Femte juli

Nätet till folket!

Sökresultat för: chat control

Så vill EU och regeringen få tillgång till innehållet i dina meddelanden

av

EU och regeringen vill komma åt totalsträckskrypterade meddelanden och e-post. Med Chat Control 2 kommer de att kunna göra det – på alla telefoner och datorer.

EU, Europol och den svenska regeringen är på krigsstigen mot totalsträckskrypterad kommunikation. Man vill ge myndigheterna en »bakdörr« för att komma åt misstänkt innehåll.

Säkerhetsmässigt vore detta en katastrof. Antingen har man säker kryptering end-to-end, eller så har man det inte. Det finns inga mellanting.

Om europeiska och svenska myndigheter skapar säkerhetsluckor (bakdörrar) i vår elektroniska kommunikation – då kommer dessa med säkerhet även att användas av till exempel kriminella, främmande makt och förtryckarstater över hela världen.

Inte desto mindre argumenterar EU och regeringen för att så skall ske. Justitiedepartementet hänvisar till rättssäkerhetsgarantier i form av att det skall krävas domstolsbeslut. (Vilket dock inte ändrar att man ödelägger den tekniska säkerheten.)

Nu måste man ha flera saker i huvudet. I EU:s ministerråd tröskas samtidigt förslaget om Chat Control 2 genom beslutsprocessen. Även om frågan för tillfället gått i långbänk – så finns en majoritet bland medlemsstaterna för client-side-scanning.

Det innebär att man lägger in spionprogram (på applikations- eller systemnivå) i alla mobiltelefoner, plattor och datorer. På så sätt vill man kontrollera innehållet i våra meddelanden och vår e-post innan de krypteras och sänds iväg. (Vilket för övrigt skapar nya säkerhetsproblem.)

Således kommer de rättssäkerhetsgarantier man talar om när det gäller »bakdörrar« att falla platt till marken – eftersom man med Chat Control 2 ändå tänker kontrollera innehållet i allas alla elektroniska meddelanden.

Som om Chat Control 2 inte är illa nog i sig kommer förslaget att drabbas av ändamålsglidning. Övervakningslagar utökas alltid vad gäller så väl form som omfattning. Alltid.

Med Chat Control 2 får EU, Europol och den svenska regeringen sina bakdörrar – på alla telefoner och datorer, alltid – utan rättssäkerhetsgarantier. Till priset av försämrad säkerhet för alla, i hela världen.

Slutligen måste man fråga sig vad framtida makthavare kan göra med de övervakningsverktyg vi nu ger dem. Att bereda sig tillgång till medborgarnas kommunikationer är varje auktoritär ledares dröm.

Det behöver inte ens handla om onda makthavare. Systemet kan lika gärna missbrukas på grund av inkompetens, dåligt omdöme, slentrian, överdriven nit, yttre påverkan, infiltration, korruption eller bara för att någon har en dålig dag på jobbet.

Att bereda sig tillgång till medborgarnas privata meddelanden är ett oerhört kraftfullt verktyg med närmast oemotståndliga frestelser för dem som kontrollerar systemet. Därför säger de grundläggande mänskliga rättigheterna:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

När de mänskliga rättigheterna stadfästes efter andra världskriget – då visste man hur illa det kan gå om man tummar på dem. Det är därför de är skyddade i internationella fördrag som vi förbundit oss att följa. De skall inte gå att ändra eller kringgå. De är till för att skydda individen mot staten.

EU:s och regeringens planer vad gäller bakdörrar till totalsträckskrypterade meddelanden och Chat Control 2 måste stoppas!

Läs mer:
• Joint Letter on Swedish Data Storage and Access to Electronic Information Legislation »
• ProtectEU – övervakning, datalagring och bakdörrar till krypterade meddelanden »
• Chat Control 2 – en uppdatering »
• Stoppa regeringens bakdörrs-lag! »
• Regeringens kryptoproblem »
• Försvarsmakten värnar rätten till totalsträckskrypterad kommunikation »
• Striden om kryptering tar ny fart »

CC0

De blir ansvariga för nätfrågorna i EU-kommissionen

av

Chat Control 2, DSA och yttrandefrihet – här är de nya ansvariga EU-kommissionärerna.

Det finns nu ett förslag till en ny EU-kommission – som sedan måste godkännas av Europaparlamentet. Här är några av nyckelfigurerna vad gäller nätfrågorna.

Magnus Brunner, Österrike, kommissionär för inrikes frågor och migration. EU:s nye kommissionär för polisfrågor, övervakning, Going Dark med mera. Efterträder Ylva Johansson. Ansvarig för Chat Control 2. Från konservativa ÖVP.

Henna Virkkunen, Finland, kommissionär för digital- och framkantsteknologi. Vice kommissionsordförande med ansvar för teknisk suveränitet, säkerhet och demokrati. Det är förmodligen under Virkkunen EU:s Digital Services Act hamnar. Från borgerliga Samlingspartiet.

Michael McGrath, Irland, kommissionär för demokrati, rättsliga frågor och rättsstat. Från Fianna Fáil (Soldiers of Destiny).

Ekaterina Zaharieva, Bulgarien, kommissionär för research, forskning och utveckling. Från konservativa GERB.

Stéphane Séjourné, Frankrike, kommissionär för industri, små och medelstora företag och den inre marknaden. Vice kommissionsordförande med ansvar för välstånd och industriell strategi. Från president Macrons Renaissance.

Nu följer utfrågningar i Europaparlamentet. Speciellt Brunner bör grillas om Chat Control 2 och Virkkunen om DSA och yttrandefrihet online.

Parlamentet kan inte peta enstaka föreslagna kommissionärer, men vägra att godkänna kommissionen som sådan om det finner någon av dem oacceptabel.

Denna process brukar användas av parlamentet och dess ledamöter för att markera sin makt. Det händer att någon av de föreslagna kommissionärerna måste ersättas.

Vi har skrivit det förut: Europaparlamentet bör kräva att den nya kommissionen drar tillbaka förslaget om Chat Control 2, för att godkänna den.

• Så kan Europaparlamentet sänka Chat Control 2 »
• Sex svenska ledamöter med makt över Chat Control 2 i det nyvalda Europaparlmentet »

Mer om Chat Control 2:
• Chat Control 2: Kräv svar i riksdagen denna vecka!
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

EU-valet och internets framtid

av

Här är fyra frågor som borde vara aktuella i EU-valet: Chat Control 2, rätten till krypterad kommunikation, EU:s nya hat-förbud och ett nytt datalagringsdirektiv.

• Chat Control 2

EU-kommissionär Ylva Johanssons förslag om att låta AI granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden och konversationer – Chat Control 2 – står still.

Ministerrådet kan inte komma överens om någon gemensam kompromiss och Europaparlamentet har sagt nej till alla centrala delar i CC2.

Parlamentets beslut fattades i en unik bred enighet över partigrupperna, med hänvisning till att CC2 strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

På köpet hoppas parlamentet ha gjort sig av med en besvärlig fråga i EU-valrörelsen.

Inte desto mindre måste ett slutligt beslut om CC2 fattas under våren 2026, under nästa EU-mandatperiod. Och kommissionen och ministerrådet biter sig fortfarande fast vid det ursprungliga förslaget.

Socialdemokraterna tycks i huvudsak vara för CC2, även om de tillsammans med sin partigrupp i parlamentet står bakom parlamentets nej (tills vidare). Regeringspartierna är för CC2 i modifierad form, men står även de bakom Europaparlamentets nej.

Man kan ana en viss kognitiv dissonans. Det är uppenbart att man försöker vinna tid och ducka frågan om CC2 till efter EU-valrörelsen.

• »Going dark«

På initiativ av det tidigare svenska EU-ordförandeskapet har EU-kommissionen satt upp en ljusskygg »high level group« för att försöka bereda sig tillgång till totalsträckskrypterad (end-to-end-krypterad, E2EE) kommunikation.

(Från början var det en »high level expert group«, men ordet »expert« togs bort då expertgrupper enligt reglerna har större krav på öppenhet och transparens.)

Detta är en fråga där hela vår IT-säkerhet sätts på spel genom krav på bakdörrar till krypterad kommunikation. Här är både politiken och ordningsmakten pådrivande.

Denna ambition kolliderar dels med Europadomstolens beslut om att kryptering är en del av rätten till privat kommunikation, som är en grundläggande mänsklig rättighet. Dels mot EU-domstolens principiella beslut om att man får övervaka personer som misstänks för brott – men inte alla andra, hela tiden.

I sammanhanget kan noteras att det redan finns verktyg som hemlig dataavläsning för att övervaka personer som misstänks för brott. Vilket då sker med spionprogram på den misstänktes telefon och/eller dator.

Var Going Dark-projektet kommer att landa är oklart. Men det är uppenbart att Europaparlamentet har en viktig kontrolluppgift, så att projektet inte går bortom vad som kan accepteras i en demokratisk rättsstat och inom ramen för de mänskliga rättigheterna.

