• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Yttrandefrihet

Yttrandefriheten är en förutsättning för våra övriga fri- och rättigheter samt för ett öppet, demokratiskt samhälle. Idag är yttrandefriheten under attack från såväl statliga som privata aktörer och från politiska grupperingar som vill tysta sina motståndare.

EU förbereder ytterligare uppladdningsfilter

28 mars 2019 av Henrik Alexandersson

I skuggan av striden om EU:s upphovsrättsdirektiv pågår arbetet med att införa ytterligare ett uppladdningsfilter.

Det handlar om EU:s förordning om »förhindrande av spridning av terrorisminnehåll online«. Ett par saker sticker ut.

• För det första är definitionen av »terrorism« luddig. Dessutom vet vi sedan tidigare att detta är ett sluttande plan. Denna typ av regler brukar (utan att någon riktigt förstår hur det går till) som regel även utvidgas till att omfatta »hatfullt« innehåll. Och därmed öppnas portarna för att lite vad som helst kan komma att censureras.

• För det andra innehåller förordningen en regel om att innehåll som anmäls skall plockas bort inom en timma. Dels känns det som om detta är otillräckligt med tid för att göra en rättssäker bedömning. Vidare är det en tidsgräns som är svår, eller direkt omöjlig att möta för mindre plattformar.

• För det tredje måste nätplattformarna garantera att material som flaggats eller plockats ner inte kan laddas upp igen. Detta kräver – med nödvändighet – filtrering av allt som alla användare laddar upp.

Nu försöker EU-kommissionen stressa igenom förordningen innan EU-valet. Men att stressa fram ogenomtänkta inskränkningar av yttrandefriheten är en mycket dålig idé.

Dessutom lider förslaget till filtrering av samma brist som upphovsrättsdirektivets artikel 13: I en rättsstat skall yttrandefriheten inte inskränkas utan föregående rättslig prövning, i varje enskilt fall, under lagarna.

I detta fall handlar det dessutom om en förordning/reglering – som börjar gälla direkt när beslut har fattats, utan att behöva inkorporeras i medlemsstaternas lagstiftning.

Läs mer:
• Terrorist Content Online: The Return of the Upload Filter »
• FN-kritik mot EU:s förordning om spridning av terrorisminnehåll online »
• Idag (6/12-18) röstar EU:s ministerråd om automatiserad nätcensur »
• EU:s glömda förslag om automatiserad nätcensur »
• WITNESS brings together voices to push back on dangerous EU “Dissemination of Terrorist Content” proposal »
• När EU går terroristernas ärenden »
• Techdirt podcast: The EU Endangers Free Speech Online… Again »
• Tory MEP’s motives for delaying EU terror legislation questioned »

Arkiverad under: Censur, EU, Sociala media, Yttrandefrihet Taggad som: terrorism

Så röstade svenskarna om EU:s upphovsrättsdirektiv

26 mars 2019 av Henrik Alexandersson

Så här röstade de svenska ledamöterna i Europaparlamentet i dagens omröstning om EU:s nya, kontroversiella upphovsrättsdirektiv. (Med reservation för fel i dokumenten.)

• Votering 1 – Om att tillåta ändringsförslag (som att avslå artikel 11 & 13)

NEJ: Guteland (S), Ludvigsson (S), Lundgren (SD) och Winberg (SD).

Övriga närvarande svenskar röstade JA.

Eftersom nej vann med bara fem rösters marginal (tre ledamöter) kan man säga att det var (S) och (SD) som »räddade« artikel 11 (»länkskatten«) och 13 (uppladdningsfiltret).

• Votering 2 – Direktivet i sin helhet (inklusive artikel 11 & 13)

JA: Guteland (S), Ludvigsson (S) och Ulvskog (S).

Övriga närvarande svenskar röstade nej.

• Således: Sossarna och Sverigedemokraterna dödade internet, som vi känner det.

Röstlista (PDF) »

Uppdatering: Det verkar som om Corazza Bildt (M) och Post (Fi) inte var närvarande.

Uppdatering 2: 13 ledamöter tryckte fel i den avgörande röstningen »

Arkiverad under: EU, Upphovsrätt, Yttrandefrihet

Därför skall du demonstrera på lördag!

21 mars 2019 av Henrik Alexandersson

Tid och plats för lördagens demonstrationer »

Youtube: Upp till kamp mot artikel 11 & 13 »

Arkiverad under: EU, Media, Storebror, Upphovsrätt, Yttrandefrihet

EU:s upphovsrättsdirektiv – ett beställningsjobb för särintressen?

13 mars 2019 av Henrik Alexandersson

EU:s nya upphovsrättsdirektiv är helt enkelt inte genomtänkt.

Det föreskriver en kontroll av allt som alla laddar upp på så gott som alla plattformar. Detta kräver automatisk filtrering och censur. Men inte heller då kommer det att fungera rimligt. Det finns helt enkelt ingen fungerande teknik som kan hålla ordning på all text, allt ljud, alla bilder och all video som laddas upp.

Förslaget är så illa skrivet att man måste fråga sig vad det egentliga syftet är.

Man kan konstatera att det bara är nätjättarna som eventuellt klarar att leva upp till direktivets krav. Små och nya aktörer kommer att kvävas i sin linda. Eftersom allt som laddas upp kommer att kräva licens blir bara visst innehåll, från ett fåtal stora aktörer delbart. Detta kommer att gynna Big Media, Big Entertainment, Big Business och Big Data – på ett sätt som strider mot internets själva idé om att vara en global plattform öppen för alla. Detta i ett regelverk som just nu håller på att fastställas av Big Government.

Alla andra – startups, små plattformar, alternativmedia, content creators, bloggar och alla användare kommer att drabbas.

Oavsett om detta är resultatet av en illvillig plan, sammanfallande intressen eller »bara« ogenomtänkt lagstiftning – så blir resultatet att vårt fria och öppna internet är hotat. Och jag kan inte frigöra mig från misstanken att detta är något som välkomnas av de aktörer som ser fri information och en modern digital marknad som ett hot mot sina förlegade affärsmodeller.

Särlagstiftning som syftar till att skydda vissa aktörer mot teknisk utveckling, ny konkurrens och en föränderlig marknad är usel lagstiftning. Den inte bara snedvrider marknaden. Den strider även mot grundprincipen om att lagstiftning skall vara generell till sin natur – inte ett beställningsverk från särintressen.

För en saklig och intressant genomgång av några av direktivets problem, läs DW.com: Memes Could Be Filtered Out by EU Copyright Law »

/ HAX

Arkiverad under: Censur, EU, Upphovsrätt, Yttrandefrihet Taggad som: artikel 13, EUCD, marknaden, särintressen

Chelsea Manning åter fängslad

10 mars 2019 av Henrik Alexandersson

Den amerikanska före detta underrättelseofficeren Chelsea Manning har fängslats för »contempt of court« efter att ha vägrat vittna om Wikileaks verksamhet och hennes eventuella kontakter med Julian Assange.

Den aktuella utredningen (som sker i en s.k. grand jury) handlar om att Wikileaks och Assange läckt information till allmänheten om bl.a. krigsinsatserna i Irak och Afghanistan. Det handlar även om de ambassadtelegram som avslöjat hur den amerikanska administrationen och andra länders regeringar (bl.a. den svenska) haft dubbla agendor och försökt föra så väl allmänheten som media bakom ljuset.

Även frågan om Wikileaks läckor kring Hillary Clintons valkampanj kan ingå i utredningen.

Manning har tidigare suttit fängslad för att (enligt uppgift på eget initiativ) ha läckt information till Wikileaks. Hon benådades dock av president Obama, strax innan han avgick. Bland det material hon läckte finns denna ökända video (känsliga tittare varnas):

Arkiverad under: USA, Världen, Yttrandefrihet Taggad som: Chelsea Manning, Julian Assange, Wikileaks

Chelsea Manning kallad till förhör om Wikileaks och Assange

5 mars 2019 av Henrik Alexandersson

Techdirt rapporterar:

”The DOJ is still moving ahead with its plan to attack free speech protections. More than eight years in the making, the attempted prosecution of Julian Assange for publishing leaked documents forges ahead slowly, threatening every journalist in its path.” (…)

”It appears the government wants Chelsea Manning to testify about her relationship with Wikileaks and Julian Assange.” (…)

Länk: DOJ Moving Ahead With Its Attempt To Prosecute Julian Assange; Subpoenas Chelsea Manning »

Arkiverad under: Media, Världen, Yttrandefrihet Taggad som: Chelsea Manning, Julian Assange, Wikileaks

Vilka media skall få synas på internet?

25 februari 2019 av Henrik Alexandersson

EU:s nya direktiv om upphovsrätt riktar ljuset mot ett demokratiskt problem. Politiska beslut är statiska och makthavarna förväntar sig att om de gör X, då händer Y. I samhället och på marknaden är det dock inte så enkelt – då detta är dynamiska system, som kan förändras och anpassa sig på sätt som gör att politiska beslut ofta får oväntade och oönskade effekter.

I upphovsrättsdirektivets artikel 11 (den så kallade »länkskatten«) föreslås att de nätplattformar som länkar till medie-siter med mer än »enstaka ord« skall tvingas ha licens och betala en avgift för detta. Utöver det bakvända i att kräva betalt för att andra skall länka till medias siter – så riskerar förslaget att minska utbudet och mångfalden av nyheter i sociala media. Vilket är en dålig sak, eftersom folk snarare borde söka information från fler av varandra oberoende nyhetskällor.

Från början var förslaget att detta skulle gälla utan att medie-siter tillåts ställa sig utanför systemet. Det hade varit en fullständig katastrof. Men det som är kvar av artikel 11 är också problematiskt. Låt mig fundera högt om den nuvarande skrivningen:

Om man sätter sig in i t.ex. Facebooks situation, då kan de naturligtvis inte teckna avtal med alla tidningar, mediehus, nätpublikationer och nyhetssiter i hela Europa. Än mindre i hela världen. Vad de däremot kan göra är att välja ut ett visst antal större medieföretag att teckna avtal med. I Sverige skulle det t.ex. kunna handla om Bonniers och Schibsteds tidningar, SVT, TV4 och SR. Sedan gör man klart i sina användarvillkor (där man kan stadga i stort sett vad som helst) att det bara kommer att gå att länka till nyhetsmedia som finns på denna »gröna lista«. Helt enkelt för att det är det enda som är hanterbart under artikel 11.

Vilket innebär att alla andra media, nätpublikationer, nyhetssiter, alternativmedia och journalistiska start-ups kommer att bli omöjliga att länka till på Facebook.

Detta är i så fall mycket problematiskt. Nyhetsflödet i sociala media kommer då helt att fokuseras kring etablerade media och dess agenda, urval och vinklar. Vilket innebär att färre röster kommer att höras; att alternativa rapporter och analyser blir otillgängliga; att små nischmedia som specialiserar sig på sådant som MSM inte bryr sig om kommer att göras osynliga.

Detta är inte bara spekulationer och antaganden. Erfarenheter från Spanien och Tyskland – där »länkskatten« har prövats – visar att den lett till ett minskat antal besök på medie-siter i allmänhet och på små, nya och alternativa medias siter i synnerhet. Vilket i sin tur leder till att det blir ännu svårare att få dessa att gå ihop ekonomiskt.

Länkskatten är helt enkelt ett hot mot det fria ordet, mångfalden och yttrandefriheten i vidare mening.

/ HAX

Relaterat:
• Så havererade »länkskatten« i Tyskland och Spanien »
• Artikel 11: EU:s märkliga »länkskatt« »

Arkiverad under: EU, Media, Upphovsrätt, Yttrandefrihet Taggad som: artikel 11

Facebook skapar en egen »Högsta Domstol«

31 januari 2019 av Henrik Alexandersson

Frågan om vad som skall få publiceras på Facebook är aktuell, kontroversiell och känslig. Nu föreslår företaget en lösning – ett slags etiskt råd på 40 personer. Wired har fördjupat sig i förslaget:

Facebook will pick the initial cohort, saving it from the Kafkaesque process of drafting a separate committee to pick the final committee. After that, the members will pick their own successors, none of whom may be Facebook employees, past or present, or government officials. Board members will split into smaller panels to deliberate on individual cases and will choose their own dockets, based on referrals from Facebook users and from Facebook itself. Their collective decisions will be public, but their individual votes won’t be. (…)

With the board, Facebook is designing oversight in its own image. In doing so, it’s also opening itself up to a new wave of criticism about which 40 experts it considers to be worthy of the public trust.

Initiativet är begripligt. Möjligen kommer det att höja nivån på vissa beslut. Samtdigt är antalet fallgropar närmast oändligt.

Och i slutändan landar det i ett nu för tiden ständigt problem: Att makten över det fria ordet flyttas från lagarna och rättsväsendet till privata företag och deras användarvillkor.

Wired: Real Facebook Oversight Requires More Than a 40-Expert Board »

Arkiverad under: Censur, Rättssäkerhet, Sociala media, Yttrandefrihet

Skarpt läge om nätcensur och »länkskatt« i EU

11 januari 2019 av Henrik Alexandersson

Nu går hanteringen av EU:s nya direktiv om upphovsrätt in i sin slutspurt. Och mycket talar för att såväl förslagen om nätcensur (uppladdningsfilter, artikel 13) och »länkskatt« (artikel 11) kan komma att klubbas igenom. Detta om inte internet, dess aktivister och andra vänner av ett öppet samhälle genast höjer sina röster.

Fredag den 18 januari behandlas frågan på nytt i EU:s ministerråd. Måndag den 21 januari hålls den sista förhandlingsrundan mellan Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Sedan klubbas direktivet i Europaparlamentets plenum vid någon av följande sessioner: 25-28/3, 11-14/4 eller 15-18/4.

En sammanställning av läget i sak finner du hos den tyska, piratpartistiska ledamoten av Europaparlamentet, Julia Reda: Article 13 is almost finished – and it will change the internet as we know it »

Sammanfattningsvis ser det ut som om man tänker gå vidare med det uppladdningsfilter som kommer att tvinga nätplattformar som Youtube, Facebook, Twitter m.fl. att filtrera och analysera all text, alla bilder, allt ljud, all musik och all video som alla användare laddar upp. För att sedan, i förekommande fall, censurera innehåll – i en process som står helt utanför rättsstatens normala rutiner.

Detta kommer att slå hårt mot all sorts fria kreatörer. Youtube överväger att helt blockera användare från EU om förslaget blir verklighet – då en filtrering av allt som alla lägger upp kommer att bli komplicerad, dyr och förmodligen omöjlig att genomföra.

En konsekvens kan komma att bli att de sociala plattformarna kommer att skalas av till att i princip bara innehålla bilder på folks lunch. Detta kommer att bli ett slag mot hela samhällsdebatten på nätet. Och ett steg tillbaka från en uppkopplad värld där vi delar all världens kunskap och kultur.

Samtidigt kommer den så kallade »länkskatten« (som kräver licensiering av allt mediematerial som delas) att göra det svårt, dyrt eller rent av omöjligt att länka in nyheter ur samhällsdebatten på sociala plattformar. Detta är ett hot mot den fria, demokratiska debatten.

Nu är det dags att höja sin röst och protestera – till försvar för ett fritt och öppet internet. Till försvar för en levande samhällsdebatt. Till försvar för informationens frihet. Till försvar för kreativitet, kunskap och fri kultur. Till försvar för ett öppet informationssamhälle.

Nu är det upp till dig att säga ifrån, om du inte vill leva i ett tystare och censurerat samhälle.

/ HAX

P.S. Demonstrera gärna mot artikel 11 & 13 på lördag den 19 januari »

Arkiverad under: Censur, EU, Nätkultur, Rättssäkerhet, Upphovsrätt, Yttrandefrihet

Vänstern, finansbranschen och det fria ordet

4 januari 2019 av Henrik Alexandersson

En företeelse i tiden är att man försöker tysta politiska motståndare. Mest uppmärksammade är kanske de amerikanska universitetens »Social Justice Warriors« (SJW) – som ofta försöker hindra akademiker och andra från att tala och hålla föreläsningar.

Detta har spridits ut i samhället i övrigt, till exempel i form av »de-plattformering«. Det vill säga att frispråkiga samhällsdebattörer och nätprofiler får basen för sin ekonomiska existens undanryckt.

Det kan handla om att man försöker förmå annonsörer att bojkotta vissa internetprofiler, som framförallt vänstern upplever som utmanande. Detta kan ske direkt – eller indirekt, genom påtryckningar mot plattformar som till exempel Youtube.

Men det kan även ta sig formen att samhällsdebattörer får uppleva hur arbetsgivare och uppdragsgivare tar sin hand ifrån dem – efter organiserade kampanjer från politiska motståndare.

Detta är ett fenomen som i princip alltid riktas mot samhällsdebattörer som befinner sig på politikens högra planhalva. Och de organiseras i princip alltid av vänsterkrafter. Vänstern såväl definierar som surfar på vad som anses vara politiskt korrekt.

En intressant aspekt av detta fenomen är att allt fler företag ställer sig på samma sida som de som vill tysta andra.

Till exempel har vi sett hur Patreon kastat ut nätprofiler (som inte gjort något mer uppseendeväckande än argumenterat för en åsikt) från sitt nätverk – på vilket läsare, tittare, lyssnare och följare kunnat ge ett månatligt ekonomiskt bidrag.

Detta leder i sin tur till att många – både givare och mottagare – kommit att bojkotta Patreon och söka sig till andra alternativ. Alternativ som sedan kommit att bojkottas av centrala betalningsförmedlare, som kreditkortsföretagen och PayPal.

Här går alltså stora, globala finansbolag in och spelar en aktiv roll i de-plattformering och i att tysta fria röster.

Detta är inget nytt fenomen. När jag jobbade i Europaparlamentet lyfte vi frågan om att kreditkortsföretagen vägrade befatta sig med Wikileaks. Resultatet blev att parlamentet uttalade att sådana bojkotter är problematiska och ett ofog.

På ett annat plan har vi kunnat se hur samma betalningsförmedlare stängt ner sina betalningskanaler för till exempel postorderföretag som säljer sexleksaker. Av »moraliska« skäl.

Finansbolag har naturligtvis rätt att göra affärer med vem de vill. Men de bör också betänka sitt ansvar, när de innehar en dominerande position på marknaden för betalningsförmedlare.

Den rimliga principen borde vara att acceptera betalningar för all verksamhet som är laglig – istället för att agera moralpolis, utifrån subjektiva värderingar och diverse påtryckningar.

På sikt är en sådan princip den enda hållbara – eftersom de aktuella bolagen annars inte kommer att kunna freda sig mot allehanda särintressen som vill tysta och skada andra.

Det bör även ligga i dessa betalningsförmedlares och finansbolags långsiktiga intresse att låta lagstiftning – och inget annat än lagstiftning – styra vilka aktörer de befattar sig med. Detta inte minst då de själva, i sin verksamhet är beroende av en fungerande rättsstat.

/ HAX

Relaterat:
• Frihetsfana under Sargon of Akkad »

Arkiverad under: Censur, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, Spaning, Yttrandefrihet

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 39
  • Sida 40
  • Sida 41
  • Sida 42
  • Sida 43
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 45
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Censur gör bara problemen värre18 september 2025
  • Rädda offentlighetsprincipen!16 september 2025
  • Chat Control 2: Ett svenskt politiskt haveri15 september 2025
  • Intervju om Chat Control 2, DSA, hat & hot med mera13 september 2025
  • Chat Control 2: Tyskland säger nej11 september 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS