Femte juli

Nätet till folket!

Storebror

Kategorin Storebror är hämtad från George Orwells bok 1984. Det handlar dels om övervakning - och dels om menings- och yttrandefrihet. Och om hur staten försöker styra hur människor tänker.

Trots löften om motsatsen: Tyskland inför uppladdningsfilter

av

När EU antog sitt nya upphovsrättsdirektiv våren 2019 var vi många som varnade för att artikel 17 (tidigare artikel 13) skulle komma att leda till uppladdningsfilter.

Detta hävdade rapportören, MEP Axel Voss (CDU/EPP, DE) var överdrifter och skräckpropaganda. Även den tyska regeringen har försökt tona ner sådana farhågor.

Nu har vi facit, på temat vad var det vi sa..?

Den tyska regeringen vill se artikel 17 implementerad i sin nationella lagstiftning på detta sätt:

  • Först måste man kontrollera allt innehåll som alla laddar upp. På grund av de stora volymerna måste det med nödvändighet ske med automatiserade uppladdningfilter.
  • Materialet kommer sedan automatiskt att klassas i en av tre grupper.
  • Upphovsrättsskyddat licensierat material, som skall släppas igenom och publiceras.
  • Material som kanske eller kanske inte är upphovsrättsskyddat och som kanske eller kanske inte faller under undantag för parodi, satir, kritik m.m. Släpps detta innehåll igenom meddelas upphovsrättsinnehavaren, som då får möjlighet att överklaga. Stoppas det meddelas den som laddat upp det, som då får möjlighet att överklaga. Överklaganden skall avgöras inom en vecka.
  • Icke igenkänt/registrerat material (som i sig ändå kan vara skyddat av upphovsrätt, se nedan*) som släpps igenom – med reservation för att det dock måste plockas ner om det visar sig vara olagligt.

Hur denna teoretiska modell är tänkt att fungera i praktiken är oklart. En svag punkt gäller överklaganden. Hur hanterar man om tusentals, eller hundratusentals ärenden överklagas varje månad? Detta kommer antingen att kräva en omfattande administrativ apparat – eller så kommer man snabbt att bygga upp en omfattande kö med öppna ärenden. I det senare fallet (som är det troliga) minskar möjligheterna för en rättssäker behandling.

Intressant trivia (*) i sammanhanget är att det bara lär vara sådant som Big Media och Big Entertainment låtit registrera som upphovsrättsskyddat som flaggas i systemet. Men nästan allt annat (utom public domain och creative commons) är också upphovsrättsskyddat. Men dessa upphovsmän får inte samma skydd för sina verk som storföretagen. För att vara exakt, i princip inget skydd alls. Vilket antyder att det hela mer handlar om att skydda Big Business och dess intressen än upphovsrätten som sådan.

Den tyska utvecklingen är intressant inte bara för att man nu bryter löftet om att inga uppladdningsfilter kommer att krävas – utan även för att vi väntar på att den svenska regeringen skall lägga fram sitt förslag till hur upphovsrättsdirektivet skall implementeras i vår lagstiftning. Och den kikar naturligtvis på hur man gör i våra grannländer.

Läs mer på det tyska justitiedepartementets hemsida. »

Twitter och indiska regeringen i censurbråk

av

Med anledning av det pågående bonde-upproret har den indiska regeringen givit Twitter order att stänga eller göra 1.100 konton osynliga, då de anklagas för att ha uppmanat till våld och att spridit falska nyheter.

Twitter har delvis gått med på regeringens krav, men vägrar att stänga konton som tillhör journalister, aktivister och andra som utövar sin grundläggande rätt att kritisera regeringen.

Shira Ovide skriver i New York Times On Tech Newsletter:

»The government of Prime Minister Narendra Modi is saying Twitter is breaking the law. Twitter is saying that India is breaking its own laws. And democracy activists say that tech companies like Twitter shouldn’t play along when governments pass laws that effectively shut down free speech.

There are regularly disputes between internet companies and governments — both democratic and not — over whether posts break a country’s laws. What’s unusual here is how public and high profile the disagreement is, and that India has threatened to imprison Twitter employees.«

Värt att notera är att den indiska regeringens begäran kom från ett ministerium och inte från en domstol. Den kan därmed betraktas som mer politisk än rättsligt prövad och bindande.

