Femte juli

Nätet till folket!

Artikel 13: Allt om EU:s uppladdningsfilter

av

EU:s nya upphovsrättsdirektiv är på väg mot en sista, avgörande omröstning i Europaparlamentet. Låt oss därför titta lite närmare på dess enskilda delar.

I denna post: Artikel 13, uppladdningsfiltret.

• Vad är uppladdningsfiltret och varför blir det nödvändigt?

Nätplattformar med användargenererat material (som Youtube, Facebook, Instagram, LinkedIn, Snapchat, Familjeliv, SvenskaFans, Kamratposten m.fl.) hålls ansvariga om deras användare laddar upp upphovsrättsskyddat material (text, bild, ljud, video) – om de inte anses ha gjort tillräckligt för att förhindra detta.

Artikel 13 säger i och för sig att uppladdningsfilter inte kommer att vara obligatoriska. Men det är helt enkelt ett knep för att mildra kritiken. Enda sättet för plattformarna att försäkra sig om att de lever upp till kraven ovan är att granska och analysera allt som alla användare laddar upp. Och med tanke på de enorma volymer med material  som laddas upp varje dag är den enda möjligheten att göra detta genom automatisk filtrering.

• Vem drabbas?

I direktivets inledning (artikel 2) talas om »a provider of an information society service whose main or one of the main purposes is to store and give the public access to a large amount of copyright protected works or other protected subject-matter uploaded by its users which it organises and promotes for profit-making purposes.«

Vad som menas med »main purpose« är oklart. Men alla de plattformar som nämns i punkten ovan gör det möjligt att dela upphovsrättsskyddat material (som tidningsartiklar, Youtube-filmer, bilder etc.). Dessutom är ju det material som användarna själva producerar med automatik upphovsrättsskyddat. Så allt talar för att direktivet kommer att slå mot alla plattformar som låter användare ladda upp material.

Även termen »profit making purposes« lämnar utrymme för tolkning. Men strikt tolkat gäller det om plattformen så bara har Google-annonser som genererar ytterst blygsamma inkomster.

Man gör även ett nummer av att man undantar små och nystartade plattformar. Vilket man i praktiken inte gör. För att undantas måste en plattform uppfylla samtliga följande tre villkor. 1) Inte vara äldre än tre år. 2) Ha en omsättning på mindre än 10 miljoner euro. 3) Ha färre än fem miljoner unika månatliga användare. Och när treårs-gränsen passerats gäller direktivet för alla plattformar, hur små och obetydliga de än är.

Det finns ett undantag till i artikel 2. »Providers of services such as not-for profit online encyclopedias, not-for profit educational and scientific repositories, open source software developing and sharing platforms, electronic communication service providers as defined in Directive 2018/1972 establishing the European Communications Code, online marketplaces and business-to business cloud services and cloud services which allow users to upload content for their own use shall not be considered online content sharing service providers within the meaning of this Directive.« Vilket är en liten tröst i eländet.

• Licensiering?

I artikel 13:1 skriver man »An online content sharing service provider shall therefore obtain an authorisation from the rightholders referred to in Article 3(1) and (2) of Directive 2001/29/EC, for instance by concluding a licencing agreement, in order to communicate or make available to the public works or other subject matter.«

Det innebär att allt som laddas upp på till exempel Facebook eller Instagram måste täckas av ett avtal mellan plattformen och den som innehar upphovsrätten. Vilket dels kompliceras av att det inte finns något register över alla världens upphovsrättsskyddade verk – dels av att det bara är praktiskt möjligt att teckna licensavtal med ett mindre antal av alla innehavare av sådana. Den praktiska konsekvensen blir att man bara kommer att få ladda upp / dela material från ett litet urval av källor.

Detta är ett steg tillbaka till världen som den var innan internet – när man var beroende av andras tillstånd för att få dela information.

Ur ett praktiskt perspektiv blir det i princip omöjligt att veta om en bild som en användare lägger upp på t.ex. Instagram är tagen av användaren själv (vilket skall vara tillåtet), om den omfattas av någons upphovsrätt (och inte får publiceras), om den är upphovsrättsskyddad men köpt med publiceringsrätt från en bildbank eller om det är en bild som kan delas fritt för att den är public domain (till exempel då upphovsrätten gått ut) alternativt är publicerad under en Creative Commons-licens (som tillåter delning under vissa villkor). Detta blir så komplicerat att det kan göra nätplattformar som Instagram omöjliga att driva i EU.

• Fair use?

En ljuspunkt är att man öppnar för något som i vart fall delvis kan liknas vid principen om »fair use« i artikel 13:5:

Member States shall ensure that users in all Member States are able to rely on the following existing exceptions and limitations when uploading and making available content generated by users on online content sharing services:
a) quotation, criticism, review,
b) use for the purpose of caricature, parody or pastiche.

Detta är på inget sätt heltäckande, men gör att man från EU:s sida i vart fall kan säga att man inte förbjudit memer. Däremot är det tveksamt om detta omfattar citaträtt för till exempel video-essäer, nyhetsanalyser, debattinlägg etc. på Youtube.

Frågan är bara hur de automatiska uppladdningsfiltren skall kunna veta om något är t.ex. parodi eller ej.

• Oförutsedda och oönskade konsekvenser

Detta är ett direktiv, inte en förordning. Det innebär att innehållet skall bakas in i 28 olika medlemsstaters lagstiftning, vilket kommer att leda till olika tolkningar i olika länder. (Hade det varit en förordning/reglering hade den däremot införts rakt av, lika för alla.) Reglerna kommer alltså att skilja sig från land till land, vilket kan ge märkliga resultat i en uppkopplad värld som inte känner några nationsgränser.

Att skapa de filter som krävs blir dyrt och svårt, kanske omöjligt. De skall inte bara kunna avgöra om en text, en bild, ljud eller video inkräktar på någon annans upphovsrätt. De skall dessutom kunna bedöma om de publiceras i en kontext som tillåter publicering, som kritik eller parodi. (Bara Youtubes filter för att sålla bort upphovsrättsskyddad musik kostade 60 miljoner USD att utveckla – och fungerar ändå inte som det skall, med många felaktiga flaggningar.)

Youtube har redan meddelat att man kan komma att blockera användare och tittare i EU, eftersom detta direktiv ställer omöjliga krav på filtrering. Hur siter som Facebook, Instagram, Snapchat, LinkedIn m.fl. skall göra är oklart. Och för svenska plattformar som Familjeliv, SvenskaFans och Kamratposten finns inga alternativ: Inför en förmodligen omöjlig och helt säkert oerhört kostsam filtrering – eller lägg ner.

För oss användare kommer möjligheten att publicera oss på olika plattformar (inklusive Blogger och WordPress) att begränsas. Hur hanterar man till exempel en bloggpost som innehåller en bild från någon icke specificerad bildbyrå och en text som kanske eller kanske inte innehåller utdrag ur andra texter? Eller en Youtube-film om ett aktuellt nyhetsförlopp, som innehåller skärmdumpar från nätartiklar? Svaret är att ingen vet.

Detta är bara att skrapa på ytan vad gäller direktivets oförutsedda och oönskade konsekvenser. Men en sak kan man säga med rätt stor säkerhet: De olika plattformarnas användarvillkor kommer att skärpas dramatiskt.

Dessutom kommer detta att leda till problem som berör själva rättsstatens grundläggande principer. Dels kommer makten över det fira ordet att flyttas från lagarna och domstolarna till användarvillkor och privata aktörer. Dels upphävs principen om att förhandscensur inte skall förekomma.

• Vad händer nu?

Nästa steg blir en slutlig omröstning i Europaparlamentets plenum, förmodligen i mars eller april. Där är det möjligt att antingen rycka ut artikel 13 (vilket i så fall leder till omförhandling och nya trialoger) – eller att fälla hela direktivet.

/ HAX

Länkar:

• Artikel 13, preliminär version (PDF) »

• Julia Reda: The text of Article 13 and the EU Copyright Directive has just been finalised »

• EFF: The Final Version of the EU’s Copyright Directive Is the Worst One Yet »

• TheNexWeb: EU’s final Copyright Reform upholds disastrous upload filters »

• Bahnhof – EU-NYTT: Artikel 11 & 13 har förvärrats en sista gång »

• TechDirt: EU Moves Forward With Agreement To Fundamentally Change The Internet From Open To Closed »

• TorrentFreak: EU Reaches Deal on Article 13 and Other Copyright Reform Plans »

• Euractiv: Deal struck on copyright reform after ‘intense’ negotiations »

• EUobserver: EU agrees draft copyright reform, riling tech giants »

Vad du kan göra:

Skriv på petitionen mot artikel 13 »

Grönt ljus för EU:s »länkskatt« och uppladdningsfilter

av

Trialog-förhandlingarna om EU:s nya upphovsrättsdirektiv är klara. Resultatet blev inte bra.

Huvudpunkterna, med reservation för att den exakta texten inte är tillgänglig ännu:

Artikel 13, Uppladdningsfiltret:

  • De skrivningar som leder till att så gott som alla siter med användargenererat material tvingas installera uppladdningsfilter är kvar.
  • Alla kommersiella siter och appar måste teckna licensavtal för allt som deras användare kan komma att ladda upp.
  • Siter kommer att hållas ansvariga för eventuella brott mot upphovsrätten som dess användare gjort sig skyldiga till – om de anses inte ha gjort tillräckligt för att stoppa detta.

Artikel 11, »Länkskatten«:

  • Att återge mer än enstaka ord eller mycket korta utdrag ur tidningsartiklar (eller alla media?) kommer att kräva en licens. (Exakt vad detta betyder lär domstolarna få reda ut.)
  • Detta skall gälla utan undantag. Vilket innebär att även privatpersoner, småföretag och ideell verksamhet kommer att omfattas.

Läs mer hos MEP Julia Reda (Pp): The text of Article 13 and the EU Copyright Directive has just been finalized »

Kommentar:

Detta är sämsta tänkbara utfall.

Siter med användargenererat innehåll kommer att hållas ansvariga för allt deras användare gör. Detta förutsätter filtrering av allt som alla laddar upp. Hur detta är tänkt att gå till är oklart – så väl vad gäller teknik som innehåll.

Hur skall Youtube eller Familjeliv.se kunna hålla hålla reda på all text, allt ljud, alla bilder och all video i hela världen – för att veta vad som skyddas av upphovsrätt eller inte? Hur skall Facebook och Instagram kunna veta om sådant som deras användare postar är egenproducerat eller ej? Hur skall LinkedIn och SvenskaFans kunna hindra folk från att lägga upp citat från tidningsartiklar, böcker eller andra websiter? Kommer dessa aktörer över huvud taget att kunna verka i EU?

Och vad gäller »länkskatten« är den precis lika obegriplig som förut. Fast med tilläget att den skall gälla alla siter. Eller i vart fall alla som kan anses ha någon kommersiell komponent, som t.ex. annonser.

Nästa steg:

Nu skall EU:s ministerråd ge överenskommelsen sin välsignelse. För en blockerande minoritet krävs minst 13 medlemsstater (eller länder med >35% av EU:s befolkning), vilket känns orealistiskt. Även Europaparlamentets rättsliga utskott (JURI) skall säga OK, men det lär mest bli en ren formsak.

Sedan går frågan till Europaparlamentets plenum. Och det är dit all energi måste riktas just nu. Parlamentet måste förmås att säga nej till artikel 11 och 13. Eller till hela direktivet. Förmodligen kommer den slutliga voteringen att äga rum strax innan Europavalet.

/ HAX

Skriv på petitionen mot artikel 13 »

Uppdatering – Preliminära texter som PDF: Artikel 11 » | Artikel 13 »

Lästips: Internets fiender

av

Läs Techdirts artikel om EU:s upphovsrättsdirektiv: Article 13 Was Purposefully Designed To Be Awful For The Internet; EU Moves Forward With It Anyway »

I’ve been left scratching my head over why the copyright holders are still pushing for more here. To be clear, the version that the EU Council approved last week would fundamentally change the internet in a massive way. It would, effectively, make it nearly impossible for any website to ever host any user-generated content. In nearly all cases it would require expensive and problematic upload filters. In the few ”exceptions” to that, it would still require a massive amount of concessions from internet platforms to avoid liability.

Senaste nytt om EU:s länkskatt och nätcensur

av

Processen för att driva EU:s nya direktiv om upphovsrätt i hamn fortsätter, efter att Frankrike och Tyskland enats om artikel 13 (uppladdningsfiltret). Även artikel 11 (»länkskatten«) är kvar på bordet.

I kväll påbörjas en ny förhandlingsrunda (trialog) mellan Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Den väntas pågå fram till onsdag.

Några aktuella texter i ämnet:

Julia Reda: Council ready to continue negotiations on the worst version of Article 13 yet »

Torrentfreak: Article 13 Negotiations Move Ahead, Artists Slam Labels For Disrespecting Them »

EFF: As the German Government Abandons Small Businesses, the Worst Parts of the EU Copyright Directive Come Roaring Back, Made Even Worse »

Samtidigt samlas namn till den största petitionen i Europas historia, för att stoppa artikel 13. Just nu är man uppe i 4,7 miljoner underskrifter. Skriv under, du också:

Stop the censorship-machinery! Save the Internet! »

Sexual-censuren dödar internet

av

Rekommenderad läsning:

»Violet Blue« har en intressant artikel hos Engadget: How sex censorship killed the internet we love »

Några nedslag i texten:

I can feel my anxiety climbing as I try to find current news stories about sex. Google News shows one lonely result for ”porn,” an article that is 26 days old. I log out of everything and try different browsers because this can’t be right.

I pop over to Yahoo News and try the same searches, exhaling relief to see 892 news articles for ”porn” from outlets ranging from Associated Press to Rolling Stone. They’re there. It’s just that Google’s 2018 algorithm upgrade filters out news with the word ”porn” in it. Like articles about porn performer suicide, tips for revenge porn victims, parents who oppose porn website age-verification (turns out, today’s parents are more afraid of data collection than their kids watching porn).

Stories with the word ”porn” in them are important because they’re about censorship, sexual health, business trends, sex work, politics, gender and women. They’re about people.

Det är inte bara Google som får kritik:

We used to have a living, breathing museum-of-sex culture online. But in December 2018, Tumblr banned and removed adult content from its service. Estimated loss: at least 12.5 million blogs.

Även Facebooks sex-censur får en släng av sleven:

The erasure of erotic art, to me, represents a crisis point of culture, of democracy. Art effects the greatest change and empowerment when it’s transgressive, scandalous, nude, erotic. Visibility matters. Art is where minds are opened, ideas challenged, viewpoints explored, where people who hate have a chance to be changed, even if for a minute.

Exemplen på censur är otaliga. Det handlar även om andra än sociala nätplattformar och Google. Patreon, Cloudflare, PayPal är en del av det sexualneurotiska komplexet. Starbucks blockerar sexsiter i sitt kundnätverk. Skribenten hävdar att det till och med gått så långt att Google Drive skannar användarnas filer för att radera sådant som bedöms vara explicit sexuellt innehåll!

Och i takt med att internet blir allt mer mobilt och användarna i allt större utsträckning går från att surfa nätet till att använda appar dras snaran åt allt hårdare.

Läs hela artikeln!

Vad innebär EU:s nya nätcensur för dig?

av

Diskussionen om EU:s nya upphovsrättsdirektiv har till största delen handlat om upphovsrättsinnehavarna och de plattformar som drabbas. Men vad innebär till exempel artikel 13 – uppladdningsfiltret – för dig?

  • Allt du laddar upp på sociala nätverk och andra plattformar kommer att övervakas och analyseras.
  • Automatiserade filter kommer att granska om någon del av din text, någon bild, musik/ljud eller video kan tänkas inkräkta på någon annans upphovsrätt. Det kan räcka med en textsnutt, en bild som har något upphovsrättsskyddat verk i bakgrunden eller musik som spelats på en plats där du filmat en video.
  • Du kommer inte att kunna citera ur tidningsartiklar, böcker eller andras debattinlägg.
  • Det kommer att bli näst intill omöjligt att använda bilder och illustrationer, eftersom i princip alla sådana är upphovsrättsskyddade – och filtren inte kan veta om det är du eller någon annan som är upphovsman.
  • Om det ens finns en misstanke om att något i din postning bryter mot upphovsrätten kommer den att stoppas från publicering.
  • Plattformar som Youtube, Facebook, LinkedIn, Twitter, Instagram, WordPress, Blogger, Familjeliv, KP och forum för sportfans kommer att tvingas införa nya, mycket kostsamma filter. För de flesta mindre plattformar kommer detta att vara ekonomiskt omöjligt.
  • En del av de större plattformarna överväger att helt enkelt blockera användare från EU och/eller europeiskt material.

Det blir, med andra ord, slutet för internet som vi känner det. Dina möjligheter att fritt uttrycka dig kommer att inskränkas. Den demokratiska debatten och det offentliga samtalet kommer att begränsas. Internet som en källa för kunskap, kultur, underhållning, debatt och aktivism kommer att censureras.

Förhandlingarna om upphovsrättsdirektivet går mot sitt slut, utan att något har förändrats till det bättre. Under våren avgörs frågan – slutligen – i en omröstning i Europaparlamentet.

Gör som 4,5 miljoner andra EU-medborgare: Skriv på petitionen mot EU:s nätcensur »

Och om du är aktiv på olika plattformar, forum och sociala nätverk – sprid ordet och gör andra uppmärksamma på vad detta kommer att innebära, för dem.

Läs mer:
• EU:s länkskatt och nätcensur rycker allt närmare »
• Låt inte EU ödelägga internet! »
• Internetfilter, länkskatt och copyrightdirektiv – vad betyder det och är det verkligen så allvarligt? »

Fredag – en ödesdag för internet i EU

av

Länktips om EU:s upphovsrättsdirektiv:

Emanuel Karlsten – Imorgon ska Sverige försöka hålla emot ett förvärrat ”internetfilter” – men orkar de? »

”För att stoppa beslutet behövs en blockerande minoritet. Eller rättare sagt: Minst fyra rådsmedlemmar (dvs representanter från EU-medlemsländerna) som företräder minst 35 procent av EU:s befolkning. Skulle man inte få Tyskland med sig, krävs det _väldigt_ många små EU-länder för att nå upp i siffror om 35 procent av befolkningen.”

Läs även: Låt inte EU ödelägga internet! »

Europadomstolen prövar den svenska FRA-lagen

av

På begäran av Centrum för Rättvisa kommer Europadomstolen (som upprätthåller Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna) att pröva den svenska FRA-lagen.

FRA-lagen har redan prövats en gång. CfR förklarar:

Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa den s.k. FRA-lagen till Europadomstolen. Detta eftersom det var tveksamt om den levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet. Klagomålet till Europadomstolen bidrog till att riksdagen snabbt skrev om lagen för att stärka enskildas integritet vid signalspaning. En kammare i Europadomstolen godkände den uppdaterade FRA-lagen den 19 juni 2018, men framförde samtidigt viss kritik och framhöll att lagstiftningen kunde förbättras i ett antal avseenden. Centrum för rättvisa begärde därför att målet skulle prövas av Europadomstolens Grand Chamber. En panel med fem domare har nu beslutat att målet ska tas upp till prövning där. Det innebär att panelen har bedömt att målet ger upphov till en allvarlig fråga som rör tolkningen eller tillämpningen av konventionen eller en allvarlig fråga av allmän betydelse.

CfR:s chef Fredrik Bergman säger:

-Det här målet väcker viktiga rättsfrågor som kräver ett vägledande avgörande från Grand Chamber. Europeiska stater möter idag allvarliga hot från terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Hemlig övervakning är en del av hur vissa stater bemöter dessa hot. Utan tillräckliga garantier mot missbruk riskerar dock hemlig massövervakning att kränka just de grundläggande fri- och rättigheter som staterna vill skydda från sina fiender.

Att FRA-lagen nu tas upp av Europadomstolens Grand Chamber visar att man tycker att det är en fråga av stor principiell vikt. I grund och botten är det samma frågeställning som kring datalagringen (som EU-domstolen underkänt). Det vill säga om man skall få ägna sig åt svepande övervakning av alla medborgares alla kommunikationer, utan att det föreligger någon konkret misstanke om brott eller någon närmare specificerad misstänkt.

Spännande och intressant. Vi får dock räkna med att det kan ta ett par år innan det kommer en dom.