Sökresultat för: europol

Så samarbetar Europol med de sociala nätverken

1 september 2017 av admin

En magisteruppsats av Kilian Vieth går igenom hur Europol tar bort innehåll från sociala plattformar som Facebook.

Samarbetet har främst skett via den nya avdelningen Internet Referral Unit (IRU), som inrättades i mars 2015, kort efter Charlie Hebdo-attacken. Fram till oktober 2016 hade IRU anmält 15421 instanser av innehåll, varav 88,9 procent togs bort.

Författaren noterar att IRU går längre än vad lagen kräver:

Not one of these evaluation processes is based on any statutory rules, but simply on corporate community guidelines. Even the IRU goes by companies’ community guidelines when evaluating content. This is important because this arrangement is not a random one. On the contrary, one of the reasons for establishing the IRU was that this way more content can be removed than legal requirements would allow.

Enligt uppsatsen har IRU ingen direktlinje till de sociala nätverken, utan anmäler innehåll på samma sätt som när vanliga användare gör det. Detta vill man ändra med EU Internet Forum, som ska vara en mer direkt dialog mellan Europol och företag som Google, Facebook och Microsoft.

Uppsatsen som helhet är kritisk till Europols initiativ och antyder rentav att IRU kan vara kontraproduktivt:

This is why we should not only ask about technical efficiency but also about political and social efficiency, because the removal of internet content only treats the symptoms. The security authorities have to count themselves in: if content is removed, which message does that send to the submitter? Does that not enforce self-referential filter bubbles and conspiracy ideologies?

Uppsatsen varnar för att raderingsinfrastrukturen kan användas för fler och fler saker när den väl är på plats.

Avslutningsvis ifrågasätter den sammanblandningen av privat och statlig censur, och gör en jämförelse med printmedia:

Even if the final decision about content removal stays with the platforms the EU IRU is no symbolic initiative. It changes the interaction of public and private actors concerning the regulation of media content and rearranges the criteria. The question is not whether a specific content is legal, but if it is desirable from the perspective of commercial and security policy. Even if the comparison falls short, if the IRU were responsible for newspapers rather than Facebook and Youtube, there would be an immense outcry about the political influence over the media.

Tyska Netzpolitik har publicerat en sammanfattning av uppsatsen, som också finns översatt till engelska (PDF-länk) av Statewatch.

Staten, AI och maktens frestelser

31 maj 2026 av Henrik Alexandersson

»Frestelsen att använda en kontroll- och övervakningsstat med AI:s kapacitet för politiska syften och egen vinning måste vara enorm.«

Jag är utvecklingsoptimist och gillar »artificiell intelligens«. Egentligen tror jag att maskininlärning är ett ord som leder mer rätt. System som kan ta in våldsamt stora mängder information och gå igenom den på ett ögonblick för att sedan redovisa resultatet i ett användargränssnitt som är anpassat för människor.

Men det finns naturligtvis risker med AI. EU har därför infört ett nytt regelverk för dess användning. Detta har dock ett undantag för polis och underrättelseväsen. Vilket råkar vara två områden där utrymmet för missbruk av tekniken är uppenbart.

Vilket även gäller statsapparaten i ett bredare perspektiv. Det är först nu som tekniken existerar för verkligt bred massövervakning, sociala kreditsystem, klimatkrediter och analys av vad som rör sig i folkdjupet. Detta är verktyg som kan användas av makthavare för att uppnå politiska mål och föra samhället i en mer auktoritär riktning.

I veckan klubbade riksdagen igenom en lag som – inom vissa gränser – tillåter polisen att använda kamerabevakning med automatiserad ansiktsigenkänning i realtid. Vilket sedan kan kopplas till olika databaser, datalagring och uppgifter som kan hämtas in online. Europol har redan fått rätt att bereda sig tillgång till information ur privata aktörers databaser.

Övervakningsstaten väver en allt tätare väv – under förevändningen att det är för att skydda oss från gängvåld, terrorister, farsoter och annat som vi är rädda för. Men som Hannah Arendt påpekar i sitt standardverk om den totalitära statens rötter…

»Brott mot de mänskliga rättigheterna kan alltid rättfärdigas med förevändningen att det rätta är lika med det som är bra eller nyttigt för helheten i kontrast till delarna.«

De flesta diktatorer och auktoritära system (förutom rena kleptokrater) menar sig verka för en god, större sak. För vilken man inte accepterar att enskilda individer står i vägen eller uppvisar bristande entusiasm.

Det finns mycket goda skäl för att rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet. Information är makt. Och den stat som vet för mycket om sina medborgare kan även kontrollera dem, förtrycka oppositionella och befästa sin makt.

De grundläggande mänskliga rättigheternas funktion är att skydda individen mot övergrepp från staten. Därför är det oroväckande när staten (genom politiken) steg för steg inskränker och gör avsteg från dessa rättigheter.

Frestelsen att använda en kontroll- och övervakningsstat med AI:s kapacitet för politiska syften och egen vinning måste vara enorm.

CC0

Nytt förslag om datalagring i höst?

28 maj 2026 av Henrik Alexandersson

Tecken tyder på att EU försöker återuppväcka den datalagring som EU-domstolen ogiltigförklarade år 2014.

EU:s datalagringsdirektiv kom till efter bombdåden i Madrid (2004) och London (2005). Bland de drivande fanns den dåvarande svenske justitieministern Thomas Bodström (S).

Då nationell säkerhet är nationell kompetens behövde EU ett sätt att ändå ta kontroll över frågan. Det löste man genom att göra den till en fråga om den inre marknaden.

Det vill säga att man »harmoniserade« den datalagring som vissa medlemsstater ville införa på egen hand. Så att de teleoperatörer som tvingades lagra data om våra kommunikationer inte skulle behandlas olika i olika länder.

Vilket naturligtvis bara var en bakdörr för överstatlig lagstiftning om mer övervakning.

Efter mycket bråk antogs datalagringsdirektivet (2006/24/EG) våren 2006 och infördes i EU:s medlemsstater.

Direktivet föreskrev att tele- och nätoperatörer skulle lagra data om folks telefonsamtal. SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar, mobilpositioner med mera. Detta gällde metadata som vem, när och var – men inte innehåll.

2014 ogiltigförklarade EU-domstolen direktivet. Domstolen slog fast att generell och odifferentierad lagring av allas trafikdata strider mot EU:s grundläggande rättigheter – framför allt rätten till privatliv och skyddet för personuppgifter.

Vilket ledde till att vissa länder upphävde datalagringen, medan andra struntade i domen och fortsatte som förut. Vilket domstolen har klagat på i senare domar.

I Sverige gjordes mindre ändringar i lagen, dock utan att lösa det grundläggande problem som domstolen lyft fram. Men man tillsatte en utredning.

Denna utredning har presenterats under mandatperioden och vill se en utökad datalagring. Även meddelandetjänster skall omfattas. Och det skall inte bara handla om metadata, då operatörerna även skall bli skyldiga att överlämna innehållet i meddelanden till myndigheterna – i läsbar (det vill säga okrypterad) form.

En lagrådsremiss har presenterats och skickats på remissrunda. Men den har sågats av ett flertal tunga remissinstanser, däribland Försvarsmakten. Efter det har det blivit tyst i frågan och någon proposition har inte presenterats för riksdagen. Därmed blir det inget under denna mandatperiod.

En inte alltför vågad gissning är att man väntar på att EU skall göra ett omtag i frågan.

EU-kommissionen har sänt ut ett antal trevare. EU:s ministerråd har meddelat att man vill låta datalagra allt ner till data om dina beställningar på Foodora. Europol försöker stressa på processen.

Det mesta tyder på att ett förslag kommer nu i höst och att planen är att driva igenom det innan den nuvarande mandatperioden i EU löper ut sommaren 2029.

CC0

Chat Control 2: Nya förhandlingar

14 april 2026 av Henrik Alexandersson

Nu fortsätter förhandlingarna om Chat Control 2. Genom att tidigare ha sagt nej till en förlängning av Chat Control 1 har Europaparlamentet visat att det menar allvar.

Torsdag den 16 april hålls nästa runda i trilogförhandlingarna om Chat Control 2. Det cypriotiska ordförandeskapet i EU:s ministerråd har cirkulerat ett dokument bland medlemsstaterna som ger ledtrådar om vart det hela kan vara på väg.