Det som sker nu kan även få betydelse för hur Twitter kommer att agera i andra länder med auktoritära regimer.

USA: Banker och betalningsförmedlare kan fortsätta agera moralpolis

av

Vi har sett många exempel på hur banker, kreditkortsföretag och andra betalningsförmedlare som PayPal strypt betalningskanalerna för verksamhet som anses som kontroversiell. Det gäller allt ifrån Wikileaks och kryptovalutor till postorderbutiker för sexleksaker.

Detta är naturligtvis allvarligt. Verksamhet som är laglig bör få använda de stora och totalt dominerande betalningskanalerna. I vissa fall – som Wikileaks – blir det i förlängningen även en fråga om förutsättningarna för det fira ordet.

Ett annat exempel är Patreon, som stängt av möjligheten till crowdfunding för innehållsskapare vars åsikter företaget inte delar.

Ett tredje är hur vissa banker säger upp konton för kunder som genomför transaktioner kopplade till köp eller försäljning av kryptovalutor

Den förra amerikanska administrationen införde en Fair Access Rule som säger att »banks should conduct risk assessment of individual customers, rather than make broad-based decisions affecting whole categories or classes of customers when provisioning access to services, capital, and credit«. Det vill säga att man skall värdera varje enskilds kunds beteende och riskprofil snarare än att utestänga hela kategorier av laglig verksamhet från betalningssystemen.

Detta regelverk har ännu inte hunnit träda ikraft och kommer inte heller att göra det – då det redan upphävts av den nya amerikanska administrationen.

Reason skriver:

»This regulation was meant to shield politically unpopular but otherwise legal companies from banking discrimination, following Operation Chokepoint, a program initiated by President Barack Obama’s Justice Department. While ostensibly designed to combat fraud, in practice, Reason writers have observed, it empowered the government to target unfavorable industries, such as payday lending and pornography, by ”coercing private businesses in an attempt to centrally engineer the American marketplace based on its own politically biased moral judgments.”«

När Operation Chokepoint bland annat ledde till att Wikileaks fick sina betalningskanaler för stöd stängda uttalade Europaparlamentet att sådana rutiner är ett hot mot det fria ordet och den fria åsiktsbildningen.

Läs mer hos Reason: Biden Administration Suspends Rule Protecting Businesses from Banking Discrimination »

Rapport från EU-debatten om sociala media och skyddet för grundläggande rättigheter

av

I Europaparlamentet har man just avslutat debatten »Democratic scrutiny of social media and the protection of fundamental rights« i vilken även EU-kommissionen och ministerrådet deltagit. Debatten skedde på begäran av EPP-gruppen, efter stormningen av Capitolium i Washington och efter att Donald Trump blivit avstängd från Twitter.

Bland de åsikter som framfördes var att samma regler gör gälla online som in resten av samhället, att reglerna bör fastställas av lagstiftare och upprätthållas av domstolar samt att man vill se ökad transparens vad gäller sociala medias algoritmer. Bland de mer färgstarka inläggen fanns de som betraktade sociala media som spridare av antidemokratiska virus och de som vill ställa Twitter, Facebook och Youtube under demokratisk (det vill säga politisk) kontroll.

Värt att notera är att ledamöter från Polen och Ungern varnade för vad som kan hända om man ger politiken kontroll över sociala media.

Enda svenska röst i debatten var Arba Kokalari (M) som konstaterade att det finns en brist på tydliga regler, vilket leder till att användare blir censurerade eller avstängda utan förklaring. Detta menar hon att man kan komma till rätta med genom EU:s nya Digital Services Act (DSA), där hon är skuggrapportör för EPP-gruppen.

Debatten  utgick (precis som DSA) från att sociala media även i framtiden kommer att se ut som och fungera ungefär som idag. Vilket knappast kommer att vara fallet. De enda som gjorde något försök att blicka framåt var de två piratpartistiska ledamöterna Marcel Kolaja (Tjeckien) och Patrick Breyer (Tyskland). Båda pekade på behovet av alternativa och decentraliserade plattformar.

Från kommissionen och ministerrådet kom även besked om att man nu dels arbetar med en »Democracy Action Plan« och dels med en »Media and audiovisual action plan« – vilka vi naturligtvis skall kika närmare på.

Intressant är även vad som inte nämndes i debatten. Till exempel har kommissionär Ylva Johansson flaggat för att en ny »Code of Conduct on countering illegal hate speech online« skall tas fram. Att detta inte togs upp i debatten kan vara ett tecken på att den kommer att utarbetas utanför de demokratiska institutionerna – gissningsvis bakom stängda dörrar tillsammans med de sociala mediejättarna i the European Internet Forum.

Debatten kan ses i efterhand här (timestamp från kl 15) »

En votering kvar innan EU inför nätcensur för åsikter

av

Nu återstår bara ett steg – behandling i Europaparlamentets plenum – innan EU:s förordning om terror-relaterat innehåll online träder i kraft.

Den stora principfrågan är att detta handlar om censur av åsikter. Förvisso terroristers åsikter. Men det kan snabbt ändras, när principen väl är etablerad. Dessutom är definitionen av vad som är att betrakta som terrorism farligt vag.

Även på detaljnivå finns problematiska delar:

  • Rapporterat material skall tas ner inom en timma, utom när det är direkt omöjligt. Detta kommer att ställa stora krav på små plattformar som inte kan ha jour dygnet runt. Vilket i sin tur stärker de stora plattformarnas övertag mot de små.
  • I praktiken kommer flaggningen att ske av polis, åklagare eller andra myndigheter. Någon föregående rättslig prövning kommer inta att ske, vilket man borde kunna kräva när det gäller att tolka lagen för att inskränka yttrandefriheten.
  • Myndigheter i en av EU:s medlemsstater kommer att kunna beordra nedtagning av innehåll på plattformar i andra länder. Det minsta man borde kunna kräva är att en myndighet (eller ännu hellre domstol) i det land där plattformen är benägen först får yttra sig. Eller att man får vända sig till aktuell myndighet i respektive land – som i sin tur får besluta om eventuell nedtagning.
  • Material som flagats eller tagits ner en gång skall inte kunna laddas upp igen. Detta kommer att kräva kontroll av allt som alla användare laddar upp. Det enda praktiska sättet att hantera detta är med automatiska uppladdningsfilter – även om förordningen säger att sådana inte skall vara obligatoriska.

Någon direkt debatt, uppmärksamhet i media eller några protester av substans syns inte till.

Redan nu är det uppenbart att förordningen strider mot författningen i Frankrike. Det är även troligt att frågan kommer att gå till EU-domstolen, men då först efter att förordningen klubbats och blivit lag.

Voteringen i Europaparlamentet kommer att ske under våren.

Frankrike driver på för nätcensur i EU – som strider mot den franska konstitutionen

av

Under våren kommer Europaparlamentet att rösta om förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO).

En central punkt i denna är att terror-relaterat innehåll skall tas bort inom en timma. Vilket knappast lämnar utrymme för varesig någon djupare analys eller rimlig rättslig prövning. Vilket är allvarligt. Det är ju trots allt inskränkningar i yttrandefriheten det handlar om.

Ett land som varit pådrivande för TERREG är Frankrike. Samtidigt upphävde landets konstitutionella råd förra året den så kallade AVIA-lagen om hat och hot på nätet. Skälet var att denna lag föreskrev borttagning av innehåll på nätet inom en timma – och att detta inte ansågs rättssäkert.

Frankrike är med andra ord pådrivande för EU-regler som föreskriver åtgärder som landets eget konstitutionella råd redan har underkänt.

Vi befinner oss alltså i en situation där såväl den franske EU-ministern som president Macron hyllar ett förslag som uppenbart strider mot den franska konstitutionen.

Länk: La Quadrature du Net asks for renewed support to challenge TERREG in France »

Dina rättigheter som användare under EU:s Digital Services Act

av

Så här någon månad efter att det presenterats börjar media uppmärksamma EU-kommissionens förslag till Digital Services Act. Viss förvirring tycks råda, speciellt om användares rättigheter. Låt oss därför titta lite närmare på vad som verkligen föreslås.

Olagligt material skall avlägsnas

EU:s medlemsstater skall kunna kräva att olagligt material omedelbart avlägsnas. Och det måste ske under ordnade former.

  • Man måste förklara varför man anser att ett visst innehåll är olagligt – och hänvisa till gällande lagrum.
  • En sådan begäran skall kunna överprövas.
  • Nedtagningar måste vara nödvändiga.

När gäller vad som skall anses vara olagligt finns olika uppfattning i Europaparlamentet om huruvida detta skall avgöras av myndigheter eller domstol.

Användares rättigheter

  • Plattformarna skall upprätta transparensrapporter som visar vilket material som plockats ner på begäran av myndigheterna respektive på plattformarnas eget bevåg.
  • Huvudregeln är att den som anmäler innehåll måste förklara varför, vem hon är och dessutom gå i god för att anmälan är korrekt och motiverad.
  • Den som får material nedtaget / bortmodererat skall snarast informeras om saken, om metoden, om skälet och om möjligheten att överklaga.
  • Sociala plattformar skall ha lättillgängliga och begripliga rutiner för att hantera klagomål.
  • Något slags förlikningsorgan skall etableras för att lösa konflikter mellan service providers och användare utanför det vanliga rättsväsendet.

Detta kommer att rätta till de värsta formerna av godtycke vid moderering – och ger den som postat innehållet relevant information och möjlighet att överklaga. Det är jämfört med idag ett steg framåt för användarna. Men för plattformarna innebär det mycket merarbete, vilket möjligen kan komma att leda till striktare användarvillkor.

Trusted flaggers – statligt godkända nätgranskare

En kontroversiell punkt gäller så kallade Trusted Flaggers – som är tänkta att vara nätgranskare, godkända av EU och respektive medlemsstat. En trusted flagger kan vara en organisation eller annan entitet som representerar »kollektiva intressen«. Detta låter oroväckande. Men det skall i vart fall vara offentligt vilka dessa är – och deras anmälningar skall granskas. En trusted flagger som missköter sin uppgift skall kunna bli av med sitt uppdrag.

Nya regler om vad som är tillåtet att säga

The Digital Services Act reglerar hur innehåll som är olagligt eller olämpligt skall hanteras. Men inte vad. Detta styrs dels genom EU-lagstiftning och dels genom nationell lag. Därför är det av intresse i sammanhanget att EU nu planerar att uppdatera sin lagstiftning på området.

Under detta år kommer EU-kommissionen att lägga fram en ny Code of Conduct on countering illegal hate speech online.

Det är alltså här man kommer att sätta gränserna för vad som kommer att vara tillåtet respektive förbjudet att säga på nätet. Vilket kan bli rätt kontroversiellt.

Frågan är om denna uppförandekod kommer att läggas fram för Europaparlamentet och ministerrådet – eller om man åter kommer att göra upp med branschen bakom stängda dörrar i The European Internet Forum.

Relaterat:
• EU fick Twitter att fimpa Donald Trump »
• Dramatiskt ändrade regler kan vänta sociala medier »

Ingen nåd för Snowden och Assange

av

Nej, president Trump benådade varken Edward Snowden eller Julian Assange.

Man hade kunnat hoppas att Trump skulle sätta lite konkret handling bakom sina ord om att bekämpa den djupa staten och att dränera träsket. Men så blev det alltså inte.

Förmodligen ville han inte reta upp folk i senaten, varken de demokrater som hatar Snowden och Assange eller de republikanska hökarna – med tanke på den förestående riksrättsförhandlingen.

Han betedde sig helt enkelt på samma sätt som alla andra politiker.

Nu är frågan vad president Biden kommer att göra. Han har varit vicepresident i en administration som inte ville åtala Assange, på grund av de konsekvenser detta skulle kunna få för den fria pressen. Men nu, när vi står inför fullbordat faktum ser han förmodligen saken på ett annat sätt. Speciellt som Wikileaks förmodligen kostade Hillary Clinton segern i förra presidentvalet.

Vad gäller Snowden vill vi upprepa Europaparlamentets krav på att ge honom asyl i ett EU-land.