• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Nätkultur

Nätkultur är vår kategori för kulturella fenomen på nätet och om internetkultur i allmänhet.

Chatcontrol hotar yttrandefriheten

8 augusti 2023 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen skriver själv att Chatcontrol kommer att inskränka yttrandefriheten. Men den tycker att det är ett pris värt att betala.

EU-kommissionens förslag till granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden – Chatcontrol – har kritiserats för att det kränker vår rätt till privatliv och privat korrespondens, som är en grundläggande mänsklig rättighet.

Men det är inte allt. På sidan 13 i sitt förslag skriver EU-kommissionen själv:

»Samtidigt påverkar åtgärderna i förslaget i första hand utövandet av de grundläggande rättigheterna för användarna av tjänsterna i fråga. Dessa rättigheter omfattar i synnerhet de grundläggande rättigheterna till respekten för privatlivet (bland annat att all kommunikation är konfidentiell, som en del av den mer allmänna rätten till respekt för privatlivet och familjelivet), skyddet av personuppgifter samt yttrande- och informationsfriheten.«

Låt oss därför fundera högt kring hur Chatcontrol hotar yttrandefriheten.

Det finns goda skäl att anta att folk i allmänhet kommer att ägna sig åt självcensur om de vet att någon annan – i detta fall staten i skepnad av en ny EU-myndighet – ständigt kikar över axeln.

EU-kommissionen är, som synes, medveten om den risken – men väljer att bortse från den.

Redan idag kan människor straffas för vad de uttrycker offentligt. Med Chatcontrol passeras en principiellt viktig gräns: Nu kommer människor även att kunna straffas för vad de skriver till varandra, i privata meddelanden.

Än så länge är det officiella syftet med Chatcontrol att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Men vi vet att övervakningslagar alltid drabbas av ändamålsglidning – både till syfte och metod.

Det finns massor av information som politiker uttryckligen ogillar: Det kan gälla ”hat och hot”; fake news; kritik av pandemi-politiken; ”klimatförnekelse”; drogliberalism – eller något annat som politiken (plus myndigheter, media och olika samhällsdebattörer) anser vara så viktigt att de kan överväga att begränsa yttrandefriheten.

Det finns redan exempel i USA på hur politik och myndigheter gått in för att få sociala media att censurera innehåll. Även sådant som senare visat sig vara korrekt.

Här i Sverige har vi flera olika myndigheter med uppgift att hålla ett öga på vad som sägs på nätet. Och det saknas inte fria aktörer (ofta med myndigheternas öra) som med olika metoder försöker begränsa den fria debatten online.

När dörren väl öppnats för att kontrollera vad folk skriver till varandra kommer frestelsen att använda detta verktyg för allehanda syften att vara oemotståndlig.

Det behöver inte ens handla om lömskt eller ont uppsåt. Hannah Arendt påpekar i sitt standardverk om den totalitära statens rötter »Vägen till helvetet behöver inte alls vara kantad med ordspråkets goda föresatser, utan kan lika gärna vara kantad av inga föresatser alls.«

Hon påpekar även att »Brott mot de mänskliga rättigheterna kan alltid rättfärdigas med förevändningen att det rätta är lika med det som är bra eller nyttigt för helheten i kontrast till delarna.«

Och även om systemet inte skulle komma att missbrukas med ont uppsåt, av inkompetens eller missriktad välvilja – så är själva vetskapen om att staten läser våra meddelanden tillräcklig för att människor kommer att ålägga sig självcensur.

Vilket skapar ett samhälle där färre idéer bryts mot varandra – vilket kommer att leda till ett tystare och stagnerande samhälle.

Begränsas yttrandefriheten blir dessutom demokratin meningslös. För hur skall medborgarna kunna göra ett informerat val om viss information, vissa åsikter och visst ifrågasättande tystas ned – direkt eller indirekt?

Än så länge är Chatcontrol ett indirekt hot mot yttrandefriheten, eftersom den redan i sin nu föreslagna form kan antas leda till ett visst mått av självcensur. Och med dess förutsägbara ändamålsglidning blir den ett direkt hot.

Detta vet EU-kommissionen. Den skriver det själv i sitt förslag. Men den tycker att det är ett pris värt att betala.

Vilket inte är acceptabelt. Mänskliga rättigheter skall gälla även på nätet.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: Demokrati, EU, Nätkultur, Privatliv, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-kommissionen, mänskliga rättigheter

EU:s unga säger nej till Chat Control

8 mars 2023 av Henrik Alexandersson

Var tredje svensk ungdom använder meddelande-appar för att med samtycke sända intima bilder. Med EU:s chat-control kommer de att anmälas till polisen.

EDRi och Piratpartiets ledamöter i Europaparlamentet har låtit genomföra en undersökning om vad EU:s unga tycker om förslaget om att genomsöka alla människors elektroniska meddelanden – Chat Control.

48% av de svenska ungdomarna säger nej till förslaget. I EU som helhet säger 66% nej. Även om siffran är lägre i Sverige får man anta att det även finns en grupp osäkra, vilket torde göra gruppen som säger nej större än ja. (Siffran framgår inte av pressmaterialet.)

Samtidigt säger 70% att de inte skulle känna sig bekväma med att vara politiskt engagerade eller att utforska sin sexualitet om deras konversationer övervakades eller genomsöktes.

60% av svenska unga använder krypterade appar som WhatsApp eller Signal. (EU 67%.) Vilka är några av de meddelndetjänster som EU-kommissionen nu vill övervaka och barnförbjuda.

Den föreslagna 17-årsgränsen för meddelandeappar innebär att det blir omöjligt att vara anonym. 51% säger att anonymitet är viktigt för politiskt deltagande. (17% ”inte viktigt”. EU 56%) 53% menar att anonymitet är viktigt för att de skall kunna utforska sin sexualitet. (21% ”inte viktigt”. EU 59%.)

EU-kommissionen vill alltså ta bort den anonymitet som är barnens skydd när de vill lära sig om blommor och bin med mera.

30% av de svenska ungdomarna använder appar för att med samtycke sända intima bilder. Vilket enligt lagen är barnporr även om det skulle vara en ekivok selfie. Sådant kommer att uppfångas av Chat Control och översändas till en ny myndighet kopplad till Europol, för vidare befordran till polisen och sannolikt åtal.

Så hur anser då ungdomen att den själv bäst skyddas mot att antastas sexuellt på nätet?

  • 2% tror på genomsökning av allas meddelanden, det vill säga Chat Control.
  • 6% tror på åldersgräns för appar, som också är en del av Chat Control.
  • 26% tror på ett stärkt rättsväsende.
  • 28% tror på utbildning.
  • 37% bättre möjligheter att anmäla grooming.

Med andra ord: Chat Control förkastas av dem som förslaget var tänkt att skydda.

Länkar:
• Piratpatiet: Ungdomar vill inte bli utstängda från chattappar eller att deras meddelanden genomsöks »
• EDRi: Young people in 13 EU countries refuse surveillance of online communication »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): ChatControl survey: Children don’t want to be “protected” by scanning or age-restricting messenger and chat apps »

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

Relaterade länkar:
• Stop Scanning Me »
• ChatControl.eu »

• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter »
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »

• ChatControl – detta händer i ministerrådet »
• EU:s ministerråd vill kontrollera allt du gör på nätet
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »

TL;DR:
• ChatControl / CSA Regulation – enkelt förklarad »

Arkiverad under: EU, Länktips, Nätkultur, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl

EU-kommissionen vill ta betalt av dem som tillhandahåller innehåll på nätet

23 februari 2023 av Henrik Alexandersson

Idag betalar du för din nätuppkoppling. Nu vill EU att även företag som tillhandahåller innehåll skall betala för distributionen. Vilket slutar med en ökad kostnad för dig.

I tio års tid har EU-kommissionen försökt få företag som tillhandahåller innehåll online att betala en avgift till de stora telekom-företagen. Nu gör kommissionären för den inre marknaden Thierry Breton (tidigare CEO för France Télécom) ett nytt försök.

Kommissionens tanke är att bredbandsutbyggnaden kan påskyndas om de företag som tillhandahåller innehåll betalar för den trafik de ”förorsakar” till teleoperatörer och internet service providers (ISPar).

