Femte juli

Nätet till folket!

Henrik Alexandersson

Domstolsverket blockerar TOR

av

Domstolsverket blockerar internettrafik från anonymiseringsnätverket TOR. Detta hindrar användare från att begära ut handlingar anonymt. Myndigheten hänvisar till säkerhetsfrågor, vilket ifrågasätts av sakkunniga – speciellt då till exempel websidor hos polisen, försvarsmakten och FRA är tillgängliga via TOR. 

Computer Sweden:

»Att just Domstolsverket spärrar för trafik från Tor, kanske den mest populära anonymiseringstjänsten i världen, kan anses vara ett demokratiproblem. Människor kan dra sig för att begära ut till exempel domslut om de inte kan vara anonyma, och just domslut kan vara känsligt att begära ut om det går att ta reda på vem som begärt att få ut dokument.«

Patrik Wallström, på Föreningen för Digitala fri- och rättigheter, DFRI säger till CS:

»Den trafik man är rädd för kommer ändå. Att spärra ut Tor ger inget skydd för någonting, det spärrar vanliga användare, och det finns många anledningar att vara anonym när man tar del av Domstolsverkets tjänster. De är rädda för att Tor har mycket skadlig trafik, men att de inte vet vad det handlar om och att Tor det låter farligt. Tor har fått en negativ klang i media.«

• Länk: Myndighet blockerar Tor ”av säkerhetsskäl” – försvårar möjligheten till anonymitet »

Domstol: NSA:s massövervakning är olaglig

av

US Court of Appeals for the Ninth Circuit har kommit fram till att NSA:s massövervakning – som avslöjades av visselblåsaren Edward Snowden – är olaglig.

Domstolen menar att NSA:s program för insamling av bulkdata från amerikanska teleoperatörer strider mot Foreign Intelligence Surveillance Act och att den även kan ha brutit mot konstitutionen.

Snowden riskerar fortfarande åtal i USA – även om president Trump funderat högt om att kanske benåda honom.

• US court: NSA mass surveillance program exposed by Snowden was illegal »

EU vill se övervakning, granskning och analys av alla elektroniska meddelanden

av

EU vill se nya åtgärder mot sexuellt utnyttjande av barn, narkotika och vapen på internet. Vilket skapat en hel del oreda.

Å ena sidan stärker ny lagstiftning konfidentialitet och skydd för privat korrespondens vad gäller e-post, meddelandetjänster och IP-telefoni.  Å andra sidan har man nu insett att detta innebär att man inte längre kommer att kunna övervaka medborgarnas kommunikationer på samma sätt som tidigare. Därför presenteras ytterligare en lag som gör det obligatoriskt för service providers att söka igenom sina användares meddelanden och kommunikation.

Det känns totalt förvirrat och spretigt.

Detta innebär även att man vill kunna knäcka krypterad kommunikation, vilket vi rapporterat om tidigare. Hur detta skall ske är fortfarande oklart. En möjlig väg är att försöka knäcka krypteringen som sådan – en annan att ägna sig åt storskalig hemlig dataavläsning, som kan ge tillgång till meddelanden i klartext innan de krypterats eller efter att de avkrypterats.

»Inrikeskommissionär« Ylva Johansson beskriver den nya lagstiftningen som att den »kräver att onlineplattformar upptäcker och rapporterar« olagligt innehåll.

EU-kommissionens vice ordförande Margaritis Schinas, som ansvarar för främjande av den europeiska livsstilen säger »De som profiterar på att orsaka misär och skada genom att sälja olagliga droger och skjutvapen eller sprida fruktansvärd barnpornografi måste stoppas och ställas inför rätta. Den inre säkerheten är en central pelare i EU:s strategi för säkerhetsunionen som ska skydda européerna och främja vår livsstil.«

Med detta avskaffar man i praktiken rätten till privat korrespondens – som den formuleras i till exempel Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Nu skall all e-post, alla elektroniska meddelanden och all internet-telefoni – all din elektroniska kommunikation – övervakas, granskas och analyseras.

Länkar:
• Netzpolitik: EU-Kommission plant Durchleuchtungspflicht »
• EU-kommissionen: Säkerhetsunionen – initiativ mot narkotika, olagliga vapen och sexuella övergrepp mot barn »
• Relterat: EU och Europol satsar på att knäcka kryptering »

Länkskatt: Facebook överväger att helt sluta länka till media i Australien

av

Det är inte bara i EU som den märkliga idén om »länkskatt« debatteras. Ett lagförslag i Australien är inne på samma spår – vilket fått Facebook att hota med att helt sluta med nyheter från australisk media och möjligen även att blockera användare i landet från att dela nyhetsnotiser.

»Länkskatten« är ursprungligen en idé som lanserades i EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Tanken är att den som länkar till medias nyhetsartiklar skall betala en ersättning till mediehusen. Vilket naturligtvis är helt bakvänt. Att länka till något gynnar den som länkarna ger uppmärksamhet och besökare. Men i tider då de traditionella mediehusen har svårt att finna hållbara affärsmodeller för den digitala marknaden – då söker de andra inkomstkällor. Även om sådana är ologiska och kontraproduktiva.

Nu tycks Facebook ha fått nog. Företaget vill inte betala pengar för att driva besökare till traditionell media. I en bloggpost skriver man, med anledning av lagförslaget i Australien:

»Assuming this draft code becomes law, we will reluctantly stop allowing publishers and people in Australia from sharing local and international news on Facebook and Instagram. This is not our first choice – it is our last. But it is the only way to protect against an outcome that defies logic and will hurt, not help, the long-term vibrancy of Australia’s news and media sector.« (…)

»The ACCC presumes that Facebook benefits most in its relationship with publishers, when in fact the reverse is true. News represents a fraction of what people see in their News Feed and is not a significant source of revenue for us. Still, we recognize that news provides a vitally important role in society and democracy, which is why we offer free tools and training to help media companies reach an audience many times larger than they have previously.«

Om lagförslaget blir verklighet kan alltså ett mediehus på eget initiativ dela en länk (rubrik, bild och kort ingress) på Facebook till sina egna artiklar – och sedan kräva att Facebook betalar nämnda mediehus för dess egen marknadsföring.

Även Google överväger om de kan fortsätta sin verksamhet i Australien på samma sätt som tidigare. Utöver att man delar Facebooks invändningar ser man problem med att lagförslaget kräver att de traditionella mediehusen skall få förhandsinformation om eventuella förändringar av Googles algoritmer. Vilket i så fall skulle ge Big Media möjlighet att konkurrera ut många andra nyhetskällor.

En liknande strid pågår i Frankrike och den lär – som en konsekvens av det nya upphovsrättsdirektivet – snart utkämpas i samtliga EU-länder.

Utöver att idén om »länkskatt« är ologisk – så kan den leda till att användare i många länder får en sämre användarupplevelse. Eller att vissa plattformar helt lämnar länderna i fråga.

Under rubriken oförutsedda konsekvenser kan detta även komma att landa i att allmänheten får minskad tillgång till nyheter från traditionella media – till förmån för de alternativa nyhetskällor som politiken och mediehusen själva stämplat som mindre trovärdiga.

• Facebook: An Update About Changes to Facebook’s Services in Australia »
• Cnet: Google clashes with Australia watchdog over proposed law to force it to pay for news »
• Macrumors: Facebook Threatens to Block All News Sharing on Its Platform in Australia »
• Techcrunch: Facebook threatens to block news sharing in Australia as it lobbies against revenue share law »

Jakten på TPB – filmbolagen fortsätter bråka med OVPN

av

Som vi tidigare har rapporterat (här och här) envisas SF och Nordisk Film med att försöka få ut uppgifter från VPN-operatören OVPN i sin jakt på The Pirate Bay. Ett utdrag…

»Spåren ledde till Coludflare, vidare till ISP:n OBEnetwork och slutligen till VPN-operatören OVPN. Nu har filmbolagen begärt ett informationsföreläggande mot OVPN hos Patent- och Marknadsdomstolen. Men OVPN konstaterar att de inte kan lämna den begärda informationen – då de varken lagrar trafikuppgifter, tidsstämplar, DNS-upplag, IP-adresser, MAC-adresser eller information om ackumulerad bandbredd.«

Patent och marknadsdomstolen har konstaterat att OCPN inte kan lämna ut information som de inte har. Men det hindrar inte filmbolagen – genom Rättighetsalliansen – från att driva ärendet vidare. Nu har de kopplat in egna säkerhetsexperter vars utlåtanden de åberopar som bevis.

Ett av spåren är att begära tillgång till OVPN:s bokföring – eftersom alla betalningar måste redovisas. OVPN kommenterar i en bloggpost:

»OVPN:s kvitton för Publik IPv4 specificerar inte vilken IP-adress det rör sig om, utan endast att en viss kund har betalat för tjänsten. Se exempelvis på detta kvitto. OVPN:s kunder kan dessutom betala för flera års tillhandahållande av tjänsten vid ett och samma tillfälle. Detta utgör i sig ett hinder för att ens teoretiskt kunna koppla en tjänst vid en exakt tidpunkt till en specifik betalning. En kund kan också närsomhelst byta sin Publika IP-adress.«

Rättighetsalliansens säkerhetsexpert framför även följande åsikt till domstolen. Det kan »anses som extremt sannolikt att användaren eller identiteten som är kopplad till konfiguration finns lagrad i en användardatabas«. Vilket alltså inte stämmer – vilket domstolen också redan konstaterat.

Fortsättning följer.

Youtube medger överdriven censur

av

»Google said that between April and June, more than 11.4 million videos were removed from the video platform. That was a 50 percent increase compared to the previous quarter.

The company says it had to rely more on technology as the pandemic forced it to send workers home. The technology they are using to moderate content, however, has been over-enforcing policies, Google now admits.«

• Reclaim the Net: YouTube admits its over-zealous “wide net” moderation has been deleting non-violating content »

• Youtube / Google: Responsible policy enforcement during Covid-19 »

EU-kommissionen vill veta vad du tycker om Europas digitala framtid

av

EU-kommissionen har lanserat en »public consultation« inför arbetet med the Digital Services Act, DSA.

Detta är ett utmärkt tillfälle att argumentera mot nätcensur, uppladdningsfilter och smygcensur genom de sociala nätverkens användarvillkor.

Uttryck dina åsikter, på ett rimligt sätt, med dina egna ord. En välformulerad, unik inlaga är värt mycket mer än copy-pastade identiska svar i massupplaga.

Konsultationen är öppen för alla – privatpersoner, organisationer, företag med flera.

Läs mer hos EU-kommssionen »

Början till slutet för kassettskatten?

av

Privatkopieringsersättningen – den så kallade kassettskatten – kan kanske vara på väg bort.

Justitieminister Morgan Johansson (S) har tillsatt en utredning och säger:

»Den nuvarande privatkopieringsersättningen har sedan flera år blivit omodern, till exempel gör gemene man inte längre en kopia av sin favorit-cd för att även kunna lyssna på den i bilen. Det är angeläget att en modernisering kommer till stånd.«

Det är verkligen på tiden. Att artisternas insamlingssällskap har rätt att uttaxera en ersättning för alla former av lagringsmedia (minneskort, hårddiskar, interna minnen, datorer, plattor, mobiler m.m.) är en orimlig idé.

Regeringens pressmeddelande: En modernare och mer effektiv ersättning till upphovsmän vid privatkopiering »

Nätnyheter från Femtejuli.se – 2020-08-24

av

Kommenterade nätnyheter:
• Svensk polis får använda automatisk ansiktsigenkänning
• EU & Europol vill knäcka kryptering
• Europol vill ha direkt tillgång till företagsdata
• Tänker Trump benåda Snowden?
• Twitter och Youtube censurerar – igen
• EU-studie föreslår digital järnridå

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

EU: Studie föreslår digital järnridå

av

»A European firewall/cloud/internet would foster a digital ecosystem in Europe based on data and innovation. It would drive competition and set standards, similar to what has happened in China in the past 20 years.«

Citatet kommer ur ett dokument från Europaparlamentet: New Developments in Digital Services – Short-(2021), medium-(2025) and long-term (2030) perspectives and the implications for the Digital Services Act (PDF) »

Syftet sägs vara följande. »The study lays out predictions for digital services in the next one to ten years and provides recommendations for action for the European Parliament in preparation for the Digital Services Act.« Författare är fem personer på Future Candy, som påstår sig vara en »digital innovation engine«.

Vill man vara lite elak skulle man kunna beskriva dokumentet som en samling idéer för politisk micro management av den europeiska IT-sektorn. Vilket i sig är en mycket tveksam idé.

För att främja en livskraftig IT-sektor i Europa tycks man vilja bygga upp digitala gränser och barriärer mot resten av världen.

Vilket i så fall strider mot hela internets idé om fria gränslösa informationsflöden. Författarna tycks dock mena att det främjar konkurrens och utveckling:.

»Technologically, it would require a top-level infrastructure, high-speed 5G or a 6G data network and a firewall. Setting up such a network would promote many European companies and therefore boost business and drive innovation.

Like the Chinese firewall, this European internet would block off services that condone or support unlawful conduct from third party countries.«

Digital protektionism. Har man verkligen tänkt igenom detta?

OK, detta är bara en studie, ett papper beställt av Europaparlamentet. Men det är ändå en del av beslutsunderlaget för EU:s nya Digital Services Act – och kan som sådant komma att styra mycket av hur projektet utvecklas. Plus att det naturligtvis kommer att ge många politiker och tjänstemän idéer. För om en ledande »digital innovation engine« säger att en digital järnridå är en bra sak, då är det nog så – kan beslutsfattarna tänka.

Det hela blir än mer oroande med tanke på att the Digital Services Act också är tänkt att skapa enhetliga EU-regler för vad som skall vara tillåtet att publicera på internet. I kombination med en digital järnridå får det alla larmklockor att ringa.

Om vi inte vill ha en digital järnridå – då måste vi reagera högljutt och snabbt. Då kan beslutsfattarna bli nervösa och idén slängas i papperskorgen. Men om vi inte reagerar är risken att detta är något som biter sig fast i processen och så småningom förverkligas genom lagstiftning.

I EU – precis som i all annan politik – måste man reagera tidigt på dumheter. Väntar man, då blir det väldigt mycket svårare att stoppa förslagen. Sedan är det för sent att göra något åt saken.

Kina som föredöme – the irony.