Europaparlamentet är rent av den enda institution som kan bedriva sådan tillsyn. Så det gäller att välja ledamöter som förstår och intresserar sig för frågan.

• EU:s nya hat-förbud

Under mandatperioden kommer EU att utöka katalogen över »EU-brott« med hat och hot. Andra exempel på EU-brott är terrorism och vapensmuggling.

För att göra detta måste EU:s institutioner komma fram till en definition av brottet och ett minimistraff. I en resolution som nyligen antogs ger Europaparlamentet kommissionen fria tyglar att definiera nästan vad som helst som hat. Detta kan bli helt tokigt.

M+KD+L+C+S+MP+V röstade för resolutionen. De bör avkrävas svar på vilka yttranden de vill förbjuda. Före valet.

Lagstiftningsprocessen kommer att äga rum under den kommande EU-mandatperioden.

• Datalagring

2014 upphävde EU-domstolen EU:s datalagringsdirektiv, för att det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Datalagring innebär lagring av metadata om allas telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner.

Det var i samband med detta beslut som EU-domstolen etablerade principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Många medlemsstater (däribland Sverige) har med olika krumbukter och trots EU-domstolens protester fortsatt sin datalagring ändå. Nyligen föreslog en svensk utredning att den skall utökas. (Vårt remissyttrande.)

Både EU-kommissionen och ministerrådet är inne på att det behövs ett nytt datalagringsdirektiv som rundar domstolens principbeslut. Även detta är en process som kommer att hanteras under den kommande mandatperioden.

Glöm inte fråga dina EU-kandidater vad de tycker i frågorna ovan.

Ylva Johansson: Er kritik gör mig bara mer beslutsam

av

Ett förslag som strider mot de mänskliga rättigheterna. Grundlösa påståenden, medvetna missuppfattningar, riggade opinionsmätningar, politisk korruption, mångmiljonbelopp till lobbying i egen sak, brott mot EU:s nya Digital Services Act och mot GDPR – EU-kommissionär Ylva Johansson skyr inga medel för att driva igenom Chat Control 2.

EU-kommissionär Ylva Johansson är en av EU:s högsta makthavare. Hon är inte vald av någon, utan var arbetsmarknadsminister i regeringen Löfven 2 när hon plötsligt upphöjdes till sitt ämbete.

Hennes civila CV består i att under två år ha varit ämneslärare i matematik, fysik och kemi.

Sedan blev det Vänsterpartiet Kommunisterna, på Lars Verners tid. Därefter löste hon partibok i Socialdemokraterna och blev genast karriärsosse. Hennes Wikipedia-sida är informativ.

Just nu är Ylva Johansson aktuell med förslaget om massövervakning av innehållet i folks elektroniska meddelanden – Chat Control 2. Som strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Dessutom är förslaget oförenligt med totalsträckskryptering (E2EE) av elektroniska meddelanden. Vilket i sig är en röd linje. Chat Control 2 är inte i kontakt med verkligheten.

Men Ylva Johansson går på. Hon fortsätter påstå att bara domstolar kan utfärda en spårningsorder, vilket inte stämmer med hennes eget förslag.

Och hon fortsätter likna Chat Control 2 vid en knarkhund som kan sniffa sig fram till droger utan att öppna paket och resväskor. Vilket är totalt nonsens.

Under resan med Chat Control 2 har vi hunnit se riggade opinionsmätningar och politisk korruption. Speciellt två frågor hänger i luften rörande den senare.

1) I styrelsen för en av skandalens intresseorganisationer / IT-företag sitter en av Ylva Johanssons egna topptjänstemän – som även varit central i arbetet med att ta fram EU-kommissionens förslag om Chat Control.

2) Vid ett event i Bryssel betalade Ylva Johanssons direktorat ut nästan en miljon euro till denna stiftelse. Av skattebetalarnas pengar. För att lobba för sitt eget och kommissionens budskap.

Detta kommenterar Ylva Johansson med att allt gått rätt till. Trust me. Och tänk på barnen.

Europol, vars högsta politiska chef är Ylva Johansson – tycker att hennes förslag om Chat Control 2 är utmärkt – och meddelar att de också vill vara med och tjuvkika i folks e-post, elektroniska meddelanden och IP-konversationer.

I ett försök att vinna tillbaka mark köpte EU-kommissionen nyligen reklamplats på X:Twitter – för skattebetalarnas pengar, för att påverka opinionen.

I sin video hänvisar kommissionen till sin redan de-bunkade riggade opinionsmätning. (I Sverige är resultatet det motsatta. 72% säger nej till Chat Control 2.) I övrigt visas bilder på oskyldiga barn och potentiellt fula gubbar till spöklik musik.

Reklaminslaget har visats i länder som är kritiska till Chat Control 2. Man har använt sig av micro targeting – för att sålla fram lämpliga mottagare utifrån politisk åskådning och religion.

Vilket råkar vara synnerligen förbjudet – såväl under EU:s nya Digital Services Act som GDPR. Gör som vi säger, inte som vi gör. EU:s datatillsynsmyndighet har uppmärksammat saken.

I helgen har Ylva Johansson lagt ut ett nytt brev på kommissionens hemsida. Och nu börjar det verka lite obalanserat. Till exempel går hon till angrepp mot VPN-leverantören Mullvad för dess reklam-kampanj mot Chat Control 2.

I brevet kritiserar hon även Europas ledande think tank för ett fritt och öppet internet, EDRi. De har faktiskt fått en donation på 15.000 euro från Apple, haha, gotcha.

Säger kommissionären som nyss gav en organisation med suspekta motiv en miljon euro av skattepengar för att ordna ett event till stöd för hennes eget förslag.

Ylva Johansson skriver även att hon utsatts för hat och hot på nätet. Några har kommenterat hennes kön och hennes utseende. Hon menar även att hon utsatts för rasistiska (!) påhopp. Hon har kallats för ”häxa” och ”hynda”. Och värre.

Det är naturligtvis tråkigt att vissa människor är rövhattar på nätet. Men det är lätt att misstänka att den allt mer pressade kommissionären även uppfattar helt legitim kritik som näthat – eftersom hon inte kan hantera den.

Några bemötanden i sak av den kritik som framförts förekommer inte i kommissionär Johanssons brev. Däremot skriver hon att kritiken stärker hennes beslutsamhet.

På det hela taget känns det som att Ylva Johanssons position blir allt svajigare. Det skall bli spännande att se utfrågningen av henne i Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter (LIBE) den 25 oktober.

Dagen efter, den 26 oktober röstar sedan utskottet om förslaget till Chat Control 2, med dess 1.909 ändringsförslag.

Relaterat:
• Europol Sought Unlimited Data Access in Online Child Sexual Abuse Regulation »
• Chat Control – politisk korruption på EU-nivå »
• Chat Control-skandalen, del 2 »

Relevant debattartikel:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

EU vs. X – när politiken vill ha makten över det fria ordet online

av

EU hotar X med miljardböter för att plattformen vägrar underkasta sig Bryssels kontroll. Vilket kan sluta med handelskrig.

EU hotar att bötfälla X (tidigare Twitter) med 120 miljoner euro, på följande grunder:

  • Bedräglig utformning av X:s »blå bockmarkering«
  • Bristande transparens i X:s annonsarkiv
  • Underlåtenhet att ge forskare tillgång till offentliga uppgifter

USA har hotat med att fördröja det handelsavtal som är tänkt att halvera tullarna på stål och bilar om EU gör verklighet av sitt hot.

Och redan i somras flaggade den amerikanska administrationen enligt Reuters för sanktioner mot ledande EU-företrädare – om de gör allvar av de möjligheter som unionens Digital Services Act (DSA) öppnar, vad gäller att begränsa det fria ordet online och reglera sociala media som är baserade i andra länder.

Samtidigt hävdar X ägare, Elon Musk att den förra EU-kommissionen gav sociala media ett val: Censurera oönskat innehåll eller bli bötfällda. Detta finns det visserligen inga konkreta bevis för (vad vi vet). Men det är uppenbart att DSA ökar risken för övermoderering.

DSA är tydligt med att stora plattformar och sökmotorer skall motverka oönskat innehåll även om det inte är olagligt. Vilket X inte vill göra. (Till exempel krävde EU:s tidigare kommissionär för den inre marknaden Thierry Breton att X skulle censurera Trump.)

Dessutom finns en upprördhet i USA över att EU:s DSA kommer att begränsa amerikaners rätt att dela och ta emot information i sitt eget land, i enlighet med den närmast absoluta yttrandefrihet de garanteras av konstitutionen.

Man kan i sammanhanget notera att till exempel Facebook (som enligt Musk valt att censurera) också säljer verifierings-dekaler (blå bock) för 150 kr per månad, utan att drabbas av EU-kommissionens vrede.

Tidigare delade Twitter ut verifieringsdekaler till VIP-användare (som sedan även fick möjlighet att köpa marknadsföringspaket för att visa att man var Twitter-VIP även utanför plattformen, för 15.000 USD av tredjepartsaktörer).

Idag anger den blå bocken att man är betalande användare (32 kr/månad, vilket även ger vissa andra förmåner). Detta kräver telefonnummer, ibland ID-verifiering, giltig betalningsinformation och att kontot varit registrerat en viss tid. X förbjuder att man låtsas vara någon annan om det riskerar att vilseleda. Det gäller både personer, organisationer och offentliga aktörer.

Utöver den blå bocken kan företag och organisationer köpa sig en verifieringsdekal i guld. Det finns även en grå dekal för myndigheter, som inte kan köpas utan delas ut av X.

EU-kommissionen menar att detta system kan vara vilseledande.

(En detalj i sammanhanget är att om X inte hade haft någon verfiering av användare alls, då hade EU enligt DSA inte kunnat bötfälla företaget på denna punkt.)

Det ligger nära till hands att misstänka att tidigare innehavare av »VIP-dekaler« som kändisar, politiker (som EU-kommissionärer) och högprofilerade journalister surnade till när de blev av med sin gratis VIP-märkning samtidigt som vanligt folk kunde verifiera sig…

Även om det säkert går att bluffa sig till en verifierings-dekal så bör dagens system i vart fall ge viss bortsållning av oseriösa aktörer. Och vill man leta botar är kanske de gratis, overifierade kontona ett större problem.

Dessutom måste det gå att uppträda under pseudonym eller att vara anonym i sociala media. Det finns gott om giltiga skäl – från visselblåsare till vanliga människor som vill kunna uttrycka sina åsikter utan risk för att bli trakasserade. (Speciellt i skurkstater som förtrycker sitt folk och förföljer oliktänkande.)

Vad gäller aktörer i sociala media som agerar bedrägligt bör samma regler gälla online som i samhället i övrigt. Olagligt innehålla skall avlägsnas. Men staten skall inte kunna kräva att icke olagligt innehåll censureras. (Sådant kan dock regleras i användarvillkoren, mellan plattformen och användaren.)

Sedan finns det naturligtvis aktörer som försöker destabilisera vårt samhälle, i alla sociala media. Men sådant måste bemötas i en fri och öppen debatt. Tyvärr väljer våra politiska företrädare hellre censur – vilket kan bero på bristande vilja, förmåga eller förnuft.

Att ta debatten kräver att man har en viss klangbotten vad gäller den västerländska liberala demokratins grundläggande värden och våra medborgerliga fri- och rättigheter. Vilket man kan ifrågasätta om de politiker som ständigt vill utöka övervakningsstaten och censurera internet besitter.

Vad gäller de böter som utfärdats för »bristande transparens i X:s annonsarkiv« och »underlåtenhet att ge forskare tillgång till offentliga uppgifter« kan man möjligen förstå om X inte vill lämna ut sådant till aktörer som de upplever som fientligt sinnade. Plus att det är omstritt huruvida EU:s jurisdiktion verkligen omfattar amerikanska företag.

Ironiskt nog lyckades EU-kommissionen själv bryta mot EU:s regelverk om micro targeting med proxydata för riktade politiska annonser på X, i syfte att påverka opinionen för ett ja till Chat Control 2.

Det finns skäl att ana politiska motiv bakom denna konflikt. EU:s politiker, byråkrater och journalister ogillar Elon Musk och det faktum att det finns en social medieplattform som tycks vara bortom deras kontroll.

Visst, man kan ogilla Musk för mycket. Själv skulle jag önska att han ägnade sig lite mer åt källkritik. Musk och jag har motsatta åsikter om Ukraina. Och jag känner en viss frustration över att DOGE inte kom att ledas av någon som visste hur systemet fungerar, var liken är nergrävda och var man måste tänka ett varv till för att nå önskat resultat. Musk stöder dessutom en del politiska krafter i Europa som jag tycker är obehagliga.

Men han har rätt att tycka vad han vill. Och han erbjuder en social medieplattform med mer taköjd än andra. X ger vanligt folk möjlighet att ventilera sin oro och frustration – som ju inte försvinner om man lägger locket på. X ger människor möjlighet att ifrågasätta, lägga sig i och utkräva ansvar. Vilket naturligtvis inte uppskattas av makthavarna.

Vad gäller EU:s Digital Services Act – så har vi redan kritiserat att implementeringen fokuserar på censur, men att kommissionen än så länge ignorerat vad DSA har att säga om användarnas rättigheter. Samt att hela lagstiftningpaketet egentligen är onödigt.

• EU: Kommissionen bötfäller X 120 miljoner euro enligt förordningen om digitala tjänster »
• US Secretary of State Marco Rubio på X: The days of censoring Americans online are over. »
• BBC: US hits out at EU’s ’suffocating regulations’ after it fines Elon Musk’s X »
• Reuters: X gets $140 million EU fine for breaching content rules but TikTok settles »
• DW: EU hits X with €120 million fine over breaking digital rules »

Tidigare:
• HO: EU customs deal with the USA: finalization delayed due to dispute over DSA »
• DigiWatch: Trump threatens sanctions on EU over Digital Services Act »
• Reuters: Exclusive: Trump administration weighs sanctions on officials implementing EU tech law, sources say »

Relaterat:
• EU/DSA: Vad hände med användarnas rättigheter? »
• Behöver vi speciella lagar för internet? »

CC0

Europaparlamentets åldersgränser för sociala media är ogenomtänkt symbolpolitik

av

Europaparlamentet har fattat ett ogenomtänkt beslut om åldersgränser för sociala media, som kommer att få oönskade konsekvenser.

Igår röstade Europaparlamentet för att införa åldersgränser på 13-16 år för sociala media. Detta är inte lagstiftning, bara en resolution – en åsikt.

Dessutom en tämligen meningslös resolution eftersom GDPR redan låter medlemsländer själva bestämma åldersgräns mellan 13 och 16 år för barns databehandling. Gårdagens beslut är alltså symbolpolitik utan praktiska effekter.

EU är för övrigt redan på väg att prova ut en app för åldersverifiering där man bara identifierar sig en gång – och sedan endast bekräftar sin ålder med appen på de sidor man vill använda. Tyvärr verkar den inte fungera på alla plattformar. Tanken är att detta längre fram skall bli en del av EU:s nya »digitala plånbok« / eID.

Ledamöterna vill väl framstå som att de »gör något« åt ett förmodat problem som det gått politiskt mode i. Och Europaparlamentets beslut gav ju dem sin hett eftertraktade publicitet.

(Innan vi kikar på argumenten skall det påpekas att detta inte är samma beslut som de åldersgränser för meddelandetjänster som EU:s ministerråd vill se inom ramen för Chat Control.)

Ur Europaparlamentets pressmeddelande:

»För att hjälpa föräldrar hantera sina barns digitala liv och se till att deras surfande är lämpligt för deras ålder föreslår parlamentet en EU-omfattande minimiålder på 16 år för att få tillgång till sociala medier, videodelningsplattformar och AI-partners i EU. Barn från 13 år skulle ändå kunna ges tillgång med vårdnadshavarens tillstånd.«

Till SVT säger ledamoten Adnan Dibrani (S):

»Våra barn ska alltid gå före techjättarna och deras vinster och algoritmer. Därför är jag väldigt glad över att parlamentet tar det här viktiga beslutet.«

Men alla håller inte med.

»Ledamoten Charlie Weimers (SD) röstade emot resolutionen. Han ser en risk att ålderslegitimeringen kan leda till ett system för politisk övervakning i Europa.

– Det innebär ju att man får visa Bankid för att kommentera på något som SVT lägger ut på nätet – så ska det inte behöva vara.«

I voteringen röstade de svenska ledamöterna från SD nej. Moderaterna lade ner sina röster. Alla andra svenskar röstade för förlaget.

Man kan i sitt stilla sinne undra hur man tänkt sig hålla tonåringar borta från sociala media – som idag ofta är en förutsättning för deras sociala liv, skolprojekt och fritidsaktiviteter.

Det kommer alltid att finnas sätt att gå runt åldersgränser. Ett striktare system riskerar att driva minderåriga till mindre reglerade och potentiellt farligare plattformar, utanför offentlig insyn.

Man kan också ifrågasätta en åldersgräns som är högre än vad som krävs för att gå med i politiska ungdomsförbund. Sociala medier har blivit centrala plattformar för samhällsdebatt, kunskapsinhämtning och opinionsbildning – även för unga.

Åldersgränser riskerar att inskränka barns och ungdomars grundläggande rätt till yttrandefrihet (artikel 13 i FN:s barnkonvention och artikel 10 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna) och tillgång till information.

Att växa upp utan att lära sig hantera sociala medier riskerar att göra unga mer sårbara när de väl får tillgång. Det är bättre att lära barn att navigera dessa miljöer än att förbjuda dem att vistas där.

Krav på identifiering riskerar att göra anonyma uttryck svårare, vilket är problematiskt för visselblåsare, aktivister och utsatta grupper.

Dessutom är det viktigt att komma ihåg att ålders/ID-kontroll drabbar alla, inte bara barn. Om man skall fastställa användarnas ålder måste alla användare kunna identifiera sig. Det gäller även dig.

Som vanligt känns det som att EU fattar beslut som vid första påseende kanske kan låta bra – men som är dåligt genomtänkta och som kommer att få oönskade konsekvenser.

CC0

Kontrollstaten är ett självspelande piano

av

Man kan bli en smula konspiratorisk när snarlika förslag om övervakning, åldersgränser och begränsningar av innehåll i sociala media rullas ut samtidigt på olika platser i västvärlden.

Den enkla förklaringen kan vara att politiker och tjänstemän åker på möten och konferenser där man inspirerar varandra och odlar bubblor av fruktan inför allehanda förmenta hot och problem.

Man sneglar på andra länder för att snappa upp nya idéer och projekt som man kan använda för att motivera sin existens. För att visa att man »gör något«. Att man har kontroll.

Resultatet blir att statens olika funktionärer ständigt hittar nya områden att kontrollera, reglera och som stärker deras makt.

Detta går som regel hand i hand med vad som just blivit tekniskt möjligt inom områden som övervakningsteknik, biometrisk identifiering och AI.

Ibland går det lite för fort, som med EU-kommissionens ursprungliga förslag till Chat Control 2 – i vilket man ville ha AI-analys av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden med teknik som inte existerar i fungerande form. Ännu.

Sedan blir det dålig stämning när någon påpekar att våra politiker är på väg att kränka grundläggande mänskliga rättigheter, som yttrandefriheten och rätten till privatliv och privat korrespondens.

Man behöver varken vara raketforskare eller konspirationsteoretiker för att se hur detta fungerar. Det är en tämligen odramatisk, närmast banal, självförstärkande process i många små steg.

Den drivs av ambition, missriktad välvilja, kontrollbehov, institutionell dynamik och möjligen en viss oro för vad befolkningen kan ta sig för. Av människor som ogillar att nätet givit vanligt folk en möjlighet att ifrågasätta, käfta emot och störa maktutövningen.

Sammantaget blir det något slags perfekt storm, med dystopisk potential. Fortsätter utvecklingen så här – då har vi snart skapat ett samhälle som är obehagligt att leva i.

Därför måste friheten och de grundläggande mänskliga rättigheterna alltid försvaras. Online och AFK.

Ett av EU:s många problem

av

När jag jobbade i Europaparlamentet brukade vi skämtsamt säga att först beslutar EU, därefter diskuterar man saken och till slut tar man reda på fakta. It’s funny because it’s true.

EU stressar ofta igenom beslut. Saker som låter bra. Därefter utbryter en yrvaken debatt – när de praktiska konsekvenserna börjar klarna och människor drabbas.

Den debatten lyfter sedan fram fakta och förhållanden som beslutsfattarna antingen inte känt till eller inte brytt sig om. Oönskade och oförutsedda konsekvenser. Unknown unknowns.

Chat Control 2 visar att det faktiskt går att påverka processen, med fakta – om det sker i tid. Men nästan inga direktiv eller förordningar får samma granskning som Chat Control 2 fått. Istället går processen vidare till den punkt där medborgarna ställs inför fullbordat faktum.

Då är det redan för sent. Då drabbas 450 miljoner européer. Då har systemet redan sjösatt saker som drabbar allt från vår tillväxt till vår rätt till privatliv.

Just nu pågår en diskret tillbakarullning av lagstiftning som gått för långt. Senast i raden har vi EU:s Digital Services Act, som nu skall utvärderas. En liknande process pågår på många andra områden.

Utvärderingar i all ära. Men det vore kanske bättre att lägga mer kraft på att göra rätt från början. Att tillämpa kritiskt tänkande och att ta in fakta även i de fall de inte stöder ens tes. Att lyssna på fler röster.

Det handlar alltså inte bara om nätfrågorna, rätten till privatliv och yttrandefriheten. På område efter område klubbar människor som inte alltid förstår vad de sysslar med igenom EU-lagstiftning som inte fungerar i verkligheten.

Det är ett problem.

CC0

Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden

av

Det är massövervakningen av oss alla, utan misstanke om brott som är det stora problemet

Övervakning av människor som misstänks för brott är OK, då de kan antas ha skadat någon annan. Även om formerna för denna övervakning inte sällan är problematiska. Plus att det alltid finns en risk för att övervakningsverktyg missbrukas, överutnyttjas eller får utökat syfte.

Men att övervaka alla? Alltid? Att betrakta hela befolkningen som potentiella brottslingar? Att tränga sig in i alla människors privata konversationer, där AI skall håll koll på om visst olagligt informationsutbyte sker? Vilken dystopi. Vilken bristande respekt för medborgarna.

Ett samhälle där någon alltid kikar över ens axel blir snart outhärdligt.

Chat Control 2 är – i sin senaste tappning – client-side-scanning med spionprogram som skall finnas på operativ- eller applikationsnivå i din telefon och dator. Så att man kan kolla vad du skickar innan informationen krypteras och sänds.

Chat Control 2 skulle förmodligen inte hålla juridiskt. När EU-domstolen 2014 upphävde datalagringsdirektivet slogs principen fast: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Inte för att medlemsstaterna brydde sig. Sverige har fortfarande datalagring elva år senare – där metadata lagras om alla människors telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner och så vidare. För att det kan vara bra att ha. Ett tag var det väldigt populärt för att jaga fildelare.

En statlig utredning föreslår att datalagringen skall utökas till alla meddelandetjänster. Men eftersom en AI-lösning än så länge saknas skall meddelandeoperatörerna vara tvingade att lämna ut innehåll från användarnas meddelanden i läsbar form. Det vill säga okrypterat. Och då måste operatören använda »kryptering« med något slags bakdörr, vilket varken är förenligt med säker kommunikation eller själva idén med kryptering.

Med detta tar man även klivet från att »bara« lagra metadata om våra kommunikationer till att även lagra dess innehåll. Så att man i efterhand kan tillhandahålla detta innehåll i »läsbar form« till myndigheterna.

Utredaren gör bedömningen att i vart fall 70% av befolkningen bör kunna underställas permanent datalagring innan man frestar EU-domstolens tålamod allt för mycket.

Vilket känns som att man tänjer på de grundläggande mänskliga rättigheterna – som tillerkänner alla rätten till privatliv och privat korrespondens. Rätten att äga sitt liv.

Vi måste bygga en mur mot massövervakningen. Lämpligen utifrån EU-domstolens ovan nämnda princip: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Ta strid för den principen. Låt den styra lagstiftningen. Den är vår sista försvarslinje.

Lägg ner Chat Control 2, datalagring och andra former av urskiljningslös massövervakning av alla, alltid.

Lämna vanliga, hederliga människor som inte skadat eller stör någon annan ifred!

CC0

Har regeringen lagt bakdörrslagen på is?

av

Förslaget om att meddelandetjänster skall tvingas lämna ut innehållet i totalsträckskrypterade meddelanden finns inte med på regeringens lista över propositioner – och kan ha lagts på is.

Tidigare har regeringen sänt ett utkast till lagrådsremiss om »Datalagring och tillgång till elektronisk information« på remiss. Vi har rapporterat:

»Förslaget bygger på en utredning som bland annat föreslår att i princip alla elektroniska meddelandetjänster (utom telefon och SMS) skall tvingas lämna ut information om innehåll i användarnas meddelanden. Det skall ske i läsbar (okrypterad) form. Även om meddelandet är totalsträckskrypterat (E2EE). Vilket i så fall kräver något slags bakdörr. Detta kallas på kanslihus-svenska för »anpassningsskyldighet«.«

Förslaget har mött massiv kritik från bland annat jurister, Journalistförbundet, IT-säkerhetsföretagen, de svenska användargrupperna, Internetstiftelsen, Netrod och Försvarsmakten. (Vårt remissvar kan du läsa här.)

Nu noterar vi att detta förslag inte finns på regeringens lista över propositioner under riksdagsåret. Och eftersom detta är det sista riksdagsåret innan valet verkar det som om kritiken tagit skruv och regeringen lagt förslaget på is.

Det finns förvisso inget som hindrar att frågan förs upp på listan över propositioner igen. Men i skrivande stund finns den inte där. Att man inte ens lyckats ta fram en lagrådsremiss tyder på att ärendet kört fast.

Det är också möjligt att regeringen vill vänta tills EU rett ut frågan om Chat Control 2 (client-side-scanning) och gjort ett omtag vad gäller datalagring.

Hur som helst finns ärendet inte på propositionslistan, vilket är ett gott tecken. I vart fall för tillfället.

• Regeringen: Utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk information »
• Försvarsmakten värnar rätten till totalsträckskrypterad kommunikation »
• Regeringens förteckning över propositioner (PDF) »

CC0