Femte juli

Nätet till folket!

Storebror

Kategorin Storebror är hämtad från George Orwells bok 1984. Det handlar dels om övervakning - och dels om menings- och yttrandefrihet. Och om hur staten försöker styra hur människor tänker.

EU vill skanna all din elektroniska kommunikation i jakt på barnporr – utan misstanke

av

EU vill att alla medborgares elektroniska kommunikation skall övervakas och analyseras i kampen mot barnpornografi – även om det inte finns någon misstanke.

Ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) skriver i ett pressmeddelande:

»Cens-Ursula von der Leyen is attacking security and privacy on the net, instead of focusing on the real failures in protecting children, for example in the areas of insufficient prevention of child abuse, insufficient funding of therapy services or overburdened prosecutors. To allow corporations like Facebook to intercept and screen the content of all our private communications without any suspicion and across the board is absolutely ineffective for investigating the channels used by organized crime, but it does threaten the privacy and security of Internet communications of millions of innocent citizens and is unlikely to withstand judicial challenges. Imagine that the postal service would open all letters in search of forbidden content. We will not accept that Cens-Ursula sets up digital black cabinets!«

Not: Ursula von der Leyen fick öknamnet Zensursula i Tyskland i samband med att hon. drev igenom den kritiserade NetzDG-lagen.

Länk: Patrick Breyers pressmeddelande »

Se även: EU vill se övervakning, granskning och analys av alla elektroniska meddelanden »

EU-opinion: Nej till uppladdningsfilter och överstatlig censur i TERREG

av

EU:s opinionsinstitut YouGov har frågat medborgare i tio medlemsstater vad de anser om förslagen om nätcensur i förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG).

TLDR: Folket säger nej.

På frågan om vem som skall bestämma vilket material som kan komma att censureras säger de tillfrågade:

  • En myndighet, som polisen eller en domstol: 44%
  • Onlineplattformar, med hjälp av algoritmer eller uppladdningsfilter: 38%
  • Inget av de två: 15%
  • Vet ej: 17%

Vilket innebär att endast 38% stöder ministerrådets linje i förhandlingarna om TERREG.

Man har även frågat om ministerrådets förslag att en myndighet i en medlemsstat skall kunna besluta om nedtagning av innehåll i andra länder.

  • 51% säger nej och vill att endast nationella myndigheter skall kunna besluta om nedtagning.
  • 37% håller med ministerrådet om att en nationell myndighet skall kunna besluta om nedtagning även i andra länder.
  • 19% vet ej.

Undersökningen har initierats av Patrick Breyer, ledamot av Europaparlamentet (PP, DE).

Länkar:
• YouGov (PDF) »
• Piratpartiet: EU-medborgare motsätter sig utländsk anti-terror internetcensur»

5 juli-stiftelsen om EU:s planer för nätet: Nej till censur och uppladdningsfilter – värna plattformarnas budbärarimmunitet

av

5 juli-stiftelsen har idag lämnat in sitt yttrande över EU-kommissionens konsultation om the Digital Services Act – som är tänkt att bli EU:s nya allmänna regelverk för internet. (PDF)

Konsultationen består huvudsakligen av ett frågeformulär om allt mellan himmel och jord, vilket i sig är intressant. Man får en känsla av att EU-kommissionen försöker göra DSA så heltäckande som möjligt, med ett betydande inslag av micro management – vilket knappast kommer att gynna en redan överreglerad europeisk IT-sektor.

Det är också intressant att se vad som inte finns i frågeformuläret. Med tanke på all förhandsinformation om gemensamma EU-regler för innehåll online är det märkligt att man i princip helt förbigår den frågan, vilket vi också påpekar. Att man släppt den bollen är knappast troligt. Snarare inser man hur kontroversiell frågan är – och försöker hålla den under radarn så länge som möjligt. Vilket är det sätt på vilket EU ofta hanterar kontroversiella frågor.

Stiftelsen har endast svarat på de frågor som direkt berör oss, samt lämnat in en egen skrivelse med tre viktiga punkter:

  • Ingen förhandscensur. I den mån användarnas rättigheter ändå inskränks bör detta inte få ske med mindre än föregående domstolsprövning.
  • Nej till uppladdningsfilter. De bör varken förekomma vad gäller upphovsrätt (upphovsrättsdirektivet) eller åsikter (t.ex. förordningen om terror-relaterat innehåll online).
  • Budärarimmuniteten måste upprätthållas. Varken operatörer eller plattformar skall kunna hållas ansvariga för vad deras användare gör – så länge det handlar om att tillhandahålla teknisk infrastruktur utan redaktionell styrning av innehållet. Förbudet mot generell övervakning måste upprätthållas.