Saken är dock den att internettrafiken redan betalas av oss användare. Nu vill man att vi skall betala en gång till, genom att lägga avgifter på de tjänster och plattformar vi använder. Vilket naturligtvis kommer att drabba oss alla direkt eller indirekt.

Förslaget är till att börja med ett avsteg från den i EU omhuldade principen om nätneutralitet – som föreskriver en platt spelplan där alla behandlas lika. Att lägga en särskild avgift på de mest populära tjänsterna strider mot idén om ett öppet och fritt internet för alla.

Dessutom inskränks då yttrandefriheten. Internets hela idé är att alla skall kunna uttrycka sig fritt utan grindvakter eller ”vägtullar”.

I sin Open Internet Regulation slog EU redan 2015 fast att slutanvändare skall vara fria att ta del av och distribuera information och innehåll, använda och tillhandahålla de applikationer och tjänster de själva väljer. Vilket uppenbart strider mot kommissionens senaste förslag.

Internet Governance Forum protesterar mot förslaget i ett öppet brev:

»The ideas behind this proposal represent a fundamental misunderstanding of the structure of the internet. First, just like prior proposals, this proposal is based on the mistaken assumption that content providers are causing traffic on broadband networks. Broadband users are requesting this traffic, and they already pay their broadband providers to deliver this traffic to them. Forcing content providers to pay broadband providers for delivering this traffic to their subscribers just results in broadband providers getting paid twice for the same service.«

Dessutom är de kommersiella nätoperatörerna inte de enda som tillhandahåller internet. Med kommissionens förslag skulle till exempel universitet, myndigheter, medlemsstater och andra inte få del av den aktuella ersättningen. Många av dem är dessutom leverantörer av innehåll och riskerar om sådana att drabbas av den nya avgiften.

Hur har man till exempel tänkt sig att hantera innehåll från public service-media? Idag betalar du föst en avgift för din internetuppkoppling. Sedan betalar du för SR, SVT och UR över skattsedeln. Och med kommissionens förslag skall dessa företag sedan betala en gång till, för att de tillhandahåller innehåll. Vilket antingen kommer att leda till högre skatt för dig eller minskat programutbud.

Detta gäller naturligtvis för alla leverantörer av innehåll: Lägger man nya kostnader på dem kommer du att få betala för det till exempel genom högre avgifter, mer reklam, minskat utbud eller hårdare utnyttjande av persondata.

There ain’t no such thing as a free lunch.

EU:s nya ”nätskatt” bygger dessutom på en centraliserad distributionsmodell som gör internet onödigt sårbart.

Länkar:
• Euractiv: EU Commission launches Connectivity Package with ‘fair share’ consultation »
• Internet Governance Forum: Open Letter urging to abandon the “Sending-Party-Network-Pays” proposal »

Arkiverad under: EU, Länktips, Nätkultur, Webben, Yttrandefrihet Taggad som: EU-kommissionen, nätskatt, Thierry Breton

AI sågar AI-stödd massövervakning

3 januari 2023 av Henrik Alexandersson

Vad tycker en AI-chat om massövervakning i allmänhet och AI-stödd massövervakning i synnerhet? Varför bryr sig inte folk om övervakningsstaten och vad kan man göra åt det? Vi frågade ChatGPT, som även fick skriva en dikt om betydelsen av rätten till privatliv.

AI-verktyg som ChatGPT är intressanta, även om man inte ser dem som självständigt tänkande. Enkelt uttryckt styrs de av de texter de tränats på och av de människor som givit systemet feedback. Därför kan de vara intressanta för att sammanställa information från ett större fält, speciellt om de tränats på stora textvolymer.

Dessutom skall man vara medveten om att hur man ställer frågan påverkar svaret.

Så här kommer ett experiment. Vad har ChatGPT att säga om massövervakning och om AI-stödd dito? Med reservation för att våra frågor kan vara en smula ledande.

• Till att börja med gav vi ChatGPT i uppgift att sammanställa fem starka argument mot massövervakning. (Svaren är översatta och förkortade av oss.)

  1. Massövervakning strider mot rätten till privatliv, som i sin tur är en mänsklig rättighet.
  2. Massövervakning kan leda till maktmissbruk, utpressning, hot och diskriminering.
  3. Massövervakning har en avkylande effekt på yttrandefriheten, speciellt om åsikterna i fråga är impopulära eller kontroversiella.
  4. Massövervakning är ofta ineffektiv. Ofta är riktad övervakning bättre på att bekämpa brottslighet.
  5. Massövervakning är kostsam. Detta drabbar skattebetalarna och pengarna skulle kunna användas bättre.

• Ge oss nu fem starka skäl för massövervakning.

  1. Massövervakning kan hindra terrorism och annan brottslighet. Genom att sama in stora mängder data kan myndigheterna identifiera mönster och trender som kan identifiera och förebygga brottslighet.
  2. Massövervakning kan bidra till stärkt nationell säkerhet.
  3. Massövervakning kan bidra till att öka allmän säkerhet, till exempel genom att övervaka sociala media och andra kommunikationskanaler i realtid.
  4. Massövervakning kan användas för att fånga och åtala brottslingar samt förse myndigheterna med bevis som kan användas i domstol.
  5. Massövervakning kan rättfärdigas i vissa fall som till exempel när det gäller nationell eller allmän säkerhet. I dessa fall måste fördelarna vara större än de negativa konsekvenserna.

• EU:s nya AI Act reglerar AI på många sätt, men gör ett svepande undantag för statens egen användning för övervakning. Så vi frågade vilka riskerna är med AI-stödd massövervakning.

  1. Det finns en risk för att data och algoritmer blir partiska, beroende på vilken data de tränats på och hur de utvecklats.
  2. Bristande transparens – vilket leder till att det blir svårt att förstå hur de fattar beslut och att hålla någon ansvarig. Detta gör det även svårare att identifiera och hantera problem och fel i systemen.
  3. Missbruk och maktövergrepp. Till exempel kan myndigheter frestas att fokusera på grupper eller individer baserat på deras politiska uppfattning eller andra särskiljande drag.
  4. Förlorat privatliv, då AI stödd massövervakning kan analysera och tolka data på ett mer avancerat sätt än vad människor förmår. Detta kan leda till profilering och spårning av folks aktiviteter på ett aldrig tidigare skådat sätt.
  5. Lagliga och etiska problem – till exempel vad gäller balansen mellan säkerhet och privatliv.

• Intressant. Låt oss nu fråga varför människor inte tycks intressera sig för eller oroas över massövervakningen.

  1. Bristande medvetenhet om vad som sker, vilket i sin tur leder till att folk får svårt att förstå massövervakningens konsekvenser.
  2. Bristande förståelse även bland dem som är medvetna om massövervakningen, vilket gör att de inte förstår frågans allvar.
  3. Frikoppling från konsekvenser. Människor som inte känner sig personligt påverkade förstår inte vilken skada som kan uppkomma.
  4. Tro på auktoriteter. Många litar på att myndigheterna kommer att använda systemen på ett ansvarsfullt sätt och ser därför inte riskerna.
  5. Apati. Många bryr sig inte, har andra prioriteringar eller tror att de ändå inte kan göra något åt situationen.

• Hur får man då folk intresserade av kampen mot massövervakningen?

  1. Utbilda allmänheten.
  2. Understryk de negativa personliga konsekvenserna.
  3. Använd exempel och anekdoter.
  4. Betona de kollektiva konsekvenserna som minskat förtroende för myndigheterna, underminerad demokrati och maktmissbruk.
  5. Engagera er i media och använd sociala media.

• Finns det då några bättre alternativ till massövervakning?

  1. Riktad spaning mot grupper och personer som är misstänkta för brottslig verksamhet istället för mot hela befolkningen.
  2. Underrättelse-styrd spaning som inkluderar såväl traditionellt polisarbete som moderna metoder (som data-analys) – syftande till att förhindra brott innan de begås.
  3. Stärkt lagskydd för privatliv, ökad transparens och ansvarsutkrävande, främjande av kryptering och annan teknik som stärker rätten till privatliv (och privat korrespondens).

Visst, som man frågar får man svar. Men det är ändå rätt imponerande. Om inte annat som sökmotor för att samla information och argument om ett visst ämne. Med reservation för vilken information den tränats på, hur det skett och vem som styrt processen.

Det kan bli intressant om vi så småningom får AI-sytem baserad på större informationsmängder, kanske rent av hela internet. Tro inte annat än att Google jobbar på den saken.

Vad gäller poesi finns dock en del övrigt att önska vad gäller litterär verkshöjd – även om det inte går att invända mot innehållet i sak.

• ”Write an original poem about privacy.”

Privacy, a right
So often taken for granted
But oh so vital

In this age of technology
Where screens and cameras reign supreme
Privacy is threatened

But without it, we lose
A piece of ourselves, a sanctuary
In which to be alone

So let us fight for it
This right to be unseen, unknown
Privacy must be protected

Arkiverad under: Nätkultur, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror Taggad som: AI, AI Act, ChatGPT

Twitter, Musk och yttrandefriheten

28 december 2022 av Henrik Alexandersson

Elon Musks köp av Twitter väcker känslor. Låt mig fundera högt kring saken...

Yttrandefrihet är en mänsklig rättighet. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna säger, i artikel 19:

»Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.«

För tio år sedan antog FN sin 5 juli-resolution (tillkommen på initiativ av Sverige och USA) som säger:

»Affirms that the same rights that people have offline must also be protected online, in particular freedom of expression, which is applicable regardless of frontiers and through any media of one’s choice, in accordance with articles 19 of the Universal Declaration of Human Rights and the International Covenant on Civil and Political Rights;«

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna föreskriver i artikel 10:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Samma sak sägs i artikel 11 i EU:s människorättsstadga, som är en del av EU:s fördrag.

Så principen är tämligen klar och tydlig.

Nu skall det tilläggas att mänskliga rättigheter reglerar förhållandet mellan individen och staten. Och Twitter är ett privat företag, som kan göra som det vill – inom lagens råmärken.

Men det känns ändå rimligt att världens ledande digitala klotterplank ansluter sig till de grundläggande värderingar och principer som utgör grunden för ett samhälle med fredlig, civiliserad samexistens – det vill säga de mänskliga rättigheterna.

Ur detta perspektiv känns det lovande att Twitters nya ägare, Elon Musk, säger sig vara en stark anhängare av principen om yttrandefrihet.

Men Twitters tidigare historia är inte helt lysande.

De dokument som nu släpps (the Twitter files) visar på en subjektiv censur av åsikter och av uppgifter som med tiden visat sig vara korrekta.

En sak med censur är att det finns en morgondag – i vars ljus censur på partiska eller lösa grunder kan komma att dömas hårt. Och när det sker ifrågasätts hela den aktuella plattformens trovärdighet. Speciellt när det handlar om en dominerande plattform med global räckvidd.

När det även kryper fram att Twitter censurerat eller påverkat innehåll i samråd med amerikanska myndigheter och offentliga institutioner – då kan det till och med handla om brott mot landets konstitution. Första tillägget skyddar uttryckligen yttrandefriheten.

Så detta är en soppa.

Det går inte att veta om Elon Musk förmår omvandla Twitter till vad det bör vara – en i möjligaste mån objektiv plattform. Men han tycks i vart fall ha ambitionen.

Detta har väckt en proteststorm från vissa debattörer, aktivister, media och politiker. Vreden tycks även rikta sig mot att Musk visat att Twitter än så länge klarar sig rätt bra utan en stor del av sin icke-tekniska personal.

Det är omöjligt att säga hur detta kommer att utvecklas. Men jag tänker ändå fall sticka ut huvudet och önska Musk och Twitter lycka till i sin ambition att stärka det fria ordet.

/ HAX

(Edit: Då det är omstritt exakt vad amerikanska myndigheter betalt Twitter för, har jag strukit ett stycke om detta.)

Arkiverad under: Censur, Nätkultur, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Elon Musk, Twitter

Ja till länkskatt och uppladdningsfilter i riksdagen

5 december 2022 av Henrik Alexandersson

Riksdagen har nu klubbat EU:s upphovsrättsdirektiv, som bland annat innehåller ”länkskatt” och krav som leder till uppladdningsfilter.

Under förra veckan klubbade riksdagen implementeringen av EU:s nya upphovsrättsdirektiv i svensk lag.

