Femte juli

Nätet till folket!

Länktips

Vi använder kategorin länktips dels när vi vill tipsa om något intressant, dels när vi publicerar andra poster med många och/eller bra länkar.

Facebook lanserar policy för mänskliga rättigheter

av

Facebook har lanserat en policy för mänskliga rättigheter. Den presenteras så här:

»Facebook’s mission is to give people the power to build community and bring the world closer together. We build social technologies to enable the best of what people can do together.

Our principles are: give people a voice; serve everyone; promote economic opportunity; build connection and community; keep people safe and protect privacy.

We recognize all people are equal in dignity and rights. We are all equally entitled to our human rights, without discrimination. Human rights are interrelated, interdependent and indivisible.«

Vilket ju i stort sett låter rimligt. Även om en och annan kanske invänder att det där med »protect privacy« skorrar lite falskt.

Man kan också fundera över formuleringen »serve everyone«.

I övrigt innehåller dokumentet rätt mycket corporate fluff och en del politiskt trendriktiga formuleringar som kanske kan bli svåra att omsätta i praktiken – som det är nu för tiden.

Facebook: Corporate Human Rights Policy (PDF) »

Sociala media, användarnas rättigheter och nya statligt godkända censorer

av

Sociala medias ofta till synes slumpartade censur av inlägg och avstängning av användare är en ständig källa till irritation. Speciellt som det inte går att kontakta de olika plattformarna – och då den som censureras inte får reda på varför. Vilket blir extra problematiskt med tanke på nätjättarnas dominerande ställning i debatten.

Men det kan bli ändring på den saken. I EU:s föreslagna Digital Services Act (DSA) vill man att den som blir censurerad skall få veta varför – och även få en reell möjlighet att överklaga beslutet.

Även om detta är detaljreglering av hur privata företag skall bedriva in verksamhet – så kommer många användare säkert att välkomna att de nu kommer att få något som ger viss ”rättsäkerhet”. (Även om begreppet rättssäkerhet snarare handlar om förhållandet mellan individen och staten / rättsväsendet.)

Problemet med DSA är att förordningen vill införa ett nytt censurinstrument – så kallade ”trusted flaggers” som enligt förslaget skall representera ”kollektiva intressen” och som skall få en egen gräddfil till respektive sociala medieplattforms abuse-avdelning.

Det skall förvisso vara offentligt vilka dessa ”trusted flaggers” är. Och om de missköter si skall de kunna mista sitt uppdrag. Men det ligger fortfarande något obehagligt över att införa statligt godkända nätgranskare. Speciellt om dessa skall företräda ”kollektiva intressen” – vilket förmodligen kommer att öppna dörren för olika särintressen och identitetspolitiska överväganden. Vilket kan bli en soppa.

Generellt sett bör gränserna för det fria ordet sättas av lagstiftaren och sedan upprätthållas av ett oväldigt rättsväsende. Att sätta icke-statliga aktörer som officiellt godkända censorer kommer garanterat att skapa helt nya konflikter.

Nu gäller det att se till att DSA behåller ”rättssäkerheten” för sociala medias användare – samtidigt som ”trusted flaggers” inte ytterligare bidrar till polariseringen av samhällsdebatten.

Relaterat:
• At a glance: Does the EU Digital Services Act protect freedom of expression? »
• Nätjättarnas makt är ett frihetligt dilemma »

EU hotar rätten till privat korrespondens online

av

EU är på väg att ge grönt ljus för granskning av dina meddelanden och även din e-post.

Vi har skrivit om detta tidigare – men vi tänker fortsätta tjata, eftersom debatten om detta är närmast obefintlig.

Motivet man anger den här gången är att man vill kontrollera så att du inte ägnar dig åt sexuella övergrepp på barn. Vilket tycks räcka för att tysta all kritik.

Få känner till förslaget, det finns i princip ingen debatt om det, media är ointresserade, Europaparlamentet har i stort sett sagt ja redan i förväg – och givet syftet är det möjligt att de flesta människor anser att ändamålet helgar medlen.

Men innan vi ställs inför fullbordat faktum tycker vi att det är en del saker du bör känna till.

Det handlar alltså om dina meddelanden och din e-post. (Möjligen undantaget e-post som är PGP-krypterad användare till användare, som i princip är omöjlig att komma åt.) Men vanliga meddelanden i olika appar och vanliga e-postmeddelanden skall kunna avkrypteras, granskas och analyseras. Det gäller även bilder och videofilmer som du sänder – samt video-mötestjänster som Skype, Zoom med flera.

Detta är en gigantisk uppgift. Därför kommer det att ske automatiskt.

Problemet är att algoritmerna inte är speciellt bra på detta. När Schweiz provade något liknande gick det nio falska flaggningar på en äkta.

Det innebär alltså att i nio fall av tio kommer misstanken om sexuella övergrepp mot barn att riktas mot någon oskyldig. Vilket innebär att den som är oskyldig har mest att frukta.

Flaggade meddelanden kommer sedan att överföras till en privat organisation i USA. Där skall de granskas igen och i förekommande fall översändas till polis eller andra myndigheter och organisationer.

Och när det gäller sexuella övergrepp mot barn kommer det att räcka med en misstanke – även om den är felaktig – för att du skall få problem.

Du kan vara oskyldigt misstänkt utan att ens veta om det förrän polisen knackar på dörren – eller innan du stoppas i något främmande lands passkontroll. Den som är oskyldig har, som sagt, mest att frukta.

Men det är inte det enda problemet.

I och med att dina meddelanden och din e-post kommer att kunna avkrypteras blir de även tillgängliga för allehanda myndigheter och underrättelseorgan. Kom ihåg amerikanska NSA:s devis: Collect it all.

Man kan även fundera på hur EU resonerar. Ena stunden vill man skydda användarnas data mot företag som Google, Facebook med flera. Och i nästa ögonblick vill man att våra meddelanden och vår e-post skall avkrypteras – vilket kommer att göra innehållet i dessa tillgängligt för just Google, Facebook och alla andra företag du använder för dina meddelanden och din e-post.

Vi vet dessutom att sådana här lagar alltid drabbas av ändamålsglidning.

När man väl använt sexuella övergrepp mot barn som murbräcka – då kommer man med största säkerhet att utvidga mandatet för att även kunna söka efter annat. Så är det i princip alltid. Finns verktygen, då kommer man ständigt att hitta nya användningsområden.

Europeiska datatillsynsmyndigheten (EDPS) anser att lagförslaget varken är nödvändigt eller proportionerligt. Det saknar laglig grund, tydliga regler och tillräckliga skyddsåtgärder.

EU-parlamentets utredningstjänst (EPRS) anser att en sådan här lag endast bör inriktas mot personer som är misstänkta för att ägna sig åt något brottsligt. Man pekar även på att förslaget strider mot dataskyddsförordningen, GDPR.

UNICEF menar att förbättrad integritet och dataskydd för barn är bättre än automatisk övervakning av deras kommunikation.

Men i Europaparlamentet har en stor majoritet sagt ja till att gå vidare med lagstiftningsarbetet. Trilogförhandlingar pågår. Samtliga svenska partier i parlamentet har röstat ja till att gå vidare, utom Vänsterpartiet som är avvaktande.

Sedan blir det snabbehandling. Den konsoliderade texten väntas släppas av EU-kommissionen i april och godkännas i Europaparlamentet under sessionen i maj månad.

Även om alla sympatiserar med syftet och även om det råder stor politisk enighet – så är detta ett hot mot rätten till privat kommunikation online.

Vilket är allvarligt. Rätten till privatliv och privat korrespondens är en grundläggande rättighet – fastlagen i bland annat Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Men det tycks ingen bry sig om.

Hur som helst bör du vara medveten om att det i princip är slut med privat korrespondens online. I den mån sådan i praktiken alls existerat.

Länkar:
• EU öppnar för automatisk granskning och analys av alla dina meddelanden och all din e-post »
• Fyra problem med förslaget om automatisk granskning av privat kommunikation »
• The End of the Privacy of Digital Correspondence »
• SD, MP, S, M, C, L och KD är för övervakning av chatt, email och videosamtal »
• EU allt närmare kontroll av innehållet i alla nätanvändares alla meddelanden »

Europol får utökade befogenheter – och större tillgång till persondata

av

Det europeiska polissamarbetet Europol (som numera är en EU-myndighet) skall få ett nytt regelverk.

Som vi tidigare rapporterat innebär detta bland annat ökade resurser för att knäcka kryptering och automatiserad tillgång till persondata från privata företag. Utanför den officiella debatten har Europol även på egen hand utökat sitt mandat till att också omfatta bekämpning av desinformation.

Här är ytterligare några förändringar:

  • Europol får starta egna utredningar, utan att någon medlemsstat är inblandad.
  • Europol får även utreda icke-gränsöverskridande brottslighet, på eget initiativ, i en enskild medlemsstat.
  • Närmare samarbete skall etableras med den europeiska åklagarmyndigheten (EuPPO) och EU:s myndighet för att bekämpa fusk och korruption (OLAF).
  • Närmare samarbete skall kunna etableras med tredje land (ej EU-länder), inte minst i förbyggande syfte.
  • Närmare samarbete skall kunna etableras med olika underrättelsetjänster.
  • Europol får möjlighet att samköra och korsreferera olika register, vilket lett till kritik från EU:s dataskyddsombudsman.
  • Europol skall använda sig av AI och får omfattande tillgång till persondata för att utvärdera, träna, testa och validera dess algoritmer.
  • Europol skall också få rätt att på eget initiativ flagga människor i Schengen Information System (gräns- och personkontroll).

Det hela beräknas kosta 178 miljoner euro och kommer att behandlas av Europaparlamentet under hösten. Sedan kommer EU – de facto – att ha en federal polis.

Länkar:
• Proposals for new Europol Regulation »
•  EU-kommissionens förslag (75 sidor, PDF) »

Digitalt EU-ID och elektroniskt journalsystem på EU-kommissionens önskelista

av

EU-kommissionen har presenterat sina digitala mål för år 2030. Ett par exempel:

Man vill skapa ett digitalt EU-ID, som man hoppas att minst 80% av medborgarna kommer att använda. Det skall ses mot bakgrund av att man i EU i 10-15 års tid har diskuterat ID-krav för att över huvud taget kunna koppla upp sig mot eller verka på nätet. Detta är viktigt att hålla ögonen på.

»By 2030, the EU framework should have led to wide deployment of a trusted, user-controlled identity, allowing each citizen to control their own online interactions and presence. Users can make a full use of online services easily and throughout the EU while preserving their privacy.«

Man vill ha 100% täckning vad gäller lagring av medborgarnas medicinska journaler. Språket är något svävande, men vi vet sedan tidigare att det är ett centraliserat, EU-gemensamt journalsystem som är målet. Vilket säkert kommer att väcka en hel del debatt.

»The ability for European citizens to access, and control access to, their electronic health records (EHR) across the EU should be greatly improved by 2030 based on common technical specifications for health data sharing, interoperability, developing the secure infrastructure, as well as taking actions to facilitate the public acceptability of sharing health information with the medical community.«

Dokumentet säger många vackra saker om hur EU:s digitala industri är viktig och måste utvecklas. Vilket inte riktigt rimmar med hur man driver bort startups och riskkapital från EU genom att överreglera internet.

På önskelistan finns även gigabit för alla; »Cutting edge Semiconductors«; ett klimatneutralt EU-moln med 10.000 noder; kvantdatorer; miljövänlig IT-verksamhet med bättre balans mellan könen – samt att man vill upprätta en »inter-institutionell deklaration om digitala principer« innan årets slut. Och mycket annat.

• EU-kommissionens inforgraphics »
• 2030 Digital Compass: the European way for the Digital Decade (PDF) »

EU: En soppa av motstridiga förslag och beslut om övervakning

av

En ögonblicksbild från EU:s beslutsapparat:

  • 2020 fattade man beslut om en European Electronic Communications Code (EECD) – som gav användarna starkt skydd för elektronisk korrespondens.
  • Nu vill man fatta ett beslut om »chat control« – det vill säga att alla meddelandetjänster förväntas avkryptera alla sina användares alla meddelanden for att undersöka om de innehåller något som kan kopplas till övergrepp mot barn. Detta som en »tillfällig« lag, på grund av att EECC ovan inte tillåter plattformarna att snoka i sina användares meddelanden.
  • Gällande ePrivacy-förordning förbjuder samtidigt generell övervakning av vad folk har för sig på internet. Denna regel föreslås tas upp och fortsätta gälla inom ramen för den föreslagna Digital Services Act (DSA).
  • En ny ePrivacy-förordning är på gång. Dess syfte var att skydda användarna från plattformarnas insamling av användarnas persondata. Nu vill ministerrådet mjuka upp den för att ge plattformarna tillgång till användarnas metadata, utan att samtycke krävs.
  • Samtidigt ställer både EU:s upphovsrättsdirektiv och förordningen om terror-relaterat innehåll online krav som i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter. Vilket kommer att kräva att allt innehåll som alla laddar upp måste granskas.
  • Redan 2014 beslutade EU-domstolen att upphäva datalagringsdirektivet – eftersom det inte är tillåtet med svepande övervakning av alla, utan misstanke om brott.

Detta är en soppa av motstridiga förslag och beslut.

Gissningsvis är upplägget så här: The European Electronic Communications Code gick längre vad gäller att skydda nätanvändarnas rätt till privatliv än myndigheterna hade tänkt sig. Med förslaget om »chat control« vill man nu införa en tillfällig lag för att kunna fortsätta den övervakning av innehållet i användarnas kommunikationer som bl.a. Facebook och Google redan ägnar sig åt. I ett tredje steg vill man att den nya ePrivacy-förordningen skall permanenta detta undantag. Så att man kan fortsätta övervaka folk.

Det ändrar dock inte det faktum att the Digital Services Act ser ut att innehålla ett fortsatt förbud mot generell övervakning. Det ändrar inte heller det faktum att EU-domstolen har förbjudit svepande övervakning av alla utan misstanke om brott.

Det är också värt att notera att EU med ena handen vill skydda användarnas data och metadata från Facebook och Google – samtidigt som man kräver att Facebook, Google & Co skall öppna och granska innehållet i sina användares privata meddelanden. Motsvarande resonemang gäller uppladdningsfilter i dess olika reinkarnationer.

Hur man tänkt få ihop allt detta är högst oklart. Lägg därtill att EU-kommissionen flaggat för ett nytt datalagringsdirektiv – och oredan blir ännu värre.

Här är en del aktuella länkar, för den som vill försöka förstå:
• PP: ePrivacy-förordningen närmar sig trilogförhandlingar »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Attack on digital privacy – Council position on ePivacy does not deserve its name! »
• Netzpolitik: EU-Staaten verwässern digitales Briefgeheimnis »
• Lukasz Olejnik: Analysing the Council of the EU ePrivacy Regulation – is it obsolete? »
• EU öppnar för automatisk granskning och analys av alla dina meddelanden och all din e-post »
• EU allt närmare kontroll av innehållet i alla nätanvändares alla meddelanden »
• Aktuella EU-planer som kan inskränka friheten online »

Regeringen utreder hur man skall kunna kringgå posthemligheten

av

När myndigheter vill snoka i folks privata elektroniska meddelanden brukar det påpekas att det är lika fel som om staten skulle ta sig rätt att läsa medborgarnas fysiska brev. Nu utreder regeringen hur myndigheterna skall kunna få rätt att kontrollera innehållet i vanlig post.

Till att börja med kan konstateras att rätten till privatliv och rätten till privat korrespondens listas i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och flera andra fördrag som Sverige anslutit sig till.

I det aktuella fallet finns en direkt internet-koppling, då myndigheterna vill ha koll på om folk beställer olagliga saker online, som sedan levereras med posten.

Flamman skriver:

»Regeringens utredare ska utvärdera om en lagändring kan tvinga personal på postföretag att (…) öppna viss post, och hur tystnadsplikten för sådan personal i så fall ska utformas. Utredaren ska sedan presentera ett förslag som är förenligt med ”grundläggande fri- och rättigheter i regeringsformen och Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.”«

Det skall bli intressant att se hur förslaget kommer att se ut om det skall tillåta att man öppnar och snokar i folks post samtidigt som det förväntas respektera rätten till privat korrespondens. Vi lär snart få veta. Utredningens förslag skall presenteras redan i april.

Om man ger myndigheterna rätt att öppna och kontrollera fysisk post blir det även svårare att argumentera för att de skall hålla fingrarna borta från elektronisk kommunikation.

Vi vet dessutom av erfarenhet att övervakningslagar alltid tenderar att drabbas av ändamålsglidning och utökas med tiden. Så om man vill försvara rätten till privat korrespondens – oavsett om det handlar om fysisk eller elektronisk post – då måste den striden tas här och nu.

Flamman skiver vidare:

»Stefan Lundberg, chefsåklagare och strategisk samordnare för brottsförebyggande arbete på Ekobrottsmyndigheten – sannolikt en av remissinstanserna – har redan gått ut med en kommentar. I ett Twitterinlägg länkar han till ett nyhetsinslag om Polisens frustration över postsekretessen. Lundberg skriver att det handlar om ”sekretesshinder som bara gynnar kriminella” och att regeringen borde ”gasa med utredningen”.«

Så det råder knappast några tveksamheter om vad myndigheterna vill.

Länk: Chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten om postsekretessen: ”Gagnar bara kriminella” »

 

Snart kan du tvingas lagra digitala bevis åt polisen

av

Regeringen går nu fram med en proposition som går ut på att privatpersoner skall kunna tvingas lagra digitala bevis för misstänkt brottslighet – upp till 180 dagar. Om det inte sker kan straffet bli böter eller fängelse. Lagen är tänkt att träda ikraft redan nu i vår.

I propositionen föreskrivs bland annat att »den som innehar en viss lagrad elektronisk uppgift som behövs i en brottsutredning ska kunna föreläggas att bevara uppgiften«.

Dagens Juridik skriver:

»Enligt propositionen kan privatpersoner tvingas att bevara uppgiften i upp till 90 dagar, med möjlighet till förlängning vid särskilda skäl. Ett sådant föreläggande ska dock inte få riktas mot den som kan misstänkas för brottet eller mot någon närstående. Beslutet om föreläggande ska enligt propositionen få fattas av undersökningsledare eller åklagare och dessa kan belägga personen i fråga med tystnadsplikt om att åtgärden har vidtagits.«

Detta är inget nytt lagförslag. Frågan har varit aktuell i snart tio år och bygger på ett tilläggsprotokoll till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet. I en tidigare remissrunda har bland andra Bahnhof, Post- och telestyrelsen, Internetstiftelsen och Advokatsamfundet sågat förslaget. Datainspektionen, Justitiekanslern, Post- och telestyrelsen, JO och Internetstiftelsen har uttryckt tveksamhet. Och Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen var positiva.

Förslaget är inte helt lätt att förstå:

  • Om den digitala uppgiften redan är känd av polisen – är det då inte bättre att polisen lagrar uppgiften i fråga?
  • Om uppgiften i fråga är så känslig att tystnadsplikt skall råda – är det då inte bättre att polisen säkrar det eventuella beviset själva istället för att förlita sig på privatpersoner?
  • Måste inte polisen – i rimlighetens namn – själv säkra bevis som den känner till? Och om så sker, vad är det då för vits med att tvinga privatpersoner att göra samma sak?

Det hela känns väldigt märkligt. Om någon begriper mer, fyll gärna på med information i kommentarerna.

Länk: Privatpersoner ska tvingas lagra uppgifter åt Polisen »

Aktuella EU-planer som kan inskränka friheten online

av

Det är mycket nu. Här är en listning av några saker som är på gång i EU när det gäller internets frihet, yttrandefrihet och övervakning:

Chat control

EU vill att alla användares alla meddelanden skall avkrypteras och grankas i jakt på olagligt innehåll. Förmodligen omröstning i Europaparlamentets plenum i april. Länk »

TERREG / TCO

EU vill införa censur för åsikter. Visserligen handlar det om terroristpropaganda, men det kan lätt utökas till andra områden. Förordningen kräver nedtagning av flaggat material inom en timma, ger medlemsstaternas myndigheter rätt att beordra nedtagning av material på servrar i andra länder – och återuppladdning av flaggat material får inte ske, vilket i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter. Länk »

Uppladdningsfilter (copyright)

EU:s redan beslutade upphovsrättsdirektiv håller nätplattformarna ansvariga om upphovsrättsskyddat material publiceras. I praktiken innebär detta automatiserade uppladdningsfilter som granskar allt som alla laddar upp – och som inte förstår i vilken kontext sådant material publiceras. Detta skall vara införlivat i svensk lagstiftning senast i sommar.

Länkskatt (copyright)

I EU:s upphovsrättsdirektiv ingår även idén om länkskatt – det vill säga att närplattformarna tvingas betala traditionell media för att länka till dess siter. Även detta skall vara svensk lag senast i sommar.

Trusted Flaggers (DSA)

I EU:s föreslagna Digital Services Act föreslås bland annat att organisationer som »företräder kollektiva intressen« skall upphöjas till statligt godkända nätgranskare, vars anmälningar till nätplattformarna skall prioriteras. En del säkerhetsspärrar finns, men detta kommer att bli kontroversiellt. Länk »

Nytt datalagringsdirektiv

EU-kommissionen o0ch ministerrådet vill gå fram med ett nytt datalagringsdirektiv – efter att EU-domstolen ogiltigförklarat det förra, då det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv. Vad det handlar om är lagring av data om alla medborgares alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar, mobilpositioner m.m.

Code of Conduct on countering illegal hate speech online

EU-kommissionär Ylva Johansson har flaggat för att en ny EU-gemensam uppförandekod skall sättas upp vad gäller hat och hot på nätet. Detta är ett kontroversiellt ämne som säkert kommer att skapa debatt. Dock är det oklart om denna uppförandekod kommer att beslutas inom ramen för de demokratiska institutionerna – eller om den kommer att fastställas med partsintressen, bakom stängda dörrar till exempel i EU:s Internet Forum.

Övrigt

Det pågår även arbete vad gäller frågor som automatiserad ansiktsigenkänning och utökad registrering av resenärer (PNR). Därtill kommer naturligtivs frågan om ett digitalt corona-pass för resor och fri rörlighet i samhället. Detta är av intresse även om dessa frågor inte direkt berör friheten online.

Följ nät- och övervakningsfrågorna här på bloggen.

EU allt närmare kontroll av innehållet i alla nätanvändares alla meddelanden

av

Med risk för att tjata: EU är på väg att införa kontroll, övervakning och analys av innehållet i alla alla nätanvändares alla meddelanden och all e-post. Detta omfattar även krypterad information, hur nu det är tänkt att gå till.

Så här sammanfattar ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) saken:

»The EU wants to have all private chats, messages, and emails automatically searched for suspicious content, generally and indiscriminately. The stated aim: To prosecute child pornography. The result: Mass surveillance through fully automated real-time messaging and chat control and the end of secrecy of digital correspondence.«

Häromdagen var det nya trílog-förhandlingar mellan Europaparlamentet, ministerrådet och kommissionen. För första gången under dessa samtal fördes frågan om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter (som rätten till privatliv och privat korrespondens) upp på dagordningen. Detta tycks dock inte ha haft någon större inverkan på sakfrågan. Se Patrick Breyer kommentera saken i ett videoklipp på Twitter.

Samtidigt har Microsoft, Facebook, Google m.fl. skrivit brev till Europaparlamentets ledamöter – där de argumenterar för färre begränsningar vad gäller denna övervakning av användarnas korrespondens.

En fråga i sammanhanget är hur EU-apparaten kan oroas över sociala medias insamling av användares persondata – och samtidigt vilja ge dessa företag tillgång till innehållet i alla användares alla meddelanden.

En annan fråga som hänger i luften är hur detta förslag förhåller sig till EU:s förbud mot generell övervakning.

Läs mer hos Patrick Breyer. Notera speciellt de risker med förslaget som han listar mot slutet av sin text.

Länkar:
• MEP Patrick Breyer (PP, DE) – video-uppdatering på Twitter »
• Patrick Breyers bloggpost om chat control »
• Big Datas brev till Europaparlamentets ledamöter »
• PP: Svenska EU-parlamentariker hetsar om ny övervakningslag »
• EU öppnar för automatisk granskning och analys av alla dina meddelanden och all din e-post »