Ministerrådet vill i princip ha en förlängning av Chat Control 1 (meddelandetjänster får fortsätta att frivilligt granska innehållet i användarnas meddelanden). Europaparlamentet vill att granskning endast skall få ske vad gäller personer eller grupper som misstänks för brott.

På den punkten verkar de två institutionerna fortfarande stå långt från varandra.

Sedan har vi den heta frågan om totalsträckskrypterade meddelanden. Där tycks ministerrådet ha givit upp sin linje om granskning. I vart fall tills vidare, tills en framtida revision av lagen.

» This Regulation shall not prohibit, make impossible, weaken, circumvent or otherwise undermine […] encryption, including end-to-end encryption, implemented by the relevant information society services or by the users [or] create any obligation that would require a provider of hosting services or a provider of interpersonal communications services to decrypt data or create access to end-to-end encrypted data, or that would prevent providers from offering end-to-end encrypted services.«

Förhoppningsvis täcker detta även client-side-scanning på användarnas telefoner och datorer innan ett meddelande krypteras och sänds iväg. (Vilket var ministerrådets tidigare knep för att kringgå totalsträckskryptering samtidigt som man kunde påstå att man respekterade den.)

Vad gäller allmänt tillgängligt innehåll på nätplattformar noterar ordförandeskapet att artikel 8 i EU:s Digital Services Act hindrar generell övervakning. Dock måste webhotell, andra som tillhandahåller tjänster samt sociala medier vidta åtgärder om de får kännedom om olagligt innehåll. I sitt dokument vill man ha in medlemsstaternas åsikter om hur detta skall formuleras.

En intressant fråga är hur man ser på det »EU Center« som finns i EU-kommissionens ursprungliga förslag. Tanken är att sätta upp en gemensam funktion i anslutning till Europol som tar emot och bedömer alla rapporter om innehåll som misstänks innehålla sexuella övergrepp mot minderåriga. På så sätt kan en första bedömning göras där – och de nationella polismyndigheterna slipper dränkas av anmälningar och tips som i de flesta fall är felaktiga eller dubletter. Vilket i sig kan vara en bra idé som frigör polisens resurser till verkligt utredningsarbete.

Men frågan är om detta »EU Center« även skall ägna sig åt att på egen hand skanna allmänt tillgängligt innehåll i jakt på olagligt innehåll. Det är en verksamhet vars syfte lätt kan utökas när den väl finns på plats. Risken är att det kan komma att leda till att vi får en EU-institution som granskar i princip allt som publiceras online, som sedan kan kopplas till DSA och annan lagstiftning. Eller till medlemsstaternas begränsningar av yttrandefriheten.

Torsdagens trilogförhandling sker bakom stängda dörrar. Men information om vad som skett lär börja läcka ut nästa vecka.

Om man vill spekulera kan Europaparlamentets nej till en förlängning av Chat Control 1 visa att parlamentet menar allvar – och därmed sätta press på ministerrådet.

• Ministerrådets arbetsdokument »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

2026: EU stärker greppet om internet

4 januari 2026 av Henrik Alexandersson

Chat Control 2, datalagring, bakdörrar till kryptering, åldersgränser för sociala medier, ny lagstiftning om hat och hot och en byråkratisk »demokratisköld« är några av frågorna EU driver 2026.

Här följer några frågor som rör internet som är på gång i EU under 2026. Första halvåret är Cypern ordförandeland i ministerrådet och andra halvåret Irland.

• Chat Control 2

EU:s ministerråd tvingades dra tillbaka idén om obligatorisk client-side-scanning med spionprogram i alla telefoner och datorer. Istället vill man i huvudsak fortsätta den frivilliga skanning efter olagligt innehåll som många meddelandetjänster ägnar sig åt redan idag (Chat Conrol 1).

Detta är inte heller oproblematiskt – då det rör sig om urskiljningslös övervakning av alla användares meddelanden (om än med samtycke i användarvillkoren) utan misstanke om brott.

Ministerrådet vill även ha en åldersgräns för meddelande-appar.

Nu vidtar trilogförhandlingar mellan EU:s ministerråd, Europaparlamentet (som säger nej till Chat Control 2 i dess centrala delar) och EU-kommissionen. De är planerade till 26 februari, 4 maj och 29 juni. Här är en länk till själva förhandlingsdokumentet (PDF 491 sidor).

• Datalagring

Datalagring kan bli en av årets stora frågor. 2014 upphävdes EU:s dåvarande datalagringsdirektiv av EU-domstolen som – enkelt uttryckt – slog fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Nu gör man ett försök att lansera ett nytt direktiv. Kommissionen har redan flaggat för att ett förslag är på gång. Och medlemsstaterna i ministerrådet är pådrivande.

Enligt rådets arbetsdokument vill man utöka datalagringen från att »bara« gälla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner till bland annat följande:

Alla meddelanden på alla meddelandetjänster och i alla meddelande-appar. IP-telefoni, molntjänster och VPN-uppkopplingar. Dina aktiviteter på sociala media, Spotify, Youtube och Netflix. Dina beställningar i tjänsteappar som Fodora och Uber. Med mera.

Man vill helt enkelt hålla koll på dig.

• Krypterade meddelanden

Närbesläktat med datalagringen är EU:s ständiga kamp mot totalsträckskrypterad (E2EE) kommunikation, inom ramen för projekten Going Dark och Protect EU. Ur EU-kommissionens färdplan:

»Under 2026 kommer kommissionen att lägga fram en teknisk färdplan för kryptering för att identifiera och utvärdera lösningar som möjliggör laglig åtkomst till krypterade data för brottsbekämpande myndigheter, samtidigt som cybersäkerheten och de grundläggande rättigheterna skyddas. Kommissionen kommer också att stödja utvecklingen av ny dekrypteringsteknik för att förse Europol med nästa generations dekrypteringskapacitet (från och med 2030).«

Detta innebär i praktiken ett politiskt krav på bakdörrar – även om ordet aldrig används.

(Den svenska regeringen har valt att avvakta med egen lagstiftning i ämnet – som föreslagits av en utredning – i väntan på EU-kommissionens förslag.)

• Åldersgränser för sociala medier

Irland har låtit meddela att man ser åldersgränser för sociala medier som en prioriterad fråga för sitt ordförandeskap i EU:s ministerråd under andra halvåret 2026. Även Europaparlamentet har uttalat sig för åldersgränser. Detta kan bli en stor och omstridd fråga, då det tycks ha gått politiskt mode i den.

Och åldersgränser kräver åldersverifiering, av alla.

Därför rullas en »mini-plånbok« (app) för åldersverifiering ut i EU i väntan på unionens riktiga digitala ID/wallet. Vilken alla kan komma att behöva ladda ner och använda för att bekräfta sin ålder på sociala medier. (Den tycks dock inte vara kompatibel med alla operativsystem.)

• Hat & hot blir EU-brott

Långsamt mals frågan om att göra hat och hot till ett »EU-brott« med gemensam definition och gemensamt lägsta straff genom EU:s beslutsapparat. Vilket är knepigt, då hat är en subjektiv känsla medan hot är en reell handling.

Vi har tidigare rapporterat:

»Europaparlamentet menar att vad som i sammanhanget skall anses utgöra hat ”must not be limited only to certain grounds or motivations”. Vilket låter som ett väldigt brett mandat.

Parlamentet efterlyser även en ”holistisk respons” och en ”multidimensionell approach”. Samt att kommissionen rekommenderas ha en ”open ended approach” till vad som skall listas som hat och hot.«

Vilket känns som att man öppnar dörren för nya inskränkningar av yttrandefriheten.

EU-brott kräver normalt hög grad av precision enligt legalitetsprincipen. Vilket än så länge saknas.

Förslaget lär stå i strid med vad Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s människorättsstadga har att säga om yttrandefriheten:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Med tanke på hur många politiker, samhällsdebattörer och surkart som vill hindra olika former av yttranden är EU:s planer oroväckande.

• EU:s Demokratisköld

Om EU:s Digital Services Act öppnade för utomrättslig censur online genom diffusa formuleringar slår EU:s nya »demokratisköld« upp porten på vid gavel.

Vi har tidigare beskrivit denna som ett försök att försvara demokratin med byråkrati.

Man kommer att skapa en helt ny administrativ apparat för att kontrollera det fria ordet i EU – European Centre for Democratic Resilience.

