur EU:s nya upphovsrättsdirektiv – som bland annat innehåller »länkskatt« och uppladdningsfilter – skall göras till svensk lag.

Några representanter för nätanvändare eller nätpublicister finns dock inte på listan. Inte Wikipedia / Wikimedia. Inte Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter. Det närmaste man kan komma är en organisation – Creative Commons Sverige. Men de lär ha fullt upp med att försvara konceptet att frivillig delning och användning fortsatt skall vara tillåten.

Regeringen tycks verkligen inte ha lärt något från striden och debatten om EU:s upphovsrättsdirektiv. Nu när det nu skall bli svensk lag – då är det bara Big Entertainment, Big Media, Big Data och Big Government som har något att säga till om. Plus ett antal organisationer som också företräder särintressen, i god korporativistisk anda.

Alla andra får – och måste – göra sin röst hörda på annat sätt. I den allmänna debatten. På kultur- och debattsidorna. I sociala media. På nätet. Och på gator och torg.

Det är med andra ord dags för nästa stora strid mot uppladdningsfilter och nätcensur.

Länkar:
• Regeringen: Genomförande av EU:s nya upphovsrättsdirektiv »
• Piratpartiet: Genomförandet av upphovsrättsdirektivet har inletts »

Uppdatering: Enligt uppgift har svenska Wikimedia lyckats bjuda in sig själva. Och Kgl. Ingenjörsvetenskapsakademien – som säger nej till uppladdningsfilter – är också med. Vilket ju är bra. Men fortfarande inga användare eller innehållsproducenter.

Arkiverad under: Censur, EU, Nätkultur, Sociala media, Sverige, Upphovsrätt Taggad som: artikel 11/15, artikel 13/17, länkskatt, regeringen, särintressen, uppladdningsfilter

Säpos förslag om förbud mot att inneha eller titta på terrorpropaganda är naivt

9 juli 2019 av Henrik Alexandersson

I veckan som gick krävde Säpo-chefen Klas Friberg att regeringen skall utreda ett förbud mot att inneha eller titta på terrorpropaganda.

»Säkerhetspolisen ser att en kriminalisering skulle ge möjlighet att lagföra enskilda individer. En kriminalisering skulle också ha en dämpande effekt vad gäller radikalisering. Det gäller inte minst unga personer som är propagandans främsta målgrupp.«

TT rapporterar:

Enligt Friberg hittar polisen ofta våldsbejakande islamistisk propaganda vid husrannsakningar gällande kontraterrorism, men på grund av att det inte är ett brott att inneha den typen av propaganda har Säkerhetspolisen svårt att ingripa.

Att tro att människor som lockas av en blodtörstig terrororganisation skulle bry sig om ett sådant förbud verkar naivt.

Dessutom bör man fråga sig om något blir bättre om Säpo inte skulle kunna stärka sina misstankar genom att sådant material går att finna hos de personer man utreder. (Om vi antar att ett förbud verkligen skulle efterlevas.) Och kan det inte vara till nytta för Säpo att se vilka som delar sådan propaganda och i vilken kontext det sker?

Samtidigt är de oväntade och oönskade konsekvenserna inte direkt svåra att förutse. Hur hanterar man till exempel journalister, forskare och människorättsorganisationer som behöver tillgång till sådant som terrororganisationer publicerar online? Eller helt vanliga människor som vill bilda sig en egen uppfattning om vad som sker i deras omvärld?

Var går gränsen? Strikt tolkade skulle vissa internationella definitioner av terrorism öppna för att vår regering ägnar sig åt terrorpropaganda.

Vem bestämmer vad som skall klassas som terrorism? Många skulle till exempel betrakta regional separatism som terrorism. Och hur skiljer man nyhetsrapportering om en terror-relaterad händelse från propaganda?

Alternativet är att låta människor få se vad som faktiskt händer i deras omvärld – även om det är motbjudande och obehagligt. För vad kan antas bli bättre om vi inte får reda på vad vårt öppna och fria samhälles fiender har för sig?

Slutligen: Det känns som en dålig plan om staten skall kunna förbjuda information baserat på ett löst och oklart regelverk för att definiera vem avsändaren är. Det kan öppna för att förbjuda i stort sett vad som helst.

Länkar: DN » | Omni » | TT »

Arkiverad under: Censur, Propaganda, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: Säpo, terrorpropaganda

Lästips: Den rättsvidriga datalagringen är tillbaka

1 juli 2019 av Henrik Alexandersson

Erik Lakomaa har en matnyttig text om den ständigt återuppståndna datalagringen, på Smedjan:

Den rättsvidriga datalagringen är tillbaka »

»Vi vet också att den svenska datalagringen inte har begränsats till sådant det motiverades med: ”De grövsta brotten, grov organiserad brottslighet och terrorism”. I stället kom de flesta begäranden att handla om taxeringsfrågor (hos Tele2) eller om fildelning (hos Bahnhof). Mängden kom också att vida överskrida vad som hade varit fallet om tvångsmedlet hade använts som avsett. I samband med Tele2-målet framkom att det varje månad bara till denna operatör inkom ett tusental begäranden om datalagringsuppgifter – en volym som i sig visar att det inte handlar om terrorism eller mord. Så vanliga är dessbättre inte dessa brott.«

Arkiverad under: Datalagring, Länktips, Privatliv, Storebror, Sverige

Europadomstolen prövar FRA-lagen på nytt

30 juni 2019 av Henrik Alexandersson

Den 10 juli väntas Europadomstolen komma med beslut om den svenska FRA-lagen.

Läs mer: FRA-lagens framtid ska avgöras i Europadomstolen »

Uppdatering: Det är förhandling och utfrågning den 10 juli – inte dom. (PDF)

Arkiverad under: Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ECHR, Europadomstolen, FRA, FRA-lagen

Sverige kan hjälpa Polen att döda artikel 13 (17)

28 juni 2019 av Henrik Alexandersson

Som bekant har Polen tagit EU:s nya upphovsrättsdirektiv till EU-domstolen.

Vissa polska röster är synnerligen kritiska till direktivet i sak:

»According to Robert Kroplewski, a solicitor and expert for Poland’s Ministry of Digital Affairs, Article 13 in its current shape could lead to preventive censorship by the hands of foreign publishers and online platform owners. ”I would say this can be seen as the rise of industrial censorship, global and automated,” he says.«

Andra är mer avvaktande och menar att Polens motstånd mot artikel 13/17 (uppladdningsfilter) mest är ett taktiskt knep från den polska regeringens sida för att locka unga väljare. Hur det än är med den saken så är det en bra sak att man försöker stoppa direktivets sämsta delar i domstol.

Men Polen behöver stöd från fler länder:

»The case before the court has been opened, and it will take some time before we see its conclusion. Jabłoński thinks the case will probably be resolved in late 2020. “It all depends on one factor: whether two or more countries will join the case. This is possible because during the process within the Council and the Parliament six countries were against the Directive and three abstained from the vote” – Jabłoński says. In addition to Poland, several other EU member states have spoken against the Directive, including the Netherlands, Luxembourg, Italy and Finland.«

Detta skapar en möjlighet för den riksdagsmajoritet (alla utom S) som krävde att Sverige skulle säga nej till direktivet i EU:s ministerråd. Nu kan dessa partier visa att de menade allvar och att de bryr sig om frågan även när det inte är EU-valrörelse. Detta genom att riksdagen kan ge regeringen i uppdrag att stödja Polens sak i EU-domstolen.

Länk: Inside Poland’s cynical plan to kill Article 13 for good »

Arkiverad under: Censur, EU, Nätkultur, Sverige, Upphovsrätt Taggad som: artikel 13/17, EU-domstolen, EUCD, Polen

Video: Tre problem med riksdagens nya lag om datalagring

25 juni 2019 av Henrik Alexandersson

Riksdagen har just klubbat en ny lag om datalagring. Det vill säga lagring av data om alla svenskars telekommunikationer.

Låt oss peka på tre problem med detta. (Video ovan, sammanfattning nedan.)

1. Nya lagen om datalagring är olaglig

EU-domstolen har upprepade gånger kommit fram till att man inte får ha svepande lagring av data om alla människors telekommunikationer – och inte utan att det finns misstanke om brott.

Riksdagens beslut strider mot dessa domar.

2. Nya lagen om datalagring kränker de mänskliga rättigheterna

Skälet till att EU-domstolen underkänt datalagringen är att den bryter mot vad aktuella konventioner om de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv.

Riksdagens beslut strider således mot de mänskliga rättigheterna.

3. Datalagring är inte effektivt polisarbete

I en rapport konstaterar Brottsförbyggande Rådet att myndigheterna inte har resurser att hantera IT-relaterade brottsutredningar på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Och amerikanska NSA påstår att de har slutat med datalagring eftersom verksamheten inte är effektiv.

Riksdagens beslut gör oss alltså knappast säkrare.

Den nya svenska lagen kommer med säkerhet att överklagas hela vägen upp till EU-domstolen. Igen.

Som kommer att ogiltigförklara den. Igen.

Vilket är en bra sak.

Staten skall helt enkelt inte veta allt om alla.

Youtube »

Arkiverad under: Datalagring, EU, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: datalagring, riksdagen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 29
  • Sida 30
  • Sida 31
  • Sida 32
  • Sida 33
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 37
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Ett av EU:s många problem13 oktober 2025
  • Chat Control 2: Vad händer nu?12 oktober 2025
  • Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden10 oktober 2025
  • Chat Control 2: Danmark lägger fram nytt förslag9 oktober 2025
  • Tyskland säger NEJ till Chat Control 28 oktober 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS