Femte juli

Nätet till folket!

Spaning

Vi skådar in i framtiden.

Chat Control 2 vs. yttrandefriheten

av

Det belgiska EU-ordförandeskapet förslag om Chat Control 2 gör karottunderlägg av svensk grundlag, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s egen rättighetsstadga.

Det belgiska EU-ordförandeskapets förslag till Chat Control 2 är tokigt, på helt nya sätt.

Låt oss först fokusera på den svenska regeringens egna talking points för att förklara varför den säger ja till detta:

»Ordförandeskapet föreslår att användaren av en tjänst ska behöva lämna samtycke till att uppladdat material ska kunna spåras inom ramen för en eventuell spårningsorder. Om samtycke uteblir kan användaren inte dela visuellt innehåll eller webbadresser på tjänsten.«

Detta kommer förmodligen att lösas genom att de meddelande-appar du använder tvingas skanna dina meddelanden innan de krypteras och sänds. (Man kan även tänka sig spionprogram som kan kontrollera allt som görs på din hårdvara.)

Den svenska regeringens linje är att »En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, till exempel genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Spionprogram inuti dina meddelande-appar således. En bakdörr. I din telefon och i din dator. Som naturligtvis kan komma att missbrukas av kriminella, av främmande makt och andra aktörer med ond avsikt.

Det föreskrivs också att spårningsorder (skanning) skall vara tidsbundna och sedan omprövas. Dina meddelande-appar (eller din telefon och dator) skall alltså förses med en spionmodul som kan slås på och av.

Behovet fastställs efter en riskanalys. Som hög risk anges om en meddelande-app erbjuder totalsträckskryptering (E2EE). Som till exempel Signal, WhatsApp eller om du valt kryptering för Messenger.

Du får sedan ett val. Antingen går du med på att alla dina meddelanden skannas eller så gör du det inte. Om du inte går med på sådan kontroll får du inte sända bilder, videos eller dela länkar.

Här passeras en röd linje. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s egen rättighetsstadga säger:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Vad är väl krav på Chat Control för att få dela bilder, videos och länkar om inte »offentlig myndighets inblandning«?

I den svenska grundlagen säger Regeringsformens andra kapitel 1§:

»Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, (…)«

Regeringen anser dock enligt riksdagens justitieutskotts protokoll att förslaget »är förenligt med mediegrundlagarna och regeringsformen«. Det är inte helt uppenbart hur.

Som synes är kravet på »frivilligt« godkännande av granskning som förutsättning för att få dela bilder, video och länkar en inskränkning av såväl den svenska grundlagen som Europakonventionen och EU:s egen rättighetsstadga.

Extra nipprigt är förbudet mot att dela länkar. Person X skall alltså inte kunna sända person Y en länk till något intressant eller viktigt om inte X underkastar sig kontroll av innehållet i alla sina meddelanden. Vilket känns som en kränkning av X yttrandefrihet och Y:s informationsfrihet.

Och varför skall inte posthemligheten (brevhemligheten) gälla även för elektronisk korrespondens? Regeringsformen 2:6 säger:

»Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot (…) undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.«

Kan det sägas tydligare?

Sedan kan man undra hur det här är tänkt att gå till i praktiken. Bilder kan till exempel infogas i Word-dokument, i Excel-filer eller komprimeras till zip-filer. Enda sättet att upprätthålla förbudet mot att dela bilder och video är att förbjuda alla former av bilagor till meddelanden.

För att upptäcka om någon delar en länk måste man dessutom analysera allt text-innehåll i folks meddelanden. Samtidigt som man säger att textmeddelanden inte längre skall omfattas av förslaget.

Detta känns inte genomtänkt. Och det är det inte. Vi kan helt enkelt inte utgå från att politikerna och eurokraterna begriper vad de sysslar med (eller vilken skada de kan komma att ställa till med).

Om detta känns obehagligt för dig som privatperson är det inget i jämförelse med hur det blir för företag som sänder konfidentiell affärsinformation, journalister som vill skydda sina källor, advokater som kommunicerar med sina klienter, läkare som chattar med sina patienter och så vidare.

Är det OK med distansarbete om det innebär att de meddelanden man sänder till kollegorna på till exempel Slack eller Teams kommer att öppnas och granskas?

Förslaget fyller inte ens sitt syfte. Vem tror att pedofiler kommer att sända olagligheter över meddelandetjänster på vilka de just tvingats acceptera Chat Control? Istället kommer sådant att ske på slutna forum som är ännu svårare att komma åt.

Sedan har vi frågan om collateral damage. Enligt en undersökning använder var tredje svensk tonåring meddelandeappar för att med samtycke sända intima bilder av sexuell karaktär på sig själva till andra. Och en brittisk undersökning visar att 78% av allt flaggat innehåll är egenproducerat, alltså fotograferat och publicerat av personen på bilden.