Den skall samarbeta med civilsamhällets organisationer, researchers, akademien, fact checkers och media – för att »säkerställa integriteten i informationsmiljön«.

Men det är långt ifrån allt. Utifrån förarbetena har vi tidigare noterat…

»För koordination vill man förstärka EU:s »Rapid Alert System (RAS)«. Man efterlyser även en ny oberoende EU-struktur för detta syfte. Denna skall bygga på det arbete som utförs av EU:s utrikestjänst, European External Action Service (EEAS) och Europaparlamentet.

En minimistandard för att bekämpa otillbörlig påverkan skall fastslås. Detta i samarbete med EU:s Intelligence and Situation Centre (EU INTCEN).

Ett verktyg i sammanhanget är EU:s Digital Services Act (DSA) och unionens Regulation on the Transparency and Targeting of Political Advertising. Man aviserar även en kommande Digital Fairness Act och ett nytt större digitalt lagstiftningspaket.

Rapporten pekar även på EU:s European Media Freedom Act (EMFA) och dess Audiovisual Media Services Directive (AVMSD).

Man vill lyfta fram civilsamhällets olika organisationer för faktagranskning som European Fact-Checking Standards Network (EFCSN) och EU:s eget European Digital Media Observatory (EDMO). Rapporten vill ge dessa större resurser.

Man aviserar även ett nytt European Network of Fact-Checkers samt en European Civil Society Strategy. Rapporten lyfter fram unionens European Internal Security Strategy och European Union Agency for Cybersecurity (ENISA).«

Men det räcker inte…

»Man välkomnar EU:s »ambitious binding ICT supply chain security legislation« och »stronger regulatory framework to the FDI Screening Regulation« kopplad till dess Cyber Resilience Act och Foreign Direct Investment (FDI) screening regulation.

Det reviderade NIS2-direktivet ställer bindande krav på cybersäkerhet för samhällsviktig och digital infrastruktur. Man uppmanar medlemsstaterna att följa det bättre, liksom EU:s Cyber Resilience Act och Cyber Solidarity Act inom ramen för dess ProtectEU Strategy.

Europol ges en viktig roll och man vill utöka dess mandat (igen). Även European Union Agency for Criminal Justice Cooperation (Eurojust) ses som en viktig aktör. European Border and Coast Guard Agency (Frontex) och European Union Agency for Asylum (EUAA) likaså.

Även G7, NATO, FN, Europarådet och OECD nämns som viktiga aktörer. Man anser att EU:s ständigt utvidgade regler mot penningtvätt kan komma till nytta i sammanhanget.«

Detta känns mer som en arbetsmarknadspolitisk stimulansåtgärd för byråkrater.

Allt detta kommer garanterat att göra debatten om yttrandefrihet i EU – både i och utanför EU – än mer intensiv, då syftet med allt det ovanstående är att begränsa det fria ordet.

Detta är några exempel på frågor som rör internets frihet, yttrandefriheten och rätten till privatliv som är på gång under 2026. Du följer utvecklingen här.

CC0

Chat Control 2 stoppas – tills vidare

9 november 2025 av Henrik Alexandersson

Allt tyder på att EU:s ministerråd nu skrotar Chat Control 2:s obligatoriska skanning av innehållet i folks elektroniska meddelanden. Förhandlingar med parlamentet och kommissionen börjar då efter årsskiftet.

Nu börjar detaljerna om Chat Control 2 i EU:s ministerråd klarna.

1) Man stryker förslaget om obligatorisk skanning av innehållet i folks elektroniska meddelanden.

2) Chat Control 1 – frivillig skanning av icke totalsträckskrypterande (E2EE) meddelanden – permanentas. Användarna måste vara informerade om att så sker. (Som idag.)

3) EU Center kopplat till Europol blir kvar. Här skall den första sållningen av anmält innehåll med övergrepp mot barn göras, för att minska arbetsbördan hos de nationella polismyndigheterna.

4) Meddelandeplattformar som bedöms som »högrisk« måste samarbeta med EU Center och utveckla skyddstekniker, men utan krav på att läsa användarnas privata meddelanden.

5) Kommissionen skall utvärdera tekniken – och om det anses vara möjligt utan att kränka grundläggande rättigheter, kan man återkomma med ett nytt lagförslag om obligatorisk skanning.

Medlemsstaterna sägs vara i stort sett överens om denna approach. Frågan kommer upp på rådets Law Enforcement Working Party och på ambassadörsnivå i COREPER II. Därefter kan beslut fattas utan diskussion som en »A-punkt« på vilket ministerrådsmöte som helst. (IPRED klubbades på sin tid som en A-punkt på rådet för fiskerifrågor.)

Danmark har signalerat att man därefter anser sig vara klara med Chat Control 2 för sin del. Vilket innebär att trilogförhandlingarna (bakom stängda dörrar) mellan EU:s ministerråd, parlamentet och kommissionen lär börja efter årsskiftet – under det då tillträdande cypriotiska ordförandeskapet.

Allt det ovanstående med reservation för att någon större medlemsstat sätter sig på tvären i sista stund eller för fulspel.

Samtidigt som de värsta delarna av Chat Control 2 nu tycks vara stoppade gnälls det bakom kulisserna. De flesta medlemsstater vill egentligen hellre ha client-side-scanning. De tyska tjänstemännen i Bryssel är närmast i uppror över tyska justitieministerns nej till Chat Control 2. Och det skall ha diskuterats att ändra förslagets rättsliga grund för att förenkla ett genomförande.

Tro inte annat än att förslaget om att granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden återkommer i en eller annan form. Till exempel inom ramen för Protect EU, redan nästa år. Eller nationellt i Sverige, via »bakdörrslagen«.

• Det danska ordförandeskapets kompromissförslag (30 oktober) »
• Der Kampf um die Chatkontrolle ist noch nicht vorbei (4 november) »
• EU-Rat könnte verpflichtende Chatkontrolle verwerfen (6 november) »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

EU trappar upp kampen mot hat

27 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Skall EU stå upp för den demokratiska rättsstatens principer eller fokusera på att bekämpa hat?

Frankrike, Österrike och Nederländerna cirkulerar ett arbetspapper i EU:s ministerråd om »Europeiska värderingar«. Man vill att medlemsstaterna dubblar sina insatser mot »rasism, antisemitism, främlingsfientlighet och anti-muslimskt hat«. Och man vill försäkra sig om att »inget stöd ges till entiteter som är fientligt inställda till Europeiska värderingar, speciellt inte ekonomiskt stöd«.

En välvillig tolkning är att vi skall sluta ge stöd till organisationer som inte respekterar människors frihet, lika rättigheter och det demokratiska systemet. Vilket i sig skulle röra om i grytan, om man tillämpar det konsekvent.

Samtidigt uppstår massor av frågetecken. Är detta verkligen vad som avses? Eller handlar det åter om det diffusa begreppet »hat«?

Hur skall det gå till i praktiken? Vem skall dra gränsen och bestämma? Kommer tillämpningen att vara i övrigt opartisk och rättvis? Hur hanterar man till exempel saklig (och annan) kritik mot asylinvandring? Hur undviker man politisk slagsida?

Eller islamism? Att man inte bör hata muslimer bara för att de råkat födas in i en viss kulturkrets är naturligtvis helt korrekt. Det knepiga börjar när nämnda kulturkrets värderingar kolliderar med de europeiska, som man just sagt sig vilja försvara.

EU:s medlemsstater har för övrigt redan rättsliga instrument för att bekämpa hatbrott och diskriminering. Att knyta detta till finansiering och otydliga »värderingar« riskerar att flytta makten från lag till tolkning.

Och vad menas egentligen med »Europeiska värderingar«? Handlar det bara om vårt kulturarv i form av den demokratiska rättsstaten och individens okränkbara rättigheter? Eller gäller det även EU:s överordnade mål om en ständigt fördjupad union? Hur kommer man att se på EU-kritiska röster?

Dokumentet sägs även tala om att utöka konceptet hatbrott, både online och offline. Man vill även att Europol skall ägna hatbrott mer uppmärksamhet.

Vilket känns som att man vill sätta ny fart på frågan om att göra hat och hot till »EU-brott« – som än så länge kört fast i ministerrådet.

• Politico: EU urged to tighten anti-hate speech rules »

Relaterat:
• EU vill jämställa ”näthat” med terrorism (mars 2024) »
• EU: Försvara demokratin med byråkrati (juni 2025) »

CC0

Hur är Chat Control 2 tänkt att fungera i praktiken?

5 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Hur är Chat Contol 2s client-side-scanning tänkt att fungera? Skall spionprogram läggas in i operativsystemet i alla telefoner och datorer? Eller i varje enskild meddelande-app? Hur hanteras tredjeparts-appar?

Om EU:s ministerråd får som det vill med Chat Control 2 skall innehållet i alla meddelanden folk sänder granskas innan de krypteras och sänds iväg.

Det vill säga client-side-scanning som använder spionprogram för att granska dina meddelanden på din telefon och din dator.

En öppen fråga är: Hur?

Ett alternativ är att spionprogrammen installeras på systemnivå, så att de kan kontrollera vad du skriver och sänder oavsett vilken meddelande-app du använder.

Vem skall i så fall tillhandahålla detta spionprogram? Skall det bli en del av själva operativsystemet i alla telefoner och datorer? Vilka risker medför i så fall det?

Hur är det tänkt att gå till när detta skall installeras på din telefon, laptop och dator? Vad händer om du vägrar?

Det andra alternativet är att alla meddelande-appar måste ha var sitt spionprogram inbyggt. Som i sin tur skall kunna kommunicera med »EU Center« hos Europol. Skall det gälla globalt?

Eller skall app-butikerna tillhandahålla en specialanpassad app för den europeiska marknaden? Hur är det i så fall tänkt att fungera när det gäller resande från andra delar av världen?

Och hur gör man med appar och program från andra app-stores än Apples App Store och Google Play? EU:s Digital Markets Act säger ju att de måste öppna upp för produkter från andra app-stores.

Hur har man tänkt sig att hålla koll på eller ens kunna kräva att alternativa meddelande-appar, i alternativa app-stores, utvecklade i andra delar av världen bygger in spionprogram som EU vill?

Hur är detta tänkt att fungera? Har någon tänkt igenom saken?

Chat Control 2 kännetecknas av politiska förslag som inte har någon kontakt med verkligheten, som drivs av politiker som inte begriper vad de sysslar med.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2: Beslutet skjuts upp? »
• Chat Control 2: Danmarks bluff (september 2025) »
• Chat Control 2: Hur tänker EU:s ministerråd nu? (september 2025) »
• Svenska regeringen orolig för att Chat Control 2 inte går långt nog (september 2025) »
• Chat Control 2: Tyskland vacklar (september 2025) »
• Chat Control 2: Ett svenskt politiskt haveri (september 2025) »
• Chat Control 2: Tyskland säger nej (september 2025) »
• ”Politiker förstår inte riskerna med Chat Control” (september 2025) »
• Detta är Chat Control 2 – på en dryg minut (augusti 2025) »
• USA: Stoppa Chat Control 2 (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – ett förslag med buggar (augusti 2025) »
• Chat Control 2: Upplagt för svek i Europaparlamentet (augusti 2025) »
• Stoppade tysk domstol just Chat Control 2? »
• Chat Control 2: Har Europaparlamentet fått fnatt? (augusti 2025) »
• Stoppa Chat Control 2 – skriv ett vykort (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – senaste läckan från ministerrådet (juli 2025) »
• Chat Control 2 – problemen med client-side-scanning (juli 2025) »
• Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud (juli 2025) »
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet?

18 juli 2025 av Henrik Alexandersson

Är Europaparlamentet på väg att överge sitt motstånd mot Chat Control 2 – nu när EU-valet är förbi?

Det kommer oroväckande signaler om Chat Control 2 från Europaparlamentet. Så här…

I oktober 2023 enades Europaparlamentet i en unik, gruppöverskridande kompromiss om Chat Control 2. Här är de centrala punkterna:

Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
Ingen skanning (med AI) efter olagligt innehåll (grooming) i elektroniska konversationer.
Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

Vilket är utmärkt. Men från början lite misstänkt. Speciellt när grupper som den socialdemokratiska (som egentligen är för CC2) ställde sig bakom kompromissen.

Var detta bara en manöver för att neutralisera frågan om Chat Control 2 i EU-valet ett drygt halvår senare?

Nu – efter EU-valet – har den ansvarige rapportören (Javier Zarzalejos, EPP) kallat till möte med ”skuggrapportörerna” från de andra partigrupperna. Detta möte hölls bakom stängda dörrar, men den läckta dagordningen visar ett heldagsseminarium med externa talare som nästan uteslutande är för mer övervakning (t.ex. Europol och ECPAT).

Först efter att media uppmärksammat saken bjöds en motståndare till förslaget in, från EDRi (European Digital Rights).

Tecknen är oroväckande. Parlamentet kan vara på väg att svänga om Chat Control 2.

Därför krävs yttre tryck. Mot både parlamentet och EU:s ministerråd. (Justitieministrarna håller ett informellt möte nästa vecka. Nästa formella möte i rådet hålls den 13-14 oktober.)

Nu går Europaparlamentet på semester fram till början av september. Det är läge att ledamöterna möts av folkligt engagemang mot Chat Control 2 när de kommer tillbaka – så att de står fast vid parlamentets tidigare beslut.

Läs mer:
• Schattentreffen unterläuft Position des EU-Parlaments »

Se även:
• Chatcontrol.se »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Polen: Inget nytt förslag om Chat Control 2 i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – en uppdatering (mars 2025) »
• Början till slutet för Chat Control 2? (februari 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

EU: Ny datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation

25 juni 2025 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen vill runda EU-domstolens förbud mot generell datalagring. Den kräver även bakdörrar till krypterad kommunikation, för att komma åt dess innehåll.

Som en del av projektet »ProtectEU« har EU-kommissionen nu presenterat en »färdplan för effektiv och laglig tillgång till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter«.

Bland annat flaggar man för ett nytt datalagringsdirektiv nästa år.

EU:s förra datalagringsdirektiv upphävdes av EU-domstolen. Det stred mot vad de mänskliga rättigheterna hade att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Detta då det föreskrev urskiljningslös lagring av metadata om alla människors telekommunikationer.

EU-domstolen slog då, enkelt uttryckt, fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Det skall bli intressant att se hur ett nytt datalagringsdirektiv är tänkt att se ut som respekterar detta. Speciellt som ambitionen är att även täcka in alla nya meddelandetjänster.

Dessutom vill man »stärka samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter och tjänsteleverantörer när det gäller tillgång till elektroniska bevis«.

Vilket torde betyda att ge myndigheterna direkt tillgång till aktuell data hos operatörerna. (Vilket Europols utökadde mandat redan öppnat för.)

Man ger sig även in i striden om krypterad kommunikation:

»Under 2026 kommer kommissionen att lägga fram en teknisk färdplan för kryptering för att identifiera och utvärdera lösningar som möjliggör laglig åtkomst till krypterade data för brottsbekämpande myndigheter, samtidigt som cybersäkerheten och de grundläggande rättigheterna skyddas. Kommissionen kommer också att stödja utvecklingen av ny dekrypteringsteknik för att förse Europol med nästa generations dekrypteringskapacitet (från och med 2030).«

Hur man tänkt sig forcera totalsträckskrypterad kommunikation och samtidigt skydda cybersäkerheten och rätten till privat korrespondens är än så länge en öppen fråga.

Detta bör ses i ljuset av Chat Control 2, som är tänkt att granska innehållet i folks elektroniska meddelanden med AI eller client-side-scanning (spionprogram som granskar dina meddelanden innan de krypteras och sänds).

Vad gäller spaning mot människor som faktiskt misstänks för brott finns redan hemlig dataavläsning – som kan spana på allt som finns och sker på eller i närheten av en telefon eller dator.

Så det finns redan verktyg att använda mot skurkar, efter individuell rättslig prövning. Utan att drabba alla andra.

Nu väntar vi på svaret på frågan: Hur? Hur har EU-kommissionen tänkt gå runt EU-domstolens förbud mot generell datalagring? Hur tänker man ta sig runt totalsträckskryptering utan att offra vår IT-säkerhet?

Mycket talar för att det inte går. Vilket dock inte brukar hindra EU-kommissionen från att lägga fram verklighetsfrånvända förslag.

• Kommissionen lägger fram en färdplan för effektiv och laglig tillgång till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter »

CC0