Hela skrivelsen (PDF, engelska) kan laddas ner här. Vi lägger även upp de substantiella delarna av vårt svar här:

In the prologue to the Digital Services Act there has been much talk about common EU rules concerning online content, as there are different rules in different member states – e.g. the German NetzDG Act and the French Avia Law.

Given this, we are somewhat surprised that the vast questionnaire for the public consultation contains very little if any on this topic.

1) No censorship prior to publication

Given human rights declarations adopted by the EU, rule of law and fundamental principles of western, liberal democracy – we find upload filters and other forms of internet censorship unacceptable.

It should be a commonly accepted principle that no censorship should be applied prior to publication. If someone publishes content that is illegal – legal proceedings should take place against the person responsible after publication. And if any content is to be removed, this should be tried by a court of law.

Simply put, you should not punish anyone for a crime not yet committed.

And if you are to infringe on users’ rights online despite this, it must be decided through due process / in a court of law. This principle has already been established in the EU Telecoms Package back in 2009.

2) No upload filters – especially not for opinions

A problem with upload filters is that they tend to expand the scope from copyright infringements (the Copyright Directive) to opinions (the Regulation on Terrorist Content Online).
Upload filters are very blunt tools, unable to understand context and exceptions for e.g. »fair use« such as critique and satire – thus restricting an open, democratic debate.

A well-known example of over-filtration is the picture of the »Vietnam Napalm Girl« – a historically important document blocked by Facebook on the grounds of nudity. (Later cleared after being published by the Norwegian ex-prime minister and director-general of the WHO Gro Harlem Brundtland.)

Such shortcomings will become even more obvious if applied to opinions.

Considering the constant tendency to mission creep, we strongly recommend that the EU abstain from stipulating upload filters altogether.

3) Mere Conduit for platforms (without curation)

A central principle in the old eCommerce directive is Mere Conduit, stating that ISP’s and other operators cannot be held responsible for their users’ actions.

This principle should be retained – and it should be made clear that it also applies to social media platforms, as long as they do not curate or edit user-generated content in any substantial way.

As long as the issue is about digital infrastructure – service providers and platforms should not be held responsible any more than any other provider of infrastructure like roads or the postal service.

Furthermore, the prohibition of any general monitoring obligation should be upheld.

Läs mer om the Digital Services Act och konsultationen (deadline 8 september) på EU-kommissionens hemsida. »

Skall polisen få avlyssna utan misstanke?

av

»Polisen vill nu avlyssna personer som ännu inte är misstänkta« utropar Sveriges Radio med viss berättigad förskräckelse.

Rimligen menar inte biträdande rikspolischefen att man skall kunna avlyssna vem som helst hur som helst. Och då måste avlyssningen rimligen inriktas. Mot element som polisen befarar kommer att begå brott. Vilket känns snubblande nära just en misstanke.

Och det är precis vad biträdande rikspolischef Mats Löfving säger:

– I ett underrättelsesyfte, precis! Människor som ännu inte ingår i nån brottsutredning. Utan människor som på ett tydligt sätt kan kopplas till gängkriminalitet.

Så att vi vet vad det handlar om. Men det är vanskligt nog.

Ett problem är att man med nödvändighet kommer att kränka en hel del hederliga medborgares integritet. Bekanta, flickvänner, affärskompanjoner och innebandylaget kommer alla att sugas in i sociogrammet över vilka som kan komma att avlyssnas runt en misstänkt kriminell. Det är ett betydande ingrepp i människors rätt till privatliv.

Vad har vi för garantier för att mandatet för denna övervakningsmaskin inte kommer att utökas? Om vi tycker att det är OK att man avlyssnar människor som inte är misstänkta för brott – då är ändå frågan varför detta sker inte huggen i sten. Då kommer den till synes obligatoriska ändamålsglidningen.

För att inte tala om hur detta skulle kunna missbrukas av en ond regering, en galen justitieminister, någon illvillig person i systemet eller bara bli ett offer för den svenska slumpen.

Som verktyg för en stat med ambitionen att kontrollera allt eller förtrycka alla är detta den heliga graal: Möjligheten att kunna avlyssna i princip vem som helst utan någon konkret misstanke om brott. Som i DDR.

Nu vet jag att större delen av svenska folket inte håller med mig. Och jag förstår varför. Kriminaliteten i landet har ändrat karaktär, till den punkt där den inte längre går att bekämpa med traditionella metoder.

Det är illavarslande. På så många sätt.

Men man måste ändå vara medveten om riskerna med att lämna den demokratiska rättsstatens grundläggande värden. Även om det senare av någon anledning ändå skulle anses nödvändigt.

Grundregeln måste vara att medborgare som inte stör någon annan skall lämnas ifred.

Domstol: NSA:s massövervakning är olaglig

av

US Court of Appeals for the Ninth Circuit har kommit fram till att NSA:s massövervakning – som avslöjades av visselblåsaren Edward Snowden – är olaglig.

Domstolen menar att NSA:s program för insamling av bulkdata från amerikanska teleoperatörer strider mot Foreign Intelligence Surveillance Act och att den även kan ha brutit mot konstitutionen.

Snowden riskerar fortfarande åtal i USA – även om president Trump funderat högt om att kanske benåda honom.

• US court: NSA mass surveillance program exposed by Snowden was illegal »

EU vill se övervakning, granskning och analys av alla elektroniska meddelanden

av

EU vill se nya åtgärder mot sexuellt utnyttjande av barn, narkotika och vapen på internet. Vilket skapat en hel del oreda.

Å ena sidan stärker ny lagstiftning konfidentialitet och skydd för privat korrespondens vad gäller e-post, meddelandetjänster och IP-telefoni.  Å andra sidan har man nu insett att detta innebär att man inte längre kommer att kunna övervaka medborgarnas kommunikationer på samma sätt som tidigare. Därför presenteras ytterligare en lag som gör det obligatoriskt för service providers att söka igenom sina användares meddelanden och kommunikation.

Det känns totalt förvirrat och spretigt.

Detta innebär även att man vill kunna knäcka krypterad kommunikation, vilket vi rapporterat om tidigare. Hur detta skall ske är fortfarande oklart. En möjlig väg är att försöka knäcka krypteringen som sådan – en annan att ägna sig åt storskalig hemlig dataavläsning, som kan ge tillgång till meddelanden i klartext innan de krypterats eller efter att de avkrypterats.

»Inrikeskommissionär« Ylva Johansson beskriver den nya lagstiftningen som att den »kräver att onlineplattformar upptäcker och rapporterar« olagligt innehåll.

EU-kommissionens vice ordförande Margaritis Schinas, som ansvarar för främjande av den europeiska livsstilen säger »De som profiterar på att orsaka misär och skada genom att sälja olagliga droger och skjutvapen eller sprida fruktansvärd barnpornografi måste stoppas och ställas inför rätta. Den inre säkerheten är en central pelare i EU:s strategi för säkerhetsunionen som ska skydda européerna och främja vår livsstil.«

Med detta avskaffar man i praktiken rätten till privat korrespondens – som den formuleras i till exempel Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Nu skall all e-post, alla elektroniska meddelanden och all internet-telefoni – all din elektroniska kommunikation – övervakas, granskas och analyseras.

Länkar:
• Netzpolitik: EU-Kommission plant Durchleuchtungspflicht »
• EU-kommissionen: Säkerhetsunionen – initiativ mot narkotika, olagliga vapen och sexuella övergrepp mot barn »
• Relterat: EU och Europol satsar på att knäcka kryptering »

EU-kommissionen vill veta vad du tycker om Europas digitala framtid

av

EU-kommissionen har lanserat en »public consultation« inför arbetet med the Digital Services Act, DSA.

Detta är ett utmärkt tillfälle att argumentera mot nätcensur, uppladdningsfilter och smygcensur genom de sociala nätverkens användarvillkor.

Uttryck dina åsikter, på ett rimligt sätt, med dina egna ord. En välformulerad, unik inlaga är värt mycket mer än copy-pastade identiska svar i massupplaga.

Konsultationen är öppen för alla – privatpersoner, organisationer, företag med flera.

Läs mer hos EU-kommssionen »

Nätnyheter från Femtejuli.se – 2020-08-24

av

Kommenterade nätnyheter:
• Svensk polis får använda automatisk ansiktsigenkänning
• EU & Europol vill knäcka kryptering
• Europol vill ha direkt tillgång till företagsdata
• Tänker Trump benåda Snowden?
• Twitter och Youtube censurerar – igen
• EU-studie föreslår digital järnridå

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

EU: Studie föreslår digital järnridå

av

»A European firewall/cloud/internet would foster a digital ecosystem in Europe based on data and innovation. It would drive competition and set standards, similar to what has happened in China in the past 20 years.«

Citatet kommer ur ett dokument från Europaparlamentet: New Developments in Digital Services – Short-(2021), medium-(2025) and long-term (2030) perspectives and the implications for the Digital Services Act (PDF) »

Syftet sägs vara följande. »The study lays out predictions for digital services in the next one to ten years and provides recommendations for action for the European Parliament in preparation for the Digital Services Act.« Författare är fem personer på Future Candy, som påstår sig vara en »digital innovation engine«.

Vill man vara lite elak skulle man kunna beskriva dokumentet som en samling idéer för politisk micro management av den europeiska IT-sektorn. Vilket i sig är en mycket tveksam idé.

För att främja en livskraftig IT-sektor i Europa tycks man vilja bygga upp digitala gränser och barriärer mot resten av världen.

Vilket i så fall strider mot hela internets idé om fria gränslösa informationsflöden. Författarna tycks dock mena att det främjar konkurrens och utveckling:.

»Technologically, it would require a top-level infrastructure, high-speed 5G or a 6G data network and a firewall. Setting up such a network would promote many European companies and therefore boost business and drive innovation.

Like the Chinese firewall, this European internet would block off services that condone or support unlawful conduct from third party countries.«

Digital protektionism. Har man verkligen tänkt igenom detta?

OK, detta är bara en studie, ett papper beställt av Europaparlamentet. Men det är ändå en del av beslutsunderlaget för EU:s nya Digital Services Act – och kan som sådant komma att styra mycket av hur projektet utvecklas. Plus att det naturligtvis kommer att ge många politiker och tjänstemän idéer. För om en ledande »digital innovation engine« säger att en digital järnridå är en bra sak, då är det nog så – kan beslutsfattarna tänka.

Det hela blir än mer oroande med tanke på att the Digital Services Act också är tänkt att skapa enhetliga EU-regler för vad som skall vara tillåtet att publicera på internet. I kombination med en digital järnridå får det alla larmklockor att ringa.

Om vi inte vill ha en digital järnridå – då måste vi reagera högljutt och snabbt. Då kan beslutsfattarna bli nervösa och idén slängas i papperskorgen. Men om vi inte reagerar är risken att detta är något som biter sig fast i processen och så småningom förverkligas genom lagstiftning.

I EU – precis som i all annan politik – måste man reagera tidigt på dumheter. Väntar man, då blir det väldigt mycket svårare att stoppa förslagen. Sedan är det för sent att göra något åt saken.

Kina som föredöme – the irony.

Automatiserad ansiktsigenkänning – nu i Sverige

av

Polisen har fått klartecken för ett nytt verktyg som automatiskt analyserar video och bilder – bland annat med hjälp av automatiserad ansiktsigenkänning. Vilket väcker en del frågor och farhågor.

Låt oss börja med att se vad detta inte är. Det handlar inte om att automatiskt övervaka allmän plats och att få flaggningar så fort någon person av intresse dyker upp i bild. Polisen ville testa ett sådant system på Skavsta flygplats – men där sa Datainspektionen nej.

Vad det däremot handlar om är automatisk genomsökning av video och bilder i jakt på något specifikt, på en bestämd plats vid en bestämd tidpunkt. Detta omfattar även automatisk ansiktsigenkänning.

I detta fall är det alltså fråga om material som ändå skulle ha gåtts igenom, fast av fysiska poliser. På så sätt kan det rent av handla om att färre personer tittar på de övervakningsfilmer där du eller någon annan oskyldig förekommer. En automatisering och en eventuell effektivisering, med andra ord. Men det är ändå inte problemfritt.

Dels vet vi att automatiserade system ger ett stort antal »falska positiva« flaggningar, ibland i en sådan omfattning att det underliggande materialet blir svårare att hantera.

Dels är det oklart hur mycket biometrisk data som kommer att användas och från vilka källor. Om det handlar om misstänkta i det specifika fallet är det en sak. Om det handlar om bredare data, där biometrisk data för en bredare allmänhet (t.ex. från passregistret) används, då är det mer problematiskt.

Här finns också en viktig metodfråga. Om en människa, med förhoppningsvis gott omdöme och god analytisk förmåga, tittar igenom t.ex. en övervakningsfilm – då kan information som är viktig för en utredning framkomma, som inte framkommer om man bara söker på ett visst ansikte, ett visst signalement eller en viss sak. Det kan handla om en person som inte ingår i utredningen, men vars närvaro ändå är av intresse. Eller om ett visst händelseförlopp före eller efter det man söker. Risken är att automatiserad analys missar sådant som den inte uttryckligen är tillsagd att söka efter.

Slutligen kan det system som nu fått klartecken användas för att utveckla automatiserad ansiktsigenkänning på allmän plats. Även om Datainspektionen i dagsläget säger nej till sådan, så lär sista ordet inte vara sagt. Om inte svenska polisen kommer att kunna tjata sig till ett sådant verktyg, så kan det komma från EU.

Länkar från SR:
• Polisen får klartecken för ansiktsigenkänning »
• ”Rör sig om känsliga uppgifter” (ljudinslag) »