• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Regeringen föreslår ny datalagring. Igen.

26 februari 2019 av Henrik Alexandersson

Efter att EU-domstolen upprepade gånger har upphävt såväl EU:s datalagringsdirektiv som den svenska lagen om datalagring – så gör regeringen nu ett nytt försök att kräva lagring av data om alla svenskars alla mobilsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner.

Ur regeringens pressmeddelande:

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att:

• Lokaliseringsuppgifter, t.ex. var en mobiltelefon har befunnit sig vid tiden för ett samtal, ska lagras i två månader. Abonnemangsuppgifter vid internetåtkomst ska lagras i tio månader. Övriga uppgifter, t.ex. vem som har pratat med vem i telefon, ska lagras i sex månader.

• Lagringsskyldigheten begränsas, t. ex. undantas all kommunikation som sker inom det fasta nätet. Uppgifterna ska endast få lagras inom EU.

• Det införs krav på prövning av åklagare innan de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till lagrade uppgifter i underrättelseverksamhet.

• Möjligheten att hämta in uppgifter om vissa systemhotande brott i underrättelseverksamheten permanentas och kompletteras med två nya brott: statsstyrt företagsspioneri och grov misshandel eller olaga frihetsberövande i systemhotande syfte.

Huvuddelen av förslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2019.

Under presskonferensen menade inrikesminister Mikel Damberg (S) att förslaget kommer att möta EU-domstolens krav, eftersom man nu kommer att införa differentierad lagringstid för olika former av data. Vilket är ett märkligt påstående. Vad EU-domstolen sagt är att svepande övervakning av alla medborgares kommunikationer utan konkret brottsmisstanke inte kan accepteras. Och på den punkten har regeringens förslag inte ändrat något. Vilket förmodligen kommer att leda till att EU-domstolen även kommer att underkänna det nya förslaget, när det kommer upp till prövning.

Själva lagrådsremissen finns ännu inte tillgänglig på regeringens hemsida. Men enligt ministern följer förslaget i allt väsentligt den utredning (PDF) som presenterats.

Det är också värt att notera vad som sägs i den tredje punkten i pressmeddelandet. Det är nästan så att man misstänker att regeringen försöker blanda bort korten. Underrättelseverksamhet är inte det samma som utredningsverksamhet. För vanliga utredningar krävs ingen föregående rättslig prövning.

(Och man bör för övrigt ifrågasätta om beslut av åklagare verkligen möter kraven på en oberoende rättslig prövning, då svenska åklagare i praktiken är part i målet. Prövning i domstol borde vara ett minimikrav.)

Säkerhetspolisen klagar och vill – föga förvånande – ha mer övervakning. Här är det värt att notera att en av Säpo:s uppgifter är att försvara den svenska demokratin. I detta ingår våra fri- och rättigheter, som de formuleras i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och som även är en del av EU:s fördragstexter. Och med tanke på att Sverige skrivit in EU-medlemskapet i grundlagen – så är denna konvention i princip att jämställa med svensk grundlag. Därför är det uppseendeväckande och anmärkningsvärt att Säpo framför krav som står i strid med den demokrati de själva är satta att försvara.

Från nätoperatörernas sida fortsätter samtidigt motståndet. Till TT säger Bahnhofs Jon Karlung:

-De döper om saker och försöker trixa igenom det här förslaget utan hänsyn till att det faktiskt finns ett tydligt och välskrivet domslut från EU.

Han säger också att Bahnhof kommer att överklaga om det nya förslaget blir lag.

Och mycket talar för att EU-domstolen kommer att ge Sverige smisk på fingrarna. Igen.

Läs även Computer Sweden: Här är regeringens förslag på ny datalagringslag – geodata sparas kortast tid »

Bahnhof: Omarbetat datalagringsdirektiv ännu ett försök att slippa undan EU-rätten »

Arkiverad under: Datalagring, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige

Vilka media skall få synas på internet?

25 februari 2019 av Henrik Alexandersson

EU:s nya direktiv om upphovsrätt riktar ljuset mot ett demokratiskt problem. Politiska beslut är statiska och makthavarna förväntar sig att om de gör X, då händer Y. I samhället och på marknaden är det dock inte så enkelt – då detta är dynamiska system, som kan förändras och anpassa sig på sätt som gör att politiska beslut ofta får oväntade och oönskade effekter.

I upphovsrättsdirektivets artikel 11 (den så kallade »länkskatten«) föreslås att de nätplattformar som länkar till medie-siter med mer än »enstaka ord« skall tvingas ha licens och betala en avgift för detta. Utöver det bakvända i att kräva betalt för att andra skall länka till medias siter – så riskerar förslaget att minska utbudet och mångfalden av nyheter i sociala media. Vilket är en dålig sak, eftersom folk snarare borde söka information från fler av varandra oberoende nyhetskällor.

Från början var förslaget att detta skulle gälla utan att medie-siter tillåts ställa sig utanför systemet. Det hade varit en fullständig katastrof. Men det som är kvar av artikel 11 är också problematiskt. Låt mig fundera högt om den nuvarande skrivningen:

Om man sätter sig in i t.ex. Facebooks situation, då kan de naturligtvis inte teckna avtal med alla tidningar, mediehus, nätpublikationer och nyhetssiter i hela Europa. Än mindre i hela världen. Vad de däremot kan göra är att välja ut ett visst antal större medieföretag att teckna avtal med. I Sverige skulle det t.ex. kunna handla om Bonniers och Schibsteds tidningar, SVT, TV4 och SR. Sedan gör man klart i sina användarvillkor (där man kan stadga i stort sett vad som helst) att det bara kommer att gå att länka till nyhetsmedia som finns på denna »gröna lista«. Helt enkelt för att det är det enda som är hanterbart under artikel 11.

Vilket innebär att alla andra media, nätpublikationer, nyhetssiter, alternativmedia och journalistiska start-ups kommer att bli omöjliga att länka till på Facebook.

Detta är i så fall mycket problematiskt. Nyhetsflödet i sociala media kommer då helt att fokuseras kring etablerade media och dess agenda, urval och vinklar. Vilket innebär att färre röster kommer att höras; att alternativa rapporter och analyser blir otillgängliga; att små nischmedia som specialiserar sig på sådant som MSM inte bryr sig om kommer att göras osynliga.

Detta är inte bara spekulationer och antaganden. Erfarenheter från Spanien och Tyskland – där »länkskatten« har prövats – visar att den lett till ett minskat antal besök på medie-siter i allmänhet och på små, nya och alternativa medias siter i synnerhet. Vilket i sin tur leder till att det blir ännu svårare att få dessa att gå ihop ekonomiskt.

Länkskatten är helt enkelt ett hot mot det fria ordet, mångfalden och yttrandefriheten i vidare mening.

/ HAX

Relaterat:
• Så havererade »länkskatten« i Tyskland och Spanien »
• Artikel 11: EU:s märkliga »länkskatt« »

Arkiverad under: EU, Media, Upphovsrätt, Yttrandefrihet Taggad som: artikel 11

Detta kan du göra för att stoppa EU:s uppladdningsfilter!

25 februari 2019 av Henrik Alexandersson

Använd verktyget pledge2019.eu för att få Europaparlamentets ledamöter att binda upp sig för att rösta mot EU:s uppladdningsfilter (artikel 13 i EU:s nya direktiv om upphovsrätt) – samtidigt som du förklarar att du bara kommer att rösta på kandidater i EU-valet som är mot det.

Gör som 4,9 miljoner andra européer – skriv på petitionen mot artikel 13 hos change.org!

Och om du vill kan du skriva brev, sända e-post, faxa och ringa Europaparlamentets ledamöter. Varför inte sända ett vykort – eftersom fysiska brev och kort ofta tas på större allvar än e-postmeddelanden?

Den avgörande voteringen äger förmodligen rum i mars eller april – så det är dags att öka trycket.

Läs mer om problemen med artikel 13 här, här och här.

Arkiverad under: EU, Upphovsrätt

Debattartikel om problemen med EU:s nya direktiv om upphovsrätt

23 februari 2019 av Henrik Alexandersson

Ett antal nätprofiler och samhällsdebattörer – däribland ett par av 5 juli-stiftelsens medarbetare – har en debattartikel om EU:s »länkskatt« och nätcensur i dagens Aftonbladet.

Länk: Nej, EU-lobbyn får inte tysta internet »

Arkiverad under: EU, Upphovsrätt

Henrik Jönsson om artikel 11 & 13 (video)

23 februari 2019 av Henrik Alexandersson

Youtubeprofilen Henrik Jönsson granskar kritiskt EU:s nya direktiv om upphovsrätt.

Youtube » | Filmen på engelska »

Arkiverad under: Censur, EU, Upphovsrätt Taggad som: artikel 11, artikel 13

Kan svenska journalister börja rapportera om artikel 11 nu?

22 februari 2019 av Henrik Alexandersson

Det har varit påtagligt tyst i svenska media om EU:s nya upphovsrättsdirektiv på senaste tiden – trots att dramatiken varit rätt stor.

Vilket har fått många att fråga sig om det faktum att de stora tidningsutgivarna i Europa vill ha direktivets artikel 11 (»länkskatten«) kan vara en orsak till det svala intresset.

Nu kommer det dock andra signaler från både det internationella och europeiska journalistfacket. De har granskat påståendet om att artikel 11 är till för att journalisterna skall få betalt – och kommit fram till att det inte stämmer.

These discriminatory provisions and proposals contained in Article 11 and Recital 35 of the text dash any hopes that the Directive would support authors in the press sector in obtaining fair and proportionate remuneration for their work under this law or in future national legislation.

Enkelt uttryckt: Artikel 11 tillför inget av värde för journalister. Snarare uppmuntrar den mediehusen till avtal i vilka journalisterna hamnar i ett sämre läge.

På Techdirt konstaterar Mike Masnick uppgivet:

In short, the final text pays lip service to the idea that publishers should pass on money to journalists, but also provides a massive loophole in that all the publishers need to do is write this requirement out of any contract and not have to worry about it.

It appears that this kind of tactic is found throughout Articles 11 and 13. The text says you don’t have to use filters, but provides no workable alternative. The text says that memes are allowed, but never explains how a site can comply with the law without blocking all memes. The text of the directive basically pays lip service to all the complaints and obvious consequences, but rather than deal with the consequences, it just says ”and don’t let those consequences happen.” This is no way to make policy.

Nu när detta är klarlagt – kan vi nu få se lite mer intresse från media i en fråga som kan komma att förändra internet som vi känner det, till det sämre?

 

Techdirt: European Journalists Point Out That Article 11 Will Enrich Publishers At The Expense Of Journalists »

Arkiverad under: EU, Upphovsrätt

Kommer artikel 13 att döda Instagram?

20 februari 2019 av Henrik Alexandersson

Kommer det över huvud taget att vara möjligt för oss som bor i EU att använda sociala plattformar som Instagram i framtiden?

Så här: Artikel 13 i EU:s nya direktiv om upphovsrätt föreslår att nätplattformar med användargenererat material kommer att hållas ansvariga för eventuella intrång i upphovsrätten.

Därför kommer dessa plattformar att tvingas filtrera och censurera sådant som du lägger upp så att ingen text, ingen bild, inget ljud och ingen video strider mot någon annans upphovsrätt. Vilket i princip är omöjligt. Det finns inget register över allt som är skyddat av upphovsrätten – och detta skydd uppstår så fort någon skapar något.

Ta en godtycklig Instagram-bild som du laddat upp. Följande gäller då:

  • Om du tagit bilden själv (och den inte innehåller några upphovsrättsskyddade objekt) är det tillåtet att lägga upp bilden.
  • Om det är »din« bild i meningen att den är tagen med din mobil, men av någon annan (som t.ex. tagit en bild av dig) – då tillfaller upphovsrätten fotografen. Och då är det förbjudet att lägga upp bilden, utan fotografens tillstånd.
  • Om det är en bild som du köpt av en bildbank och du har licens för att använda den – då är det tillåtet att lägga upp den.
  • Om det är en bild eller illustration som du »hittat« på nätet och gärna vill dela med andra – då tillhör upphovsrätten inte dig och då är det förbjudet att lägga upp den.

Detta kommer att avgöras av automatiska, algoritm-styrda filter. Frågan är hur de skall veta vad som gäller för den bild du vill lägga upp. Svaret är att det är omöjligt att veta.

Det skall bli intressant att se hur Instagram kommer att hantera detta. Kanske drar de samma slutsats som Youtube – som överväger att blockera användare och tittare i EU, eftersom de nya reglerna är omöjliga att efterleva.

Detta brukar avfärdas som skrämselpropaganda av dem som är för artikel 13. Men de har samtidigt inget svar på hur problemet skall lösas. Nada.

Artikel 13 är ett exempel på hur EU stiftar regler som rör upphovsrätt och internets fria informationsflöde utan att göra någon vettig konsekvensanalys. Man fattar beslut om sådant som man inte förstår. Och man viftar bort all kritik och alla invändningar – tills det är för sent.

Det är som vanligt i EU: Först stiftar man lagar, sedan tar man reda på fakta och därefter utbryter en yrvaken debatt – när det uppstår oväntade och oönskade konsekvenser.

/ HAX

Arkiverad under: Censur, EU, Sociala media, Upphovsrätt, Webben Taggad som: artikel 13, EUCD, Instagram

Ständigt denna ändamålsglidning

20 februari 2019 av Henrik Alexandersson

Sveriges Radio:

Från och med 1 augusti räknar regeringen med att en ny lagstiftning finns på plats som tillåter att både SÄPO och polisen får ta del av signalspaning också efter att en brottsutredning inletts. Det är inte är tillåtet idag.

I det aktuella fallet handlar det om att regeringen vill göra ett avsteg från FRA-lagen – vad gäller en begränsning som politikerna själva infört. Inte nog med att FRA-lagen i allmänna termer vattnats ur mer och mer vad gäller integritetsskydd. Inte ens de begränsningar som politikerna själva ansåg vara rimliga får nu vara kvar.

Detta sätter ljuset på det uppenbara: Alla övervakningslagar drabbas av ändamålsglidning och utökas med tiden.

Det är värt att hålla i minnet nästa gång politikerna kommer dragande med nya förslag till övervakning. De kommer att utökas med tiden. Politikernas löften är inget värda. Och kritikerna får med tiden mer rätt än de själva kunnat ana.

Låt oss inte gå på den finten igen.

Arkiverad under: Privatliv, Storebror, Sverige

Så havererade »länkskatten« i Tyskland och Spanien

18 februari 2019 av Henrik Alexandersson

Jag hittade en saklig och intressant text om hur EU:s nya »länkskatt« (artikel 11 i EU:s nya upphovsrättsdirektiv) fungerat när den prövats i Tyskland och Spanien. Eller, rättare sagt, inte fungerat. Det blev pannkaka av alltihop. Och nu vill man alltså upprepa sina misstag i EU-skala. (Texten är från förra året, men beskriver ändå saken väl.)

Länk: The ”Link tax” in the Experiences of Germany, Spain and the Article 11 of the EC Proposal for the New Copyright Directive »

Tyskland:

  • Google tvingades stänga ute de media som krävde att man måste betala för att länka till dem.
  • Trafiken till tidningarnas siter minskade med 40%.
  • De media som stämt Google drog tillbaka sin stämning och beslutade att licensiera sitt material till Google utan kostnad.

Spanien:

  • Lagstiftaren beslutade att man inte skall kunna licensiera rätten att länka utan kostnad.
  • Google News stängde ner i Spanien, då lagen gjorde dess verksamhet olönsam och omöjlig.
  • Besöken på stora medias siter minskade med 6% och för små publikationer med 14%.
  • På detta sätt förlorade spansk media c:a 10 miljoner euro per år.

En intressant detalj är att de spanska erfarenheterna visar att små och nya media är de som drabbas hårdast.

Den länkade texten påpekar också att EU:s förslag kan bryta mot artikel 10 i Bern-konventionen (den internationella konventionen om upphovsrätt). Det betyder att om EU går vidare med idén om »länkskatt« – då kan vi vända oss till världshandelsorganisationen WTO för att försöka få den upphävd.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att »länkskatten« har prövats – och visat sig vara misslyckad. Det vore märkligt att upprepa misstaget, speciellt i en större skala över hela EU.

/ HAX

Relaterade länkar:
• Artikel 11: EU:s märkliga länkskatt »
• Artikel 13: Allt om EU:s uppladdningsfilter »
• The text of Article 13 and the EU Copyright Directive has just been finalised »
• Stoppa EU:s digitala järnridå! (video) »

Arkiverad under: EU, Upphovsrätt Taggad som: artikel 11, EUCD, länkskatt, Spanien, Tyskland

Artikel 11: EU:s märkliga »länkskatt«

18 februari 2019 av Henrik Alexandersson

En av de mer besynnerliga delarna av EU:s nya direktiv om upphovsrätt är artikel 11, den så kallade länkskatten.

Tanken är att de stora mediehusen skall kunna kräva licensiering och ekonomisk ersättning av nätplattformar som länkar till tidningsartiklar – om det sker på ett sätt som tillför användbar information. Som att återge en rubrik, en thumbnail-bild eller ett kortare utdrag ur ingressen. Enklare uttryckt handlar det om länkar som vi känner dem på till exempel Facebook.

Reglerna gäller inte en ren länk som sådan, utan någon som helst vidhängande information. (Men sådana är i princip oanvändbara, som Google visar här.) Inte heller skall detta gälla »enstaka ord« och »mycket korta textutdrag«. (Vilket måste vara extremt kort eftersom det som erbjuds i dagens vanliga länkar anses vara för långt.)

Den officiella förklaringen till detta förslag är att t.ex. Google tjänar pengar på att visa annonser i anslutning till att de publicerar länkar till tidningarnas nyhetsartiklar. Samt att dessa länkar – på något mystiskt sätt – antas leda till att tidningarna får färre (!) besökare till sina egna sidor, där de i sin tur vill tjäna pengar på annonser. Därför vill tidningarna ha del av Googles annonsinkomster.

De logiska luckorna i detta resonemang är uppenbara. Länkar ger fler besökare. I alla andra branscher är man beredd att betala för att driva trafik till de egna nätsidorna. De stora mediehusen vill nu att det skall vara tvärt om. Den som gör allmänheten uppmärksam på en intressant tidningsartikel och leder andra till att besöka tidningen i fråga skall – om länkskatten blir verklighet – bli den som tvingas betala. Vilket är en helt absurd tanke.

Den nuvarande modellen, där t.ex. Google tjänar annonspengar på att driva trafik till tidningarna, som i sin tur tjänar annonspengar på sina sidor – är högst rimlig. Och det är ett upplägg som båda parter tjänar på. Men som tidningshusen nu vill avskaffa. För att istället bygga ett system som är både ologiskt och till skada för ett fritt och öppet internet.

Nätplattformarna – som inte kommer att kunna förhandla med alla – kommer förmodligen att välja ut en handfull stora medier som de skriver licensavtal med. Dessa blir då de enda medier plattformarna och deras användare fritt kan länka till.

Big media vill helt enkelt stärka sitt grepp över nyheterna, debatten och agendan – på de små, fria och alternativa medias bekostnad. Jag vet inte om detta är avsikten – men det blir effekten.

Detta är i stort sett det enda jag kan se att Big Media kan få ut av det här.

Erfarenhet från Tyskland visar att länkskattens licensinkomster är mikroskopiska – och att rättsväsendets tid upptas med bråk om hur många »enstsaka ord« är.

När Spanien prövade idén drog sig Google News helt sonika ur landet – hellre än att tvingas betala för att länka besökare till tidningarna. Antalet besök sjönk markant. Hårdast drabbades de små media som gjort sig synliga för allmänheten genom att ta sig in i Googles nyhetsvärld, genom hårt arbete och bra journalistiskt material. Men som plötsligt blev osynliga för sina potentiella läsare när Google News tvingades lämna landet.

Och även om Google, Facebook & Co skulle lyckas spåra upp och teckna avtal med varenda liten web-publikation i Europa – så blir det ändå inte bra. Nya kostnader leder bara till att nätjättarna måste utnyttja och kommersialisera sina tillgångar bättre. Det vill säga DINA data om allt du gjort på internet, var du befunnit dig när och hela ditt sociogram.

Hur man än vänder på frågan om »länkskatten« är det i slutändan DU och dina data som är produkten – och som därför måste mjölkas hårdare.

Hela tanken känns väldigt märklig. Speciellt som det inte går att se några direkta fördelar (men många risker) för de mediehus som driver på förslaget. Det går bara att spekulera om det verkliga syftet.

Men ett enkelt och begripligt förhållningssätt är att »länkskatten« redan har prövats och misslyckats. Så låt bli att upprepa misstaget, speciellt i större skala.

/ HAX

Länkar:
• MEP Julia Reda (Pp) om artikel 11 & 13 »
• Denna blogg om artikel 13 »
• The ”Link tax” in the Experiences of Germany, Spain and the Article 11 of the EC Proposal for the New Copyright Directive »

Arkiverad under: EU, Upphovsrätt Taggad som: artikel 11

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 128
  • Sida 129
  • Sida 130
  • Sida 131
  • Sida 132
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 158
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Chat Control 2 – nu är det match igen!18 juni 2025
  • Fullmaktslagen, regeringen och maktdelningen15 juni 2025
  • Stoppa fullmaktslagen!12 juni 2025
  • Regeringen får rätt att utlysa undantagstillstånd utan att fråga riksdagen10 juni 2025
  • Ryktet om GDPR:s död är överdrivet9 juni 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS