Det politiska spelet om Chatcontrol är komplicerat. Men det kan hända att regeringen (medvetet eller omedvetet) just nu bekämpar eld med eld.
Jag försöker förstå vad regeringen sysslar med när det gäller Chatcontrol. Möjligen är det önsketänkande, men jag har en vag förhoppning om att justitieminister Strömmer håller på att göra något rimligt – om än på ett väldigt konstigt sätt. Så här:
Regeringens förslag till Chatcontrol är inte bra. Enkelt sammanfattat:
- Obligatorisk skanning av medborgarnas elektroniska kommunikationer (efter att spårningsorder utfärdats). Vilket är dåligt och fortfarande öppnar för ändamålsglidning.
- Än så länge skall skanningen bara söka efter redan känt material med övergrepp mot barn. Vilket sker redan idag, med dagens lagstiftning – dock frivilligt. Detta är en anpassning till vilken teknik som faktiskt existerar.
- Den nya myndigheten EU-center får i uppdrag att utveckla AI-verktyg för att upptäcka tidigare okänt olagligt material plus elektroniska kommunikationer i syfte att ta sexuella kontakter med barn.
- Man öppnar för att kringgå kryptering genom client-side-scanning på din telefon, platta eller dator. Det vill säga att dina kommunikationer kontrolleras innan de krypterats och sänts respektive efter att de mottagits och av-krypterats. Vilket är en förfärlig idé.
Detta är ett mindre dåligt förslag jämfört med vad EU-kommissionär Ylva Johansson vill ha. Men fortfarande dåligt.
Det viktiga är dock att det är ett annat förslag än EU-kommissionens, vilket kastar grus i beslutsmaskineriet.
Regeringen ärvde frågan om Chatcontrol från (S)-regeringen. Man hade den inte på radarn och förslaget hade huvudsakligen hanterats av tjänstemän, med dåvarande justitieminister Morgan Johanssons välsignelse.
En bit in i processen – när EU-kommissionens och ministerrådets egen rättstjänst varnade för förslaget – insåg regeringen att man hade ett problem. (Om inte förr.)
Efter att det svenska EU-ordförandeskapet var över utarbetade regeringen en egen linje (se ovan) som i vart fall är något mindre dålig, om än fortfarande dålig. Och som i stort sett är i linje med de kompromissförslag man lagt fram som ordförande i rådet.
Vilket innebär att man säger nej till kommissionens förslag – och till den ännu hårdare linje som det nya spanska ordförandeskapet sägs driva.
Vilket i sin tur är en grund för att rösta nej eller avstå i ministerrådet.
Detta kan (tillsammans med Tyskland, Österrike, Polen och Nederländerna) skapa en blockerande minoritet i rådet.
Således blockerar ett något mindre dåligt (men fortfarande dåligt) förslag (regeringens) ett ännu sämre förslag (kommissionens) i ministerrådet. I vart fall just nu. Med reservation för att rådet kan försöka med fula knep när de tror att ingen tittar.
Med lite tur och fortsatt stort externt tryck kan det kanske räcka ända in i mål. Kanske.
Och den enklaste lösningen för svensk del är fortfarande att riksdagens EU-nämnd gör som det österrikiska parlamentet: Att säga blankt nej till Chatcontrol – eftersom svepande övervakning av alla utan brottsmisstanke strider mot de mänskliga rättigheterna.
Nu måste det högljudda motståndet fortsätta – både i Sverige och resten av EU.
Relevanta debattartiklar:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »
• Svenska Dagbladet: Regeringen kan stoppa chat control »
Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »
• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »
Följ oss även på Twitter: @femtejuli
