Europadomstolen fattar beslut om anonyma SIM-kort

På torsdag, 30 januari, fattar Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna beslut i ett mål som rör anonyma SIM-kort. Det är den piratpartistiske ledamoten av Europaprlamentet Patrick Breyer som anmält den tyska lag som kräver identifiering vid köp av så kallade kontantkort.

»A blanket and indiscriminate ban on anonymous prepaid mobile phone cards endangers the freedom of communications and of the Internet«, explains complainant Patrick Breyer. »Anonymity is essential, for example, to press sources, to confidential business dealings, to coordinating political protest, to psychological, medical or legal consultations as well as to self-help groups.«

Såväl EU-kommissionen som Europarådet har tidigare kritiserat förbud mot anonyma SIM/kontantkort.

Nu skall man komma ihåg att detta inte är EU-domstolen (EU) utan Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (Europarådet). Så ett beslut får inte nödvändigtvis direkt effekt. Men såväl EU som dess medlemsstater har ändå förbundit sig att respektera Europadomstolens beslut.

Om domstolen säger nej till förbud mot anonyma SIM/kontantkort kommer det även att få konsekvenser för svensk politik – då regeringen redan har meddelat att den tänker införa ett sådant förbud.

Patrick Breyers pressmeddelande »

Uppdatering: Europadomstolen tillåter fortsatt ID-krav för SIM-kort »

Europadomstolen prövar FRA-lagen på nytt

Klicka här för att visa innehåll från YouTube

Den 10 juli väntas Europadomstolen komma med beslut om den svenska FRA-lagen.

Läs mer: FRA-lagens framtid ska avgöras i Europadomstolen »

Uppdatering: Det är förhandling och utfrågning den 10 juli – inte dom. (PDF)

Europadomstolen prövar den svenska FRA-lagen

På begäran av Centrum för Rättvisa kommer Europadomstolen (som upprätthåller Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna) att pröva den svenska FRA-lagen.

FRA-lagen har redan prövats en gång. CfR förklarar:

Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa den s.k. FRA-lagen till Europadomstolen. Detta eftersom det var tveksamt om den levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet. Klagomålet till Europadomstolen bidrog till att riksdagen snabbt skrev om lagen för att stärka enskildas integritet vid signalspaning. En kammare i Europadomstolen godkände den uppdaterade FRA-lagen den 19 juni 2018, men framförde samtidigt viss kritik och framhöll att lagstiftningen kunde förbättras i ett antal avseenden. Centrum för rättvisa begärde därför att målet skulle prövas av Europadomstolens Grand Chamber. En panel med fem domare har nu beslutat att målet ska tas upp till prövning där. Det innebär att panelen har bedömt att målet ger upphov till en allvarlig fråga som rör tolkningen eller tillämpningen av konventionen eller en allvarlig fråga av allmän betydelse.

CfR:s chef Fredrik Bergman säger:

-Det här målet väcker viktiga rättsfrågor som kräver ett vägledande avgörande från Grand Chamber. Europeiska stater möter idag allvarliga hot från terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Hemlig övervakning är en del av hur vissa stater bemöter dessa hot. Utan tillräckliga garantier mot missbruk riskerar dock hemlig massövervakning att kränka just de grundläggande fri- och rättigheter som staterna vill skydda från sina fiender.

Att FRA-lagen nu tas upp av Europadomstolens Grand Chamber visar att man tycker att det är en fråga av stor principiell vikt. I grund och botten är det samma frågeställning som kring datalagringen (som EU-domstolen underkänt). Det vill säga om man skall få ägna sig åt svepande övervakning av alla medborgares alla kommunikationer, utan att det föreligger någon konkret misstanke om brott eller någon närmare specificerad misstänkt.

Spännande och intressant. Vi får dock räkna med att det kan ta ett par år innan det kommer en dom.