• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

AI Act

EU ångrar GDPR och sin nya AI Act

9 april 2025 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen ångrar nu delar av GDPR och sin nya AI-lagstiftning: Satsar 20 miljarder euro på att kompensera med AI Gigafactories och nya datacenter.

När jag arbetade i Europaparlamentet brukade vi säga att först beslutar EU, sedan debatterar man saken och därefter tar man reda på fakta. It’s funny because it’s true.

Man kan också notera att dåliga EU-förslag nästan aldrig går i papperskorgen. Istället kompromissar man tills man kommer fram till något otympligt som alla kan bli missnöjda med. Mycket talar för att Chat Control 2 kommer att bli ett exempel på detta.

Med de bästa och vackraste ambitioner ger man sig in i projekt, skriver omfattande och detaljerad lagstiftning och hinner som regel ställa till problem ute i verkligheten och näringslivet innan man inser att man kanske gått för långt. Då backar man. När skadan redan är skedd.

EU:s dataskyddsförordning, GDPR, är ett exempel. Grundprincipen att människor skall ha makten över sin egen persondata är vacker och bra på så många sätt. Men lagstiftningen har lett till tunga regelbördor och kostsam byråkrati (10-20 miljarder euro/år enligt Accenture), i delar till liten eller ingen nytta i sak. Och till en väldig massa cookie-banners.

Så nu backar EU-kommissionen. Politico rapporterar:

»The European Commission plans to present a proposal to cut back the General Data Protection Regulation, or GDPR for short, in the next couple of weeks. Slashing regulation is a key focus for Commission President Ursula von der Leyen, as part of an attempt to make businesses in Europe more competitive with rivals in the United States, China and elsewhere.«

Jag såg på nära håll när GDPR förhandlades fram och kunde redan då säga att man skapade ett byråkratiskt monster – som ständigt växte under processens gång. Utan att nödvändigtvis tillföra mer substans i kärnfrågan, persondataskyddet.

(En paradox i sammanhanget är att EU med ena handen försökt stärka persondataskyddet i kommersiella sammanhang – och med andra handen ständigt försöker försvaga medborgarnas konventionsskyddade rätt till privatliv och privat korrespondens gentemot staten.)

Ett annat exempel är EU:s nya AI Act, som i delar också är ett exempel på överreglering, detaljstyrning och byråkrati. Även där inser man nu att man skapat något som kommer att skada europeisk AI-industri, i den mån någon sådan existerar. Politico rapporterar:

»The EU executive will launch a new ”AI Continent” plan on Wednesday. According to an undated draft of the plan obtained by POLITICO, the executive wants to ”streamline” rules and get rid of ”obstacles” that it feels are slowing companies in Europe down in competing with the U.S. and China.«

Vilket är så dags nu när man redan etablerat ett omfattande regelverk – som företagen tvingats anpassa sig till. Eller som drivit nyetableringar till andra delar av världen.

Så nu överkompenserar man. EU-kommissionen vill inte bara förenkla de regler som man ägnat sju år av sammanträden åt ta ta fram. Enligt uppgifter i media lovar ordförande von der Leyen att satsa 20 miljarder euro av skattebetalarnas pengar på fem nya »AI Gigafactories« och att tredubbla kapaciteten i EU:s datacenter till år 2032. Om elen räcker och om man kan säkra tillgången till halvledare.

Om detta är vad som krävs för att stimulera europeiskt kreativt, innovativt entreprenörskap på AI-området är oklart. Vi vill inte vara onödigt EU-kritiska på denna blogg – men vi måste ändå ställa frågan om EU:s beslutsfattare begriper vad de sysslar med.

En inte allt för vågad gissning är att även delar av EU:s nya Digital Services Act kan komma att revideras. Detta då den utestänger nya aktörer (som inte har en rejäl kassakista, bra advokater och en kår av compliance officers) från att etablera sig och på allvar ta upp konkurrensen med Meta, Google, X och ByteDance på den europeiska marknaden för sociala media.

Länkar:
• Europe’s GDPR privacy law is headed for red tape bonfire within ‘weeks’ »
• Europe prepares AI charm offensive as industry trembles from tariff shocks »

CC0

Arkiverad under: Dataskydd, Digital Services Act, EU, Länktips, Sociala media, Spaning Taggad som: AI, AI Act, EU-kommissionen, GDPR, Ursula von der Leyen

EU:s digitala järnridå

23 januari 2025 av Henrik Alexandersson

EU:s digitala isolationism hotar vår utveckling, vårt välstånd och vår yttrandefrihet.

Ett slags digital järnridå – byggd av byråkrati – håller på att sänka sig runt EU.

Till exempel finns AI-tjänster som är blockerade i EU, på grund av EU:s nya AI Act. Om Chat Control 2 blir verklighet kommer meddelandetjänster som Signal att lämna EU. Och EU:s Digital Services Act (DSA) skapar en massiv byråkrati som driver IT-entreprenörer till andra delar av världen. För att inte nämna konsekvenserna av dataskyddsförordningen GDPR.

EU har en AI Act, men inga egna AI-företag i frontlinjen.

EU reglerar sociala media, men har inga egna stora sociala medieplattformar.

EU har ett mycket långtgående persondataskydd – samtidigt som politiken rullar ut en allt mer allomfattande massövervakning av folket.

Det är ingen naturlag att det skall vara så här. Allt är konsekvenser av medvetet fattade politiska beslut.

Samtidigt byggs en konflikt upp om censur och innehållsgranskning mellan de stora sociala medieplattformarna och EU. Resultatet kan bli att dessa måste skapa någon form av »walled gardens« för användare i EU, där informationen begränsas. Eller ytterst att vissa av företagen lämnar EU och blockerar oss användare här. (Youtube har flera gånger flaggat för att det kan ske.)

Om nu inte EU försöker stoppa dem först… Vilket landar i den debatt om yttrandefrihet och DSA vi nu ser.

På samma sätt har EU:s dataskyddsförordning (GDPR) fått många utländska medier och siter att hellre blockera användare i EU än underkasta sig förordningens massiva, byråkratiska krav. (Det är tur att det finns VPN.)

En beräkning uppskattar den totala kostnaden för GDPR i EU till drygt 200 miljarder euro. Och ytterligare 100 miljarder euro för företag utanför EU.

Kostnaderna för DSA är ännu i stort sett okända.

Center for Data Innovation uppskattar att EU:s AI Act kommer att kosta den europeiska ekonomin 31 miljarder euro under de närmaste fem åren och förväntas minska AI-investeringarna med nästan 20 procent.

EU har blivit en del av världen där det är onödigt krångligt och dyrt att driva IT-företag.

Dessutom håller vi på att skärma av oss från ett fritt och öppet flöde av in formation från övriga världen. (Det är lite som när man diskuterade att förbjuda parabolantenner i Sverige.)

På så sätt hamnar EU på efterkälken – på många områden.

Om vi till exempel inte får tillgång till samma AI-verktyg som i andra länder, då kommer det att bromsa utvecklingen på många andra områden.

Om vi inte får fri tillgång till information, då försämras vår förmåga att fatta genomtänkta beslut.

Vilket i slutändan drabbar vår tillväxt, vår utveckling och vårt välstånd. Det behöver man inte vara raketforskare för att inse.

Alla regelverk ovan är skrivna med goda intentioner och går som sådana att argumentera för. Men det betyder inte att de är bra, nödvändiga eller lämpliga. I stort sett vad som helst kan motiveras på ett eller annat sätt.

Men man kan inte bara se till ett förslags intentioner utan bör även göra en realistisk bedömning av dess konsekvenser. Vilket politiker i allmänhet och EU-politiker i synnerhet är dåliga på.

För att citera Metas Mark Zuckerberg:

»Europe has an ever-increasing number of laws, institutionalizing censorship, and making it difficult to build anything innovative there.«

EU ägnar sig enkelt uttryckt åt digital isolationism. Den tveksamma ambitionen var att bli världsledande på IT-reglering. Resultatet blev att EU nu hamnat på efterkälken både vad gäller digitala plattformar och AI. Samt att yttrandefriheten hotas.

Kusligt nog sker detta i relativt stor politisk enighet. Kampen för ett fritt och öppet internet är därför viktigare nu än någonsin tidigare.

Arkiverad under: Censur, Dataskydd, Demokrati, Digital Services Act, EU, Nätkultur, Sociala media, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: AI Act, ChatControl, DSA, GDPR

EU AI Act – politiken tar makten över AI

15 mars 2024 av Henrik Alexandersson

Biometrisk massövervakning och teknikflykt till andra delar av världen kan bli konsekvensen av EU:s nya AI Act.

I veckan klubbade Europaparlamentet EU:s nya AI Act. Den innebär i korthet:

  • Ett förbud mot AI-applikationer som hotar medborgarnas rättigheter eller kränker deras integritet, till exempel social scoring.
  • Extra höga krav på AI-system som anses medföra en hög risk.
  • Transparenskrav för General-purpose AI (t.ex. hur man tränar AI-modeller).
  • Undantag från reglerna för ordningsmakten.

Den sista punkten är extra intressant. Ur parlamentets pressmeddelande:

»The use of biometric identification systems (RBI) by law enforcement is prohibited in principle, except in exhaustively listed and narrowly defined situations. “Real-time” RBI can only be deployed if strict safeguards are met, e.g. its use is limited in time and geographic scope and subject to specific prior judicial or administrative authorisation. Such uses may include, for example, a targeted search of a missing person or preventing a terrorist attack. Using such systems post-facto (“post-remote RBI”) is considered a high-risk use case, requiring judicial authorisation being linked to a criminal offence.«

Från början sa Europaparlamentet helt nej till biometrisk massövervakning, men gav med sig i trilogförhandlingarna med ministerrådet och kommissionen.

Ett uppenbart problem är att när ordningsmakten väl får tillgång till verktyget, då kan regelverket lätt ändras. Övervakningslagar utökas i princip alltid till syfte och metod.

På ett mer filosofiskt plan kan noteras att till exempel kameraövervakning med automatiserad ansiktsigenkänning är en form av massövervakning. Detta då sådan innebär att alla som befinner sig inom det övervakade området kommer att få sina anletsdrag kontrollerade och i förekommande fall registrerade.

Erfarenheter från andra länder visar att det inte är ovanligt att sådana system felaktigt pekar ut helt oskyldiga. Speciellt svårt tycks systemen ha för personer med mörk hudfärg.

För övrigt är kontroversiell användning av AI i polisiär verksamhet inte begränsad till biometrisk identifiering. Till exempel kan myndigheters AI-stödda data mining slå helt fel.

Ett annat problem med EU:s nya AI Act är att den tillför ett betungande regelverk, byråkrati och till och med en helt ny myndighet för AI-branschen.

Visserligen säger förordningen att man vill underlätta för små och medelstora företag, start-ups med flera. Man säger till och med att EU skall bli ledande på AI-området. Men av erfarenhet vet vi att sådana löften med tiden brukar visa sig vara tomma.

Sett i detta perspektiv riskerar denna förordning att bli ytterligare en börda för innovativa företag – som då hellre lägger sin verksamhet i andra delar av världen.

Och med tanke på att internet är gränslöst kommer många av dessa utflyttade tjänster ändå att användas av oss européer – även om tekniken, jobben och pengarna hamnar på andra ställen. Detta på samma sätt som till exempel GDPR och DSA/DMA gör det enklare att driva IT-verksamhet på annat håll.

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet Taggad som: AI, AI Act

EU:s AI Act och ministerrådets fulspel

2 februari 2024 av Henrik Alexandersson

I EU:s ministerråd används paradoxalt nog de mänskliga rättigheterna som argument för mer övervakning.

Just nu processar medlemsstaterna i ministerrådet EU:s nya AI Act. Det är ett märkligt skådespel.

Artificiell intelligens kan möjligen behöva regleras. Problemet är att sådan reglering bygger på hur AI fungerar idag, trots att konceptet ständigt förändras i rasande fart.

Risken är att lagstiftningen kommer att vara föråldrad redan när den klubbas. En annan risk är att detta kommer att bli ännu ett hinder för utvecklingen av europeisk IT-industri.

Men det finns ett område ministerrådet inte vill reglera. Det gäller nationell säkerhet och polisiärt arbete. Då är det plötsligt viktigt att vara flexibel…

En absurd twist är att länder som Frankrike och Tyskland nu försöker blockera förslaget till AI Act med argumentet att den kan strida mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Detta trots att det är uppenbart att det verkliga skälet är att de vill kunna använda AI för att övervaka medborgarna.

Under rubriken dubbla budskap kan noteras att Tyskland motiverar sitt motstånd mot förordningen med att den inte innehåller något förbud mot användning av biometrisk data vid övervakning. Men ingenstans tidigare i processen har Tyskland framfört någon sådan invändning.

Skulle EU:s AI Act bli allt för urvattnad, blockeras eller falla är det fritt fram för medlemsstaterna och övervakningsindustrin att använda både biometrisk data och AI för att övervaka medborgarna.

EU:s AI Act är i sig en märklig lagstiftning. Den känns framstressad av politiker som vill reglera en teknik de inte riktigt förstår. För att de kan.

Kanske vore det rimligare om AI föll under övrig lagstiftning och dess mer generella principer. Såväl vad gäller civil som offentlig och polisiär användning. Men det är bara en lös tanke.

EDRi: Council to vote on EU AI Act: What’s at stake? »

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Storebror Taggad som: AI, AI Act

Riskerna med automatiserad ansiktsigenkänning

17 januari 2024 av Henrik Alexandersson

EU är på väg att införa kameraövervakning med automatiserad ansiktsigenkänning. Vi listar några av de uppenbara riskerna.

Trots Europaparlamentets motstånd tyder det mesta på att EU:s nya AI Act kommer att öppna för bred kameraövervakning med automatiserad ansiktsigenkänning i brottsbekämpningen.

Även den som anser att ändamålet helgar medlen måste vara medveten om att detta medför allvarliga risker.

Till att börja med utvidgas övervakningslagar i princip alltid till syfte och omfattning. Några egentliga spärrar mot detta saknas i EU:s nya lagstiftning.

Det är också viktigt att komma ihåg att automatiserad ansiktsigenkänning inte bara kommer att drabba kriminella utan alla medborgare och deras rätt till privatliv.

Konventioner och EU:s fördrag slår fast att rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet.

Vanliga hederliga människor har rätt till anonymitet och frihet från övervakning. Med mer allmän användning av automatiserad ansiktsigenkänning gör man ett avsteg från denna princip.

Europa kommer att bli lite mer som Kina, där staten har tekniska möjligheter att kontrollera det mesta folk har för sig i det offentliga rummet.

Orwells 1984 var en varning, inte en instruktionsbok.

Även om dagens svenska politiker är hederliga, rättvisa demokrater som aldrig skulle missbruka sin makt finns det ingen garanti för att det kommer att vara så i morgon.

Är du beredd att ge detta verktyg till din värste politiske motståndare, till de politiska krafter som du anser hotar vår demokratiska rättsstat?

EU är inte bara Sverige. Det är inte svårt att föreställa sig hur ett så här kraftfullt verktyg för övervakning och kontroll kan komma att användas i länder som Ungern. Till exempel för att registrera människor som deltar i politiska möten och demonstrationer.

Den entusiasm som länder som Frankrike visar för den nya tekniken ger också en vink om att ändamålsglidning bara är en tidsfråga.

Sedan har vi den rent praktiska frågan om risken för felaktig identifiering. Att detta är en verklig risk visar erfarenhet från länder som redan prövat automatiserad ansiktsigenkänning.

Dessutom har det visat sig att denna risk är extra stor vad gäller etniska minoriteter. Oskyldiga kommer att drabbas.

En annan praktisk fråga gäller säkerhetsrisker och dataintrång. För att fungera måste ett sådant här system ha stora baser med biometrisk data.

Till att börja med vet vi att risken är stor för att data kommer att läcka. Vilket kan utnyttjas av allt från kriminella till främmande makt. Det finns även en risk för att hackare kan korrumpera sådan data, vilket kan få allvarliga konsekvenser.

Det skulle inte förvåna om EU-domstolen med tiden kommer att upphäva hela eller delar av EU:s nya AI Act enligt samma princip som gäller det ogiltigförklarade datalagringsdirektivet: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror Taggad som: AI Act, ansiktsigenkänning

Så vill EU ta makten över AI

11 december 2023 av Henrik Alexandersson

Nu reglerar EU användningen av artificiell intelligens – med stora undantag för brottsbekämpande myndigheter. Här är vad man har förhandlat fram.

Det finns nu i princip en överenskommelse mellan EU:s tre institutioner om dess nya reglering av artificiell intelligens, the AI Act. I princip, eftersom det fortfarande tycks råda en viss oklarhet om vad man beslutat i detalj.

Överenskommelsen är resultatet av trilog-förhandlingar – i vilka kommissionen, ministerrådet och parlamentet stänger in sig bakom stängda dörrar för att utarbeta en kompromiss utan offentlig insyn.

Trots att det inte finns något stöd för triloger i EU:s fördrag avgörs idag nio av tio lagförslag i EU genom dessa hemliga förhandlingar. Vilket är ett demokratiskt problem. Lagstiftning måste tåla insyn.

Än mer svajigt blir det om man betänker att detta är lagstiftning där den tekniska utvecklingen går med rasande fart. Plus att det är oklart om beslutsfattarna verkligen förstår vad AI är och hur den fungerar.

Men det är som det är. Till saken. Vad har man kommit fram till?

  • EU vill ha insyn i och viss möjlighet att påverka AI-system som anses vara hög risk för individen, samhället och ekonomin. Här ställs även krav på transparens, konsekvensanalyser och energianvändning.
  • Man förbjuder automatiserad ansiktsigenkänning i realtid, utom vad gäller att identifiera gärningsmän och offer vid vissa typer av brott och för att bekämpa terrorism.
  • Automatiserad ansiktsigenkänning i efterhand begränsas till utredning av allvarliga brott.
  • Användning av AI för förebyggande brotssbekämpning (pre-crime) begränsas delvis, speciellt om den bygger på personlighets- och karaktärsdrag (t.ex. ras, politisk åsikt eller religion – om inte sådana uppgifter har en direkt betydelse till ett visst brott eller hot).
  • Användning av AI för att upptäcka och registrera känslor förbjuds på arbetsplatser och inom utbildningsväsendet utom när det sker i säkerhetssyfte.
  • AI får inte användas för manipulation, exploatering av sårbarheter och sociala poängsystem (social scoring).
  • Militär användning undantas från begränsningar, så länge den är i linje med EU:s fördrag.
  • Fri och open source-mjukvara undantas från lagstiftningen utom när tillämpningen anses vara förenad med hög risk eller förbud enligt ovan.
  • Ett AI Office skall upprättas hos EU-kommissionen, en European Artificial Intelligence Board skall etableras liksom ett rådgivande forum och en vetenskaplig panel.

EU:s AI Act är tänkt att träda ikraft inom två år, med undantag för vissa förbud som skall börja gälla redan efter sex månader från det att rådet och parlamentet bekräftat trilogens kompromiss.

Hur tekniken kommer att se ut om två år och om lagstiftningen över huvud taget är relevant då är en öppen fråga.

Och som vanligt finns alltid en påtaglig risk för ändamålsglidning, missbruk av dessa verktyg och för vad de kan komma att användas till av auktoritära eller totalitära politiska krafter.

EU:s AI Act sätter också strålkastarljuset på Chat Control som nu av allt att döma skjutits på framtiden, till nästa mandatperiod. Att låta AI granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden samtidigt som man ger myndigheterna relativt fria händer på området tar frågan till en ny nivå. Detta bör uppmärksammas i vårens EU-valrörelse.

Några länkar:
• Europaparlamentet: Artificial Intelligence Act: deal on comprehensive rules for trustworthy AI »
• EU-kommissionen: Commission welcomes political agreement on Artificial Intelligence Act »
• EDRi – EU AI Act: Deal reached, but too soon to celebrate »
• Euractiv: AI Act: EU policymakers nail down rules on AI models, butt heads on law enforcement »
• Euractiv: European Union squares the circle on the world’s first AI rulebook »

Från trilogförhandlingarna om EU:s nya AI Act.

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: AI, AI Act, artificiell intelligens, trilog

EP-utskott: Nej till biometrisk massövervakning

11 maj 2023 av Henrik Alexandersson

I Europaparlamentet är man skeptisk mot biometrisk massövervakning. Vilket bäddar för konflikt med EU-kommissionen och ministerrådet.

Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter (LIBE) och den inre marknaden (IMCO) har idag fattat ett par viktiga och intressanta beslut om artificiell intelligens. Eller i vart fall om AI som vi känner den just nu.

• Nej till biometrisk massövervakning

Utskotten vill förbjuda biometrisk massövervakning (till exempel automatiserad ansiktsigenkänning) i realtid på allmän plats; användning av biometrisk analys i efterhand i de flesta fall; automatiserad känsloanalys i polisiära syften, vid gränskontroller, på arbetsplatser och inom utbildning.

Detta går emot EU-kommissionens ursprungliga förslag om att i princip undanta förbud mot biometrisk massövervakning för brottsbekämpande ändamål.

Det finns i sammanhanget skäl att anta att ministerrådet kommer att gå på kommissionens linje.

Om Europaparlamentet röstar i enlighet med utskottens förslag när frågan kommer upp i plenum lär det alltså bli krångliga trilog-förhandlingar med de två andra institutionerna.

• Diskriminering och mänskliga rättigheter

Utskotten säger nej till biometrisk massövervakning – speciellt sådan som kan leda till diskriminering, biometrisk kategorisering, förebyggande brottsbekämpning (”pre crime”) samt masstrålning efter biometrisk data med syfte att upprätta databaser för övervakning.

Utvecklare av AI med hög riskprofil skall genomföra en konsekvensanalys ur ett människorättsperspektiv – som sedan skall publiceras av berörda myndigheter.

Bland annat kan utvecklare av chat bots (som Chat GPT) åläggas ökad transparens.

Man vill även begränsa användningen av AI vad gäller gränskontroller och migration – vilket medlemsstaterna knappast kommer att gå med på.

• Frågetecken

Som synes fokuserar man på biometrisk massövervakning. Samtidigt skall man komma ihåg att LIBEs rapport om Chat Control / CSA Regulation stöder EU-kommissionens förslag om att använda AI för att granska innehållet i alla människors elektroniska meddelanden, i syfte att upptäcka visst olagligt beteende.

Det kan alltså vara värt att notera att användning av AI för massövervakning är en betydligt större fråga än bara biometrisk data.

Precis som när det gäller DSA/DMA utgår den nya lagstiftningen (av naturliga skäl) från dagens teknik och marknad. Vilket kan leda till oväntade konsekvenser i framtiden.

Man bör även hålla i minnet att internet är gränslöst. Lagstiftarna säger sig vilja skapa en världsledande standard som andra ansluter sig till. Men konsekvensen kan lika gärna bli att företagen (och då speciellt start ups) kan komma att etablera sig i andra delar av världen. Vilket är något vi redan ser tecken på med EU:s allt mer omfattande och byråkratiska nätlagstiftning.

Ambitionen i LIBE och IMCO är god. Grundläggande mänskliga rättigheter skall försvaras. Men här finns massor av frågetecken och möjliga oväntade och oönskade konsekvenser. Samt en risk för att lagstiftningen kommer att vara föråldrad redan innan den införs.

Det finns, som sagt, även en överhängande risk för att kommissionen och ministerrådet kommer att köra över parlamentet i denna fråga.

Men, för att avrunda positivt ger vi ordet till den piratpartistiske, tyske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer:

“Today’s vote is a historic breakthrough for the movement to prevent a China-style dystopian future of biometric mass surveillance in Europe. There is no evidence whatsoever that this error-prone technology ever found a single terrorist. We will continue to fight against facial surveillance technology in our public spaces, because they wrongfully report large numbers of innocent citizens, systematically discriminate against under-represented groups and have a chilling effect on a free and diverse society. In the upcoming plenary vote, monitoring our behavior in public to report us for allegedly ‘abnormal’ activity needs to be added to the list of bans. This mass surveillance technology, which the French government plans to bring to Europe, chills diversity and pushes us into conformity, which is the opposite of the open society we want to live in.“

• Patrick Breyer (PP, DE) AI Act: Lead committees to ban facial surveillance in Europe »
• EDRi: EU Parliament sends a global message to protect human rights from AI »

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: AI, AI Act, ansiktsigenkänning, Europaparlamentet, IMCO, LIBE, mänskliga rättigheter

AI sågar AI-stödd massövervakning

3 januari 2023 av Henrik Alexandersson

Vad tycker en AI-chat om massövervakning i allmänhet och AI-stödd massövervakning i synnerhet? Varför bryr sig inte folk om övervakningsstaten och vad kan man göra åt det? Vi frågade ChatGPT, som även fick skriva en dikt om betydelsen av rätten till privatliv.

AI-verktyg som ChatGPT är intressanta, även om man inte ser dem som självständigt tänkande. Enkelt uttryckt styrs de av de texter de tränats på och av de människor som givit systemet feedback. Därför kan de vara intressanta för att sammanställa information från ett större fält, speciellt om de tränats på stora textvolymer.

Dessutom skall man vara medveten om att hur man ställer frågan påverkar svaret.

Så här kommer ett experiment. Vad har ChatGPT att säga om massövervakning och om AI-stödd dito? Med reservation för att våra frågor kan vara en smula ledande.

• Till att börja med gav vi ChatGPT i uppgift att sammanställa fem starka argument mot massövervakning. (Svaren är översatta och förkortade av oss.)

  1. Massövervakning strider mot rätten till privatliv, som i sin tur är en mänsklig rättighet.
  2. Massövervakning kan leda till maktmissbruk, utpressning, hot och diskriminering.
  3. Massövervakning har en avkylande effekt på yttrandefriheten, speciellt om åsikterna i fråga är impopulära eller kontroversiella.
  4. Massövervakning är ofta ineffektiv. Ofta är riktad övervakning bättre på att bekämpa brottslighet.
  5. Massövervakning är kostsam. Detta drabbar skattebetalarna och pengarna skulle kunna användas bättre.

• Ge oss nu fem starka skäl för massövervakning.

  1. Massövervakning kan hindra terrorism och annan brottslighet. Genom att sama in stora mängder data kan myndigheterna identifiera mönster och trender som kan identifiera och förebygga brottslighet.
  2. Massövervakning kan bidra till stärkt nationell säkerhet.
  3. Massövervakning kan bidra till att öka allmän säkerhet, till exempel genom att övervaka sociala media och andra kommunikationskanaler i realtid.
  4. Massövervakning kan användas för att fånga och åtala brottslingar samt förse myndigheterna med bevis som kan användas i domstol.
  5. Massövervakning kan rättfärdigas i vissa fall som till exempel när det gäller nationell eller allmän säkerhet. I dessa fall måste fördelarna vara större än de negativa konsekvenserna.

• EU:s nya AI Act reglerar AI på många sätt, men gör ett svepande undantag för statens egen användning för övervakning. Så vi frågade vilka riskerna är med AI-stödd massövervakning.

  1. Det finns en risk för att data och algoritmer blir partiska, beroende på vilken data de tränats på och hur de utvecklats.
  2. Bristande transparens – vilket leder till att det blir svårt att förstå hur de fattar beslut och att hålla någon ansvarig. Detta gör det även svårare att identifiera och hantera problem och fel i systemen.
  3. Missbruk och maktövergrepp. Till exempel kan myndigheter frestas att fokusera på grupper eller individer baserat på deras politiska uppfattning eller andra särskiljande drag.
  4. Förlorat privatliv, då AI stödd massövervakning kan analysera och tolka data på ett mer avancerat sätt än vad människor förmår. Detta kan leda till profilering och spårning av folks aktiviteter på ett aldrig tidigare skådat sätt.
  5. Lagliga och etiska problem – till exempel vad gäller balansen mellan säkerhet och privatliv.

• Intressant. Låt oss nu fråga varför människor inte tycks intressera sig för eller oroas över massövervakningen.

  1. Bristande medvetenhet om vad som sker, vilket i sin tur leder till att folk får svårt att förstå massövervakningens konsekvenser.
  2. Bristande förståelse även bland dem som är medvetna om massövervakningen, vilket gör att de inte förstår frågans allvar.
  3. Frikoppling från konsekvenser. Människor som inte känner sig personligt påverkade förstår inte vilken skada som kan uppkomma.
  4. Tro på auktoriteter. Många litar på att myndigheterna kommer att använda systemen på ett ansvarsfullt sätt och ser därför inte riskerna.
  5. Apati. Många bryr sig inte, har andra prioriteringar eller tror att de ändå inte kan göra något åt situationen.

• Hur får man då folk intresserade av kampen mot massövervakningen?

  1. Utbilda allmänheten.
  2. Understryk de negativa personliga konsekvenserna.
  3. Använd exempel och anekdoter.
  4. Betona de kollektiva konsekvenserna som minskat förtroende för myndigheterna, underminerad demokrati och maktmissbruk.
  5. Engagera er i media och använd sociala media.

• Finns det då några bättre alternativ till massövervakning?

  1. Riktad spaning mot grupper och personer som är misstänkta för brottslig verksamhet istället för mot hela befolkningen.
  2. Underrättelse-styrd spaning som inkluderar såväl traditionellt polisarbete som moderna metoder (som data-analys) – syftande till att förhindra brott innan de begås.
  3. Stärkt lagskydd för privatliv, ökad transparens och ansvarsutkrävande, främjande av kryptering och annan teknik som stärker rätten till privatliv (och privat korrespondens).

Visst, som man frågar får man svar. Men det är ändå rätt imponerande. Om inte annat som sökmotor för att samla information och argument om ett visst ämne. Med reservation för vilken information den tränats på, hur det skett och vem som styrt processen.

Det kan bli intressant om vi så småningom får AI-sytem baserad på större informationsmängder, kanske rent av hela internet. Tro inte annat än att Google jobbar på den saken.

Vad gäller poesi finns dock en del övrigt att önska vad gäller litterär verkshöjd – även om det inte går att invända mot innehållet i sak.

• ”Write an original poem about privacy.”

Privacy, a right
So often taken for granted
But oh so vital

In this age of technology
Where screens and cameras reign supreme
Privacy is threatened

But without it, we lose
A piece of ourselves, a sanctuary
In which to be alone

So let us fight for it
This right to be unseen, unknown
Privacy must be protected

Arkiverad under: Nätkultur, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror Taggad som: AI, AI Act, ChatGPT

EU: Ministerrådet öppnar dörren för AI-stödd massövervakning

7 december 2022 av Henrik Alexandersson

EU:s ministerråd kan tänka sig AI-stödd massövervakning. Samtidigt säger en majoritet i Europaparlamentet nej.

EU:s ministerråd har enat om en gemensam linje för de kommande förhandlingarna om unionens nya AI Act. Man kan notera att rådet är oroväckande vagt vad gäller användning av artificiell intelligens för massövervakning.

Många medlemsstater är närmast entusiastiska inför möjligheten att använda AI för övervakning och kontroll. Det gäller inte minst AI som stöd för biometrisk massövervakning.

Ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) kommenterar:

»The position adopted today would enable a dystopian future of biometric mass surveillance in Europe, potentially exposing everybody to constant identification, monitoring their behaviour and analysing their emotions in public spaces. It would justify the permanent and ubiquitious deployment of face surveillance to look for the thousands of ‚victims‘, ‚threats‘ and suspects of ‚serious crime‘ that are wanted at any time. We must not normalise a culture of suspicion and side with authoritarian regimes which use AI for repression of civil society, for social scoring, human rights violations, and total surveillance.«

I sammanhanget är det värt att notera att experiment med till exempel AI-stödd automatiserad ansiktsigenkänning visat sig ha en hög felprocent (falska positiva).

I grunden ligger samma principfråga som för datalagringen. EU:s datalagringsdirektiv upphäves av EU-domstolen för att det strider mot rätten till privatliv. Enkelt uttryckt får övervakning endast inriktas mot personer som misstänks för brott – inte omfatta alla hela tiden, utan skäl.

I Europaparlamentet säger samtidigt en majoritet nej till AI-stödd massövervakning.

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: AI Act, EU:s ministerråd

Faran med dåliga AI-system i statens tjänst

13 april 2022 av Henrik Alexandersson

Myndigheters användning av AI för kontroll av medborgarna har redan fått förfärande konsekvenser. Nu vill EU:s franska ordförandeskap utöka användningen.

I Nederländerna använde skattemyndigheten en dålig självlärande algoritm för att komma till rätta med bidragsfusk bland barnfamiljer. Resultatet blev katastrofalt.

Tiotusentals oskyldiga familjer drabbades av stora återbetalningskrav, som ödelade deras ekonomier. Människor begick självmord. Tusentals barn togs ifrån sina familjer.

Nu har skattemyndigheten dömts till 3,7 miljoner euro i böter. Regeringen tvingades avgå. Och tiotusentals människor har fått sina liv ödelagda.

Det kan hända igen – Frankrike driver på.

Detta kan vara bra att känna till när EU nu är på väg att sjösätta sin AI Act. Hittills har man varit försiktig vad gäller att använda AI för brottsbekämpning, just på grund av att det ibland kan gå fruktansvärt fel.

Nu flaggar det franska EU-ordförandeskapet för en kursändring som leder till ökad användning av AI bland de rättsvårdande myndigheterna. Speciellt gäller detta polisens användning av biometrisk data.

Vilket i sin tur ligger helt i linje med EU:s långsiktiga ekonomiska stöd till system som samkör bland annat kameraövervakning med ansiktsigenkänning i realtid, övrig biometrisk data, AI-baserad beteendeanalys samt myndigheternas existerande och nya register. Redan för tio år sedan varnades för konsekvenserna av detta.

Inget datasystem är bättre än hur det utformas. Och självlärande AI-system tycks tendera att förvärra ogenomtänkt input över tid.

Som vanligt är det den som är oskyldig som har mest att frukta.

Länkar:
• Dutch scandal serves as a warning for Europe over risks of using algorithms »
• EU: AI Act: Plans to loosen controls on law enforcement use of artificial intelligence »

• Civil society calls on the EU to ban predictive AI systems in policing and criminal justice in the AI Act »

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Länktips, Övervakning, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: AI, AI Act, Frankrike, Indect

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Amerikansk domstol tvingar OpenAI att spara alla ChatGPT-loggar5 juni 2025
  • EU: Försvara demokratin med byråkrati4 juni 2025
  • EU vill lagra IP-adresser och metadata2 juni 2025
  • Polen: Inget nytt förslag om Chat Control 2 i ministerrådet30 maj 2025
  • EU diskuterar reglering av Youtubers (och podcasters)28 maj 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS