Fildelning kan vara en möjlighet istället för ett hot

TorrentFreak rapporterar:

Most copyright holders are doing everything they can to prevent their content from showing up at The Pirate Bay. However, the developer of the indie shooter game ’Danger Gazers’ took the opposite approach. He uploaded a free copy of his own game to the torrent site and generated enough buzz to actually boost sales.

Länk: Game Developer Sees Boost in Sales After Releasing Official Torrent »

Illa när Frankrike och Nederländerna lagstiftar om uppladdningsfilter

Frankrike och Nederländerna är först ut när det gäller att lagstifta om artikel 17 (f.d. 13) i EU:s upphovsrättsdirektiv. I båda fallen ser det ut att bli uppladdningsfilter. Och i båda fallen är lagstiftningen problematisk.

Communia rapporterar:

These first implementation proposals are coming from a main proponent of Article 17 (France) and one of the most vocal opponents (Netherlands), and allow us to get a first impression of how Member States across the EU are likely going to deal with this controversial article. Irrespective of the different positions by France and the Netherlands during the directive negotiations, the implementation proposed by both Member States do not diverge much from each other.

Till att börja med verkar allt tal om »fair use« lyser med sin frånvaro. Det vill säga undantag som tillåter memes, kritik, parodi med mera.

Inget av lagförslagen har de »user rights safeguards« som såväl direktivet som EU-kommissionen kräver.

Inget av lagförslagen förefaller ens ha någon tydlig definition av vilka plattformar (OCSSP, online content-sharing service providers) som omfattas.

Inget av lagförslagen har någon garanti mot att icke upphovsrättsskyddat material kan komma att filtreras bort.

Communia:

The Dutch and French implementation law proposals show that national legislators cannot be trusted to implement Article 17 in a balanced way that includes the hard-fought user rights safeguards that are part of the final compromise that was found between the EU legislators after more than two years of bitter discussions.

Under pressure from rightholders, national legislators are focusing their attention on those parts of the Article that require rightholders and platforms to cooperate with each other to either license or filter. Without the user rights safeguards in the latter part of Article 17, such cooperation will undermine users freedom of creative expression. Not implementing the user rights safeguards is a glaring act of disregard of the outcome of the EU legislative process, and will need to be challenged once these legislative proposal reach the national parliaments.

Det verkar alltså som om både Frankrike och Nederländerna är selektiva när det gäller vilka delar av upphovsrättsdirektivet de tänker implementera. Vilket med största säkerhet kommer att leda till att dessa länders lagstiftning kommer att dras inför EU-domstolen.

Det är också värt att notera att varken Frankrike eller Nederländerna väntar på de riktlinjer för implementeringen av direktivet som EU-kommissionen just nu arbetar med.

Communia » Article 17: Both French and Dutch implementation proposals lack key user rights safeguards »

Vem skall bestämma vad som är sanning?

Debatten om politisk annonsering i sociala media fortsätter. Facebook har bestämt att inte faktakolla politiska annonser. Google begränsar så kallad micro-targeting. Och Twitter har helt stoppat politiska annonser. Och just nu utsätts framförallt Facebook för hård kritik för sitt beslut.

Debatten rymmer flera principiellt intressanta frågor. Som vem som skall bestämma vad som är sanning. Och vad sanning egentligen är. Samt hur detta i så fall skall prövas. Ingen av dessa frågor har fått något rimligt svar.

Anta att två politiska partier har olika uppfattning om hur något förhåller sig – och att båda påståendena inte kan vara rätt samtidigt. Vem skall då bestämma vad som är »rätt«? Hur vet man vad som är korrekt? Och vad händer om politiska partier och kandidater inte tillåts ifrågasätta vedertagna uppfattningar?

Debatten visar också att man underskattar internets deltagandekultur. Är det någonstans som olika påståenden granskas och ifrågasätts – då är det på nätet. Finns det någonstans där politiker kritiseras och hånas för felaktiga påståenden – då är det på nätet.

Dessutom blir det väldigt konstigt om olika regler skall gälla på respektive utanför internet.

Politico: Facebook sticking with policies on politicians’ lies and voter targeting »

Facebook om EU:s »uppladdningsfilter«

Det får nu anses klarlagt att EU:s nya upphovsrättsdirektiv kommer att leda till att allt som folk laddar upp – i vart fall på Facebook – kommer att förhandsgranskas, analyseras och i förekommande fall censureras.

Torrentfreak rapporterar:

»In a recent meeting organized by the European Commission, Facebook explained in detail how this automated system works. The meeting was organized to create a dialogue between various parties about possible solutions for the implementation of Article 17.

In Facebook’s presentation Dave Axelgard, product Manager for Rights Manager, explained how automated matching of copyrighted content takes place on the social media network. He also detailed what actions rightsholders can take in response, and how users can protest misuse and abuse of the system.«

Den goda nyheten är att Facebook anstränger sig för att komma tillrätta med felaktiga och falska upphovsrättsliga anspråk:

»Facebook works hard to catch and prevent these types of misuse and abuse, to ensure that its automated detection system doesn’t remove legitimate content. This is also something to keep in mind for the implementation of possible ‘upload filters’ with the introduction of Article 17. (…)

Facebook tries to limit abuse through a variety of measures. The company limits access to its Rights Manager tool to a select group of verified copyright holders. In addition, it always requires playable reference files, so all claims can be properly vetted.«

Men det finns fortfarande problem:

“Our matching system is not able to take context into account. It’s just seeking to identify whether or not two pieces of content matched to one another,” Axelgard said, responding to a question from Communia’s Paul Keller.

Vilket är precis vad upphovsrättsdirektivets kritiker varnat för från första början.

Torrentfreak: Facebook Sees Copyright Abuse as One of the Platform’s Main Challenges »

Uppdatering – Mer relevant information här: Article 17 stakeholder dialogue (day 4): it’s all about transparency »

Vem försvarar det fria ordet på internet?

I internets barndom var nätet fritt och öppet. Plötsligt fick vi alla en teknisk plattform som gav oss möjlighet att publicera våra tankar, våra åsikter, våra kreativa verk, våra analyser och våra funderingar. Teoretiskt sett fick vi en möjlighet att nå i princip hela svenska folket, eller för all del, hela världen.

Sedan dess har mycket skett. Upphovsrättsindustrin har stegvis fått igenom inskränkningar av nätets frihet, nu senast i form av EU:s nya upphovsrättsdirektiv – som kommer att kräva förhandsgranskning av allt som laddas upp på nätets plattformar och i förekommande fall censur. Samma EU-direktiv gav medieföretagen rätt att kräva betalt från de plattformar som länkar till dem. Yttrandefriheten har inskränkts – både på och utanför nätet – och kommer snart att regleras ytterligare i EU:s Digital Services Act.

Frågan är vem som företräder nätanvändarnas intressen? Vem försvarar det fria ordet?

Det har i tio års tid funnits en handfull piratpartister i Europaparlamentet, som gjort nytta – inte minst genom att ifrågasätta och käfta emot. Men någon medborgarrättsrörelse att tala om finns i vart fall inte i Sverige och knappt ens i Europa heller. Konsumentorganisationerna har visserligen gjort en del nytta vad gäller att hålla ett öga på hur nätjättarna hanterar våra persondata – men de har hållit en låg profil vad gäller yttrandefriheten. Därtill en handfull nätfrihetsorganisationer som mest har fullt upp med att bevaka vad som sker, svara på remisser och medverka på seminarier.

Men i det stora hela är det tunt med folk som slåss för ett fritt och öppet internet. Speciellt om man jämför med vilket inflytande Big Entertainment, Big Media, Big Government och en allt ängsligare Big data har.

Skall yttrandefriheten online försvaras, då är det helt enkelt upp till alla oss som använder internet för att sprida nyheter, bilda opinion och skapa. Vi måste göra våra röster hörda. Vi måste ställa politikerna mot väggen och få dem att inse att nätfrågorna är tillräckligt viktiga för att påverka hur vi röstar. Vi måste driva på den debatt som de flesta andra inblandade helst inte vill ha. Vi måste försvara våra fri- och rättigheter på nätet. Vi måste skruva upp vår aktivism.

Annars kommer det fria ordet på internet att strypas. Vilket är en process som redan pågår i såväl europeisk som svensk politik.

/ HAX

Hemlig dataavläsning: Kräv svar om säkerheten!

Om drygt två månader – den 19 februari – röstar riksdagen om regeringens proposition om hemlig dataavläsning.

Allt tyder på att förslaget kommer att gå igenom, med bred majoritet.

Innan dess behöver vi en diskussion om integritet, rätten till privatliv, rättssäkerhet och riskerna för missbruk eller ändamålsglidning.

Vi bör ta oss en funderare på vad det innebär att tillåta statliga spionprogram på våra telefoner, plattor, datorer, spelkonsoler, tv-apparater, smarta högtalare – för den händelse morgondagens politiska makthavare skulle vilja använda detta verktyg för att förtrycka enskilda individer eller grupper av människor.

Någon sådan debatt kommer vi dock knappast att få. Riksdagen är så gott som enig. Och bland väljarna verkar det som om det också finns ett utbrett stöd för mer övervakning. Tyvärr.

Däremot bör det gå att få till en debatt om hemlig dataavläsning och IT-säkerhet.

Om det finns säkerhetsbrister i våra operativsystem – då är detta ett högst påtagligt problem. Det öppnar för cyberbrottslighet, bankbedrägerier och spionage. Sådant måste åtgärdas.

Men med regeringens förslag kommer vissa av dessa säkerhetsluckor att förbli öppna. Helt enkelt för att de behövs för att den hemliga dataavläsningen skall vara tekniskt möjlig att genomföra.

På så sätt kommer hemlig dataavläsning att göra alla användare, alla företag och alla myndigheter mindre säkra mot IT-attacker, bedrägerier och hackare.

Detta är en konkret och begriplig aspekt på frågan. Och ett högst verkligt och påtagligt hot.

Så även om politikerna försöker ducka principfrågorna – så skall de inte komma undan de säkerhetsrelaterade frågor som är kopplade till hemlig dataavläsning.

Här bör alla vanliga användare – och hela IT-Sverige – kräva svar. Innan den 19 februari.

/ HAX

EU 2020: Nu står kampen om det fria ordet på internet

Med sin Digital Services Act tänker EU bland annat reglera yttrandefriheten på internet. Det kan bli lite hur som helst. Men det är nu – när diskussionen är ung och positionerna ännu inte är låsta – som vi kan påverka hur resultatet blir.

Det fria ordet på internet har många fiender. Politikerna ogillar att vanligt folk stör och lägger sig i. Media kämpar för att behålla makten över agendan. Och allehanda samhällsdebattörer ogillar när andra ifrågasätter och granskar deras teser.

I Tyskland finns redan en speciell intrnetlag (NetzDG) som kritiseras för att hota såväl tryckfriheten som yttrandefriheten. I Frankrike har man givit staten rätt att i vissa situationer bestämma vad som skall anses vara sant respektive falskt – och därmed tillåtet eller förbjudet – att uttrycka på internet. Och i så gott som alla EU:s medlemsstater hörs krav på inskränkningar i vad som får skrivas och sägas i sociala media.

Det är allt detta som EU nu vill samla i ett regelverk som kommer att gälla i alla EU:s medlemsstater: The Digital Services Act.

Hat och hot på nätet kan visserligen vara problem. Men i den fysiska världen, utanför nätet finns redan regler som rör olaga hot, förtal, hets mot folkgrupp med mera. Oavsett vad man tycker om just dessa regler är det viktigt att lagar och regler – som sådana – är desamma utanför som på internet. Vad som är tillåtet respektive förbjudet att uttrycka kan och får inte vara beroende av i vilket medium informationen framförs.

Problemet är att när EU sätter upp regler, då blir resultatet ofta »worst practice«. Det vill säga att de som vill förbjuda, de som vill försvara sina privilegier, de som vill kontrollera och styra är mer högljudda än de som försvarar människors – och informationens – frihet.

Så var det till exempel när det gäller EU:s nya upphovsrättsdirektiv – där Big Media och Big Entertainment lyckades driva igenom såväl den absurda »länkskatten« som regler som kommer att kräva att allt som laddas upp på nätplattformar måste förhandsgranskas, analyseras och i förekommande fall censureras av automatiska filter.

Den gången kom den breda debatten igång alldeles för sent. Det är ett misstag som inte får upprepas.

Det är nu – medan alla kort fortfarande ligger på bordet och innan de politiska grupperna låst sig fast vid olika förslag och uppgörelser – som nätsamfundet måste visa att det vill, kan och kommer att försvara det fria ordet på internet.

/ HAX

Oro för censur med FN:s nya resolution om cyberbrott

The Daily Mail rapporterar:

»The United Nations has approved a Russian-backed cybercrime treaty that has alarmed America and Western powers who fear it will censor the internet.

The General Assembly approved the resolution, sponsored by Russia and backed by China, on Friday.«

Eftersom detta är en fråga som redan hanteras av en expertgrupp – och eftersom resolutionen stöds av länder som Ryssland och Kina – kan det vara klokt att ana ugglor i mossen. Det förefaller som om man vill förekomma den nuvarande expertgruppen, av politiska skäl.

»The (US) ambassador alongside the Finnish representative speaking for the European Union both stressed that the UN’s existing intergovernmental expert group on cybercrime is already tackling the question of whether a new treaty is needed.

’It is wrong to make a political decision on a new treaty before cybercrime experts can give their advice,’ Ms Chalet said, adding that the resolution ’prejudges’ and ’will undermine’ the experts’ work.«

Länk: UN approves Russia-backed ’cybercrime’ treaty that America and Western powers say will censor the internet »

19 februari röstar riksdagen om hemlig dataavläsning

Onsdag den 19 februari röstar riksdagen om hemlig dataavläsning – det vill säga statliga spionprogram. Här beskriver vi några av problemen med förslaget.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.