Femte juli

Europa utmanar X med W

21 januari 2026 av Henrik Alexandersson

W presenteras som ett europeiskt svar på X. Plattformen lanseras på WEF i Davos, talar om värderingar och verifiering – samt väcker frågor om öppenhet och vem som är välkommen.

Från World Economic Forum i Davos meddelas att det kommer att lanseras en ny europeisk social medieplattform: W. Detta skall tydligen dels tolkas som »We« och dels som »Values« & »Verified«.

VD blir den tyska juristen Prof. Dr. Anna Zeiter, LL.M, som har kopplingar till World Economic Forum och som även sitter i MTG:s styrelse.

Grundaren av det svenska klimatnätverket We Don’t Have Time, Ingmar Rentzhog (Greta Thunbergs förste PR-konsult) är enligt uppgift en av initiativtagarna.

W lanseras i övrigt av en grupp i WEF-sfären som sägs rymma tidigare svenska politiker från regeringarna Reinfeldt och Löfven samt några näringslivsprofiler.

Vad vi vet om W:

ID-krav
Baserad på europeiska servrar
GDPR- och DSA-kompatibel
Man vill värna europeiska värderingar
Man vill tackla desinformation och förtroendekrisen för nuvarande sociala medier

Inte en plats för visselblåsare och dissidenter, kan man anta.

Vill man vara lite elak kan man tänka sig att grundarna vill skapa en social medieplattform dit viktigt folk kan migrera – så att man äntligen får till den där bojkotten av X som S-ledaren Magdalena Andersson efterlyste förra veckan. (Eller rent av en blockering av X i EU.)

Nu är jag för konkurrens och jag hoppas verkligen att W blir ett vettigt och bra debattforum, öppet för alla. En plats där man kan föra ett rimligt samtal om viktiga saker. En plats där makthavare kan möta engagerade medborgare i en konstruktiv dialog.

Men jag har mina dubier. Risken är att det blir ännu ett LinkedIn, så tråkigt att det självdör. Eller att folk som ifrågasätter, käftar emot och är besvärliga flyttar med från X – och då blir det så där jobbigt igen.

Kommer vanligt folk att hänga på W? Att projektet lanseras på WEF i Davos utstrålar inte direkt folklighet.

Kommer användare att få tycka vad de vill, i vart fall så länge de uttrycker sig vårdat? Kommer modereringen att vara transparent? Hur kommer algoritmerna att hantera kritik mot makten?

När verifiering, DSA-logik och Davos-normer kombineras riskerar det fria ordet att begränsas genom design snarare än genom förbud.

Men som sagt, lycka till! Vi behöver fler aktörer på den sociala medie-marknaden.

• Europeans set to launch an alternative to X. It’s called W »

• Se delar av W:s presentationsvideo på X »

• Neue Plattform gegen Fake News – W Social will Twitter Konkurrenz machen »

CC0

Storbritannien inför client-side-scanning

20 januari 2026 av Henrik Alexandersson

Britterna utökar nu sin Online Safety Act till att även omfatta kontroll av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden innan de krypteras och sänds.

Storbritanniens Online Safety Act utökas ständigt. Nu senast har man föreslagit en tillämpning av sektion 121 som öppnar för client-side-scanning. Det vill säga att man söker igenom användarnas elektroniska meddelanden innan de krypteras och sänds.

På så sätt kringgår man totalsträckskryptering (E2EE) samtidigt som man påstår sig respektera den. Men i praktiken gör man den meningslös.

Det vill säga samma sak som EU.s ministerråd (och den svenska regeringen) ville ha i Chat Control 2, men tvingades backa från.

Client-side-scanning kan ske på system- eller applikationsnivå. I det brittiska fallet verkar det handla om att varje meddelandetjänst/app måste ha sin egen spionmodul (»ackrediterad teknologi«) som kontrollerar innehållet i alla meddelanden innan de krypteras och sänds – och som i förekommande fall automatiskt flaggar och rapporterar misstänkt innehåll.

Ändringen är tänkt att träda i kraft i april i år. Tillsynsmyndigheten Ofcom vill att skanningen även skall utökas till fildelningstjänster och molnlagring.

Integritetsmedvetna meddelandetjänster som Signal säger att de inte tänker installera några sådana spionmoduler i sina appar. Hellre drar de tillbaka sina tjänster från Storbritannien.

Signal har tillsammans med bland andra WhatsApp och Element skrivit brev till den brittiska regeringen där de varnar för att lagen skapar en global mall som auktoritära regimer kan använda för att tvinga fram övervakning.

I sammanhanget kan påpekas att Storbritannien fortfarande är medlem i Europarådet och att man därmed är bunden till dess konvention om de mänskliga rättigheterna. I vilka rätten till privatliv och privat korrespondens är en central punkt. Även konventionens formulering om yttrandefrihet kan vara aktuell.

CC0

Handelskrig om IT mellan EU och USA?

19 januari 2026 av Henrik Alexandersson

Vår IT-infrastruktur, tekniska utveckling och möjligen även vår yttrandefrihet hotas vid ett handelskrig mellan EU och USA.

Det spekuleras i media om att amerikanska digitala tjänsteföretag – som sociala medier – kan bli föremål för EU:s »handels-bazooka« (Anti-Coercion Instrument). Detta som svar på president Trumps aviserade nya tullar med anledning av hans anspråk på Grönland.

ACI kan bland annat innebära…

Skatter och avgifter på digitala tjänster specifikt riktade mot amerikanska plattformar.
Begränsningar av marknadstillträde på den inre marknaden – till exempel blockeringar, strängare dataskyddsregler och förbud mot vissa funktioner.
Investeringsrestriktioner och krav på licenser.
Tullar, avgifter, licenser och tillträdeskrav för relaterade varor och tjänster.
Begränsningar i patent- och licensrättigheter.
Förbud mot vissa affärsmodeller.
Krav på lokal etablering.
Krav på EU-baserad databehandling.
Utestängning från offentlig upphandling och förlorade ramavtal.
Inget tillträde till EU-finansierade projekt.
Mer aggressiv tillsyn och sanktionspraxis.

Detta skulle för övrigt passa vissa av EU:s ledare och medlemsstater fint vad gäller sociala medier, även utan Grönlands-kopplingen. Vilket de möjligen kan komma undan med genom att göra yttrandefrihetsfrågor till handelsfrågor.

Handels-bazookan drabbar inte bara sociala medier utan även till exempel AI-tjänster, sökmotorer, datacenter, molntjänster, betal- och finanstjänster, app-butiker, streaming, digital distribution, telekom- och nätverksutrustning, satellitkommunikation (Starlink), positioneringstjänster, konsulttjänster, företags-IT, offentlig IT och konsumentelektronik.

För att inte tala om vad en begränsning av sociala medier skulle kunna ställa till med.

Att aktivera EU:s handels-bazooka skulle få dramatiska konsekvenser, på båda sidor Atlanten. Oklart vem som skulle drabbas hårdast. USA, som har ett handelsöverskott på området? Eller EU som hamnar än mer på efterkälken vad gäller utveckling och användning av modern teknik?

Gör inte detta. Två fel gör inte ett rätt.

CC0

Så är du anonym på sociala media

19 januari 2026 av Henrik Alexandersson

Här visar Naomi Brockwell på Ludlow Institute hur du gör om du vill vara anonym på sociala media. Vilket du har all rätt i världen att vara.

CC0

Kan internet rädda demokratin från politiken?

18 januari 2026 av Henrik Alexandersson

Redan de gamla grekerna varnade för att de folkvalda är farligt okunniga. Men med internet har det blivit svårare för dem att komma undan med det.

Det är förfärande hur okunniga våra politiker är om allt som har med internet att göra. Det gäller de tekniska delarna såväl som säkerhet och juridik.

Och det är skrämmande hur de ständigt är beredda att kringgå grundläggande mänskliga rättigheter som rätten till privatliv och yttrandefriheten.

Dåvarande EU-kommissionär Ylva Johanssons hantering av Chat Control 2 är bara ett exempel.

Under samma process släppte riksdagen till en början igenom den svenska regeringens position utan att någon reagerade eller invände. Vilken fyra av åtta partier först senare kom att säga nej till, när de blivit upplysta om vad som faktiskt står i pappren och vad det betyder.

För inte så länge sedan sände regeringen ut en remiss om datalagring som toksågades av alla som begriper något om tekniken och om säkerhet, inklusive Försvarsmakten.

Detta är inte unikt för nätfrågorna. Och det är ingen nyhet. Platon varnade redan för 2.400 år sedan för att människor som är bra på att vinna folkets förtroende ofta är farligt okunniga, inkompetenta och olämpliga som ledare i allmänhet. Han fruktade att demokrati kan utvecklas till förtryck.

För inte så länge sedan fanns det väldigt lite att göra åt saken, i den mån man alls fick veta vad som skedde. Informationsutbudet var begränsat och fick hanteras manuellt.

Ville man invända fick man skriva en debattartikel eller insändare som kanske eller kanske inte publicerades. Eller försöka organisera någon form av motstånd med hjälp av brev och telefon. Som sedan ignorerades av både media och politiker.

Sedan kom internet. Plötligt gick det att göra sin röst hörd om man hade något att komma med.

Det gick att ifrågasätta och käfta emot. Det blev mycket enklare att organisera motstånd och aktivism. Fakta gick att gå fram med en knapptryckning.

Dokumenten i den demokratiska beslutsprocessen blev mer tillgängliga. Insynen blev större. Och politikerna tvingades försvara sina ställningstaganden.

Ta kampanjen mot FRA-lagen som exempel. Aktivister och experter kunde synkronisera sitt motstånd online och bygga på varandras kompetens.

Lagens motståndare var många och kunde som regel slå politiker och byråkrater på fingrarna i sakfrågorna. I den så kallade bloggbävningen korslänkade alla till varandra.

I samband med den historiskt dramatiska omröstningen belägrades riksdagen av demonstranter som lockats dit av en bloggpost. Och även om lagen klubbades igenom fick efterdyningarna regeringen i obalans.

Fast forward till idag – med nya förslag till övervakningslagar och inskränkningar av yttrandefriheten, såväl i Sverige som i EU.

Nu har det blivit ännu svårare för politikerna att komma undan med dåliga förslag och att ducka debatten (även om de försöker).

Plötsligt kan tusentals människor de politiska förslagen bättre än politikerna själva. Och med sociala media kan dåliga förslag exponeras och motkrafter mobiliseras på ett ögonblick.

Vilket naturligtvis stör våra politiker, som varit vana vid att leva i en bubbla utan externa störningsmoment.

Som mest upprörda blir de när deras premisser krossas i en fri och öppen debatt. När deras ideologiska fundament och vackraste utopier – kärnan för deras verksamhet – visar sig vara ogenomtänkta, felaktiga och orealistiska.

Sådant är ett existentiellt hot mot politiker och deras partier. Inte sällan är deras sista försvarslinje att avskriva kritik som »hat«.

Därför vill politiken inskränka yttrandefriheten online, bojkotta sociala media, läsa våra meddelanden, datalagra, införa åldersgränser och ID-krav, använda nätcensorer i form av Trusted Flaggers, övervaka, sätta in nätpoliser och ta kontrollen över internet.

CC0

Nu har Sverige fått ett hädelseförbud

15 januari 2026 av Henrik Alexandersson

HD prövar inte den fällande domen för koranbränning. Därmed har vi nu fått ett hädelseförbud. Beslutet innebär också att bara yttranden som är sakliga och »vederhäftiga« fullt ut omfattas av yttrandefriheten.

Högsta Domstolen beviljar inte prövningstillstånd i rättsfallet med koranbrännaren Salwan Momika (nu mördad) och hans sidekick Salwan Najem. Den fällande domen för hets mot folkgrupp står därmed fast.

Detta innebär dels att Sverige nu har fått ett hädelseförbud.

Det innebär också att Tingsrättens och Hovrättens motivering står fast: Att den religionskritik som vid tillfället utövades inte var »saklig och vederhäftig«.

Det är anmärkningsvärt. Svensk yttrandefrihet villkoras nu alltså med att yttranden skall vara sakliga och vederhäftiga.

Vilket rimligen innebär att den som inte är saklig (humor, satir, memes, lösa åsikter) och faktamässigt korrekt (hur många politiker och medier skall jag räkna upp?) ligger löst till. I vart fall om de anmäls för kritik mot religion eller olika kollektiv. Möjligen även i andra fall.

Med detta har den svenska yttrandefriheten inskränkts. Vilket kommer att få konsekvenser.

Läs vår förra bloggpost om fallet:
• Religionskritik och yttrandefrihetens gränser »

Valår: Det goda samtalets död

13 januari 2026 av Henrik Alexandersson

Det är valår och debattklimatet kommer att nå nya bottennoteringar i den tämligen ovärdiga kampen om makten. Lägg till det en allt mer osäker och kaotisk omvärld och nya oväntade åsiktsgemenskaper. 2026 kan bli stökigt.

En sak jag lärt mig är att om man vill tillrättavisa någon för ett problematiskt beteende, korrigera ett felaktigt påstående eller rent av utmana någons åsikter på ett meningsfullt sätt – då sker det bäst i avskildhet, inte inför publik.

Vilket är raka motsatsen till den politiska debatt som förs inför öppen ridå i media, i sociala medier, i riksdagsdebatter, vid fikabordet och på gator och torg. Ytterst få kommer att medge att de haft fel inför publik. Därtill är människans prestige alltför stor.

Än mindre kommer någon som sysslar med politik att medge några fel. Inte ens om de överbevisas, i de fall detta strider mot partiprogrammet eller aktuell utopisk vision. Det är som att partipolitik blockerar utövarnas varseblivningsförmåga.

Jag är en vän av det sokratiska samtalet, som jag tolkar så här:

Om man är intresserad av en meningsfull, konstruktiv dialog måste man börja med att förstå sin motståndare, dennes argument och grundläggande premisser. Det är först när man kan förklara motståndarens position minst lika bra som denne själv som samtalet kan föras framåt.

Detta till skillnad från dagens politiska debatt som till stor del handlar om halmgubbar – vad man tror, hoppas eller påstår att motståndaren vill och tycker. Då finns det inte några förutsättningar för annat än pajkastning.

Men om man gör sig besväret att försöka förstå sin motståndare och idealt etablerar en gemensam bild av vad denne vill och tycker – och varför – det är då man kan börja ställa de viktiga frågorna. Vilket inte sällan leder till att den andre börjar ifrågasätta sig själv.

Det kan till och med landa i att folk ändrar sina åsikter. Och ett trevligare samtalsklimat.

Ett sådant samtal kan till och med gå att föra inför öppen ridå – i långformat om deltagarna vet att de alltid får tala till punkt.

Som fransmännen säger »Att ställa en fråga är som att knacka på en dörr för att se om det är någon hemma.«

CC0

Skall folk få tycka vad de vill?

12 januari 2026 av Henrik Alexandersson

Idag har tidskriften Kvartal en artikel om att S-ledaren Magdalena Andersson vill se något slags bojkott mot X för att hon ogillar dess ägare och många av de åsikter som framförs där. Artikeln är låst men ingressen ger oss ungefär vad vi behöver veta…

»Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson vill se ett gemensamt ”handslag” mellan politiker och medier om att lämna X, som ägs av Elon Musk. Samtidigt satsar hennes parti tungt på andra globala plattformar – inklusive Kinaägda Tiktok samt Meta, vars bolag nyligen polisanmälts av svenska mediehus.«

Och det är naturligtvis jobbigt när det finns forum där folk tycker fel. Speciellt om man anser sig själv stå för en högre sanning eller något slags överlägsen utopi.

Nu blev jag visst raljant. F’låt. En mer intellektuell approach hade filosofen Karl Popper som i sitt verk »Det öppna samhället och dess fiender« (1945) argumenterade för att ett samhälle som är obegränsat tolerant i slutändan kommer att förgöras av de intoleranta.

Skillnaden mellan Andersson och Popper är att den senare inte menade att vi skall förbjuda alla intoleranta åsikter. Han ansåg att de i första hand bör bemötas med rationella argument. Rätten att inte tolerera de intoleranta bör ses som en sista utväg om de vägrar föra en saklig debatt och istället börjar använda våld eller hot för att genomdriva sin vilja.

Vilket sätter ljuset på att många som idag kräver inskränkningar av det fria ordet på det ena eller andra sättet inte själva är beredda att ta en rationell debatt.

Vilket är farligt. Att bara tysta folk som tycker fel gör polariseringen större och samhällsklimatet sämre. Sådant som stör och oroar människor försvinner inte bara för att man förbjuder folk att tala om det.

Jag har en gnagande misstanke om att många av de politiker i Sverige och EU som vill begränsa yttrandefriheten saknar den djupare filosofiska och demokratiska klangbotten som krävs för att ta – och vinna – debatten mot det öppna samhällets fiender.

Det kan också handla om feghet, oförmåga eller lättja. Eller kognitiv dissonans. Speciellt om deras egna politiska visioner inte är direkt frihetliga.

Intressant nog är det allt mer i nya och sociala media som de långa samtalen där folk får tala till punkt och utforska varandras preferenser förs. Medan traditionell media blir allt mer snuttifierad och konfliktdriven – som till exempel i SVT:s förfärliga partiledardebatter.

Brittiska regeringen överväger att blockera X

11 januari 2026 av Henrik Alexandersson

Storbritanniens Technology Secretary Liz Kendall säger enligt BBC att landets digitala tillsynsmyndighet Ofcom har regeringens fulla stöd om den bestämmer sig för att blockera X (Twitter).

Detta kommer efter att AI-plattformen Grok (som kan nås via X) genererat deepfakes där människor ovetande / mot sin vilja försatts i mer eller mindre avklädda sammanhang. Vilket i förvisso är ett problem. Men kanske även en förevändning…

Nu tycks det svårt att få fram några exempel för att kunna bedöma hur allvarligt detta är. Allt jag sett är ett par bilder på premiärminister Keir Stramer i bikini. (I Sverige har tydligen även vice statsminister Busch fått sitt huvud inklippt på en kvinnokropp iförd bikini.)

Innan vi går vidare skall påpekas att X har nolltolerans mot innehåll med barn i sexuella situationer och att kränkande deepfakes är olagliga i de flesta länder. Och olagligt innehåll skall plockas bort.

Frågan är dock varför man går efter just X/Grok då samma sak går att göra även med andra AI-verktyg, med Photoshop eller med sax och klister.

Svaret kan vara att politikerna ogillar X på grund av ägaren Elon Musks politiska åsikter och band till president Trump. Och att X har högre till tak vad gäller politiska åsikter än de flesta andra sociala media. Vilket irriterar makthavare som driver ett annat narrativ.

Här är det kanske säkrast att skjuta in att jag i mångt och mycket inte alls håller med Musk. Jag tror även att han skulle vinna på att göra lite bättre research inför sina egna postningar – om inte annat för att slarv, generaliseringar och faktafel gör att hans inlägg ibland kan avskrivas direkt. Som världens rikaste man borde han ha råd att hålla sig med researchers – om han vill publicera vattentäta poster som ger verklig impact.

Nåväl. Hela detta drev kan alltså vara på väg att landa i att Storbritannien (och kanske Australien) blockerar X. Vilket vore ett misstag som kan få dramatiska konsekvenser.

Vid sidolinjen står EU:s politiker och funderar på om de kanske skall göra samma sak. De bråkar också med Musk och X – vilket i vart fall delvis lär bero på att de ogillar vad som publiceras på plattformen. Politiker ogillar alltid när folk ifrågasätter, käftar emot och lägger sig i.

Att blockera X är inte bara att blockera sådant man ogillar. X är idag en av världens ledande nyhetskanaler. När det till exempel gäller Ukraina och Iran kan nyhetsrapporteringen på X vinna med flera dygn innan samma sak rapporteras av traditionella media. Om alls.

X är dessutom en utmärkt kanal för att hålla sig ajour med vad som sägs och skrivs i traditionell utländsk media.

Det är också en fråga om urval. På X kan man läsa om stort och smått, medan vanlig media gör ett urval som utestänger viktiga nyheter, förslag och politiska händelser. Inte minst vad gäller nätfrågorna och löpande EU-politik i allmänhet.

X är också ett viktigt verktyg för demokratisk delaktighet och aktivism. Till exempel är det tveksamt om kampanjen mot Chat Control 2 i Sverige och resten av EU hade lyckats utan X som kanal för att samla och sprida information och för att samordna kampanjen över nationsgränserna. Till våra politiska makthavares förtret.

För oss är X den kommunikationskanal där vissa av våra texter får ordentlig spridning och ibland kan nå tiotusentals läsare utanför vår blogg. Vilket är information som annars inte skulle nå många av de nätanvändare som berörs av de frågor vi rapporterar om.

Avslutningsvis kan man fundera över om det verkligen är en bra idé att kriga mot X i den rådande politiska röran med Trump, handelstullar och annat som – rätt eller fel – kommit att kopplas samman med yttrandefriheten i EU. Speciellt som relationen mellan EU och USA just nu kan få gepolitiska konsekvenser, till exempel vad gäller Ukraina och Grönland.

Länkar:
• BBC: Musk says X outcry is ’excuse for censorship’ »
• Euractiv: UK Prime Minister Starmer seeks support for international X ban »
• Telegraph: If Starmer bans X, we are joining the ranks of tyranny »
• RtN: Starmer’s Looking for an Excuse to Ban X

CC0

Tillrättalagt om Chat Control med EU-ministern

9 januari 2026 av Henrik Alexandersson

EU-ministern putsar på regeringens anseende i frågan om Chat Control.

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) intervjuas i Svenska Dagbladet. Bland annat kommer samtalet in på Chat Control. Ministern säger vad hon förväntas säga, det vill säga så lite som möjligt.

»Det är en komplex fråga där regeringen hela tiden har försökt balansera olika viktiga principer. Det ena är att vi ser fruktansvärda övergrepp mot barn och unga online, som vi såklart vill hitta verktyg för att komma åt. Samtidigt vill vi värna den personliga integriteten och se till att de verktyg som måste användas är väl avvägda.«

I intervjun säger hon sig vara nöjd med ministerrådets position om att det skall vara frivilligt för meddelandetjänster att skanna innehållet i sina användares elektroniska meddeladen. Vilket inte var den linje den svenska regeringen drev i EU:s ministerråd.

Notera även att ministerrådets linje fortfarande är urskiljningslös masskanning av folks meddelanden utan misstanke om brott.

Det är ministerns jobb att få regeringen att se hygglig ut. Men intervjun ger inte en fullständig bild av verkligheten. Och det handlar inte bara om den integritetsaspekt som hon tar upp.

Som den skickliga politiker hon är lyckas EU-ministern ducka hela säkerhetsdebatten kring kryptering – i vilken den svenska regeringen intog en aggressiv och problematisk position.

Den 14 september 2023 presenterades regeringens linje för riksdagens EU-nämnd. »En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, t.ex. genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Det vill säga client-side-scanning med spionprogram på system- eller applikationsnivå på alla telefoner, plattor och datorer.

Så även om ministern säger sig vara nöjd med ministerrådets beslut, så är det inte den linje den svenska regeringen drev.

For the record.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »