Femte juli

Nätet till folket!

Datalagring

EU-domstolen har flera gånger sagt nej till urskiljningslös lagring av data om allas alla tele- och datakommunikationer utan misstanke om brott. Ändå har såväl Sverige som flera andra EU-länder datalagring som strider mot domstolens beslut. I Sverige utreds nu frågan nu en gång till och i EU funderar man på hur man bäst skall kunna kringgå domstolens beslut.

Håll ett öga på riksdagen

av

Chat Control 2, fullmaktslagen och bakdörrslagen är några kontroversiella frågor som kommer upp nu när riksdagen åter samlas efter semestern.

Om en vecka öppnar riksdagen ett nytt riksdagsår. Här är några saker att hålla koll på.

Chat Control 2

Den 14 oktober skall EU:s ministerråd rösta om kommissionens förslag till granskning av innehållet i dina elektroniska meddelanden. Senaste förslaget är client-side-scanning. Det vill säga spionprogram på din telefon, din dator, din spelkonsol m.m. Detta måste stoppas.

Den blockerande minoriteten i ministerrådet riskerar att falla. Sverige säger ja till CC2. Men vår position och hur vi röstar i ministerrådet avgörs i slutändan av riksdagen. Just nu är M+S+KD+L för CC2 och SD+C+V och ibland MP emot. (M+L kampanjade för ett nej i EU-valet, men har hittills röstat ja i ministerrådet.)

Riksdagens EU-nämnd sammanträder fredag den 10 oktober. Och Justitieutskottet kan komma att ta upp frågan på något av sina möten innan dess (26/8, 11/9, 16/9 & 30/9).

Fullmaktslagen

Alla partier utom MP står bakom ett förslag om att ge regeringen utökad makt vid kriser i fredstid. (Proposition 2024/25:155) Detta kräver en grundlagsändring.

Att riksdagen kan ge regeringen extraordinära befogenheter att utfärda förordningar vid en kris må vara en sak. Men förslaget innebär även att regeringen kan ge sig själv den makten.

Vilket strider mot principen om maktdelning i en demokratisk rättsstat. Om en av de demokratiska institutionerna får för sig att göra tokiga saker måste de andra kunna stoppa den.

Bakdörrslagen

Senare i höst skall det komma en proposition om datalagring. En intressant del är att man lär komma att föreslå att lagring av metadata om elektroniska kommunikationer även skall gälla meddelande-appar.

Särskilt kontroversiellt är att man vill att meddelandetjänsterna skall kunna tillhandahålla myndigheterna innehållet i elektroniska meddelanden i läsbar form. Det vill säga av-krypterade. Vilket fått meddelande-appen Signal att hota med att lämna Sverige.

Polis och åklagare är entusiastiska – medan bland andra Försvarsmakten, näringslivet och de tunga tekniska aktörer som sköter internet i Sverige varnar för säkerhetsrisker och för att förslaget är tekniskt orimligt.

Kassettskatten

Under hösten kommer en proposition om »kassettskatten« – privatkopieringsersättningen. Enligt regeringens utkast till lagrådsremiss kommer avgiften att sänkas, men bli kvar.

Vilket innebär att du måste fortsätta betala en avgift till upphovsrättsindustrin när du köper lagringsmedia – även om du bara lagrar dina egna filer på det. Vilket känns orimligt.

Datalagring – säg vad du tycker till EU-kommissionen

av

Efter att EU-domstolen 2014 upphävde EU:s Datalagringsdirektiv jobbar EU nu på ett nytt. Fram till den 12 september är du välkommen att berätta för EU-kommissionen vad du tycker

Frågan om datalagring är en följetong i EU. Även om säkerhet formellt sett inte ligger inom EU:s kompetens, kom man fram till att lagring av metadata om alla medborgares telekommunikationer behöver lika regler i alla EU-länder och att det därmed är en konkurrens- och inre marknadsfråga.

Lagringen omfattar metadata om bland annat telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner. Idén är sprungen ur bombdåden i Madrid 2004 och London 2005 och dess fader är den dåvarande svenske justitieministern Thomas Bodström (S).

EU:s datalagringsdirektiv antogs efter mycket stök i mars 2006. I april 2014 upphävde EU-domstolen direktivet med hänvisning till att det står i strid med vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Denna och följande domar (mot medlemsstater som datalagar ändå) kan enkelt sammanfattas: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

I Sverige trädde datalagringen i kraft 2012. 2019 gjorde man en översyn som delvis men inte helt respekterar EU-domstolens dom. En utredning tillsattes som lämnade sitt yttrande 2024. Bland annat föreslår den att datalagringen skall utökas till meddelandetjänster – och att dessa skall tillhandahålla myndigheterna innehållet i sina kunders meddelanden »i läsbar form«, det vill säga av-krypterad.

Nu är EU på gång med ett nytt datalagringsdirektiv för att kringgå EU-domstolens dom. Processen är i sin linda och fram till 12 september är alla välkomna att framföra sina åsikter till EU-kommissionen i ett öppet samråd.

• Data retention by service providers for criminal proceedings – impact assessment, public consultation »

EDRi erbjuder vägledning för den som vill medverka:

• Public consultation on ”retention of data by service providers for criminal proceedings”. Answering guide for civil society organisations and individuals. »

Passa på att göra din röst hörd – i tid!

ChatGPT om datalagringen » | Perplexity »

Läs mer:
• EU: Ny datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation (juni 2025) »
• ProtectEU – övervakning, datalagring och bakdörrar till krypterade meddelanden (april 2025) »
• Striden om ett nytt datalagringsdirektiv i EU (januari 2024) »
• Ny svensk datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation (januari 2024) »
• Utredning: Data om all slags meddelanden bör lagras (maj 2023) »
• Datalagring – olaglig övervakning fortsätter och utökas (augusti 2023) »

Relaterat:
• Stoppa regeringens bakdörrs-lag! »

CC0

Tyskland rullar ut AI-stödd övervakning

av

Tyskland kastar nu sina historiska lärdomar överbord och rullar ut en omfattande AI-stödd övervakning.

Tyskland har länge setts som ett föredöme när det gäller skyddet av personlig integritet. Efter historiska trauman med Gestapo och Stasi byggde man ett samhälle där statens insyn i medborgarnas liv skulle vara strikt begränsad. Men nu är det slut med den saken.

Den nya tyska regeringen planerar ett så kallat »säkerhetspaket« som ger myndigheter tillgång till avancerade verktyg för AI-stödd och biometrisk övervakning. Några exempel på vad dettta paket innehåller:

  • Automatiserad ansiktsigenkänning i realtid via mobila och stationära kameror.
  • Myndigheter ges möjlighet att samköra register med ansiktsbilder, fingeravtryck, röstprov, DNA m.m., vilket ökar tillgången till känsliga persondata.
  • Teknik för att känna igen personer på hur de går eller pratar skall aktiveras.
  • Biometriska databaser skall analysera stora mängder data för att »förutse« var och när brott kan komma att ske och vilka personer som kan tänkas vara inblandade.
  • Myndigheterna får samla in och använda information från t.ex. sociala medier, resebokningar, bankdata, telefondata, nummerplåtskameror och offentliga kameror – och koppla ihop allt.
  • AI-system (t.ex. Palantir Gotham) kommer att användas i detta arbete – och används redan i vissa delstater.
  • Det skall bli lättare att övervaka människors kommunikation och elektroniska korrespondens. Tidigare regler som skyddade tyska medborgare försvagas.
  • Mangör undantag från kraven på domstolsbeslut för vissa typer av övervakning.
  • Man får rätt att använda »hemliga utredare« (»verdeckte Ermittler«).

Den insamlade informationen skall kunna delas med bland andra: Bundeskriminalamt (BKA), Förbundsunderrättelsetjänsten (BND), Författningsskyddet (BfV), Finansiella underrättelsetjänsten (FIU), det centrala IT-säkerhetsorganet ZITiS, 16 delstatliga inrikesministerier samt tull och gränsskyddsmyndigheter.

Speciellt är användningen av AI-verktyg som Palantir problematisk då de är ett slags »svart låda« där man inte alltid kan vara säker på varför någon pekas ut som suspekt. Människor kan komma att misstänkliggöras genom sociogram och associationer i olika nätverk – inte faktiska handlingar. Systemet centraliserar också enorma mängder känslig persondata, vilket ökar risken för läckage och missbruk.

Länk:
• Entwurf eines Gesetzes zur Modernisierung des Bundespolizeigesetzes (PDF) »

Europol vill tråla metadata

av

Genom att samla metadata om dina meddelanden vill Europol kunna kartlägga ditt liv – i väntan på att komma åt innehållet i din krypterade kommunikation.

EU, dess medlemsstater och Europol ligger på för att komma åt innehållet i totalsträckskrypterade meddelanden. Än så länge har de inte lyckats komma runt de praktiska, tekniska och juridiska hinder som ligger i vägen.

Därför vill EU:s polismyndighet Europol samla in metadata, det vill säga de tekniska data som omgärdar ett meddelande – undantaget dess innehåll.

Som vi kommer ihåg från debatten om FRA-lagen kan metadata avslöja väldigt mycket om dem som kommunicerar med varandra. Dessutom kan de användas för att bygga sociogram som kan kartlägga grupper av användare.

I Sverige ligger man redan ett steg före, med det utkast till lagrådsremiss om datalagring som sedan en tid varit ute på remiss.

Trots att den svenska datalagringen (metadata för telefonsamtal, SMS, e-post) står i strid med EU-domstolens beslut om att upphäva EU:s datalagringsdirektiv (2014) vill man nu utöka den.

Förslaget är att datalagringen även skall omfatta alla »nya« meddelandetjänster som tillkommit sedan lagen skrevs. Här är exempel på vad som kan komma att lagras:

  • Använd enhets telefonnummer, IP-adress och användarens identitet.
  • Start- och stopptid för kommunikation.
  • Typ av kommunikation.
  • Kommunikationsutrustning, IMEI-nummer, MAC-adress, enhets-ID.
  • Position vid start/slut.
  • Misslyckade samtal, ej levererade meddelanden.
  • Dynamiskt tilldelade IP-adresser.
  • GPS-data från appar, även om ingen kommunikation skett.

Regeringens förslag förskriver också att meddelandetjänster skall kunna tillhandahålla innehållet i elektroniska meddelanden i läsbar, av-krypterad form.

Vad gäller metadata ser det ut som en samordnad drive mellan Europol, EU:s medlemsstater och EU-kommissionen. Där Sverige alltså redan har ett förslag om hur man tänkt gå tillväga.

Vilket inte förvånar, då den svenska regeringen varit pådrivande i EU:s Going Dark-projekt.

Vi kan räkna med att det kommer ett förslag till nytt datalagringsdirektiv från EU-kommissionen nästa år.

Länkar:
• Europol doesn’t only want an encryption backdoor, but also your metadata »
• Försvarsmakten värnar rätten till totalsträckskrypterad kommunikation »
• Stoppa regeringens bakdörrs-lag! »
• Utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk information »

Relaterat:
• The European Commission wants a backdoor for end-to-end encryptions for law enforcement »
• Experts ”deeply concerned” by the EU plan to weaken encryption
• Going Dark – så vill EU komma åt dina meddelanden och din data »
• ProtectEU – övervakning, datalagring och bakdörrar till krypterade meddelanden »
• EU: Ny datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation »
• Regeringens kryptoproblem »
• Försvarsmakten använder appen signal för öppen kommunikation med mobiltelefoner »
• Signal lämnar Sverige om regeringens förslag på datalagring klubbas »
• Signals chef: Då lämnar vi Sverige »
• Centern: Nej till tekniska bakdörrar i krypterade appar »
• Ny svensk datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation »
• Yttrande/Remiss över SOU 2023:22 ”Datalagring och åtkomst till elektronisk information” Ju 2023/01326 »
• Striden om kryptering tar ny fart »
• Europadomstolen: Totalsträckskryptering är en mänsklig rättighet »
• EuGoingDark surveillance plan: timeline, agenda, background »

CC0

EU: Ny datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation

av

EU-kommissionen vill runda EU-domstolens förbud mot generell datalagring. Den kräver även bakdörrar till krypterad kommunikation, för att komma åt dess innehåll.

Som en del av projektet »ProtectEU« har EU-kommissionen nu presenterat en »färdplan för effektiv och laglig tillgång till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter«.

Bland annat flaggar man för ett nytt datalagringsdirektiv nästa år.

EU:s förra datalagringsdirektiv upphävdes av EU-domstolen. Det stred mot vad de mänskliga rättigheterna hade att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Detta då det föreskrev urskiljningslös lagring av metadata om alla människors telekommunikationer.

EU-domstolen slog då, enkelt uttryckt, fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Det skall bli intressant att se hur ett nytt datalagringsdirektiv är tänkt att se ut som respekterar detta. Speciellt som ambitionen är att även täcka in alla nya meddelandetjänster.

Dessutom vill man »stärka samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter och tjänsteleverantörer när det gäller tillgång till elektroniska bevis«.

Vilket torde betyda att ge myndigheterna direkt tillgång till aktuell data hos operatörerna. (Vilket Europols utökadde mandat redan öppnat för.)

Man ger sig även in i striden om krypterad kommunikation:

»Under 2026 kommer kommissionen att lägga fram en teknisk färdplan för kryptering för att identifiera och utvärdera lösningar som möjliggör laglig åtkomst till krypterade data för brottsbekämpande myndigheter, samtidigt som cybersäkerheten och de grundläggande rättigheterna skyddas. Kommissionen kommer också att stödja utvecklingen av ny dekrypteringsteknik för att förse Europol med nästa generations dekrypteringskapacitet (från och med 2030).«

Hur man tänkt sig forcera totalsträckskrypterad kommunikation och samtidigt skydda cybersäkerheten och rätten till privat korrespondens är än så länge en öppen fråga.

Detta bör ses i ljuset av Chat Control 2, som är tänkt att granska innehållet i folks elektroniska meddelanden med AI eller client-side-scanning (spionprogram som granskar dina meddelanden innan de krypteras och sänds).

Vad gäller spaning mot människor som faktiskt misstänks för brott finns redan hemlig dataavläsning – som kan spana på allt som finns och sker på eller i närheten av en telefon eller dator.

Så det finns redan verktyg att använda mot skurkar, efter individuell rättslig prövning. Utan att drabba alla andra.

Nu väntar vi på svaret på frågan: Hur? Hur har EU-kommissionen tänkt gå runt EU-domstolens förbud mot generell datalagring? Hur tänker man ta sig runt totalsträckskryptering utan att offra vår IT-säkerhet?

Mycket talar för att det inte går. Vilket dock inte brukar hindra EU-kommissionen från att lägga fram verklighetsfrånvända förslag.

• Kommissionen lägger fram en färdplan för effektiv och laglig tillgång till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter »

CC0

Amerikansk domstol tvingar OpenAI att spara alla ChatGPT-loggar

av

Nu öppnas dörren för global datalagring av AI-loggar. Som användare bör du utgå från att allt du frågar AI om kan hamna i fel händer.

Hur mycket av våra AI-konversationer sparas och i vilket syfte? Detta är en fråga många användare ställt sig. Även de som valt att inte spara historik.

En amerikansk domstol har nu beordrat OpenAI att spara alla ChatGPT-loggar. Ars Technica rapporterar:

»OpenAI is now fighting a court order to preserve all ChatGPT user logs—including deleted chats and sensitive chats logged through its API business offering—after news organizations suing over copyright claims accused the AI company of destroying evidence.«

Denna gång är det alltså inte myndigheterna som vill åt informationen, utan media. Och skälet som anges är upphovsrätt. Närmare bestämt en misstanke om att folk använder AI för att gå runt betalväggar.

Det kommer att drabba användare globalt, oavsett integritetsinställningar.

Att detta kan komma att missbrukas och att lagrade loggar kan komma att läcka är en uppenbar risk.

Det var kanske bara en tidsfråga. Och även om upphovsrättsindustrin hann först finns det skäl att anta att myndigheterna ligger hack i häl.

Dörren har nu öppnats och det är ingen vågad gissning att politiker och myndigheter kommer att vilja ha allmän lagring av medborgarnas interaktioner med AI. Skälet kommer att vara det gamla vanliga: Informationen kan vara bra att ha.

Det kan möjligen vara klokt att utgå från att så redan sker.

Läs mer: OpenAI slams court order to save all ChatGPT logs, including deleted chats »

CC0

EU vill lagra IP-adresser och metadata

av

EU-kommissionen vill börja lagra metadata från meddelandetjänster. Och man ber dig om idéer för att kringgå EU-domstolens förbud.

EU-kommissionen har utlyst ett »call for evidence« (samråd) kring ett förslag om att bland annat datalagra IP-adresser.

Här ber man om åsikter innan man skriver ihop ett lagförslag som sedan går ut på en »public consultation« (remissrunda). Du är alltså välkommen att lämna synpunkter i ett tidigt stadie i processen.

2014 upphävde EU-domstolen EU:s datalagringdsdirektiv (lagring av metadata om telefonsamtal, SMS, e-post-medddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m.)

Eftersom medlemsstaterna (bl.a. Sverige) ändå fortsatt datalagra har EU-domstolen med tilltagande irritation upprepat sitt ställningstagande 2016, 2020, 2022 och 2024.

Domstolens lutar sig mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Principen är enkel: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Dock har domstolen börjat lätta på principerna vad gäller IP-adresser.

Därför testar EU-kommissionen tanken på EU-lagstiftning om generell lagring av IP-adresser för att hantera nationell säkerhet och bekämpa brottslighet. (Vilket Sverige redan gör.)

Ett skäl som anges är »harmonisering« av reglerna i alla EU-länder.

Men det verkliga skälet tycks vara att man vill komma åt mer metadata – för de elektroniska meddelandetjänster som vuxit fram de senaste tio åren och som inte omfattades av det ursprungliga (upphävda) datalagringsdirektivet.

»Initiativets övergripande mål är att säkerställa tillgången till vissa kategorier av icke-innehållsdata…« (Avsändare, mottagare, tid, abonnemangstyp, utrustning m.m.)

Sammantaget kan sådan metadata avslöja mycket om enskilda användare, deras nätverk, preferenser, politiska åsikter m.m.

Detta med EU-domstolens uppmjukade inställning till lagring av IP-nummer som murbräcka.

Kommissionens papper tar upp frågan om detta kan ske genom påtvingad frivillighet (»icke-bindande lagstiftningsåtgärder«) eller »lagstiftningsåtgärder som fastställer obligatoriska krav«.

Detta landar snubblande nära den generella datalagring av metadata för traditionella telefonsamtal / SMS / e-postmeddelanden / uppkopplingar som EU-domstolen redan förbjudit.

Vilket EU-kommissionen tycks medveten om. Man vill därför ha hjälp och idéer för att kunna införa lagring av metdata hos elektroniska meddelandetjänster – utan att gå över domstolens förbud mot generell datalagring.

»Syftet med samrådet är att se till att konsekvensbedömningen bygger på omfattande kvantitativa och kvalitativa underlag och sakkunskap och att göra det möjligt för berörda parter (inklusive allmänheten och dem som direkt skulle påverkas av detta initiativ) att lämna synpunkter på och uttrycka åsikter om de möjliga alternativen för vägen framåt.«

Nu har du alltså möjlighet att hjälpa kommissionen förstå att det inte går att bedriva generell datalagring (alltid mot alla) – ens av metadata – utan att kränka grundläggande mänskliga rättigheter.

Länk:
• Impact assessment on retention of data by service providers for criminal proceedings »

Tidigare, relaterade bloggposter med djuplänkar:
• ProtectEU – övervakning, datalagring och bakdörrar till krypterade meddelanden (april 2025) »
• Stoppa regeringens bakdörrs-lag! (mars 2025) »
• Försvarsmakten värnar rätten till krypterad kommunikation (februari 2025) »
• Datalagring – olaglig övervakning fortsätter och utökas (augusti 2023) »
• EU-stater registrerar användares IP-adresser (septeember 2022) »
• EU-domstolen: OK att samla IP-adresser i jakt på fildelare (juni 2021) »

CC0

Schweiz: Massiv kritik mot utökad datalagring

av

Den schweiziska regeringens förslag om utökad datalagring har väckt en proteststorm. Bland annat hotar den integritetsinriktade tjänsten Proton (mail & VPN) att lämna landet.

Nyligen avslutades remissrundan för Schweiz reviderade förordning om datalagring, VÜPF. Sedan dess har en kritikstorm brutit ut samtidigt som landets regering bereder frågan.

Enkelt uttryckt innebär förslaget att telekom- och internetleverantörer, VPN-tjänster, VoIP, e-post-tjänster, meddelandeappar och sociala nätverk m.fl. måste lagra och lämna ut användardata och innehåll till myndigheterna. Man vill även införa ID-krav för användare.

Detta går bortom vad som redan förklarats olagligt i EU, när EU-domstolen upphävde unionens datalagringsdirektiv. (Schweiz är dock inte med i EU.) Kritikerna menar att lagförslaget snarare påminner om hur det är i Ryssland.

Den högprofilerade och privacy-inriktade mail- och VPN-tjänsten Proton hotar att lämna Schweiz om lagen blir verklighet. Idag loggar Proton VPN inte sina användares nätuppkopplingar, vilket den nya lagen kan komma att tvinga dem att göra.

Även aktörer som NymVPN och meddelandetjänsten Threema påverkas av och protesterar mot förslaget – som skulle kullkasta Schweiz rykte som en bastion för säker elektronisk kommunikation.

Enda ljuspunkten är att totalsträckskrypterade (E2EE) meddelanden mellan slutanvändare inte omfattas av kravet på att innehåll skall överlämnas till myndigheterna i läsbar (av-krypterad) form. (Vilket däremot den föreslagna nya svenska datalagringen gör.) Dock kommer metadata att lämnas ut även vid E2EE.

Kritiken mot förslaget är hård från de flesta politiska partier, kantonerna, medborgarrättsorganisationer, näringslivet m.fl. Mycket talar för att förslaget kommer att omarbetas. Det har även rests krav på att frågan inte skall regleras av en förordning, utan måste upp till en öppen demokratisk process i form av ett lagförslag. Det har även rests krav på en folkomröstning.

• Techradar: ”We would be less confidential than Google” – Proton threatens to quit Switzerland over new surveillance law »

AI med djuplänkar och resurser: Grok » | ChatGPT » | Perplexity »

CC0

Tyskland börjar datalagra – igen

av

För fjärde gången försöker en tysk regering nu införa lagring av data om medborgarnas elektroniska kommunikationer.

Den tillträdande tyska regeringen tänker återinföra datalagring. Dock »bara« av IP-adresser och portnummer, och »bara« i tre månader. (Ej annan metadata om telefonsamtal, SMS, meddelanden, mobilpositioner m.m.)

Det är dock tveksamt om EU-rätten ger utrymme för sådan generell lagring, speciellt om det sker utan närmare specifikation än allmän »brottsbekämpning«.

Enkelt uttryckt slår EU-domstolen (ECJ) fast följande: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Redan innan ECJ år 2014 upphävde EU:s datalagringsdirektiv var frågan het i Tyskland.

2010 ogiltigförklarade Tysklands författningsdomstol den dåvarande tyska lagen som implementerade EU:s ursprungliga datalagringsdirektiv (Telekommunikationsgesetz, TKG), med motiveringen att den stred mot rätten till privatliv.

2015 anpassades ny tysk datalagring delvis till EU-domstolens beslut 2014. 2017 kom förvaltningsdomstolen i Köln fram till att datalagringen trots detta stred mot EU-rätten, eftersom den inte var »differentierad och riktad«, utan generell. Datalagringen avbröts då.

Den nu avgående regeringen beslutade att man inte ville ha någon generell datalagring. Istället diskuterades en »Quick Freeze«-modell, där data inte lagras rutinmässigt, utan först »fryses« vid konkret misstanke och efter rättsligt godkännande.

Nu återuppstår dock den tyska datalagringen, om än i en light-variant. Den nya regeringen skulle säkert vilja gå längre – men EU-rätten sätter gränser.

(Samtidigt vill den svenska regeringen utöka datalagringen till att även gälla innehåll (inte bara metadata) i alla olika meddelandetjänster. Den svenska utredningen vill även att totalsträckskrypterade meddelanden skall kunna överlämnas till mydigheterna i läsbar – det vill säga av-krypterad – form.)

CC0

Den som är oskyldig har allt att frukta

av

»Den som är oskyldig har inget att frukta« är ett väldigt dåligt argument för mer övervakning.

För det första är det inte du som har att bedöma om du har »rent mjöl i påsen«.

Det kommer att göras av algoritmer som söker mönster och samband som kan leda till att helt och hållet oskyldiga människor utsätts för statens närgångna granskning.

För det andra handlar det inte bara om dig. Säker och totalsträckskrypterad kommunikation är livsviktig för oppositionella och dissidenter i skurkstater.

Bakdörrar till dessa meddelanden (som regeringen nu vill införa) kommer även att drabba medias visselblåsare och människors kommunikation med till exempel jurister, själasörjare och läkare – i hela världen.

För det tredje är individens rätt till privatliv och privat korrespondens en grundläggande mänsklig rättighet.

Dessa rättigheters funktion är att skydda individen mot övergrepp från staten. Därför är det oroväckande när staten vill inskränka dem.

EU-domstolen har fastställt en enkel, begriplig och klok princip: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

CC0