Sådant kommer helt klart att flaggas av Chat Control 2 och är uppenbara lagbrott, om än av typen brott utan offer. Men de måste likväl överlämnas till polisen och rättsväsendet.

Det belgiska förslaget till Chat Control 2 väcker fler frågor än det besvarar. Det är en skrivbordsprodukt utan förankring i verkligheten, skrivet av folk som inte förstår frågan och dess implikationer.

Förslaget kränker uppenbart såväl yttrandefriheten som informationsfriheten samt rätten till privatliv och privat korrespondens. Vilka är grundläggande mänskliga rättigheter.

Låt oss avsluta med lite kritik mot Chat Control 2 från oväntat håll. Den moderate riksdagsmannen Jan Ericson skriver på sin hemsida:

»Ett civiliserat samhälle övervakar inte icke brottsmisstänkta människors elektroniska kommunikation, lika lite som man avlyssnar deras telefonsamtal eller öppnar privat post. Jag är också orolig för ändamålsglidning, liksom för att denna typ av system kan hackas och användas för helt andra syften, exempelvis av främmande makt. Det är också intressant att se hur tekniskt mycket väl insatta personer helt dömer ut möjligheten att få detta att fungera praktiskt. Man undrar ju lite hur mycket teknisk kunskap som finns hos de ansvariga i EU. Hur mycket har man analyserat de tekniska förslagen och har man samrått med teknisk expertis?«

Fasaden spricker. Men ändå envisas regeringen med att driva frågan vidare.

Relaterat:
• Chat Control is Pure Surveillance State »
• Be scanned – or get banned! »
• Signal president Meredith Whittaker criticizes EU attempts to tackle child abuse material »
• Chat control: Politicians, industry raise alarm over EU’s unprecedented messenger surveillance plans »

Tidigare poster:
• Riksdagen röstade ja till Chat Control 2 »
• Regeringens dubbelspel banar väg för Chat Control 2 »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Regeringens dubbelspel banar väg för Chat Control 2

av

I veckan som kommer kan EU:s ministerråd säga ja till Chat Control 2. Med stöd av den svenska regeringen.

På torsdagens möte i EU:s ministerråd meddelade Frankrike att man (under vissa förutsättningar) kan tänka sig att ge sitt stöd till det belgiska EU-ordförandeskapets senaste förslag om Chat Control 2.

Om det sker finns inte längre någon blockerande minoritet i ministerrådet. Då kan Chat Control 2 komma att godkännas genom ett beslut av tjänstemännen i COREPER II, den 19 juni. (Alternativt 20 eller 24 juni.)

Detta förlag innebär bland annat client-side-scanning. Det vill säga spionprogram eller funktioner i meddelande-apparna som kontrollerar innehållet i dina meddelanden – på din dator eller telefon – innan de krypteras och sänds iväg.

Förslaget innebär dessutom att den som inte »frivilligt« går med på att få innehållet i sina meddelanden scannat och analyserat kommer att hindras från att sända bilder, video eller att dela länkar.

Vi har tidigare rapporterat om den svenska regeringens ställningstagande. I detta kan man bland annat läsa:

»En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, till exempel genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Vilket som synes är i linje med vad belgarna nu föreslår.

En irriterande detalj är att regeringspartierna fiskade röster på att säga nej till Chat Control 2 i EU-valet (i vart fall M+L är emot Chat Control 2 i Europaparlamentet) – samtidigt som samma partier säger ja till förslaget (som regering) i EU:s ministerråd.

Innan rösterna i EU-valet ens är färdigräknade tycks sveket vara fullbordat.

Läs mer:
• Chat Control 2 kan kuppas igenom i EU:s ministerråd »
• Chat Control 2 – nytt kompromissförslag i ministerrådet »
• Proposed EU Chat Control law wants permission to scan your WhatsApp messages »

Relaterat:
• Den svenska regeringens ståndpunkt »
• Regeringens finter om Chatcontrol »
• Regeringen förespråkar mass­övervakning »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Chat Control 2 – nytt kompromissförslag i ministerrådet

av

Den som vill sända meddelanden med bilder eller video måste samtycka till granskning. Det är det senaste budet om Chat Control 2 från EU:s ministerråd.

Trots att man förhandlat i två år har EU:s ministerråd ännu inte kommit fram till någon gemensam ståndpunkt om EU-kommissionens förslag om att göra AI-granskning av innehållet i våra elektroniska meddelanden – Chat Control 2 – obligatorisk.

Inför ministerrådet den 13-14 juni har det belgiska ordförandeskapet presenterat ännu en skiss till ett förslag:

  • Röstsamtal och textmeddelanden undantas från Chat Control 2.
  • Skanning efter innehåll med övergrepp på barn skall begränsas till foton och video.
  • Krypterat innehåll skall inte omfattas av förslaget.
  • Man skall använda AI för att upptäcka nytt övergreppsmaterial samt försök till otillbörliga kontakter med minderåriga. (Hur nu det senare skall gå till om man undantar röst- och textmeddelanden.)
  • Om användare vill kunna sända bilder och video måste de lämna medgivande till att sådant innehåll skannas.

Något slutligt skriftligt förslag finns ännu inte, utan detta är baserat på en Powerpoint som lagts fram på ett möte på tjänstemannanivå.

Punkterna ovan väcker fler frågor än de ger svar på. Ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) kommenterar:

»[M]onitoring backdoors would need to be integrated into previously securely end-to-end encrypted messenger services, even though the Belgians claim that their proposed ‘upload moderation’ scheme differs from the much criticised ‘client-side scanning’.« (…)

»The leaked Belgian proposal means that the essence of the EU Commission’s extreme and unprecedented initial chat control proposal would be implemented unchanged. Using messenger services purely for texting is not an option in the 21st century. And removing excesses that aren’t being used in practice anyway is a sham.«

Medlemsstaterna är splittrade. Tyskland menar att detta inte går att ta ställning till utan ett skriftligt förslag. Frankrike är positivt. Irland, Danmark, Rumänien, Cypern och Bulgarien vill fortfarande ha skanning av textmeddelanden och röstsamtal. Spanien undrar hur detta är tänkt att fungera med Word- och PPT-dokument som ju kan ha inbäddade bilder. Estland kommer att återkomma med ett eget förslag. Nederländerna säger nej till AI-stödd efterforskning av tidigare okänt olagligt innehåll. Sverige tycks inte ha framfört någon åsikt.

Det belgiska ordförandeskapets förhoppning är att man skall få fram ett slutligt förslag, utan blockerande minoritet, till nästa möte med ministerrådet. Spontant känns det rätt osannolikt, men man kan aldrig veta. Det räcker med ett majoritetsbeslut.

Förr eller senare kommer ministerrådet fram till något, som i så stor utsträckning som möjligt lär ligga i närheten av EU-kommissionär Ylva Johanssons ursprungliga förslag.

Då blir det förhandlingar mellan rådet, parlamentet och kommissionen. Därför gäller det att välja ledamöter till Europaparlamentet som begriper frågan och som är uttalade motståndare till Chat Control 2. (Det utgående parlamentet har sagt nej till Chat Control 2 i dess centrala delar.)

I sammanhanget är det värt att notera att det redan idag sker en omfattande frivillig skanning av innehåll i meddelanden och postningar i jakt på olagligt innehåll med övergrepp på barn. (Vilket regleras i användarvillkoren och har Chat Control 1 som rättslig grund.) Detta ger fler flaggningar än polisen hinner utreda. Hos den svenska polisen finns redan idag en back log på 13.000 anmälningar. Det kanske är bättre att man börjar med att beta av dessa innan man stiftar nya lagar som bygger på ännu inte existerande AI-teknik.

Länkar:
• ‘Let yourself be monitored’: EU governments to agree on Chat Control with user “consent” »
• Belgien will Nutzer verpflichten, Chatkontrolle zuzustimmen »

EU-valet och internets framtid

av

Här är fyra frågor som borde vara aktuella i EU-valet: Chat Control 2, rätten till krypterad kommunikation, EU:s nya hat-förbud och ett nytt datalagringsdirektiv.

• Chat Control 2

EU-kommissionär Ylva Johanssons förslag om att låta AI granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden och konversationer – Chat Control 2 – står still.

Ministerrådet kan inte komma överens om någon gemensam kompromiss och Europaparlamentet har sagt nej till alla centrala delar i CC2.

Parlamentets beslut fattades i en unik bred enighet över partigrupperna, med hänvisning till att CC2 strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

På köpet hoppas parlamentet ha gjort sig av med en besvärlig fråga i EU-valrörelsen.

Inte desto mindre måste ett slutligt beslut om CC2 fattas under våren 2026, under nästa EU-mandatperiod. Och kommissionen och ministerrådet biter sig fortfarande fast vid det ursprungliga förslaget.

Socialdemokraterna tycks i huvudsak vara för CC2, även om de tillsammans med sin partigrupp i parlamentet står bakom parlamentets nej (tills vidare). Regeringspartierna är för CC2 i modifierad form, men står även de bakom Europaparlamentets nej.

Man kan ana en viss kognitiv dissonans. Det är uppenbart att man försöker vinna tid och ducka frågan om CC2 till efter EU-valrörelsen.

• »Going dark«

På initiativ av det tidigare svenska EU-ordförandeskapet har EU-kommissionen satt upp en ljusskygg »high level group« för att försöka bereda sig tillgång till totalsträckskrypterad (end-to-end-krypterad, E2EE) kommunikation.

(Från början var det en »high level expert group«, men ordet »expert« togs bort då expertgrupper enligt reglerna har större krav på öppenhet och transparens.)

Detta är en fråga där hela vår IT-säkerhet sätts på spel genom krav på bakdörrar till krypterad kommunikation. Här är både politiken och ordningsmakten pådrivande.

Denna ambition kolliderar dels med Europadomstolens beslut om att kryptering är en del av rätten till privat kommunikation, som är en grundläggande mänsklig rättighet. Dels mot EU-domstolens principiella beslut om att man får övervaka personer som misstänks för brott – men inte alla andra, hela tiden.

I sammanhanget kan noteras att det redan finns verktyg som hemlig dataavläsning för att övervaka personer som misstänks för brott. Vilket då sker med spionprogram på den misstänktes telefon och/eller dator.

Var Going Dark-projektet kommer att landa är oklart. Men det är uppenbart att Europaparlamentet har en viktig kontrolluppgift, så att projektet inte går bortom vad som kan accepteras i en demokratisk rättsstat och inom ramen för de mänskliga rättigheterna.

Europaparlamentet är rent av den enda institution som kan bedriva sådan tillsyn. Så det gäller att välja ledamöter som förstår och intresserar sig för frågan.

• EU:s nya hat-förbud

Under mandatperioden kommer EU att utöka katalogen över »EU-brott« med hat och hot. Andra exempel på EU-brott är terrorism och vapensmuggling.

För att göra detta måste EU:s institutioner komma fram till en definition av brottet och ett minimistraff. I en resolution som nyligen antogs ger Europaparlamentet kommissionen fria tyglar att definiera nästan vad som helst som hat. Detta kan bli helt tokigt.

M+KD+L+C+S+MP+V röstade för resolutionen. De bör avkrävas svar på vilka yttranden de vill förbjuda. Före valet.

Lagstiftningsprocessen kommer att äga rum under den kommande EU-mandatperioden.

• Datalagring

2014 upphävde EU-domstolen EU:s datalagringsdirektiv, för att det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Datalagring innebär lagring av metadata om allas telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner.

Det var i samband med detta beslut som EU-domstolen etablerade principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Många medlemsstater (däribland Sverige) har med olika krumbukter och trots EU-domstolens protester fortsatt sin datalagring ändå. Nyligen föreslog en svensk utredning att den skall utökas. (Vårt remissyttrande.)

Både EU-kommissionen och ministerrådet är inne på att det behövs ett nytt datalagringsdirektiv som rundar domstolens principbeslut. Även detta är en process som kommer att hanteras under den kommande mandatperioden.

Glöm inte fråga dina EU-kandidater vad de tycker i frågorna ovan.

Kräv svar om Chat Control 2 innan EU-valet

av

Flera partier talar med kluven tunga om Chat Control 2. Därför måste vi kräva tydliga besked innan EU-valet.

EU-valrörelsen är det naturliga tillfället för de politiska partierna att berätta hur de tänker förhålla sig till EU-kommissionens förslag om att låta AI granska innehållet i medborgarnas privata elektroniska meddelanden, Chat Control 2. Men det är tyst.

Frågan har kört fast i ministerrådet och Europaparlamentet har i en unik gruppöverskridande kompromiss sagt nej till CC2 i dess centrala delar.

Från de politiska partierna hänvisas i allmänna ordalag till parlamentets nej. Men det ger inget svar på frågan om vad som kommer att hända efter EU-valet. Det är bara ett bekvämt sätt att ducka jobbiga frågor i EU-valrörelsen.

Senast våren 2026 måste ett nytt beslut fattas. Det vill säga under nästa mandatperiod.

Hur Sverige kommer att rösta i EU:s ministerråd beslutas i samråd mellan regeringen och riksdagens EU-nämnd. Här bör man notera att regeringen (M+KD+L) i stort sett stöder EU-kommissionens förslag, med vissa justeringar. I riksdagen är även (S) positiva till CC2. (SD) försöker säga så lite som möjligt. (V) och (C) säger nej till CC2. (MP) har bytt åsikt flera gånger under processen.

I Europaparlamentet har alla partier ställt sig bakom dess gruppöverskridande nej till CC2. Dock finns oklarheter. I en enkät som genomförts av Tidningsutgivarna är (S) uttalat positiva till det ursprungliga förslaget – trots att man röstat nej i parlamentet. (KD) hävdar att de både står bakom CC2 och parlamentets principiella nej – vilket är två oförenliga positioner. (M+L+C+Mp+V) står bakom parlamentets nej, men ger inga indikationer om hur man kommer att hantera frågan framöver. (SD) säger ingenting i enkäten men har varit uttalade motståndare till CC2 i parlamentet.

Sara Skyttedal på Folklistan stöder Europaparlamentets nej. Hur resten av partiets kandidater ställer sig är oklart. Bland övriga småpartier som varken sitter i riksdagen eller Europaparlamentet säger Piratpartiet, Medborgerlig Samling och Partiet MoD tydligt nej till CC2.

Som synes finns det en skillnad mellan hur de etablerade partierna ställer sig på hemmaplan respektive i Bryssel. Vill man rösta mot CC2 bör man därför rösta på partier som tydligt säger nej både i riksdag/regering och i Europaparlamentet.

Notera också att det faktum att ett parti röstat för Europaparlamentets uppgörelse (nej till CC2) inte är någon garanti för hur de kommer att hantera frågan när den kommer upp till förnyad behandling efter valet. Och som synes ovan talar vissa med kluven tunga.

Därför är det dags att kräva besked – innan valet.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

När EU fruktar folket inskränks yttrandefriheten

av

EU vill upphöja näthat till ett federalt EU-brott, i klass med terrorism. Men man tänker inte berätta vad det är för yttranden man vill förbjuda. Inte före EU-valet. Samtidigt pumpas skattepengar in i organisationer som försöker tysta röster på internet som har avvikande åsikter.

Jag kan inte släppa det här med att EU-kommissionen – påhejad av Europaparlamentet – vill göra hat och hot till EU-brott av samma dignitet som terrorism och vapensmuggling.

Hat är en känsla. Hot är en handling.

Vad gäller olaga hot har vi redan den lagstiftning som krävs. Så vi släpper den bollen just nu och fokuserar på hat.

Existerande EU-lagstiftning kräver redan kriminalisering av hatpropaganda och hatbrott på grund av ras, hudfärg, religion, härkomst, nationellt eller etniskt ursprung.

Hatpropaganda på grund av ovanstående skäl är sedan tidigare kriminaliserad i alla medlemsstater. I de flesta länder gäller detta även missaktning baserad på kön och sexuell läggning.

Även här finns alltså redan den lagstiftning som krävs. Så vad är det man är ute efter?

Europaparlamentets senaste resolution i ämnet är vag. Parlamentet säger att vad som i sammanhanget skall anses utgöra hat ”must not be limited only to certain grounds or motivations”. Man efterlyser även en ”holistisk respons” och en ”multidimensionell approach”.

Ett mycket brett mandat med andra ord. Det är lätt att misstänka att man vill kriminalisera oönskade och konträra yttranden. Sådant ser man ju allt oftare nu för tiden.

I veckan friade den tyska konstitutionsdomstolen i Karlsruhe en högprofilerad Youtuber som anmälts för en tweet, i vilken han kritiserade att den tyska regeringen sänder hundratals miljoner av skattebetalarnas pengar till talibanerna i Afghanistan.

Anmälare var den tyska regeringens minister för ekonomiskt samarbete och utveckling. Den regering vars inrikesminister nyligen deklarerade att den som hånar staten kommer att få med den starka staten att göra.

Chefen för den tyska inrikes säkerhetstjänsten säger att medborgarnas tal- och tankemönster börjar bli problematiska. Vilket av historiska skäl väckt en del reaktioner. Det var så det lät i Östtyskland under det kommunistiska förtrycket.

I Skottland har en långtgående åsiktslagstiftning väckt uppmärksamhet den senaste tiden. Den har lett till en anstormning av anmälningar av yttranden som folk stör sig på, i en sådan volym att polisen flaggat för att det kommer att gå ut över dess övriga verksamhet.

Australiens regering vill att inlägg på sociala media som den ogillar skall censureras i hela världen. Om alla länder som vill censurera internet kan tillämpa global censur kommer det inte att bli mer än kattvideos kvar.

I alla EU-länder finns gott om politiker och byråkrater som ogillar när folk ifrågasätter, lägger sig i och käftar emot.

Debattörer som fått slut på logiska argument stämplar gärna fullt relevant kritik som näthat och kräver censur.

Ett ständigt samtalsämne bland politiska makthavare i Bryssel är hur man skall kunna begränsa oönskade men icke olagliga yttranden på nätet. Detta sker delvis genom påtryckningar (utanför den demokratiska processen) mot de stora nätplattformarna.

EU sänder även skattepengar till organisationer som The European Digital Media Observatory som skall samordna faktakontrollen på nätet. Så att folk skriver rätt.

EU är också med och finansierar the Global Disinformation Index – vars affärsidé är att svartlista webplatser som tycker fel, så att annonsörer kan undvika dem. Dess definition av desinformation är »adversarial narratives«, vilket väl närmast kan översättas med konträra narrativ. Det vill säga avvikande åsikter.

Med the Digital Services Act gav EU sig självt den lagliga rätten att censurera internet. Plus statligt godkända nätcensorer. Och en möjlighet att i princip stänga av internet om det skulle knipa.

Och nu vill man alltså upphöja hat till ett EU-brott – utan att berätta exakt vad det är man vill förbjuda. I vart fall inte före EU-valet.

Det finns skäl att fundera över om vi verkligen vill att länder som Frankrike, Tyskland och Ungern skall ges makt över den svenska yttrande- och tryckfriheten – som i flera avseenden är världsunik.

Vad kan möjligen gå fel?

• Läs även: EU vill jämställa ”näthat” med terrorism »

Nu står striden om det fria ordet i EU

av

Konspirationsteori, slump eller något annat? Olika lagar från EU som klubbats eller är på gång utgör sammantaget ett tydligt hot mot yttrandefriheten på nätet.

Ibland är helheten större än delarna. Så är till exempel fallet med EU:s lagstiftning vad gäller internets frihet, övervakning och yttrandefrihet. Så här:

Med EU:s nya Digital Services Act (DSA) etablerar man en laglig grund och verktygen för att avlägsna innehåll på nätet.

DSA:s så kallade Trusted Flaggers (betrodda anmälare) blir statligt godkända nätcensorer, med en direktlina till sociala media för att rekommendera vilket innehåll som bör plockas bort.

Myndigheter i ett EU-land kan beordra borttagning av innehåll på servrar i en annan medlemsstat, även om innehållet i fråga inte är olagligt i den senare.

Med Chat Control 2 (CC2) vill EU-kommissionen och EU:s ministerråd låta AI granska innehållet i alla våra elektroniska meddelanden, konversationer på nätet och de bilder och filer vi sänder till varandra.

Vilket nästan alla andra anser står i strid med vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Till och med kommissionens och rådets respektive egna rättstjänst säger nej till förslaget. Kommissionen själv medger att CC2 kränker rätten till privat korrespondens. Samt yttrandefriheten, persondataskyddet och informationsfriheten. Men att den inte bryr sig.

Lägg till detta att EU nu vill göra hat och hot till ett EU-brott, i klass med terrorism och vapensmuggling. Detta utan att berätta vilka yttranden det är man vill göra olagliga. I vart fall får vi inte veta innan sommarens EU-val.

Således har vi här en laglig grund för att censurera internet (DSA), verktyget för att upptäcka otillåtna konversationer (CC2) – samt en kommande, ospecificerad inskränkning av yttrandefriheten.

Konspiration, slump eller något annat – dessa tre pusselbitar passar oroväckande bra ihop.

Även om CC2 skulle falla ger DSA och den nya lagstiftningen om hat och hot EU mycket långtgående möjligheter att censurera oönskade yttranden och innehåll på nätet.

Striden om det fria ordet i EU – på och utanför nätet – avgörs under den kommande mandatperioden, efter sommarens EU-val.

Hur mycket övervakning tål den svenska demokratiska rättsstaten?

av

Övervakningsstaten expanderar snabbt mot en punkt där den blir ett demokratiskt problem. Och regeringen ökar takten.

Det går alltid att finna skäl för mer övervakning. Frågan är dock hur omfattande övervakningsstaten kan bli innan våra medborgerliga rättigheter och vår demokratiska rättsstat hotas.

Det är också värt att komma ihåg att övervakning inte bara handlar om gängkriminalitet, terrorism och andra hot mot vårt samhälle. Storebrorsstaten kan – och kommer – även att drabba vanligt, hederligt folk.

Redan innan Tidö-regeringen var användningen av hemliga tvångsmedel omfattande i Sverige. Men de senaste åren har tempot i lagstiftningsarbetet ökat markant. Här är några exempel på beslut som redan fattats eller är på gång:

• Utökad möjlighet att använda hemliga tvångsmedel

Utvidgning av syfte och metod för en redan omfattande polisiär användning av avlyssning och övervakning.

Man utreder även frågan om ökad användning av hemliga tvångsmedel mot barn och unga.

• Preventiva tvångsmedel

Detta är lagstiftning som tillåter övervakning utan konkret misstanke om brott. Vilket i sig är ett brott mot rättsstatens grundläggande principer.

Nyckelordet i sammanhanget är »konkret«. Regeringen kommer undan med att det ändå i någon mening kan finnas en misstanke om pågående eller framtida brottslig verksamhet.

Med detta balanserar man verkligen på gränsen för vad som är acceptabelt med hänvisning till vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv.

Människor som inte misstänks för brott skall inte övervakas.

• Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel

Regeringen har just presenterat en utökning av lagen ovan till att även omfatta mindre allvarlig brottslighet. Tröskeln sätts vid brott som kan antas ge minst tre månaders fängelse.

Idag leder endast tre av tio fall av övervakning till åtal. Vilket antyder att problemet mer handlar om övervakningens kvalitet än dess kvantitet. Här är risken uppenbar att fler oskyldiga kommer att drabbas.

• Lagen om hemlig dataavläsning blir permanent

Hemlig dataavläsning handlar om att installera spionprogram i telefoner, datorer m.m. Enheten kan då användas för avlyssning och kontroll av allt som sker och finns på densamma.

Ett allvarligt problem är att användning av sådana spionprogram bygger på säkerhetsbrister i den programvara, de operativsystem och den IT-infrastruktur som vi alla använder.

För att hemlig dataavläsning skall kunna ske måste dessa säkerhetshål lämnas öppna (istället för att rapporteras in och åtgärdas). Detta öppnar även dörren för nätbedragare, hackare, främmande makt med flera. På så sätt blir vi alla mer sårbara online.

Dessutom lider hemlig dataavläsning av problemet att även oskyldiga människor i den övervakades omgivning kommer att drabbas.

• Mer kameraövervakning

Regeringen vill höja målet för antalet bevakningskameror från 1.600 till 2.400. Dessutom vill man göra det enklare för kommuner och regioner att använda kameraövervakning.

Samtidigt utreds ökad användning av biometri, vilket i detta sammanhang innebär automatiserad AI-stödd ansiktsigenkänning i realtid. Detsamma gäller ökad användning av automatisk avläsning av registreringsskyltar och direktåtkomst till trafikkameror.

• Utökad datalagring

En utredning föreslår att lagringen av metadata om alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m. skall utökas till att även omfatta meddelandetjänster online.

Detta gäller även sådana meddelandetjänster som använder totalsträckskryptering (E2EE). Vilket i så fall kräver ett förbud mot end-to-end-encrytion eller spionprogram i apparna eller på telefonen / datorn (som med hemlig dataavläsning ovan).

Här skall påpekas att EU-domstolen redan 2014 upphävde EU:s datalagringsdirektiv med hänvisning till att det strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv.

Enkelt uttryckt fastslog domstolen principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Trots detta fortsätter datalagringen i Sverige och många andra medlemsstater. Vilket EU-kommissionen inte visat några tecken på att ta tag i.

Och så här fortsätter det…

Existerande övervakning utökas ständigt vad gäller syfte och metod. Och nya former av övervakning tillkommer. Vilket står i konflikt med vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Syftet med våra grundläggande mänskliga fri- och rättigheter är att skydda individen mot överheten. Därför skall de inte kompromissas bort eller kringgås.

Det finns inga tecken på att någon tänker stanna upp för att skaffa sig en helhetsbild av den svenska övervakningsstaten. Politikerna är inte ens intresserade av att utvärdera om den övervakning vi redan har är ändamålsenlig och fyller sitt syfte.

Därtill kan man lägga andra förslag som inte direkt handlar om övervakning men som ändå är högst problematiska i en demokratisk rättsstat. Till exempel anonyma vittnen.

Allt detta är sådant som kan användas av en framtida auktoritär regim för att kontrollera och förtrycka folket. Flera regeringar i EU har redan blivit påkomna med att ha planterat spionprogram i oppositionens och journalisters telefoner.

Det behövs inte ens ont uppsåt. Det räcker med dumhet, inkompetens, girighet, missriktad välvilja eller en dålig dag på jobbet för att olika övervakningsverktyg skall kunna användas på ett sätt som är förödande för den enskilde.

Naturligtvis krävs krafttag mot kriminella som kränker andras frihet, säkerhet och egendom. Men det måste gå att göra utan att upphäva de principer som är grundpelare för vår demokratiska rättsstat.

Chat Control 2: Ministerrådet trampar vatten

av

I sitt försök att driva igenom EU-kommissionens förslag om obligatorisk granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden – Chat Control 2 – har ministerrådets belgiska ordförandeskap bara skapat mer förvirring.

Bland annat vill man att meddelande-operatörerna på något magiskt sätt skall sålla ut misstänkta användare och misstänkta meddelanden – utan att själva känna till eller registrera desamma. Detta skall sedan användas för en riskbedömning som kan ligga till grund för ytterligare kontroll.

Hur detta är tänkt att gå till är oklart. Det enda ordförandeskapet har att säga är att lösningen skall vara teknikneutral och framtidssäker.

Ministerrådets rättstjänst konstaterar att detta ändå inte löser problemet med att man måste skanna alla meddelanden i ruta ett. Vilket strider mot rätten till privatliv och privat kommunikation.

Man vill även kontrollera totalsträckskrypterade (E2EE) meddelanden. Det är även här oklart hur.

Ett förslag är ”bakdörrar”, vilka skulle göra all krypterad kommunikation osäker. Ett annat förslag är ”client side scanning” med vilket spionprogram installeras i meddelande-apparna eller direkt i användarnas telefoner – för att läsa meddelanden innan de krypterats och sänts respektive efter att de tagits emot och av-krypterats. I ministerrådet finns såväl anhängare som starka motståndare till en sådan lösning.

Den svenska regeringen välkomnar ordförandeskapets förslag, men fruktar att det kan komma att leda till en stor administrativ börda för operatörerna.

Det belgiska ordförandeskapets taktik tycks dels vara att hålla kommissionens ursprungliga förslag levande – dels att hitta en kompromiss som inte samlar en blockerande minoritet i rådet. Detta även om ett sådant förslag blir obegripligt och/eller oförenligt med grundläggande mänskliga rättigheter.

• Länk: EU-Staaten weiter uneins über Chatkontrolle »

Detta är Chat Control 2: EU-kommissionen vill att dagens frivilliga skanning av användares elektroniska meddelanden skall bli obligatorisk. Detta gäller även totalsträckskrypterade (E2EE) meddelanden. AI skall granska vad som skrivs, sägs samt bilder, videos och bifogade filer för att utreda om du sprider material med övergrepp på barn eller har otillbörlig kontakt med minderåriga. En 17-årsgräns skall införas för meddelande-appar. Europaparlamentet, ministerrådets och EU-kommissionens rättstjänst säger nej till förslaget, då det bryter mot rätten till privatliv och privat korrespondens (som är en grundläggande mänsklig rättighet).

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Chat Control: Det är totalsträckskryptering Ylva Johansson vill komma åt

av

Chat Control 2 har kört fast. Men EU:s ministerråd och EU-kommissionär Ylva Johansson vill inte ge upp tanken på att komma åt totalsträckskrypterade (E2EE) meddelanden.

I början av veckan höll EU:s inrikes- och justitieministrar möte i Bryssel. En av punkterna på ministerrådets agenda var Chat Control. (Video »)

Chat Control 1 (frivillig skanning av innehållet i medborgarnas meddelanden) förlängs, då Chat Control 2 (obligatorisk skanning samt AI-analys) kört fast i Europaparlamentet.

Det belgiska ordförandeskapet meddelade att man ändå har ambitionen att få till stånd ett beslut i ministerrådet om CC2 innan sommaren (då Ungern tar över ordförandeklubban).

Som vi rapporterade förra veckan fortsätter diskussionen och det belgiska ordförandeskapet har skickat upp några olika testballonger.

Bland annat vill man ha medlemsstaternas feedback på ett nytt sätt att göra riskbedömningar för olika meddelandetjänster (m.m.). Syftet med detta tycks vara att inte släppa frågan om tillgång till totalsträckskrypterade / end-to-end-krypterade (E2EE) meddelanden:

»Do you agree to include high-risk services using E2EE in the scope of standard detection orders, under the condition that a detection order should not create any obligation that would require a provider to create access to end-to-end encrypted data and that the technologies used for detection are vetted with regard to their effectiveness, their impact on fundamental rights and risks to cyber security?«

Vilket känns som en konstig fråga. Så här, ungefär: Skall CC2 omfatta E2EE under förutsättning att man inte kan tvinga operatörerna att bereda sig tillgång till E2E-krypterade meddelanden?

Det hela känns genomskinligt. Till att börja med är detta en uppenbar fint för att bryta ner en eventuell blockerande minoritet i ministerrådet. Att mjuka upp en text för att få igenom den och därefter strama upp den igen är ett klassiskt knep i EU:s maktspel.

Vidare handlar det om att vissa medlemsstater väldigt gärna vill komma åt E2E-krypterade meddelanden. Lyssnar man till vad inrikeskommisionär Ylva Johansson hade att säga på ministerådsmötet är det uppenbart att detta är synkat med EU-kommissionen (och Europol).

Enligt Johansson är E2EE nu det stora nya hotet mot barnen. (Nyss var det Darknet.)

Det är i sammanhanget väl känt att kommissionen och dess »högnivågrupp« arbetar intensivt med frågan om hur myndigheterna skall kunna bereda sig tillgång till E2E-krypterade meddelanden. Uppenbarligen hoppas man fortfarande att CC2 skall vara verktyget som gör detta möjligt.

Motståndet utgörs främst av Europaparlamentet som satt ner foten och sagt nej till så gott som allt av substans i CC2. Nu gäller det att det nya Europaparlament som väljs i sommar håller fast vid detta. Så länge parlamentet har tydliga röda linjer blir det svårt att finna en kompromiss i trilogförhandlingar med ministerrådet och kommissionen.

Dessutom har Europadomstolen slagit fast att rätten till E2EE är en mänsklig rättighet. Och Tyskland vill göra rätten till E2EE obligatorisk.

Dramat fortsätter. Men än så länge står CC2 och stampar på samma fläck, även om ministerrådet försöker trixa. Vi håller ett öga på detta, men just nu finns det ingen anledning till panik. Sannolikt kommer frågan att rinna över till nästa mandatperiod, efter sommarens EU-val.

Nästa möte med EU:s inrikes- och justitieministrar (RIF-rådet) hålls i Luxemburg den 13-14 juni. Om man inte gör någon fuling (som att fatta beslut om CC2 som en A-punkt* på något annat ministerrådsmöte) lär inga formella beslut fattas innan dess. Dock kommer frågan säkert att knådas bland tjänstemännen i Coreper.

(*En A-punkt är när tjänstemännen i Coreper förbereder ett ärende som sedan klubbas utan debatt på ett ministerrådsmöte utan debatt. Och då behöver det inte nödvändigtvis vara det relevanta ministerrådet. Till exempel smusslades IPRED-lagen igenom i tysthet på ett möte med rådet för fiskerifrågor.)

Relaterat:
• EU:s ministerråd ger Chat Control 2 konstgjord andning »
• Chatkontrolle: Der Rat will es nochmal versuchen »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli