DI Digital:
»Privata digitala valutor som Facebooks kontroversiella Libra-projekt kommer inte tillåtas i EU förrän samtliga risker har adresserats fullständigt, enades unionens finansministrar om på torsdagen.«
EU
Denna kategori använder vi för att samla nyheter och poster som har med EU att göra. Idag kommer de flesta initiativ som gäller internetfrågorna därifrån - för att sedan bli lag i medlemsstaterna.
Frankrikes lag mot näthat möter motstånd
Frankrike väntar inte på EU:s nya Digital Services Act, utan går före med egen lagstiftning mot näthat. Vilket väcker kritik. EDRi rapporterar:
»France’s draft legislation on hate speech (also called the “Avia law”) received a lot of criticism. The draft law was approved in July 2019 by the French National Assembly and will be examined by the Senate in December. It would oblige platforms to remove flagged hateful content within 24 hours or face fines. The Czech Republic first sent a detailed Opinion on the draft law. This was followed by the European Commission officially asking France to postpone the adoption of the law, mentioning in its letter a risk of violation of articles 3, 14 and 15 of the EU E-Commerce Directive.
EDRi, with the support of its members ARTICLE 19 and Access Now, submitted formal comments to the Commission to warn against the major pitfalls that the draft Avia law entails. The Commission joins EDRi in calling on France to halt the adoption of the legislative proposal. Leaving social media companies just 24 hours to do a reasoned assessment of a flagged piece of content officially appoints them as arbiters of legality and “the truth”, with heightened chilling effects on freedom of expression online. The fines companies face for non-compliance with the 24-hour deadline are disproportionate for platforms with limited resources such as not-for-profit community initiatives like Wikipedia.
Furthermore, the strict time cap will de facto lead to the use of filtering technology, resulting in over-removal of content.«
Hela vitsen med EU:s Digital Services Act – som kan komma att bli förfärlig i sig – är att man skall ha ett enhetligt regelverk vad gäller bland annat näthat. Helt enkelt eftersom internet inte tar hänsyn till nationsgränser.
Men som vanligt är fransmännen ivriga och vill springa före, vilket är en smula märkligt eftersom de samtidigt intar en överstatlig position i EU.
Möjligen hinner de nu testköra sina ofta märkliga och överdrivna idéer själva – innan de försöker tvinga på dem på alla på EU-nivå. Vilket möjligen är en bra sak, även om det är tråkigt för franska folket som nu får agera försökskaniner.
EDRi:
• France’s law on hate speech gets a thumbs down »
• Content regulation – what’s the (online) harm? »
EU:s uppladdningsfilter – vad händer?
Medlemsstaternas arbete med att göra nationell lag av EU:s upphovsrättsdirektiv pågår på flera fronter. Vad gäller artikel 17 (tidigare 13) som kan leda till uppladdningsfilter ser situationen ut så här.
Dels pågår ett samråd med inblandade parter på EU-nivå, som i stort sett verkar vara ett ställningskrig längs redan etablerade konfliktlinjer. Emanuel Karlsten, som driver ett crowdfundat projekt för att följa frågan, skriver om saken här.
I Sverige bedriver Justitiedepartementet ett liknande arbete med en referensgrupp som främst betår av anhängare till artikel 17. Man har valt att hålla arbetet på en rätt teoretisk och abstrakt nivå, inte minst fokuserat på den juridiska tolkningen av EU-direktivet. Emanuel Karlsten rapporterar även om detta, här.
»Målet med arbetet är att nå fram till en promemoria som blir till underlag för beslut om genomförande. Denna promemoria skickas på remiss i sommar, för att bli en proposition till riksdagen och klubbas som lag senast 7 juni 2021.«
Allt tyder på att detta kommer att bli en politisk kamp, fokuserad kring själva riksdagsbehandlingen. Vilket möjligen är för sent.
Men om det blir bråk om propositionen och till exempel en minoritetsborläggning – då kan den skjutas fram till riksdagsvalet 2022. Och vi vet ju sedan EU-valrörelsen att detta är en fråga där alla partier utom S är angelägna om att plocka poäng.
Under tiden gäller det att fortsätta att bilda opinion mot EU:s uppladdningsfilter.
EU:s eBevis – ett farligt och onödigt förslag
Behövs överhuvudtaget EU:s nya regelverk för eBevis / e Evidence? Vi ger ordet till EDRi:
The initial e-evidence proposal by the Commission aims to allow law enforcement agencies across the EU to access electronic information more quickly by requesting it directly from online service providers in other EU countries. Unfortunately, the Commission forgot to build in meaningful human rights safeguards that would protect suspects and other affected persons from unwarranted data access.
The Commission proposal is not only harmful, but simply not needed at this point. To speed up cross-border access to data for law enforcement, there already is the European Investigation Order (EIO). It exists only since 2018 and has never been systematically evaluated, let alone improved.
Så även om Europaparlamentet nu försöker förbättra förslaget om eBevis – så kan man fråga sig om vi verkligen behöver två system för samma sak. Speciellt som detta är en fråga som är mycket känslig sedd ur ett rättssäkerhets-perspektiv.
• EDRi: “E-evidence”: Repairing the unrepairable »
Läs även:
• Alla EU-länder får tillgång till allt som lagras i molntjänster »
• EU vill göra datalagringen gränslös »
EU fruktar kryptovalutor – diskuterar förbud
Facebooks planer på en egen digital valuta – Libra – har satt ny fart på debatten om kryptovalutor bland EU:s medlemsstater.
Som vanligt gömmer man mycket av kritiken bakom argument som att kryptovalutor kan användas för brottslig verksamhet, terrorfinansiering, penningtvätt m.m. I just Libras fall är det dock att skjuta bredvid målet, eftersom valutan varken gör sändare, mottagare eller betalningshistoriken anonym. Och inte ens Bitcoin-transaktioner är omöjliga att spåra, även om det är betydligt krångligare.
Det sägs att människor har två skäl för vad de säger och tycker. Ett som låter bra – och så det verkliga skälet.
I EU-ländernas fall är den verkliga invändningen att man fruktar att stater och regeringar kan mista kontrollen över penningpolitiken om digitala valutor blir alltför populära.
Man kan förstå oron, då inte ens traditionella valutor har något annat underliggande värde än medborgarnas förtroende. I det perspektivet är vanliga pengar till och med sämre än t.ex. Bitcoin – som ju har en bestämd och förutsägbar tillväxt – medan värdet på statlig valuta snabbt kan försämras genom penningpolitiska åtgärder.
Ur ett konsumentperspektiv är en mer relevant invändning att Facebook redan vet för mycket om sina användare och därmed har farligt stor makt över våra liv. Med en egen valuta skulle företaget öka denna makt.
Vilket dock inte är någon relevant invändning mot andra, decentraliserade kryptovalutor, som Bitcoin.
Nu är frågan om EU tänker förbjuda digitala valutor – och hur det i så fall är tänkt att gå till. Det verkar som att vissa medlemsstater, som Frankrike, driver en förbudslinje. Andra länder och EU-kommissionen är dock mer avvaktande. Frågan kommer att komma upp på nytt på EU-toppmötet i december.
Ett rationellt förhållningssätt till hat och hot på nätet
EU arbetar som bekant med sin nya Digital Services Act – som bland annat kommer att sätta upp regler som rör hot och hat på nätet.
Låt oss hoppas att EU-kommissionen lyssnar till David Kaye –som är »UN Special Rapporteur on the promotion and protection of the right to freedom of opinion and expression«.
I sin senaste rapport ger han uttryck för en oro för att nätföretag och stater kan komma att inskränka grundläggande fri- och rättigheter i sin iver att hantera verkliga och upplevda kränkningar på nätet. EDRi förklarar…
»Firstly under the legality criteria, Kaye uses human rights law to show that any regulation of hate speech online (as offline) must be genuinely unlawful, not just offensive or harmful. It must be regulated in a way that does not give “excessive discretion” to governments or private actors, and gives independent routes of appeal to impacted individuals. Conversely, the current situation gives de facto regulatory power to internet companies by allowing (and even pressuring) them to act as the arbiters of what does and does not constitute free speech. Coupled with error-prone automated filters and short takedown periods incentivising over-removal of content, this is a free speech crisis in motion.«
Länk » Hate speech online: Lessons for protecting free expression »
Danmark: Datalagringen igång igen efter att allvarliga brister avslöjats
Uppenbarligen är den danska regeringen lika skamlös som den svenska när det gäller datalagring. EDRi rapporterar…
»In March 2017, in the aftermath of the Tele2 judgment, the Danish Minister of Justice informed the Parliament that it was necessary to amend the Danish data retention law. However, when it comes to illegal data retention, the political willingness to uphold the rule of law seems to be low – every year the revision is postponed by the Danish government with consent from Parliament, citing various formal excuses. Currently, the Danish government is officially hoping that the CJEU will revise the jurisprudence of the Tele2 judgment in the new data retention cases from Belgium, France and the United Kingdom which are expected to be decided in May 2020. This latest postponement, announced on 1 October 2019, barely caught any media attention.«
Inte nog med att man struntar i EU-domstolen:
»However, data retention has been almost constantly in the news for other reasons since 17 June 2019 when it was revealed to the public that flawed electronic communications data had been used as evidence in up to 10000 police investigations and criminal trials since 2012. Quickly dubbed the “telecommunications data scandal” by the media, the ramifications of the case have revealed severely inadequate data management practices by the Danish police for almost ten years. This is obviously very concerning for the functioning of the criminal justice system and the right to a fair trial, but also rather surprising in light of the consistent official position of the Danish police that access to telecommunications data is a crucial tool for investigation of criminal offences. The mismatch between the public claims of access to telecommunications data being crucial, and the attention devoted to proper data management, could hardly be any bigger.«
Läs hela historien här » Danish data retention: Back to normal after major crisis »
Live kl 15: Hearing i Europaparlamentet om hat, hot, fake news och yttrandefrihet
Idag kl 15 kåller utskottet för medborgerliga fri och rättigheter m.m. (LIBE) en hearing om hat, hot, fake news och yttrandefrihet – såväl online som i den fysiska världen.
»Measures to fight hate speech and disinformation, without putting at risk media freedom, will be the focus of a public hearing in the Civil Liberties Committee.«
»MEPs will then discuss how to deal with hate speech, both online and offline, and the spreading of false information with representatives of non-governmental organizations (NGOs) and think tanks working to address the issue.«
Livestram här, från kl 15 (kan även ses i efterhand) »
Pressmeddelande: Combatting hate speech whilst ensuring media freedom and freedom of expression »
Live kl 15:30: Europaparlamentet håller hearing om AI
Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor (JURI) anordnar idag en hearing om etik och artificiell intelligens – som streamas live för den som är intresserad.
»MEPs will also hold an exchange of views on Ethics in Artificial Intelligence at 15.30 with Andrea Renda, member of the High Level Experts Group on Artificial Intelligence (AI HLEG).«
Politisk kontroll över AI känns som en fråga som man bör hålla ögonen på.
Livestreamen hittar du här. Start 15:30 (kan även ses i efterhand) »
Pressmeddelande: Legal Affairs MEPs will discuss better law making and ethics in AI »
EU ger Europol 5M€ för att knäcka kryptering och 5G
The „Innovation Laboratory“ is to build on existing departments at Europol. Its areas of responsibility include the police handling of anonymisation and encryption on the Internet and Darknet. Europol has already set up a „decryption platform“ for this purpose, which is being funded by the EU Commission with 5 million euros. Europol is researching the use of quantum computers that could be used for artificial intelligence applications within the framework of the „Innovation Laboratory“.
The „Innovation Laboratory“ will also be responsible for the search for methods for intercepting the 5G mobile radio networks, which are by default interception-proof. Europol has already organised several „expert meetings“ on this subject.
Matthias Monroy: New Technologies: Europol sets up an „Innovation Laboratory“ »