Femte juli

Nätet till folket!

Sökresultat för: dsa

PTS skall utse våra nya nätcensorer

av

Vilka blir våra nya statligt godkända nätcensorer? Det blir en fråga för Post- och Telestyrelsen, PTS.

Nu är remisstiden ute och det skall göras svensk lag av EU:s Digital Services ACT (DSA).

Bland annat föreskriver DSA att det skall utses så kallade »betrodda anmälare« eller »Trusted Flaggers« på engelska. Enkelt uttryckt är dessa ett slags nätcensorer som skall få en direktlinje till sociala media för att rekommendera vilket innehåll som bör plockas bort.

De beskrivs så här i DSA:

»Leverantörerna ska genomföra nödvändiga tekniska och organisatoriska åtgärder för att prioritera anmälningar från så kallade betrodda anmälare. Sådana utses av samordnaren för digitala tjänster i respektive medlemsstat. Samordnaren kan även besluta att dra tillbaka statusen. Betrodda anmälare ska ha särskild sakkunskap och kompetens gällande att upptäcka, identifiera och anmäla olagligt innehåll och ska agera aktsamt, korrekt och objektivt.«

»Som ytterligare exempel nämns i skälen icke-statliga organisationer och privata eller halvoffentliga organ. (…) Organisationer som har åtagit sig att anmäla olagliga rasistiska och främlingsfientliga uttryck online anges också som exempel i detta sammanhang. Branschorganisationer som företräder sina medlemmars intressen uppmanas att ansöka om status som betrodda anmälare (…)«

Man kan ana att ett antal intresseorganisationer och särintressen kommer att vara angelägna om att få vara med och censurera internet. Företrädare för »kollektiva intressen« som det stod i första varianten av DSA.

Även om de betrodda anmälarna är tänkta att anmäla olagligt innehåll håller detta på att bli en gråzon i den pågående debatten om hat och hot på nätet. Just nu läggs mycket energi i EU på att räkna ut hur man skall kunna stoppa »olämpligt men inte olagligt« innehåll. Räkna med att det blir en stridsfråga i EU-legislaturen 2024-29.

Dessa betrodda anmälare skall utses av en nationell samordnare. Vem det är tänkt att vara i Sverige avslöjas i utredningen, SOU 2023:39:

»Post- och telestyrelsen utses till samordnare för digitala tjänster.«

PTS hanterar idag mest frågor som rör telemarknad och relaterad teknik. Nu skall mandatet alltså utökas till att även gälla censur av innehåll.

I enlighet med DSA skall PTS alltså utse ett slags statligt godkända nätcensorer.

Raskt innfinner sig frågan: Vilka blir dessa betrodda anmälare?

Görs detta fel kan det lätt användas för att tysta obekväma aktörer i samhällsdebatten. (Victor Orban i Ungern lär jubla.)

Vi har tidigare varnat för Trusted Flaggers här på bloggen. Nu visar det sig att vi inte var ensamma om vår oro. Tjänstemän i regeringskansliet flaggade också för att detta kan bli ett demokratiskt problem, i samband med att DSA behandlades i EU:s ministerråd. Men dessa farhågor viftades bort av ansvarigt statsråd, dåvarande digitaliseringsminister Anders Ygeman (S).

Ansvarigt statsråd idag är civilminister Erik Slottner (KD).

• SOU 2023:39 En inre marknad för digitala tjänster – kompletteringar och ändringar i svensk rätt »

Slutet för Chatcontrol i EU:s ministerråd?

av

Det politiska spelet om Chatcontrol är komplicerat. Men det kan hända att regeringen (medvetet eller omedvetet) just nu bekämpar eld med eld.

Jag försöker förstå vad regeringen sysslar med när det gäller Chatcontrol. Möjligen är det önsketänkande, men jag har en vag förhoppning om att justitieminister Strömmer håller på att göra något rimligt – om än på ett väldigt konstigt sätt. Så här:

Regeringens förslag till Chatcontrol är inte bra. Enkelt sammanfattat:

  • Obligatorisk skanning av medborgarnas elektroniska kommunikationer (efter att spårningsorder utfärdats). Vilket är dåligt och fortfarande öppnar för ändamålsglidning.
  • Än så länge skall skanningen bara söka efter redan känt material med övergrepp mot barn. Vilket sker redan idag, med dagens lagstiftning – dock frivilligt. Detta är en anpassning till vilken teknik som faktiskt existerar.
  • Den nya myndigheten EU-center får i uppdrag att utveckla AI-verktyg för att upptäcka tidigare okänt olagligt material plus elektroniska kommunikationer i syfte att ta sexuella kontakter med barn.
  • Man öppnar för att kringgå kryptering genom client-side-scanning på din telefon, platta eller dator. Det vill säga att dina kommunikationer kontrolleras innan de krypterats och sänts respektive efter att de mottagits och av-krypterats. Vilket är en förfärlig idé.

Detta är ett mindre dåligt förslag jämfört med vad EU-kommissionär Ylva Johansson vill ha. Men fortfarande dåligt.

Det viktiga är dock att det är ett annat förslag än EU-kommissionens, vilket kastar grus i beslutsmaskineriet.

Regeringen ärvde frågan om Chatcontrol från (S)-regeringen. Man hade den inte på radarn och förslaget hade huvudsakligen hanterats av tjänstemän, med dåvarande justitieminister Morgan Johanssons välsignelse.

En bit in i processen – när EU-kommissionens och ministerrådets egen rättstjänst varnade för förslaget – insåg regeringen att man hade ett problem. (Om inte förr.)

Efter att det svenska EU-ordförandeskapet var över utarbetade regeringen en egen linje (se ovan) som i vart fall är något mindre dålig, om än fortfarande dålig. Och som i stort sett är i linje med de kompromissförslag man lagt fram som ordförande i rådet.

Vilket innebär att man säger nej till kommissionens förslag – och till den ännu hårdare linje som det nya spanska ordförandeskapet sägs driva.

Vilket i sin tur är en grund för att rösta nej eller avstå i ministerrådet.

Detta kan (tillsammans med Tyskland, Österrike, Polen och Nederländerna) skapa en blockerande minoritet i rådet.

Således blockerar ett något mindre dåligt (men fortfarande dåligt) förslag (regeringens) ett ännu sämre förslag (kommissionens) i ministerrådet. I vart fall just nu. Med reservation för att rådet kan försöka med fula knep när de tror att ingen tittar.

Med lite tur och fortsatt stort externt tryck kan det kanske räcka ända in i mål. Kanske.

Och den enklaste lösningen för svensk del är fortfarande att riksdagens EU-nämnd gör som det österrikiska parlamentet: Att säga blankt nej till Chatcontrol – eftersom svepande övervakning av alla utan brottsmisstanke strider mot de mänskliga rättigheterna.

Nu måste det högljudda motståndet fortsätta – både i Sverige och resten av EU.

Relevanta debattartiklar:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »
• Svenska Dagbladet: Regeringen kan stoppa chat control »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Frankrike och EU: Blockera sociala media vid oroligheter

av

Frankrike vill kunna blockera sociala media vid oroligheter. EU-kommissionen ger sitt stöd och erbjuder även en laglig grund.

Den franska regeringen har problem med kravaller. Är det inte Gula västarna så är det invandrarungdomar eller protester mot höjd pensionsålder.

Därför vill franska politiker, med president Macron i spetsen, kunna stänga ner sociala media för att undvika oroligheter.

Vilket råkar vara ungefär samma argument som används av skurkstater som stänger ner siter och ibland hela internet när det börjar bli hett om öronen.

Frankrike har redan vissa sådana lagar, delvis som en konsekvens av hur man valt att lagstifta kring EU:s nya Digital Services Act (DSA).

Som om inte detta är tillräckligt problematiskt har EU:s kommissionär för den inre marknaden, Thierry Breton, uttalat sitt stöd för Macrons nätcensur. Han tycks även mena att DSA ger stöd för sådant. Tänka sig.

Detta har fått ett antal organisationer som arbetar med nätfrågor att gå i taket. Breton har sedan gjort ett allmänt hållet uttalande om vikten av ett fritt och öppet internet. Hur han menar att DSA skall kunna användas för att stoppa politiska protester framgår dock inte. Men det är inte alls omöjligt att så är fallet.

• Social media shutdowns might be happening in the EU with new law »
• DSA is not a censorship tool: Commissioner Breton must clarify blocking statement »
• Civil Society Statement: Commissioner Breton Needs to Clarify Comments About the DSA Allowing for Platform Blocking »

Chat Control: Svenska EU-ordförandeskapet svävar på målet

av

En god nyhet är att regeringen nu tycks vara medveten om den allvarliga kritiken mot Chat Control. En dålig nyhet är att majoriteten i EU:s ministerråd inte verkar bry sig.

I ett dokument (8285/23) från den 12 maj går det svenska EU-ordförandeskapet (i ministerrådet) igenom läget vad gäller EU-kommissionens förslag om obligatorisk granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden – Chat Control.

Än så länge har den massiva kritiken mot förslaget inte riktigt fått fäste bland medlemsstaterna – även om den svenska regeringen börjar sväva på målet.

Man noterar att förslaget i delar sågas, inte minst av EU-institutionernas egna juridiska experter. Och språket i det senaste dokumentet är betydligt mer försiktigt än tidigare.

Till exempel noterar man att ministerrådets egna jurister är skeptiska:

»6: The Council Legal Service concludes that, in light of the case law of the Court of Justice at this stage, the regime of the detection order with regard to interpersonal communications constitutes a particularly serious limitation to the rights to privacy and personal data protection enshrined in Articles 7 and 8 of the Charter. Such regime entails a serious risk of (i) not being in compliance with the requirement that the limitations to the fundamental rights must be provided for by law; (ii) compromising the essence of the above-mentioned fundamental rights in so far as it would permit generalised access to the content of interpersonal communications, or, (iii) in the alternative, not being in compliance with the proportionality requirement.«

Kritiken är alltså rätt rakt på sak: Förlaget strider mot EU:s rättighetsstadga vad gäller rätten till privatliv och privat data.

Men frågan är om ministerrådet kommer att bry sig.

»9: The Presidency’s assessment of Member States’ positions on the scope of the application of the detection order is that a majority of Member States supports that the detection order is applied to interpersonal communication services as regards known CSAM, while the positions of a few Member States for unknown CSAM and grooming are more nuanced.«

»10: Member States’ positions on appropriate provisions for end-to-end encryption – closely linked to interpersonal communications – were inconclusive.«

»11: Moreover, a clear majority of Member States seems to support the inclusion of audio communications in the scope of the Regulation. This presupposes that interpersonal communication services are kept within the scope of the proposed regulation.«

Så vad händer nu? Det svenska ordförandeskapet föreslår att medlemsstaternas ständiga representanter (nationella tjänstemän i COREPER) skall indikera:

  • Huruvida man anser att interpersonella kommunikationer (meddelandetjänster) skall omfattas av kravet på spårningsorder (detection orders).
  • Om så är fallet – skall det då bara gälla känt material med övergrepp på barn (vilket är möjligt och sker redan idag) eller även okänt material, kontaktförsök med minderåriga i sexuellt syfte (grooming) och röstsamtal (som Skype, Zoom etc)? För det senare finns det i huvudsak idag ingen känd eller tillgänglig teknik.
  • Om man har några vägledande åsikter om spårningsorder inklusive vad detta innebär vad gäller totalsträckskrypterade (end-to-end-encrypted) meddelanen.

Vilket faktiskt känns en smula open-ended. I vart fall mer så nu än tidigare.

Givet detta känns det mindre sannolikt att ministerrådet kommer att kunna fastställa en slutlig position på sitt möte den 8-9 juni. Speciellt som ett antal medlemsstater (bl.a. Tyskland, Österrike och Nederländerna) är negativa eller tveksamma till förslaget.

Enkelt uttryckt är bollen – förmodligen – fortfarande i spel i ministerrådet.

Intressant nog är medlemsstaterna rätt överens om att man skall fortsätta söka efter känt olagligt material – vilket redan sker idag, frivilligt och någorlunda framgångsrikt. Vad som är kontroversiellt är kommissionär Ylva Johanssons obligatoriska spårningsorder, inklusive krypterade meddelanden och röstsamtal.

Den enkla lösningen vore att fortsätta dagens frivilliga skanning av meddelanden och innehåll (Chat Control 1) även om också den är problematisk, men ändå något vi redan har – och sedan låta det nya förslaget om obligatorisk meddelandekontroll (Chat Control 2) gå i papperskorgen.

Fortsättning följer…

Demonstrera mot Chat Control!
Mynttorget i Stockholm lördag 20 maj kl 15!

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

EP-utskott: Nej till biometrisk massövervakning

av

I Europaparlamentet är man skeptisk mot biometrisk massövervakning. Vilket bäddar för konflikt med EU-kommissionen och ministerrådet.

Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter (LIBE) och den inre marknaden (IMCO) har idag fattat ett par viktiga och intressanta beslut om artificiell intelligens. Eller i vart fall om AI som vi känner den just nu.

• Nej till biometrisk massövervakning

Utskotten vill förbjuda biometrisk massövervakning (till exempel automatiserad ansiktsigenkänning) i realtid på allmän plats; användning av biometrisk analys i efterhand i de flesta fall; automatiserad känsloanalys i polisiära syften, vid gränskontroller, på arbetsplatser och inom utbildning.

Detta går emot EU-kommissionens ursprungliga förslag om att i princip undanta förbud mot biometrisk massövervakning för brottsbekämpande ändamål.

Det finns i sammanhanget skäl att anta att ministerrådet kommer att gå på kommissionens linje.

Om Europaparlamentet röstar i enlighet med utskottens förslag när frågan kommer upp i plenum lär det alltså bli krångliga trilog-förhandlingar med de två andra institutionerna.

• Diskriminering och mänskliga rättigheter

Utskotten säger nej till biometrisk massövervakning – speciellt sådan som kan leda till diskriminering, biometrisk kategorisering, förebyggande brottsbekämpning (”pre crime”) samt masstrålning efter biometrisk data med syfte att upprätta databaser för övervakning.

Utvecklare av AI med hög riskprofil skall genomföra en konsekvensanalys ur ett människorättsperspektiv – som sedan skall publiceras av berörda myndigheter.

Bland annat kan utvecklare av chat bots (som Chat GPT) åläggas ökad transparens.

Man vill även begränsa användningen av AI vad gäller gränskontroller och migration – vilket medlemsstaterna knappast kommer att gå med på.

• Frågetecken

Som synes fokuserar man på biometrisk massövervakning. Samtidigt skall man komma ihåg att LIBEs rapport om Chat Control / CSA Regulation stöder EU-kommissionens förslag om att använda AI för att granska innehållet i alla människors elektroniska meddelanden, i syfte att upptäcka visst olagligt beteende.

Det kan alltså vara värt att notera att användning av AI för massövervakning är en betydligt större fråga än bara biometrisk data.

Precis som när det gäller DSA/DMA utgår den nya lagstiftningen (av naturliga skäl) från dagens teknik och marknad. Vilket kan leda till oväntade konsekvenser i framtiden.

Man bör även hålla i minnet att internet är gränslöst. Lagstiftarna säger sig vilja skapa en världsledande standard som andra ansluter sig till. Men konsekvensen kan lika gärna bli att företagen (och då speciellt start ups) kan komma att etablera sig i andra delar av världen. Vilket är något vi redan ser tecken på med EU:s allt mer omfattande och byråkratiska nätlagstiftning.

Ambitionen i LIBE och IMCO är god. Grundläggande mänskliga rättigheter skall försvaras. Men här finns massor av frågetecken och möjliga oväntade och oönskade konsekvenser. Samt en risk för att lagstiftningen kommer att vara föråldrad redan innan den införs.

Det finns, som sagt, även en överhängande risk för att kommissionen och ministerrådet kommer att köra över parlamentet i denna fråga.

Men, för att avrunda positivt ger vi ordet till den piratpartistiske, tyske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer:

“Today’s vote is a historic breakthrough for the movement to prevent a China-style dystopian future of biometric mass surveillance in Europe. There is no evidence whatsoever that this error-prone technology ever found a single terrorist. We will continue to fight against facial surveillance technology in our public spaces, because they wrongfully report large numbers of innocent citizens, systematically discriminate against under-represented groups and have a chilling effect on a free and diverse society. In the upcoming plenary vote, monitoring our behavior in public to report us for allegedly ‘abnormal’ activity needs to be added to the list of bans. This mass surveillance technology, which the French government plans to bring to Europe, chills diversity and pushes us into conformity, which is the opposite of the open society we want to live in.“

• Patrick Breyer (PP, DE) AI Act: Lead committees to ban facial surveillance in Europe »
• EDRi: EU Parliament sends a global message to protect human rights from AI »

Därför är det klokt av SD att säga nej till Chat Control

av

Jag har lovat att förklara felen med Chat Control på SD:s web-tv Riks. I denna bloggpost vill jag därför krydda med några argument speciellt riktade till SD-väljare.

Sverigedemokraterna och Centern säger nej till Chat Control. Speciellt hos SD tror jag att det finns en efterfrågan på mer information. Därför gör jag ett blixtbesök i Stockholm under måndagen för att medverka i partiets Youtube-kanal, Riks.

Mitt mål är tvådelat. Dels att på objektiv grund gå igenom varför Chat Control är ett galet förslag. Dels att diskutera varför jag anser att det är en god idé för just SD att säga nej till Ylva Johanssons förslag om att kontrollera innehållet i våra elektroniska kommunikationer.

För den som söker de vanliga praktiska, principiella och formella skälen för att säga nej till Chat Control, följ denna länk »

Nu skall jag använda denna bloggpost för att tänka högt. Vilka ytterligare argument kan tänkas vara relevanta för sverigedemokrater?

• Chat Control gör åsiktsförtryck möjligt

Siffror visar att människor på högerkanten upplever betydligt större problem vad gäller att fritt kunna uttrycka sin åsikt än vänsterfolk. Med Chat Control kan det bli än värre.

Jag påstår inte att Chat Control är skapat för att bedriva åsiktsförtryck. Men det är ett perfekt verktyg för att påverka och begränsa den fria åsiktsbildningen, om man skulle vilja.

Chat Control innebär att man granskar innehållet i våra personliga, privata kommunikationer. Och vad staten vill att verktygen skall leta efter är upp till den politiska dagsformen. Syfte och omfattning kan lätt utökas.

Övervakningslagar drabbas alltid av ändamålsglidning. Ta till exempel datalagringen som bara skulle användas för att utreda allvarliga brott, men som istället kom att användas för att jaga fildelare och av Skatteverket för att snoka i folks privatliv.

Och det saknas verkligen inte krav från olika håll om att inskränka yttrandefriheten. Identitetspolitiken, klimatfrågan och andra politiska symbolfrågor kännetecknas emellanåt av intolerans mot oliktänkande.

Idag håller myndigheterna koll på vad vi säger offentligt, så att vi inte uttrycker något som är förbjudet. Med Chat Control kommer staten även att kunna kontrollera vad vi skriver till varandra i privata kommunikationer. Vilket kan få långtgående konsekvenser.

Att granska innehållet i människors kommunikationer har alltid varit ett verktyg för regimer som förtrycker sitt folk – från gamla Östtyskland till dagens Kina.

• Chat Control bryter mot den västerländska kulturtraditionen

Det som skiljer den västerländska kulturen från många andra är en idétradition som bygger på tusentals år av filosofisk idéutveckling med influenser från en kristen värdegrund.

Hos oss har individen grundläggande rättigheter som skyddar henne mot staten. Man kan säga att de mänskliga rättigheterna är essensen av vår kultur. Det är därför vi inte kastar bögar från tak, stenar otrogna eller betraktar kvinnan som mannens egendom. Det är därför vi har rätt till privatliv, yttrandefrihet med mera.

Våra rättigheter är helt enkelt en minsta gemensam nämnare för fredlig, civiliserad samexistens som vuxit fram genom en konservativ process med stegvis utveckling baserad på erfarenhet. Vilket på flera sätt är en bra sak.

Det är dessa rättigheter – vilka skiljer vårt samhälle från mer våldsamma delar av världen – som EU-kommissionär Ylva Johansson vill urholka. I förslaget skrivs rakt ut att Chat Control inskränker folks möjlighet att utöva sina mänskliga rättigheter, till exempel rätten till privatliv och privat korrespondens samt yttrandefriheten.

Med andra ord, EU-kommissionen vill montera ner några av de principer som utgör grunden för den västerländska kultursfären. Vilket är raka motsatsen till värdekonservatism.

• Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra hela tiden

Alla är överens om att de som misstänks för brott skall kunna övervakas. Vilket är en helt annan sak än att övervaka alla andra, hela tiden. Polisens arbete kan snarare bli mer effektivt om man fokuserar på att lösa de brott man redan känner till.

De som verkligen har något att dölja kommer att använda andra sätt att kommunicera – som inte träffas av Ylva Johanssons förslag. Chat Control kommer istället att granska och analysera vad helt vanliga, hederliga människor skriver och sänder till varandra.

När ett liknande system prövades i Schweiz visade det sig att minst 80% av flaggningarna var falska. Det vill säga att mängder av oskyldiga människor drabbats av anklagelser som är fruktansvärda även om de senare visar sig vara helt felaktiga.

Det finns redan gott om outredda fall med övergrepp mot barn som samlas på hög hos de olika europeiska polismyndigheterna. Tillför polisen resurser för att utreda dessa – istället för att låta ett AI gissa och missuppfatta vad du skriver och menar i dina privata meddelanden.

Läs mer om problemen med Chat Control här. »

Chat Control bör fällas på sina egna bristande meriter. Men man skall även vara medveten om de övriga risker som kan bli följden av sådan EU-lagstiftning. Det visar sig ju emellanåt att lite mer konsekvensanalys hade varit en bra sak i den politiska debatten.

Nu drar jag iväg på mitt blixtbesök i Stockholm. Lite senare i veckan skall jag skriva om varför Moderaternas ja till Chat Control är ett svek mot partiets själ och idétradition.

Ur den östtyska strafflagen, bild från Stasi Museum Berlin.

Musk, Twitter och yttrandefriheten

av

Elon Musk köper Twitter. Nu höjs röster som oroas över att han vill stärka yttrandefriheten på plattformen.

Elon Musk har sina sidor. Allt han säger och gör är inte genomtänkt. Men kritiken mot hans köp av Twitter känns mest som avund, bitterhet och politiskt särintresse.

Hur man än vänder och vrider på frågan vill Musk stärka yttrandefriheten på Twitter. Vilket, allt annat lika, är en bra sak. Mer yttrandefrihet är i sig bättre än mindre.

Även Musk kommer dock att få problem med exakt var yttrandefrihetens gränser går (om än på en privatägd plattform).

Men av allt att döma kommer han inte att gå med på censur som har politisk eller ideologisk grund. Det är i så fall ett steg åt rätt håll. (Det finns flera exempel i närtid på profilerade användare som blivit blockerade för att de ifrågasatt eller ironiserat över för tillfället populära teser inom SJW- och woke-rörelsen.)

Man får dock räkna med att en översyn av regler om hat och verkliga hot på plattformen kan bli både komplicerad och principiellt intressant. Men det finns förutsättningar för att detta kan bli en rätt transparent process, då Musk verkar angelägen om att ha en dialog med användarna.

Musks idé om att verifiera alla användare är dock tveksam. Anonymitet är en förutsättning för att vissa människor fritt skall kunna uttrycka sina åsikter.

Den stora kulturkrocken lär bli mot EU:s olika digitala regelverk, som the Digital Services Act (DSA).

Hur kommer Musk till exempel att ställa sig till att myndigheter och organisationer får rollen som nätgranskare – med rätt att rekommendera vilket innehåll som skall tas bort, utan föregående rättslig prövning?

EU-kommissionär Thierry Breton

Den nya regeringen, uppladdningsfilter, nätcensur och #ChatControl

av

Hur kommer en M+KD+L-regering med stöd av SD att hantera nät- och övervakningsfrågorna? Kan man hoppas att den respekterar våra grundläggande fri- och rättigheter? Och hur kommer den att agera i EU?

Här är tre aktuella frågor:

• Uppladdningsfilter

De nya regeringspartierna har profilerat sig som motståndare till uppladdningsfilter, i samband med förra EU-valet. Samtidigt är EU:s nya upphovsrättsdirektiv klubbat och klart, med begränsat utrymme för förändringar när det skall implementeras i svensk lag.

En proposition har redan lagts fram av den avgående S-regeringen. Även om man inte vill kännas vid ordet uppladdningsfilter, så kommer sådana ändå att bli konsekvensen av lagförslaget.

Förmodligen kommer den nya regeringen att säga att det inte finns något att göra åt saken, då vi är skyldiga att följa EU-direktivet. Eventuella uppmjukningar av propositionens text får ses som en glad överraskning, men inget som är troligt.

• Nätcensur / Trusted Flaggers

EU:s nya Digital Services Act (DSA) ger oss statligt godkända nätgranskare (myndigheter, organisationer m.fl.) som skall få en direktlinje till sociala media, för att rekommendera vilket innehåll som skall plockas bort.

Eftersom EU-förordningar skall tillämpas rakt av råder ingen tvekan om att vi kommer att få sådana nätgranskare / Trusted Flaggers. Det som kan påverkas är hur detta skall ske och vilka de skall vara.

Med tanke på regeringens profil är det inte troligt att politiskt drivna intresseorganisationer kommer att utses till Trusted Flaggers. Däremot bör man vara fortsatt vaksam mot att andra särintressen får en sådan roll. Och att myndigheter ges möjlighet att i praktiken censurera innehåll på nätet utan föregående rättslig prövning är fortfarande ett problem.

Det är en öppen fråga hur den nationella digitala samordnare som föreskrivs i DSA skall bli verklighet. Denne skall bland annat ha ansvar för de ovan nämnda nätgranskarna. Kommer detta att bli en ny myndighet? Eller kommer funktionen att hamna under någon existerande myndighet – och i så fall vilken?

Även om Trusted Flaggers är ett fullbordat faktum med DSA tycks det finnas ett rätt stort utrymme för att påverka hur systemet skall bli verklighet. Detta måste ske på ett rättssäkert sätt, med största möjliga respekt för grundläggande fri- och rättigheter.

• #ChatControl / CSAR / meddelandekontroll

EU-kommissionen har föreslagit att e-post och alla elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och deras innehåll skall granskas. Detta omfattar alla utan att det behöver finnas någon misstanke om brott.

Vilket strider mot förbudet mot generell övervakning. Det strider även mot EU-domstolens förbud mot svepande övervakning av alla utan misstanke om brott (datalagringen).

I grunden är detta en fråga om mänskliga rättigheter – vad gäller rätten till privatliv och privat korrespondens. Dessa skall gälla även online.

Här är den första frågan hur Sverige kommer att ställa sig i EU:s ministerråd. Man kan anta att KD är för #ChatControl. Förmodligen även Moderaterna. Vad gäller Liberalerna kan man notera att i vart fall deras systerpartier i EU är mer skeptiska. SD sänder blandade signaler.

Här finns fortfarande utrymme för att påverka. Vilket är viktigt, inte minst med tanke på att Sverige kommer att vara ordförandeland i EU efter årsskiftet.

Skall vi rädda den digitala brevhemligheten, då är det nu det måste ske.

Nu är EU:s nya nätcensur här

av

Nu är det klubbat och klart i EU: Vi får statligt godkända nätgranskare och gränsöverskridande nedtagningsorder av innehåll, även om det inte är olagligt.

Nu har även EU:s ministerråd sagt ja till unionens nya Digital Services Act, DSA (sv: Fördordningen om digitala tjänster). Den kommer därmed att träda ikraft om ett drygt år.

Eftersom det är en förordning (och inte ett direktiv) kommer DSA inte att behöva implementeras i nationell lagstiftning – utan gäller rakt av i alla medlemsstater, som den är skriven.

Förordningen innehåller en del bra saker – som något slags odefinierad möjlighet att överklaga censur av innehåll på sociala media. Men det är de problematiska delarna vi måste hålla ögonen på.

• Trusted Flaggers – statligt godkända nätgranskare

Trusted flaggers (sv: betrodda anmälare) är statligt godkända nätgranskare som skall ha en direktlina till sociala media för att rekommendera vilket innehåll som skall plockas bort.

En Trusted Flagger kan vara en myndighet eller en företrädare för ”kollektiva intressen” (organisationer) som utses av staten. De skall verka under insyn av en ny nationell digital samordnare (Digital Service Coordinator) som i sin tur verkar under en nyinrättad European Board for Digital Services.

Trusted Flaggers är problematiska på flera sätt. Till exempel är det anmärkningsvärt att myndigheter och andra nu får rätt att i praktiken censurera innehåll utan föregående rättslig prövning.

Grundtanken har varit att en Trusted Flagger skall anmäla olagligt innehåll. Men i DSA kan vi läsa om att de kan få bredare uppgifter. Och även om de strikt skulle hålla sig till olagligt innehåll, så finns det gott om lagar i EU:s medlemsstater (t.ex. Polen och Ungern) som inte stämmer överens med vad som rimligen kan anses vara i linje med yttrandefriheten i en liberal demokrati.

Nu skall det bli spännande att se vilka som utses till Trusted Flaggers. Det samma gäller den nya nationella digitala samordnaren. Blir det en ny myndighet eller kommer uppgiften att underställas till exempel Post- och Telestyrelsen? Detta kommer att bli en fråga för vår nya regering.

• Gränsöverskridande nedtagningsorder

Ett annat problem är att en myndighet i en medlemsstat skall kunna beordra nedtagning av innehåll på plattformar och servrar i ett annat land – även om detta innehåll inte är olagligt i det senare.

Detta är problematiskt, av lätt insedda skäl. Men nu när det är klubbat återstår att se hur detta verktyg kommer att användas.

Vi kommer att få anledning att återkomma i frågan.

Uppladdningsfilter – vad händer med en ny regering?

av

Kan en ny regering stoppa de uppladdningsfilter som blir konsekvensen av EU:s upphovsrättsdirektiv? De flesta partier var ju emot sådana filter i EU-valet. Snart skall riksdagen rösta.

Om valresultatet håller i sig kommer vi att få en ny regering. Detta kan vara intressant vad gäller implementeringen av EU:s upphovsrättsdirektiv i svensk lag.

Direktivet föreskriver bland annat att tjänsteleverantörer (sociala media och andra plattformar) kan hållas ansvariga för upphovsrättsintrång som orsakas av material som användarna laddar upp.

Direktivet undviker noga ordet ”uppladdningsfilter”. Ändå är sådana automatiserade filter i praktiken det enda sättet för tjänsteleverantörerna att undvika ansvar för användarnas handlingar.

När uppladdningsfilter väl etablerats som verktyg kan syftet sedan lätt utökas, vilket i viss mån redan skett (TERREG).

Sverige har, något år försenat, fått en lagrådsremiss (från den utgående regeringen) om hur detta skall omsättas till svensk lag.

Så vad händer om vi får en ny regering?

Låt oss börja med att se vad som står att läsa i lagrådsremissen (PDF). Sidan 103:

»Även om utgångspunkten är att en tjänsteleverantör är upphovsrättsligt ansvarig för det innehåll som laddas upp, kan leverantören under vissa förutsättningar ändå gå fri från det ansvaret när verk och andra prestationer laddas upp utan tillstånd. Här krävs att leverantörerna gör vad de kan (best efforts i den engelska språkversionen) för att erhålla tillstånd. Det krävs också att leverantörerna i enlighet med höga branschstandarder för god yrkessed gör vad de kan för att säkerställa att skyddat innehåll, som rättsinnehavarna lämnat särskild information om, inte görs tillgängliga på tjänsterna (artikel 17.4). Slutligen krävs att leverantörerna agerar snabbt för att hindra tillgång till olovligt material när de uppmärksammas på förekomsten av sådant av rättsinnehavaren.«

Detta kan endast ske med uppladdningsfilter. Dessutom måste dessa filter vara smarta, begripa kontext och ha humor. Vilket inte är fallet. Sidan 104:

»Medlemsstaterna ska vidare säkerställa att användarna kan förlita sig på vissa inskränkningar i upphovsrätten när de använder de aktuella tjänsterna. Det handlar om användning för citat, kritik och recensioner och användning i karikatyr-, parodi- eller pastischsyfte (artikel 17.7 andra stycket)…«

Föreslagen lagtext (52 l 2, sid 390):

»En tjänsteleverantör ska inte ansvara för en olovlig överföring enligt 52 j § om leverantören, efter att ha fått en tillräckligt välgrundad underrättelse från rättsinnehavaren, skyndsamt hindrar tillgång till innehållet. För att ansvarsfrihet ska föreligga krävs även att leverantören har gjort det som skäligen kan krävas för att (…) säkerställa att innehåll som medför intrång i upphovsrätten till verk som rättsinnehavarna har försett leverantören med relevant och nödvändig information om, inte görs tillgängligt på tjänsten.«

Så vad händer nu? Enligt internetoperatören Bahnhofs föredömliga sammanställning över partiernas officiella inställning kan vi läsa att:

  • V är skeptiska men har inte tagit ställning till det slutliga förslaget.
  • S (som skrivit lagrådsremissen) är för den framlagda texten.
  • MP stödjer förslaget.
  • Centern är kritisk men kan nog ändå tänka sig att stödja propositionen.
  • Från L finns inget svar.
  • KD har inte tagit ställning.
  • M (som varit uttalat kritiska till uppladdningsfilter) granskar regeringens förslag ”mycket noggrant”.
  • SD säger nej till förslaget.

Högerblocket (som just nu ser ut att få regeringsmakten) är alltså mer kritiskt än den utgående regeringen.

Här skall påpekas att alla partier utom S sa nej till uppladdningsfilter i EU-valet.

Så, kommer en ny regering att kunna stoppa de lagar som kommer att leda till uppladdningsfilter?

Svaret är nej. Detta är ett EU-direktiv och frågan avgjordes med minsta möjliga marginal (och några fel-röster) i Europaparlamentet våren 2014. Som medlemsstat är Sverige skyldigt att implementera direktivet i sin lagstiftning.

Skulle riksdagen ändå säga nej kan det bli återremisser tills den röstar ja.

Möjligen kan en ny regering mjuka upp texten något. Men vi kommer ändå inte undan.

Tyvärr.

Länkar:
• Regeringens pressmeddelande »
• Lagrådsremiss (PDF) »
• Nu ska riksdagen rösta om upphovsrättsdirektivet »
• Bahnhofs sammanställning över partiernas åsikter i nätfrågor »