Femte juli

Nätet till folket!

Sökresultat för: upphovsrättsdirektiv

Ständigt, dessa uppladdningsfilter

av

Uppladdningsfilter tycks vara på väg att bli något slags standard i EU:s internetrelaterade lagstiftning. Men vill vi verkligen att allt vi laddar upp till publika plattformar skall förhandscensureras – av maskiner?

Det började med artikel 17 i EU:s nya upphovsrättsdirektiv (EUCD) – som i praktiken kommer att leda till uppladdningsfilter. Sedan kom förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG) – som också kommer att leda till uppladdningsfilter. Och vad gäller den föreslagna Digital Services Act (DSA) finns det starka krafter som vill lägga till uppladdningsfilter som något slags allmänt verktyg för att motverka att oönskat innehåll sprids.

Till att börja med måste vi fråga oss om det alls är lämpligt eller önskvärt att all text, alla bilder, all video, alla ljudfiler med mera som vi lägger upp på olika plattformar skall förhandscensureras.

Det rimliga borde var att om någon på nätet – precis som i övriga livet – gör något olagligt, då blir detta en fråga för rättsväsendet när handlingen väl har skett. Om detta sedan kan slås fast i en oberoende rättslig process, då kan innehållet tas ner.

Därför är förhandscensur av pressen förbjuden i Sverige. Detsamma borde gälla online.

Nästa fråga är om vi verkligen vill att sådan censur skall skötas av maskiner. Algoritmer klarar inte att ta hänsyn till sammanhang, förstå humor eller satir, göra undantag för memer eller kritik. Man kan med säkerhet säga att uppladdningsfilter kommer att stoppa mer information än vad som från början var tänkt. Det vill säga även information som bör få publiceras.

En tredje invändning är att om uppladdningsfilter väl finns på plats, då är det en enkel sak att utöka deras användningsområde. Sådan ändamålsglidning förekommer nästan alltid.

Jag förundras över hur vissa politiska partier kan hävda att om andra partier kommer till makten, då hotas den svenska demokratin – samtidigt som de förstnämnda inte tvekar att rulla ut verktyg för censur, kontroll och övervakning som ju faktiskt kan användas av framtida regeringar just för att inskränka den svenska demokratin.

Uppladdningsfilter, datalagring, statligt godkända nätgranskare, av-kryptering och granskning av meddelanden och e-post på höstens politiska dagordning

av

Sommarlovet är över och det är dags att se över vilka nät-, yttrandefrihets- och övervakningsfrågor som finns på den politiska dagordningen i höst.

Sverige

  • Redan i somras skulle EU:s nya upphovsrättsdirektiv ha varit svensk lag. Någon remiss eller proposition har dock inte synts till. Delvis kan det bero på att EU-kommissionen dragit benen efter sig i den kontroversiella frågan om uppladdningsfilter. En annan sak att hålla ögonen på är hur direktivets absurda länkskatt är tänkt att implementeras i svensk lag.
  • Efter att EU-domstolen meddelat att den svenska lagen om datalagring måste skrivas om har regeringen tillsatt en utredning. Visserligen skall utredningen presenteras först våren 2023, men det är viktigt att hålla frågan levande – och då inte minst det faktum att den svenska datalagringen fortfarande kolliderar med domstolens nej till svepande lagring av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer utan misstanke om brott.

EU

  • EU:s nya Digital Services Act (DSA) föreslår så kallade Trusted Flaggers – som är tänkta att vara organisationer som är statligt godkända nätgranskare, med direktlinje till sociala medias abuse-avdelningar.
  • Det finns krafter i både Europaparlamentet och ministerrådet som vill att DSA också skall innehålla allmänna uppladdningsfilter.
  • EU:s ministerråd vill i ett inspel kopplat till DSA att inte bara olagligt material skall plockas bort på nätet. Man vill även att icke olagligt hat och hot skall bort, vilket i så fall innebär att yttrandefrihetens gränser inte längre sätts av lag.
  • Under hösten väntas dom i EU-domstolen, där Polen överklagat artikel 17 i det nya upphovsrättsdirektivet, som kommer att leda till automatiska uppladdningsfilter. Domstolens generaladvokat ger (med vissa förbehåll) grönt ljus till artikel 17, men det händer emellanåt att domstolen går på en annan linje än dennes rekommendationer.
  • ChatControl 2.0 är uppföljningen till beslutet att ge meddelande- och e-post-tjänster möjlighet att av-kryptera och granska användarnas kommunikationer i jakt på sexuellt utnyttjande av barn. Under vintern kommer nästa steg, som förvänts göra detta obligatoriskt.
  • Kopplat till detta har EU presenterat ett diskussionspapper där man överväger att använda den metod som Apple valt (i vart fall i USA) för att komma åt bilder och sexuella övergrepp på barn. Det vill säga att kringgå kryptering genom att med något slags spionprogram granska bilder och meddelanden redan på användarens telefon. Vilket är ett av flera olika förslag man skissar på.
  • EU-kommissionen och ministerrådet överväger hur de skall kunna komma runt EU-domstolens nej till urskiljningslös datalagring utan misstanke om brott.
  • EU-kommissionen har föreslagit European Digital Identity Wallets, som är tänkta att användas för ID, pass, licenser, körkort, kollektivtrafikkort, sjukvårdsinformation, recept, inloggning på nätplttformar, betalningmedel med mera. Vilket kan öppna för ett omfattande övervakningssamhälle i vilket vi får blippa oss fram.
  • Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) har sagt nej till till AI och biometrisk analys för massövervakning. Delar av minsterrådet och då speciellt Frankrike vill gå åt andra hållet och använda dessa verktyg.
  • I EU-kommissionens Code of Practice on Disinformation vill man att nätplattformarna i högre utsträckning skall av-monetarisera oönskat innehåll.
  • EU-kommissionen vill förbjuda anonyma betalningar med kryptovalutor och kontantbetalningar på över 10.000 euro.
  • Det pågår en diskussion (framförallt i ministerrådet) om att utöka registreringen av våra flygresor (PNR) till att även gälla tågresor, båtresor, bilhyra och hotellövernattningar.

Detta är bara ett urval av sådant som är på gång i svensk och europeisk politik under hösten. Det händer också att nya frågor dyker upp väldigt plötsligt.

Vi bevakar dessa och fler frågor. Du följer utvecklingen här på bloggen.

EU: Är du rolig? Då kan du vara extremist!

av

EU-kommissionen har publicerat en rapport:

It’s not funny anymore. Far-right extremists’ use of humour. (PDF)

Tesen tycks vara att humor på nätet används i en organiserad, samordnad operation för att frammana högerextremt våld.

Naturligtvis ägnar sig även extemhögern åt memer, kvickheter, trollningar, humor och propaganda på nätet. Precis som så många andra. Så kommissionens rapport kan naturligtvis rymma ett visst mått av relevanta observationer.

Men en konspiration? Jag är skeptisk. Möjligen är det så att man på EU-nivå tror att allt som människor tar sig för måste vara organiserat. Vilket inte är hur det fungerar på nätet.

Ur rapportens inledande text:

»Humour has become a central weapon of extremist movements to subvert open societies and to lower the threshold towards violence. Especially within the context of a recent wave of far-right terrorist attacks, we witness “playful” ways in communicating racist ideologies. As far-right extremists strategically merge with online cultures, their approach changes fundamentally. This trend has been especially facilitated by the so-called alt-right and has spread globally. This predominantly online movement set new standards to rebrand extremist positions in an ironic guise, blurring the lines between mischief and potentially radicalising messaging. The result is a nihilistic form of humour that is directed against ethnic and sexual minorities and deemed to inspire violent fantasies — and eventually action. This paper scrutinises how humour functions as a potential factor in terms of influencing far-right extremist violence.«

Det finns naturligtvis alltid skitskallar som hyllar attentat, av vilken art de än må vara. Det finns de som använder en hemsk händelse för att dra klick och ge sig själva uppmärksamhet. Och det finns de som inte har några som helst spärrar vad gäller osmakliga skämt.

Det finns även de som skämtar om hemska saker för att ge människor en möjlighet att förhålla sig till dem, ge utlopp för frustration och för att inte låta dem som begår ondskefulla handlingar få sista ordet.

Och allt däremellan. Jag kommer att tänka på den kvinnliga judiska New York-komiker som var den första som vågade skämta om 9-11. »TWO planes! What are the odds?!?« Ibland är det vågade skämtet i sig det intressanta och underhållande, inte dess underliggande ämne.

Rapporten framhåller vidare att humor aktiverar känslor, kan förändra perspektiv m.m. Vilket man menar är ett ett problem som är speciellt kopplat till vissa åsiktsinriktningar. Detta är möjligen att dra långtgående specifika slutsatser av ett allmänmänskligt beteende.

Så vad föreslår då rapporten för åtgärder? Här är man väldigt vag och föreslår saker som »Improve literacy with regard to memes, codes and symbols online to appear authentic when engaging with young people«, »React swiftly to new developments and innovation«, »Quarantine extremist humour — and therefore extremist ideas« samt »Be able to identify different far-right codes and imagery masked in humour«.

Sådant bygger dock på att man först kategoriserar och sorterar humor som lämplig respektive icke lämplig. Vilket kan bli en smula subjektivt, vanskligt och auktoritärt.

Det kanske inte är en händelse att EU:s nya upphovsrättsdirektiv inte gör något verkligt undantag för satir, memes, kritik med mera.

Någonstans i allt detta tycker jag mig kunna ana en allmän motvilja mot humor från överhetens och eurokraternas sida. Naturligtvis. Skrattar man åt makthavare, då smälter de.

EU-domstolens generaladvokat ger grönt ljus till artikel 17 (uppladdningsfilter)

av

Idag har EU-domstolens generaladvokat presenterat sin rekommendation till dom i målet där Polen begärt att artikel 17 (som kommer att leda till uppladdningsfilter) i EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall upphävas.

Generaladvokaten föreslår att artikel 17 inte skall upphävas – men rekommenderar att medlemsstaterna visar sunt förnuft vid implementeringen.

Det är värt att notera att detta inte är en dom, utan en rekommendation till dom. EU-domstolen följer oftast – men inte alltid – generaladvokatens rekommendationer.

Det är dock intressant att generaladvokaten inte hyser någon tvekan om att artikel 17 kommer att leda till uppladdningsfilter.

»As I will explain in this Opinion, that provision imposes on those providers obligations to monitor the content posted by the users of their services in order to prevent the uploading of protected works and subject matter which the rightholders do not wish to make accessible on those services. Such preventive monitoring will, as a general rule, take the form of filtering that content using software tools.«

Generaladvokaten förutser även att detta kan komma att bli problematiskt, då det finns motstridiga intressen:

»That filtering raises complex questions, put forward by the applicant, with regard to the freedom of expression and information of users of sharing services, guaranteed in Article 11 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union (‘the Charter’). Further to its judgments in Scarlet Extended, (6)SABAM (7) and Glawischnig-Piesczek, (8) the Court will have to determine whether, and as the case may be the circumstances in which, such filtering is compatible with that freedom. It will have to take account of the advantages, but also the risks of such filtering and, in that connection, ensure that a ‘fair balance’ is maintained between, on the one hand, the interest of rightholders in the effective protection of their intellectual property and, on the other, the interest of those users, and the general public, in the free flow of information online.«

Han menar dock att om man följer de förbehåll som finns i artikel 17, då kan den stå kvar som den är.

»In this Opinion, I shall explain that, in my view, the EU legislature may, while observing freedom of expression, impose certain monitoring and filtering obligations on certain online intermediaries, provided, however, that those obligations are circumscribed by sufficient safeguards to minimise the impact of such filtering on that freedom. Since Article 17 of Directive 2019/790 contains, in my view, such safeguards, I shall propose that the Court should rule that that provision is valid and, consequently, that it should dismiss the action brought by the Republic of Poland. (9)«

Frågan är dock om medlemsstaterna verkligen tar hänsyn till dessa »safeguards« när direktivet görs till nationell lagstiftning. Detta speciellt som medlemsstaterna väljer lite olika vägar för sin implementation.

Enkelt uttryckt blir varje enskild medlemsstats implementation av artikel 17 avgörande. Anser man att ett lands lagstiftning strider mot nämnda skyddsåtgärder – då kan man starta en separat rättsprocess, som kan drivas ända upp till EU-domstolen.

Striden kommer alltså att stå land för land.

Jag får dock ett intryck av att generaladvokaten inte känner sig helt tvärsäker. Det är något i texten som antyder att domstolen kan komma till en annan slutsats. Vilket som sagt vore ovanligt, men inte unikt. Men stalltipset är ändå att man går på generaladvokatens linje.

• Generaladvokatens yttrande över mål C‑401/19; Republic of Poland v. European Parliament & Council of the European Union »

EU-domstolen: Youtube inte ansvarigt för användares uppladdningar – än så länge

av

EU-domstolen har idag meddelat denna dom (PDF):

»Enligt det rådande rättsläget i unionsrätten genomför operatörer av internetplattformar i princip inte själva en överföring till allmänheten av upphovsrättsligt skyddat innehåll som användarna olagligen laddar upp på deras plattformar.

Dessa operatörer genomför emellertid en sådan överföring i strid mot upphovsrätten om de, utöver att enbart göra plattformarna tillgängliga, bidrar till att ge allmänheten tillgång till detta innehåll.«

Men, domen tar inte hänsyn till EU:s nya upphovsrättsdirektiv – där artikel 17 (uppladdningsfilter) utgör ett separat ärende.

»Domstolen utreder detta ansvar utifrån det regelverk som gällde vid den tidpunkt som är avgörande för dessa mål, nämligen direktiv 2001/29 om upphovsrätt, direktiv 2000/31 om elektronisk handel, och direktiv 2004/48 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter. Tolkningsfrågorna rör inte det regelverk som blivit tillämpligt efter den tidpunkt som är avgörande för de nationella målen, och vilket införts genom direktiv 2019/790 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden.«

Förvirrande? Bakgrunden är att artikel 17 (plattformars ansvar, vilket kan komma att leda till uppladdningsfilter) överklagats till EU-domstolen av Polen. I det målet har domstolens generaladvokat skjutit fram sin rekommendation till dom (enligt uppgift till 15 juni) på grund av oklarheter kring hur EU-kommissionen rekommenderar medlemsstaterna att implementera direktivet i nationell lagstiftning.

Så vad som egentligen gäller får vi inga indikationer på förrän senare i sommar.

Hur detta kommer att bedömas i framtiden beror dels på utgången i målet med Polen vs. artikel 17, dels på hur det nya upphovsrättsdirektivet kommer att implementeras i medlemsstaterna. (I Sverige finns än så läng inga indikationer på hur det nya upphovsrättsdirektivet skall bli lag, trots att det föreskrivits att denna implementering skulle vara klar redan för två veckor sedan.)

• EU-domstolens dom (PDF) »
• Reuters: YouTube wins user copyright fight in top EU court ruling »
• Politico: YouTube wins in court ruling on copyright breaches by users »

Karlsten om problemen med uppladdningsfilter

av

Som vi tidigare rapporterat har EU-kommissionen publicerat sina riktlinjer till implementering av artikel 17 (tidigare 13) i EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Det vill säga frågan om uppladdningsfilter.

Nu ser jag att den utmärkte Emanuel Karlsten gett sig in på att bevaka frågan. Han är bra på att gräva fram saker. Och han är på krigsstigen:

»I praktiken skulle det innebära att till exempel SVT, eller en filmstudio som Warner kan skapa ett referensbibliotek med allt sitt innehåll, vilket innebär att alla sajter som används av EU-medborgare förbjuds tillåta användare publicera något av det – bild, film eller ljud. Det är också plattformen som har ansvar att ändå tillåta bilder – om de görs i form av satir, humor eller kritik. Hur det i praktiken ska fungera är svårt att både förutse och förstå.

I grunden innebär det att det filter som tidigare heligt lovats inte skulle finnas, nu får en mer framträdande roll.«

Nu är frågan hur implementeringen är tänkt att ske i Sverige. Samtidigt finns det en möjlighet att EU-domstolen dödar artikel 17, då den överprövas där, på begäran av Polen.

• Emanuel Karlsten: Idag skulle upphovsrättsdirektivet varit lag i Sverige – därför dröjer det och därför är det problematiskt »
• EU-kommissionens vägledning om artikel 17 är en besvikelse »

Flödesschema Upphovsrättsdirektivet

EU-kommissionens vägledning om artikel 17 är en besvikelse

av

På måndag skall EU:s nya upphovsättsdirektiv vara implementerat i medlemsstaternas lagstiftning. Det var i vart fall tanken, tills man insåg att direktivet ställer principer som är svåra att förena mot varandra.

Idag presenterade EU-kommissionen sitt vägledande (ej bindande) dokument om hur detta skall gå till – och då speciellt hur den kontroversiella artikel 17 (tidigare artikel 13) skall tillämpas. Det vill säga den artikel som i praktiken kommer att leda till uppladdningsfilter.

Tidigare har kommissionen menat att bara innehåll som uppenbart bryter mot upphovsrätten (manifestly infringing content) skall stoppas. Nu har detta ändrats till att allt innehåll som flaggats av upphovsrättsinnehavaren skall stoppas. Vilket i praktiken innebär att sådant material blir omöjligt att använda även i syften som borde vara tillåtna – som memes, kritik, debatt m.m.

EFF kommenterar:

»The first draft of the guidance document seemed to recognize those concerns and prioritize user rights. But the final result, issued today, is disappointing. On the plus side, the EU Commission stresses that Article 17 does not mandate the use of specific technology to demonstrate ”best efforts” to ensure users don’t improperly upload copyright-protected content on platforms. However, the guidance document failed to state clearly that mandated upload filters undermine the fundamental rights protection of users. The EU Commission differentiates ”manifestly” infringing uploads from other user uploads, but stresses the importance of rightsholders’ blocking instructions, and the need to ensure they do not suffer ”economic harm.” And rather than focusing on how to ensure legitimate uses such as quotations or parodies, the Commission advises that platforms must give heightened attention to ”earmarked” content. As a practical matter, that ”heightened attention” is likely to require using filters to prevent users from uploading such content.«

Diego Naranjo, Head of Policy hos EDRi säger:

»Having participated in the stakeholder dialogue, which was a lengthy and transparent process, we have the impression that the results of this process were sacrificed in the final months leading up to the launch of these guidelines, behind closed doors and due to pressure from the entertainment industry.«

Tidigare ledamoten av Europaparlamentet Julia Reda (PP, DE) på GFF (Society for Civil Rights) och Paul Keller, IViR (Institute for Information Law) skriver:

»[T]o protect users’ fundamental right to freedom of expression, fully automated blocking must be limited to cases of manifestly infringing uploads. All other cases require some form of human assessment, during which the user uploads must remain available. However, by including an exception to this rule in the final guidance that is so broad as to cover virtually all cases that rightholders wish to cover, the rule that user rights are protected becomes the exception in practice.«

Nuvarande ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE):

»Once again, the EU Commission accepts the collateral suppression of legal content in the interest of industry profits. Civil society, which has taken to the streets in Europe in their thousands against this radical automated restriction of freedom of expression, is once again being thrown out on its ear. The manual review of unjustified filtering will usually take place too late to prevent damage to our freedom of expression, especially for comments on current affairs. It is no surprise that these guidelines are published on a Friday and only three days before the transposition deadline, with major Member States having transposed the Directive already, in order to give EU citizens and activists as little chance as possible to react to this fundamental rights breach.«

På samma länk uttalar sig även Europaparlamentets vice talman, Marcel Kolaja (PP, CZ):

»What the Commission basically says is that all manifestly infringing content needs to be blocked. However, that means that all the content that is being uploaded needs to be monitored. And of course, that is not something that the platforms would be able to do manually. Therefore, service providers will be forced to use upload filters. However, these are error-prone and will not be able to correctly recognize exceptions, such as content that is a satire or a parody. Even with the Commission’s guidance, upload filters will not be able to correctly distinguish infringing content from manifestly infringing content. Freedom of expression will become unjustifiably restricted.«

Notera speciellt att dagens vägledande dokument från EU-kommissionen alltså skiljer sig från den första versionen – som kommissionen lämnade in till EU-domstolen med anledning av att Polen överklagat artikel 17.

EU-domstolens generaladvokat genomskådade dock bluffen och sköt upp sin rekommendation till dom från maj till senare i sommar – i väntan på kommissionens slutliga dokument. Vilket uppenbarligen var klokt, med tanke på hur det har förändrats.

Nu hänger frågan om uppladdningsfilter i upphovsrättsdirektivet och »fair use« alltså på EU-domstolen. Och den kan knappast ha undgått att notera att EU-kommissionen försökt föra den bakom ljuset.

EU-kommissionens vägledning om uppladdningsfilter – publiceras tre dagar innan direktivet skall vara nationell lag

av

Måndag den 7 juni skall EU:s nya upphovsrättsdirektiv vara implementerat i medlemsstaternas lagstiftning. I vart fall enligt direktivet.

I morgon, fredag den 4 juni, kommer EU-kommissionen enligt uppgift att publicera sina riktlinjer för hur detta skall ske.

Ett skäl till att det blivit så här är att direktivet visat sig svårt att göra om till lag utan att inskränka internets öppenhet och frihet, användarnas rättigheter och det fria ordet.

Ett annat skäl är att Polen överklagat artikel 17 (som kommer att leda till uppladdningsfilter) till EU-domstolen. I domstolen har kommissionen presenterat preliminära riktlinjer för implementering. Dessa föll dock inte i god jord hos upphovsrättsindustrin. Och EU-domstolens generaladvokat har skjutit upp sitt förslag till beslut tre månader – eftersom han misstänker att kommissionen kommer att lägga fram andra riktlinjer än de som presenterats för domstolen.

I morgon, tre dagar innan direktivet är tänkt att vara lag, får vi kanske veta hur detta är tänkt att gå till.

Rapportör vill se uppladdningsfilter i EU:s Digital Services Act

av

Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor – JURI – har nu börjat sin behandling av EU:s nya Digital Services Act – DSA.

Utskottets rapportör i ämnet är den franske, konservative ledamoten Geoffroy Didier. Vem som är rapportör är viktigt, då det är denne som sedan för utskottets eller hela parlamentets talan i framtida förhandlingar.

På dagens sammanträde med JURI stakade han ut sin väg. Mest uppseendeväckande är att han vill se uppladdningsfilter som ett allmänt verktyg i DSA:s verktygslåda.

Det började med upphovsrättsdirektivet vars regler kommer att leda till uppladdningsfilter. Vi varnade redan då för att detta öppnade dammluckorna. Upphovsrättsdirektivet hade sedan inte ens hunnit bli lag i de flesta medlemsländer innan nästa förslag var uppe till votering. Nämligen TERREG, Förordningen om terror-relaterat innehåll online. Även om dess text aktar sig noga för att nämna ordet uppladdningsfilter – så är det förordningen föreskriver sådant som kommer att kräva just sådana. Nyligen var Spanien ute och ville ha in uppladdningsfilter i DSA. Och idag föreslår alltså en av denna dossiers nyckelpersoner just sådana.

Du kan se diskussionen i JURI här »

Big Media vill ha EU-lag som ger dem rätt till del av Big Social Medias vinst

av

Europeisk gammelmedia, med Springer i spetsen, vill att EU – i sin nya Digital Services Act – skall införa något slags skiljenämnd som skall avgöra hur stor del av Facebooks, Googles, Youtubes, Twitters & Co:s vinst som skall konfiskeras och transfereras till Big Media.

Idén kommer från de många turerna i bråket om »länkskatt« i Australien, som hade ett sådant inslag.

Gammelmedia vill alltså att EU skall stifta lag om att överföra resurser från modern och framgångsrik verksamhet till gammal och utdaterad. Vilket i allt väsentligt är en skatt på utveckling och framåtskridande.

Dock verkar politikerna måttligt intresserade. Många av dem slickar fortfarande såren efter bataljen om upphovsrättsdirektivet – som ju faktiskt gav Big Media rätt att kräva betalt om Big Social Media (med flera) länkar till dem. Vilket fortfarande är en rent absurd tanke. Men gammelmedia vill tydligen ha mer.

Enligt texten som länkas nedan är stämningen i EU att man inte vill komplicera processen kring the Digital Services Act i onödan. Speciellt som processen kring hur man skall implementera delar av upphovsrättsdirektivet verkar ha gått i baklås. Planen var att det skall vara inkorporerat i nationell lagstiftning nu nästa månad. Här i Sverige har vi inte sett antydan till någon proposition. Och det enda EU-land som infört direktivet i sin lagstiftning – Frankrike – har gått all in och över-implementerat enligt traditionen.

Netzpolitik.de:

»Czech MEP Marcel Kolaja from the Pirate Party, who represents the Green group on the file, says that „copying an Australian code-type arbitration system won’t be efficient either and it would rather be an inappropriate legislative intervention on the market.“

The key voice in the parliamentary debate is Andreas Schwab, a legislator for Germany’s centre-right and the Digital Markets Act’s rapporteur in the internal market committee. Asked about the proposal by the publishing industry, he says it was „too vague“ to discuss, but MEPs would consider proposals made by stakeholders in upcoming parliamentary hearings.«

Länk: MEPs pooh-pooh publisher’s call for Australia-style arbitration rights »