Senaste bloggposten, nu som pod. Youtube » | Soundcloud »
Spaning
Vi skådar in i framtiden.
EU, rätten till privatliv och yttrandefriheten
Sommarens EU-val kommer att vara viktigt för våra mänskliga rättigheter online. Speciellt rätten till privatliv och yttrandefriheten.
EU-politiken lär bli extra intressant nästa mandatperiod, 2024-29.
Lagstiftning i EU initieras av EU-kommissionen. Det sker som regel i så god till att ministerrådet och Europaparlamentet skall hinna klubba de nya direktiven och förordningarna innan mandatperiodens slut.
Efter EU-valet nästa sommar börjar sedan allt om på nytt – med nya lagar som bygger vidare på de gamla i något slags ständig expansion.
Mandatperiod efter mandatperiod har politiken ökat sin makt över internet, nu senast med sin Digital Services Act, DSA (Förordningen om digitala tjänster.)
Denna utveckling kommer att fortsätta under nästa legislatur.
Inte sällan står sådana förslag i strid med de grundläggande mänskliga rättigheterna. Framförallt är det två av dessa rättigheter som är viktiga vad gäller internet.
1: Rätten till privatliv och privat korrespondens
EU:s rättighetsstadga och Europadeklarationen om de mänskliga rättigheterna säger…
»Var och en har rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer.«
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna har en snarlik formulering…
»Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens…«
Hur viktig och laddad denna princip är såg vi under de senaste årens strid om Chat Control 2 – som var tänkt att leda till svepande granskning av medborgarnas elektroniska meddelanden, utan misstanke om brott.
Det var denna grundläggande mänskliga rättighet som slutligen tvingade de folkvalda i Europaparlamentet att i praktiken döda förslaget. All uppmärksamhet gjorde att den inte gick att runda.
Men tro inte annat än att Chat Control kommer att komma tillbaka i ny tappning under nästa mandatperiod.
Att försvara medborgarnas rätt till privatliv är en ständigt pågående dragkamp i EU.
Den rimliga principen är: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.
2: Yttrandefriheten
EU:s rättighetsstadga och Europarådet formulerar denna mänskliga rättighet så här…
»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«
FN säger samma sak fast åter med vissa smärre språkliga skillnader.
Här kan det komma att blåsa upp till storm under nästa EU-mandatperiod.
EU:s nya Digital Services Act öppnar för inskränkningar i yttrandefriheten. Och det saknas inte krafter som vill begränsa det fria ordet.
EU:s politiker försöker ständigt finna sätt att komma åt yttranden på nätet som de ogillar, men som inte är olagliga.
DSA:s nya statligt godkända nätcensorer (trusted flaggers / betrodda anmälare) balanserar farligt nära den röda linjen. De kommer att få en direktlina till sociala media för att rekommendera vilket innehåll som skall plockas bort.
Ett annat problem är DSA:s möjlighet för myndigheter i ett land att beordra nedtagning av innehåll på servrar i ett annat land – även om innehållet inte är olagligt i det senare landet.
Ovanstående är bara två exempel på hur DSA rimmar illa med yttrandefriheten som den formulerats i de olika fördragen om mänskliga rättigheter.
Detta är viktigt när EU-kommissionen och medlemsstarterna försöker utnyttja de verktyg för att begränsa det fria ordet som DSA ger.
Här måste Europaparlamentet vara en vakthund som ser till att yttrandefrihetens princip upprätthålls.
Sedan kommer helt nya förslag som hotar ett fritt och öppet internet. Det är en ständigt pågående process. Till exempel lär frågan om krypterad kommunikation bli het.
Slaget om mänskliga rättigheter online kommer att stå under den tionde EU-legislaturen – med fokus på rätten till privatliv och yttrandefriheten.
Going dark – EU:s krig mot krypterad kommunikation
Den svenska regeringen öppnade Pandoras ask. Nu planerar EU kriget mot kryptering och ny datalagring i en hemlig grupp bakom stängda dörrar.
För snart ett år sedan höll EU:s justitie- och inrikesministrar ett informellt möte i det då nytillträdda ordförandelandet Sverige. Efter lunch torsdagen den 26 januari var det dags att ge sig i kast med den svenska regeringens arbetsdokument »Going dark«.
Inledningen beskriver allehanda brottslig verksamhet som är kopplad till nätet och vilka problem detta medför för de rättsvårdande myndigheterna. Speciellt då krypterad kommunikation. Fast med betydande demokratiska brasklappar:
»In the view of the Presidency, it is therefore time to discuss ways and means to uphold the rule of law in the digital era, while preserving security, protecting privacy and fundamental rights, and also increasing European competitiveness. Effective law enforcement, acting in full compliance with democratic values, is a prerequisite for protecting the fundamental rights of our citizens, including the right to the protection of personal data, respect for private and family life, and freedom of expression.
In light of this, the Presidency wishes to initiate a holistic discussion, rooted in fundamental rights and also legal and technical realities, on access to data for law enforcement and judicial purposes. This discussion should seek to reconcile the protection of the right to a private life and personal data with the need for secure online environments and digital services to ensure the protection of victims of crime and keep our citizens and societies safe.«
Vilket faktiskt låter relativt balanserat. Problemet är att när man väl öppnat lådan kommer även de mindre balanserade, de dåliga och de direkt farliga förslagen. Så är det i princip alltid i EU – hur vackert man än uttrycker sig i ruta ett. The cat is out of the bag.
Dokumentet fortsätter att problematisera kring frågan med krypterad kommunikation och uppmanar till diskussion med alla inblandade intressenter. Allt är mycket allmänt hållet.
Det hela landade i att man skulle tillsätta en »High-Level Expert Group«. Därmed hamnade det hela under EU-kommissionen och inrikeskommissionär Ylva Johansson.
Gruppens syfte är att formulera en »strategisk vision för framtiden« och att föreslå hur man kan utöka och förbättra myndigheternas tillgång till data. (I sammanhanget kan nämnas att Europol nyligen fick rätt att bereda sig tillgång till data hos privata aktörer.)
Snabbt ändrades namnet från »High-Level Expert Group« till »High-Level Group«. För expertgrupper gäller nämligen högre krav på öppenhet och allsidighet, vilket man kanske tyckte var olämpligt i detta fall.
Under det svenska ordförandeskapets sista dagar, i juni 2023 höll denna grupp sitt första möte. Någon diskussion med alla inblandade intressenter var det inte längre fråga om. Men den kallar sig fortfarande en »collaborative and inclusive platform« på sin hemsida.
Enligt regelverket kan gruppen bjuda in representanter från en privata sektorn, akademien, NGOer, advokater och dataskyddsexperter vid enstaka tillfällen. Inga sådana finns dock representerade i gruppen.
Efter att detta uppmärksammats har man dock lovat att bjuda in representanter för civilsamhället till ett möte, efter årsskiftet.
Den europeiska dataskyddsmyndigheten EDPS och en representant för Europaparlamentets människorättsutkott LIBE kan – men måste inte – erbjudas observatörsstatus.
Så vilka sitter då i denna högnivågrupp? Svaret är att det får vi inte veta. Det går visserligen att begära ut en deltagarlista – men bara med alla namn maskade.
Här formas framtidens övervakning, bakom stängda dörrar. På sina möten har gruppen bland annat diskuterat client-side-scanning (på din telefon), tillgång till data hos operatörerna, tillgång till data i transit, statstrojaner och hur man skall komma runt EU-domstolens förbud mot generell datalagring.
Detta är inte riktigt den bild den svenska regeringen målade upp i sin skrivelse i januari:
»The Presidency aims to enable and promote such discussions. They should involve all relevant stakeholders, with the objective of identifying and presenting common solutions to better ensure access to data, electronic evidence and information for law enforcement and judicial purposes, while upholding the protection of fundamental rights and the security of electronic communications.«
Man upphör aldrig att förvånas över den svenska naiviteten i EU-sammanhang.
Djuplänkar i texten, huvudlänk här:
• Netzpolitik: Hinter verschlossenen Türen »
Blogcast: Justitieministern balanserar på slak lina
Chatcontrol: Än är segern inte vunnen
Även om Europaparlamentet sågat Chat Control 2 är frågan inte avgjord. Ministerrådet kan fortfarande ”rädda” EU-kommissionär Ylva Johanssons förslag om massövervakning av medborgarnas elektroniska meddelanden.
Nu har Europaparlamentet officiellt tagit ställning mot i princip allt som är dåligt i EU-kommissionens förslag till Chat Control 2.
Detta får ses som en seger för det motstånd som fokuserat på de grundläggande mänskliga rättigheterna. Sådant tvingar ibland politikerna att vakna upp och höja blicken.
Men detta får inte leda till att motståndet mot Chatcontrol avtar. Allt kan fortfarande gå galet. Nu riktas allt ljus mot EU:s ministerråd och dess möte den 4-5 december. (Samt riksdagens EU-nämnd den 1 december.)
EU-kommissionär Ylva Johansson tycks visserligen öppna för en förlängning av Chat Control 1 (frivillig skanning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden) om det inte går att driva igenom Chat Control 2 (obligatorisk skanning).
Men ministerrådet kan fortfarande hålla Chat Control 2 på banan. Skulle rådet ställa sig bakom det ursprungliga förslaget eller någon variant av detta – då går frågan till trilog-förhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet. Sådana sker bakom stängda dörrar och kan landa lite hur som helst.
I ministerrådet finns länder som är för kommissionens förslag, länder som säger nej och länder som vill ha en kompromiss. Det spanska ordförandeskapet vill helst gå längre än kommissionen, men tycks ha insett att det är att gapa över för mycket.
Det finns alltså (minst) tre olika linjer i rådet, vilket kan göra det svårt att få till ett beslut.
Bland andra Tyskland, Österrike, Nederländerna och Finland säger nej. Sveriges regering driver en egen kompromiss som är nästan, men inte riktigt lika dålig som det ursprungliga förslaget.
Ett wild card är Polen, som fram tills nu sagt nej till Chat Control 2. Dock är det oklart vad den nya polska regeringen tycker. Skulle Polen byta fot från ett nej till ett ja blir det betydligt svårare att få till en eventuell blockerande minoritet i ministerrådet.
Dessutom har Europaparlamentets nej till förslagets centrala delar ändrat spelplanen. Att få igenom Chat Control 2 i sin ursprungliga form är nu i princip omöjligt.
Att rådet skulle gå på parlamentets linje är också osannolikt, eftersom många medlemsstater välkomnar Chatcontrol som ett sätt att bygga ut övervakningsstaten.
Om frågan drar ut på tiden i rådet går den vid årsskiftet över till nästa ordförandeland, Belgien. Det innebär i så fall också att frågan kan dras in i vårens EU-valrörelse, vilket många vill undvika.
En möjlighet är att rådet väljer att sända tillbaka Chat Control 2 till kommissionen för att omarbetas. Men även då kan frågan bli het i EU-valet.
Man kan också tänka sig att kommissionen själv inser att förslaget saknar nödvändigt stöd och därför drar tillbaka det. Det vore dock en allvarlig prestigeförlust – samtidigt som det öppnar för att frågan kan komma tillbaka i en eller annan form under nästa mandatperiod.
Vad som händer nu är en öppen fråga. Därför gäller det att hålla motståndet mot Chat Control 2 vid liv.
Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »
• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »
Följ oss även på Twitter: @femtejuli
QWAC – fortsatt förvirring om statliga web-certifikat
EU-institutionernas trilogförhandlingar om EU:s Digital Identity Framework (eIDAS) är klara. Men vad gäller att tvinga din web-läsare att godkänna statligt utfärdade certifikat (QWACs) utanför HTTPS certifikatsystem är förvirringen fortfarande stor.
Den 28 november röstar Europaparlamentets industriutskott (ITRE) om trilogförhandlingarnas kompromiss om EU:s Digital Identity Framework (eIDAS).
Problemet är att dokumenten fortfarande inte är allmänt tillgängliga samtidigt som det är högst oklart om beslutsfattarna begriper vad de sysslar med.
Detta är snårigt och tekniskt komplicerat. Själv är jag inte tekniker utan sysslar mest med den politiska sidan kring frågor som rör ett fritt och öppet internet. Så jag kan ha fel. Men å andra sidan tycks även de tekniska experterna sväva i ovisshet.
Vad det handlar om är ett förslag om att din webb-läsare kanske måste acceptera certifikat som staten säger åt den att acceptera – utanför HTTPS certifikatsystem (artikel 45). Facktermen är QWAC.
Vilket i så fall kan öppna dörren för ännu mer övervakning samtidigt som säkerheten online kan äventyras.
EFF kommenterade saken i ett tidigt skede:
»The amendment would require browsers to trust third parties designated by the government, without necessary security assurances. But trusting a third party that turns out to be insecure or careless could mean compromising user privacy, leaking personal or financial information, being targeted by malware, or having one’s web traffic snooped on.«
Nu varnar Mozilla för att EP ITRE är på väg att klubba resultet av trilogen om eIDAS utan att dokumenten är tillgängliga för granskning:
»We understand that although no changes have been made to Article 45, there were last-minute changes to the accompanying Recital 32. However, the EU has still not published the agreed legal text. There are now less than 13 days until the vote and the cyber security community, civil society and the public are still unable to read the proposed regulation, let alone scrutinize its impacts.«
Från EU-kommissionens sida menar man att allt är en missuppfattning. Cirkulera, här finns inget att se. Vilket vi dock lärt oss inte är någon garanti för att det blir rätt eller för att beslutsfattarna begriper vad de beslutar om.
IT-säkerhetsspecialisten Karl Emil Nikka säger:
»Det vansinniga här är att vi tvingas spekulera om vad QWAC i själva verket är. Den här processen, där politiker lägger fram tekniska förslag utan att ens konkretisera vad de föreslår, är vansinnig.«
Förvirringen om vad man håller på att besluta om är med andra ord stor.
Här kan du läsa Mozillas varning:
• 13 days before the first eIDAS vote, still no public text »
Lobbygruppen European Signature Dialog håller inte med:
• Mozilla website pushes serious eIDAS misinformation to political decision makers and public »
• ESD Experts Support Trilogue Compromise and Emphasize Necessity for Highest Security of the Internet »
Och här är EU-kommissionens input:
• CEF eSignature pilot on ntQWACs »
• European digital identity: Council and Parliament reach a provisional agreement on eID »
Vad som verkligen gäller går över min horisont. Men dokumenten ovan kan kanske vara till nytta för dem som har den tekniska kompetensen. Fyll gärna på med input i kommentarsfältet.
Slutligen, här är våra tidigare bloggposter i ämnet – som innehåller massor av länkade referenser:
• Nu tar EU kontrollen över din web-läsare »
• EU:s eID nu ett steg närmare – och EU-certifikat »
I EU:s lagstiftningsprocess kan ingen höra dig skrika
Först fattar man beslut, sedan diskuterar man och därefter tar man reda på fakta.
EU:s lagstiftningsprocess är snårig, grumlig och ibland förvånansvärt snabb. Medborgare, media, nät- och medborgarrättsaktivister m.fl. har svårt att hänga med i svängarna.
Dessutom är beslutsunderlagen som regel mycket omfattande, snustorra, tråkiga och med ett EU-lingo som de flesta inte behärskar.
Dokument dyker ibland inte upp förrän i sista minuten, när det i princip är för sent att ändra på något eller att protestera. Om de alls går att hitta.
Ibland kan placeringen av ett kommatecken göra stor skillnad. Djävulen sitter i detaljerna.
När ett ärende går till slutbehandling i Europaparlamentets utskott finns det ofta tusentals ändringsförslag. Ibland presenteras handlingarna i sista minuten och ofta saknas översättningar.
I ministerrådet är beslutsprocessen än mer grumlig. Som regel sker den bakom stängda dörrar och är förberedd av medlemsstaternas tjänstemän i COREPER, vilket leder till att många beslut fattas helt utan debatt i rådet (s.k. A-punkter).
(Trivia: När fildelarlagen IPRED klubbades i ministerrådet smusslades den genom som en A-punkt i rådet för jordbruks- och fiskerifrågor (!). Ingen hann reagera innan det var för sent.)
När parlamentet och rådet fastställt sina positioner går man in i förhandlingar tillsammans med EU-kommissionen – så kallade triloger. De sker bakom stängda dörrar, leder som regel till dåliga kompromisser och brukar sedan accepteras av parlament och råd för att det nog blir enklast så.
Dessutom är det nästan ingen som läser dokumenten. Samtidigt är den svenska medierapporteringen om de löpande frågorna i EU i princip obefintlig.
Då blir det som det blir. Medborgarna ställs inför fullbordat faktum. Och inte bara medborgarna. Till exempel den svenska riksdagen svävar ofta i okunskap och hålls ovetande genom intetsägande eller direkt missvisande regeringspromemorior.
Halvt på skämt brukar det heta att först beslutar EU om något, sedan diskuterar man frågan och först därefter tar man reda på fakta.
Vilket är problematiskt – speciellt då i princip all ny lagstiftning som rör internet kommer från EU.
Chatcontrol – vad händer efter Europaparlamentets nej?
Lika oväntat som glädjande säger Europaparlamentet nej till de centrala delarna i Chat Control 2. Men nu återstår ministerrådet, som än så länge håller fast vid EU-kommissionens förslag. Sedan följer förhandlingar.
I unik enighet över grupp- och partigränser säger Europaparlamentet nej till i princip allt som är dåligt i EU-kommissionens förslag till ny massövervakning – Chat Control 2.
Parlamentets position är nu att skanning skall begränsas till individer eller grupper som misstänks för sexuella övergrepp mot barn – ”targeted scanning, not blanket”.
Det vill säga att man spanar mot folk som misstänks för brott – inte mot alla andra, hela tiden. Som EU-domstolen vill att det skall vara.
När misstanke föreligger kommer man att söka efter känt och tidigare okänt övergreppsmaterial. (Hur det senare är tänkt att gå till är dock oklart.)
Men man kommer inte att skanna innehållet (text och IP-samtal) i de övervakades konversationer i syfte att upptäcka grooming. (I vart fall inte innan det finns tillförlitlig teknik för sådan analys.)
Skanning skall endast ske på meddelandetjänster (om misstanke föreligger) som är okrypterade. Man vill alltså inte längre bryta totalsträckskryptering / end-to-end encryption.
Parlamentet säger även nej till åldersgräns för meddelande-appar – och därmed även ja till möjligheten att kommunicera anonymt.
LIBE-utskottets ansvarige rapportör Javier Zarzalejos (EPP, Spanien) hade följande att säga på torsdagens presskonferens.
»We have tried to take a comprehensive view in the fight against child sexual abuse online, which needs to develop a variety of strategies to succeed. There is no massive scanning or general monitoring of the web. There is no indiscriminate scanning of private communications, or backdoors to weaken encryption. There are no legal or technical shortcuts — but there is a positive and compelling duty to put in place legal tools to prevent and combat these heinous crimes.«
Detta är alltså parlamentets position. Men än är segern långt ifrån vunnen.
Nu skall EU:s ministerråd fastställa sin position. Och där spretar det från ett kategoriskt nej till ett entusiastiskt ja till kommissionens förslag.
För att få till ett nej krävs en blockerande minoritet i rådet.
Tyska regeringen är förbunden att rösta nej genom sitt koalitionsfördrag. Österrikes, Finlands och Nederländernas parlament har instruerat sina regeringar att säga nej till Chatcontrol. Den utgående polska regeringen säger nej. Estland och Tjeckien sägs luta mot ett nej.
Den svenska regeringen har ett eget förslag som är nästan, men inte riktigt lika dåligt som kommissionens.
Vore det inte lika bra att riksdagens EU-nämnd instruerar regeringen att helt enkelt rösta nej till kommissionens förslag, nu när Europaparlamentet tagit sitt förnuft till fånga? Eller uppmana den att ansluta sig till parlamentets linje?
Om inte kommissionens ursprungliga förslag dödas i ministerrådet kommer det att leva vidare in i trilogförhandlingarna mellan rådet, parlamentet och kommissionen.
I triloger görs allt upp bakom stängda dörrar – och resultatet av en kompromiss där kan omöjligt vara bättre än vad Europaparlamentet just lagt på bordet. Gissningsvis mycket sämre.
Den 13 november skall Europaparlamentets LIBE-utskott rösta för att bekräfta sin nya position.
Den 4-5 december är det nytt ministerrådsmöte, som föregås av EU-nämnden den 1 december.
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Historic agreement on child sexual abuse proposal (CSAR): European Parliament wants to remove chat control and safeguard secure encryption »
• TechCrunch: EU lawmakers agree on key detection limits in controversial CSAM-scanning file »
Relevant debattartikel:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »
Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »
• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »
Följ oss även på Twitter: @femtejuli
Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet
Lämna totalsträckskrypterad kommunikation ifred och inrikta övervakning mot dem som misstänks för brott. Så kan enligt uppgift uppgörelsen om Chat Control 2 i Europaparlamentet sammanfattas.
Idag, torsdag den 26 oktober kl 13:30 skall det hållas en presskonferens i Europaparlamentet för att presentera en framförhandlad kompromiss om Chat Control 2.
Det är de olika gruppernas rapportörer i LIBE-utskottet som förhandlat fram en position. Denna blir sedan parlamentets utgångsbud när man går in i trilogförhandlingar med ministerrådet och EU-kommissionen.
Redan nu kan Euractiv och Netzpolitik avslöja delar av innehållet. Med reservation för att det är andrahandsuppgifter och för språkförbistring verkar de viktigaste punkterna vara:
- Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
- Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
- Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
- Ingen skanning (med AI) efter olagligt innehåll (grooming) i elektroniska konversationer.
- Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
- Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.
Mer information lär komma efter presskonferensen, när dokumentet blir tillgångligt.
Votering om LIBEs slutliga position är planerad till den 13 november.
• Chatkontrolle nur bei Verdacht »
• EU Parliament nails down agreement on child sexual abuse regulation »
Relevant debattartikel:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »
Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »
• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »
Följ oss även på Twitter: @femtejuli
Ylva Johansson: Er kritik gör mig bara mer beslutsam
Ett förslag som strider mot de mänskliga rättigheterna. Grundlösa påståenden, medvetna missuppfattningar, riggade opinionsmätningar, politisk korruption, mångmiljonbelopp till lobbying i egen sak, brott mot EU:s nya Digital Services Act och mot GDPR – EU-kommissionär Ylva Johansson skyr inga medel för att driva igenom Chat Control 2.
EU-kommissionär Ylva Johansson är en av EU:s högsta makthavare. Hon är inte vald av någon, utan var arbetsmarknadsminister i regeringen Löfven 2 när hon plötsligt upphöjdes till sitt ämbete.
Hennes civila CV består i att under två år ha varit ämneslärare i matematik, fysik och kemi.
Sedan blev det Vänsterpartiet Kommunisterna, på Lars Verners tid. Därefter löste hon partibok i Socialdemokraterna och blev genast karriärsosse. Hennes Wikipedia-sida är informativ.
Just nu är Ylva Johansson aktuell med förslaget om massövervakning av innehållet i folks elektroniska meddelanden – Chat Control 2. Som strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.
Dessutom är förslaget oförenligt med totalsträckskryptering (E2EE) av elektroniska meddelanden. Vilket i sig är en röd linje. Chat Control 2 är inte i kontakt med verkligheten.
Men Ylva Johansson går på. Hon fortsätter påstå att bara domstolar kan utfärda en spårningsorder, vilket inte stämmer med hennes eget förslag.
Och hon fortsätter likna Chat Control 2 vid en knarkhund som kan sniffa sig fram till droger utan att öppna paket och resväskor. Vilket är totalt nonsens.
Under resan med Chat Control 2 har vi hunnit se riggade opinionsmätningar och politisk korruption. Speciellt två frågor hänger i luften rörande den senare.
1) I styrelsen för en av skandalens intresseorganisationer / IT-företag sitter en av Ylva Johanssons egna topptjänstemän – som även varit central i arbetet med att ta fram EU-kommissionens förslag om Chat Control.
2) Vid ett event i Bryssel betalade Ylva Johanssons direktorat ut nästan en miljon euro till denna stiftelse. Av skattebetalarnas pengar. För att lobba för sitt eget och kommissionens budskap.
Detta kommenterar Ylva Johansson med att allt gått rätt till. Trust me. Och tänk på barnen.
Europol, vars högsta politiska chef är Ylva Johansson – tycker att hennes förslag om Chat Control 2 är utmärkt – och meddelar att de också vill vara med och tjuvkika i folks e-post, elektroniska meddelanden och IP-konversationer.
I ett försök att vinna tillbaka mark köpte EU-kommissionen nyligen reklamplats på X:Twitter – för skattebetalarnas pengar, för att påverka opinionen.
I sin video hänvisar kommissionen till sin redan de-bunkade riggade opinionsmätning. (I Sverige är resultatet det motsatta. 72% säger nej till Chat Control 2.) I övrigt visas bilder på oskyldiga barn och potentiellt fula gubbar till spöklik musik.
Reklaminslaget har visats i länder som är kritiska till Chat Control 2. Man har använt sig av micro targeting – för att sålla fram lämpliga mottagare utifrån politisk åskådning och religion.
Vilket råkar vara synnerligen förbjudet – såväl under EU:s nya Digital Services Act som GDPR. Gör som vi säger, inte som vi gör. EU:s datatillsynsmyndighet har uppmärksammat saken.
I helgen har Ylva Johansson lagt ut ett nytt brev på kommissionens hemsida. Och nu börjar det verka lite obalanserat. Till exempel går hon till angrepp mot VPN-leverantören Mullvad för dess reklam-kampanj mot Chat Control 2.
I brevet kritiserar hon även Europas ledande think tank för ett fritt och öppet internet, EDRi. De har faktiskt fått en donation på 15.000 euro från Apple, haha, gotcha.
Säger kommissionären som nyss gav en organisation med suspekta motiv en miljon euro av skattepengar för att ordna ett event till stöd för hennes eget förslag.
Ylva Johansson skriver även att hon utsatts för hat och hot på nätet. Några har kommenterat hennes kön och hennes utseende. Hon menar även att hon utsatts för rasistiska (!) påhopp. Hon har kallats för ”häxa” och ”hynda”. Och värre.
Det är naturligtvis tråkigt att vissa människor är rövhattar på nätet. Men det är lätt att misstänka att den allt mer pressade kommissionären även uppfattar helt legitim kritik som näthat – eftersom hon inte kan hantera den.
Några bemötanden i sak av den kritik som framförts förekommer inte i kommissionär Johanssons brev. Däremot skriver hon att kritiken stärker hennes beslutsamhet.
På det hela taget känns det som att Ylva Johanssons position blir allt svajigare. Det skall bli spännande att se utfrågningen av henne i Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter (LIBE) den 25 oktober.
Dagen efter, den 26 oktober röstar sedan utskottet om förslaget till Chat Control 2, med dess 1.909 ändringsförslag.
Relaterat:
• Europol Sought Unlimited Data Access in Online Child Sexual Abuse Regulation »
• Chat Control – politisk korruption på EU-nivå »
• Chat Control-skandalen, del 2 »
Relevant debattartikel:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »
Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »
• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »
Följ oss även på Twitter: @femtejuli