En effekt blir en så kallad länkskatt, som innebär att sociala media m.fl. kommer att tvingas betala etablerade media när de länkar till nyheter och annat innehåll i de senare. Hur stor denna ersättning blir kommer att avgöras i förhandlingar.

Dessutom ställs krav vad gäller nätsiters ansvar om deras användare laddar upp upphovsrättsskyddat material – vilket i praktiken kommer att leda till uppladdningsfilter.

Uppladdningsfilter innebär att maskiner måste kontrollera allt som alla laddar upp för att avgöra om detta material skall tillåtas eller ej. (Syftet med sådan filtrering kan sedan lätt utökas.)

De kontroversiella delarna i upphovsrättsdirektivet röstades igenom i Europaparlamentet med minsta möjliga marginal – efter att bl.a. ett antal svenska ledamöter enligt egen uppgift röstat fel.

Inför EU-valet 2014 var alla partier utom Socialdemokraterna uttryckligen kritiska till de aktuella delarna av direktivet. Nu röstade alla utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet för.

Dock hade riksdagen kanske inte så många alternativ, eftersom Sverige är skyldigt att implementera EU-direktiv.

Direktivet blir svensk lag den 1 januari.

Arkiverad under: Censur, EU, Nätkultur, Sociala media, Sverige, Upphovsrätt Taggad som: Upphovsrättsdirektivet

EU-kommissionär: Det skall inte gå att snacka skit på Twitter

21 november 2022 av Henrik Alexandersson

EU:s kommissionär för den inre marknaden om Twitter ”People will no longer be able to say rubbish.”

Elon Musks köp av Twitter väcker reaktioner bland EU:s beslutsfattare. Kommissionären för den inre marknaden, Thierry Breton, säger följande till franska media enligt Bloomberg:

»He is in the process of reducing a certain number of moderators, but he will have to increase them in Europe.« (…) »He will have to open his algorithms. We will have control, we will have access, people will no longer be able to say rubbish.«

Att EU:s nya Digital Services Act sätter upp regler mot olagligt innehåll är känt. Men ”people will no longer be able to say rubbish”? Det känns som ett förvirrat och oroväckande uttalande.

Vi vet sedan tidigare att EU gärna vill stoppa ”skadligt men ej olagligt” innehåll. Frågan är dock hur staten skall kunna inskränka yttrandefriheten annat än genom lag.

Sedan Musk köpte Twitter har bland andra satir-siten Babylon Bee, psykologen Jordan B Peterson och ex-president Trump återfått kontrollen över sina konton. I Trumps fall efter en omröstning bland Twitters användare. Enligt uppgift är han dock inte intresserad av att komma tillbaka.

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: EU-kommissionen, Twitter

Twitter lyfter verkliga användare, på lika villkor

7 november 2022 av Henrik Alexandersson

Vanliga användare som verifierar sin identitet på Twitter får samma fördelar som den kändis- och medieelit som sedan tidigare har tilldelats en ”blue badge”.

Uppgifter om förändringar på Twitter under Elon Musks ledning börjar droppa in.

För att få en ”blue badge” som signalerar att man är verifierad kommer man att få betala åtta dollar i månaden. Men då får man även större spridning av sina tweets – eftersom systemet vet att de kommer från en verklig människa och inte en bot.

Tanken verkar vara att alla som kan identifiera sig får rätt att skaffa en badge. (Om inte annat kommer din identitet att framgå när du betalar dina åtta dollar i månaden.)

Tidigare har en badge varit förbehållen till exempel kändisar och journalister.

För den som inte skaffar en badge tycks det mesta fungera som idag. Med undantaget att parodikonton som låtsas vara någon annan måste vara tydligt märkta som just parodi eller satir.

Möjligheten att vara anonym tycks alltså bli kvar, precis som idag. Men då lär man inte få ett verifierat konto.

Än så länge verkar förändringarna rätt rimliga.

Den kritik som hörts tycks mest komma från personer som redan har en (gratis) badge. Det är dock oklart om upprördheten beror på att de kan komma att behöva betala för nöjet – eller på att alla andra verkliga användare också kan få en blue badge.

Ur ett yttandefrihetsperspektiv får det ses som positivt att alla identifierade användare får lika rättigheter och möjligheter på Twitter – istället för att vissa privilegier förbehålls en liten kändis- och medieelit.

Arkiverad under: Nätkultur, Sociala media, Yttrandefrihet Taggad som: Elon Musk, Twitter

Musk, Twitter och yttrandefriheten

28 oktober 2022 av Henrik Alexandersson

Elon Musk köper Twitter. Nu höjs röster som oroas över att han vill stärka yttrandefriheten på plattformen.

Elon Musk har sina sidor. Allt han säger och gör är inte genomtänkt. Men kritiken mot hans köp av Twitter känns mest som avund, bitterhet och politiskt särintresse.

Hur man än vänder och vrider på frågan vill Musk stärka yttrandefriheten på Twitter. Vilket, allt annat lika, är en bra sak. Mer yttrandefrihet är i sig bättre än mindre.

Även Musk kommer dock att få problem med exakt var yttrandefrihetens gränser går (om än på en privatägd plattform).

Men av allt att döma kommer han inte att gå med på censur som har politisk eller ideologisk grund. Det är i så fall ett steg åt rätt håll. (Det finns flera exempel i närtid på profilerade användare som blivit blockerade för att de ifrågasatt eller ironiserat över för tillfället populära teser inom SJW- och woke-rörelsen.)

Man får dock räkna med att en översyn av regler om hat och verkliga hot på plattformen kan bli både komplicerad och principiellt intressant. Men det finns förutsättningar för att detta kan bli en rätt transparent process, då Musk verkar angelägen om att ha en dialog med användarna.

Musks idé om att verifiera alla användare är dock tveksam. Anonymitet är en förutsättning för att vissa människor fritt skall kunna uttrycka sina åsikter.

Den stora kulturkrocken lär bli mot EU:s olika digitala regelverk, som the Digital Services Act (DSA).

Hur kommer Musk till exempel att ställa sig till att myndigheter och organisationer får rollen som nätgranskare – med rätt att rekommendera vilket innehåll som skall tas bort, utan föregående rättslig prövning?

EU-kommissionär Thierry Breton

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, Nätkultur, Sociala media, Yttrandefrihet Taggad som: Elon Musk, Twitter

Rättsfall: Porr sägs ha flaggats som terror-relaterat innehåll för att begränsa konkurrens

12 augusti 2022 av Henrik Alexandersson

OnlyFans anklagas för att ha mutat personal på Meta till att terror-flagga konkurrerande pornografiskt innehåll på nätet.

I ett pågående amerikanskt rättsfall anklagas sexsiten OnlyFans och Meta för att ha terror-flaggat OnlyFans konkurrenter hos Global Internet Forum to Counter Terrorism (GIFCT).

Vilket innebär att innehållet stoppas eller skuggbannas på de dominerande nätplattformarna (som är desamma som grundade GIFCT).

Enligt anklagelserna skall OnlyFans ha mutat anställda på Meta för att föra upp konkurrerande plattformar och enskilda nätporr-aktörer på GIFCT:s terror-lista.

Detta skall ha skett genom en utbetalning från OnlyFans moderbolag, via ett dotterbolag i Hong Kong till ett bankkonto på Filippinerna – som i sin tur disponeras av anställda på Meta.

OnlyFans och Meta nekar till alla anklagelser.

Fallet är intressant – då det visar hur olika verktyg som lanseras med de bästa intentioner kan missbrukas och användas för att inskränka det fria ordet och den fria konkurrensen online.

Läs mer: NYP » | BBC »

Arkiverad under: Censur, Länktips, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Webben, Yttrandefrihet Taggad som: Meta, Onlyfans

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 8
  • Sida 9
  • Sida 10
  • Sida 11
  • Sida 12
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 33
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Varning för Chat Control!


EUs nya massövervakning är nu farligt nära att bli verklighet. Vi har samlat allt du behöver veta på vår specialsida om Chat Control!

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Kassettskatten blir ny minnesskatt18 mars 2026
  • Ingen förlängning av Chat Control 117 mars 2026
  • På vems sida står Meta?16 mars 2026
  • Chat Control 1 kanske ändå faller12 mars 2026
  • Chat Control 1 förlängd till augusti 202711 mars 2026
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS