Nätet till folket!
Nyheter om och från USA.
Den ryske oppositionspolitikern Alexey Navalny (som nu återhämtar sig i Berlin efter att ha blivit förgiftad) ger sitt perspektiv på Twitters avstängning av Donald Trump. Speciellt är det värt att fundera över den sociala mediejättens bristande konsekvens, vilket förmodligen är något som stör många.
En brittisk domstol har underkänt USA:s begäran om att få Wikileaks-grundaren Julian Assange utlämnad.
Intressant nog fattades beslutet inte på grund av de allmänna rättsliga argumenten – utan på grund av Assanges hälsotillstånd.
USA har nu två veckor på sig att överklaga beslutet. Skulle Assange utlämnas riskerar han upp till 175 år i fängelse – anklagad för bland annat spioneri. Motargumentet är att Assange och Wikileaks ägnat sig åt publicistisk verksamhet och att den fria pressens framtid står på spel.
På onsdag beslutar domstolen om Assange skall försättas på fri fot (mot borgen) i väntan på att USA eventuellt överklagar beslutet. Det som talar för att han försätts på fri fot är att domstolen ju faktiskt underkänt begäran om utlämning. Det som talar mot att Assange blir frigiven mot borgen är att han gjort sig otillgänglig (tillflykten till Ecuadors ambassad i London) när han vid ett tidigare tillfälle beviljats borgen.
Det mesta talar för att USA kommer att överklaga beslutet, om inte den amerikanska administrationen kommer på nya tankar. Det är även möjligt att president Trump kan komma att benåda Assange.
Vi vet sedan tidigare att Obama-administrationen (där Joe Biden var vicepresident) inte ville driva en process mot Assange, på grund av frågan om pressens och medias frihet.
Fortsättning följer.
I USA förbereds ett snabbt införande av krav på kundkännedom vid handel med kryptovalutor. Detta kan bli lite som med EU:s regelverk mot penningtvätt, som lett till att vanliga hederliga människor granskas och ifrågasätts av banken så snart de vill flytta eller använda sina egna pengar.
EFF skriver:
”On Friday, the Department of the Treasury’s Financial Crimes Enforcement Network (FinCEN) announced a proposed regulation that would require money service businesses (which includes, for example, cryptocurrency exchanges) to collect identity data about people who transact with their customers using self-hosted cryptocurrency wallets or foreign exchanges. The proposed regulation would require them to keep that data and turn it over to the government in some circumstances (such as when the dollar amount of transactions in a day exceeds a certain threshold).”
EFF sammanfattar även ett antal problem med förslaget:
Enkelt uttryckt vill myndigheterna se ett slut på anonym användning av digitala valutor.
EFF: The U.S. Government Is Targeting Cryptocurrency to Expand the Reach of Its Financial Surveillance »
Återigen har verktyg tänkta att användas för IT-säkerhet hamnat i fel händer. Det är säkerhetsföretaget FireEye som utsatts för ett intrång och bestulits på sina bästa offensiva verktyg, som ofta utnyttjar för allmänheten okända säkerhetsbrister. FBI är inkopplat och spåren sägs leda till Ryssland.
Enligt New York Times är detta den största stölden av offensiva cyberverktyg sedan National Security Agency (NSA) hackades av den ännu anonyma gruppen ShadowBrokers. Då spreds NSA:s offensiva hackningsverktyg och orsakade skador för uppskattningsvis tio miljarder USD.
Detta beskriver risken med att hemlighålla hack och säkerhetsbrister för att använda dem i eget syfte. Förr eller senare läcker de och hamnar i händerna på illasinnade aktörer.
Det rimliga är naturligtvis att alla säkerhetsbrister rapporteras in och åtgärdas – för att uppnå så god allmän IT-säkerhet som möjligt.
Någonstans i världen sitter just nu en kriminell och/eller statlig aktör på en ny samling offensiva verktyg som kan användas för att skada dig, mig, företag, organisationer, myndigheter, vår infrastruktur och vår säkerhet.
Amerikanska Electronic Frontier Foundation kör den här veckan en ”Power Up”-kampanj, där din donation blir dubblerad av rika donatorer.
5 juli-stiftelsen donerade just 500 dollar, vilket alltså blir 1000 dollar efter att ha matchats av någon donator. Vi passade också på att bli medlemmar.
I dag är sista dagen för Power Up-kampanjen. Pytsa in en slant här:
Säg att en svensk journalist, bloggare eller aktivist kommer över och publicerar dokument som avslöjar ett olagligt samarbete mellan svenska FRA och amerikanska NSA.
Skall denna person i så fall kunna utlämnas till USA och dömas till livstids fängelse för spioneri? Det rimliga svaret är naturligtvis nej.
Men den logiken gäller inte i Europaparlamentet. Där har man röstat nej till ett ändringsförslag i en rapport om de grundläggande medborgerliga rättigheterna i EU under 2018-2019.
Parlamentet uttalar visserligen att visselblåsare spelar en avgörande roll i en öppen och transparent demokrati. I teorin. Men inte i praktiken.
Det ändringsförslag som röstades ner säger att EU bör följa Europarådets exempel och uttala att det amerikanska åtalet mot Wikileaks grundare Julian Assange är ett hot mot undersökande journalistik och den fria pressen.
Inget svenskt politiskt parti i Europaparlamentet röstade för detta ändringsförslag.
Danmarks Radio har avslöjat ett omfattande samarbete mellan dansk militär underrättelsetjänst och amerikanska NSA (m.fl.).
Enligt DR:s reporter Niels Fastrup har det handlat om signalspaning och insamling av data till XKeyscore, som är NSA:s »Spion-Google« där allt som är av intresse lagras och är sökbart.
Ingen kan vara förvånad. NSA:s motto är »Collect it all« – och man avlyssnade ju till och med den tyska förbundskanslerns telefon.
Vad som nu väckt uppmärksamhet i media är att man skall ha spionerat på svensk försvarsindustri. Eventuellt även på fler svenska mål.
Hur det är med den saken skulle möjligen möjligen svenska FRA kunna svara på. För enligt de interna NSA-dokument som läcktes av visselblåsaren Edward Snowden – så har även FRA tillgång till XKeyscore, som tack för nära och gott samarbete.
Upprepade gånger har vi ställt frågan om FRA:s tillgång till XKeyscore över huvud taget är laglig – med tanke på att databasen med säkerhet innehåller uppgifter om svenskar och svenska förhållanden.
Det vore olyckligt om det skulle uppstå oklarhet om hos vem FRA:s lojalitet ligger.
Förslaget om att Försvarets Radioanstalt även skall få övervaka (innehållet i) svenska telekommunikationer kan komma att bita regering och riksdag i rumpan.
Först tvingade man (2008) igenom FRA-lagen med minsta möjliga majoritet. Nu skulle man få lyssna lagligt på främmande makt i kabel. Den insamlade informationen skulle vara strikt förbehållen FRA (samt militären, regeringskansliet och UD). Sedan började ändamålsglidningen. Snart skulle ett antal svenska myndigheter komma att få tillgång till denna signalspaning. Och nyligen kröntes ändamålsglidningen med förslaget om att FRA även skall få övervaka, skanna och analysera innehållet i svenska telekommunikationer inom riket.
2013 avslöjade Edward Snowden amerikanska NSA:s globala massövervakning. Då framkom även att Sverige (kodnamn: SARDINE) har en mycket aktiv roll som tredjehandspartner i det så kallade Five Eyes-samarbetet (USA, UK, Kanada, Australien och Nya Zeeland). Enligt uppgift mycket mer aktiv än andra tredjepartsländer som Frankrike, Tyskland, Indien och Japan.
Som belöning har svenska FRA fått tillgång till den amerikanska spiondatabasen XKeyscore. Att denna även innehåller information om svenskar och svenska förhållanden är uppenbart. Och fortfarande är det oklart om FRA:s tillgång till denna information över huvud taget är förenlig med svensk lag.
Det svenska underrättelsesamarbetet med USA går tillbaka till ett avtal från 1950-talet och bekräftades åter av dåvarande försvarsminister Mikael Odenberg under ministären Reinfeldt I.
Europaparlamentet har uppmanat Sverige att se över sitt samarbete med NSA – ur ett människorättsperspektiv. Sverige har å sin sida vägrat att delta i Europaparlamentets utfrågningar om NSA-skandalen. Sverige har även varit med och blockerat en bredare utredning av massövervakningen i EU. Och 2015 stoppade riksdagen med överväldigande majoritet en utredning av samarbetet mellan FRA och NSA.
Nyligen har det avslöjats hur dansk underrättelsetjänst överskridit sina befogenheter, farit med osanning och spelat under täcket vad gäller sitt samarbete med NSA. Likheterna med Sverige är många och slående.
Och nu vill alltså de svenska maktpartierna utöka FRA:s övervakning av innehåll i våra elektroniska kommunikationer – inom riket – trots att det är tämligen uppenbart att denna information även kan komma att delas med främmande makt.
Länkar:
• Danish military intelligence uses XKEYSCORE to tap cables in cooperation with the NSA »
• DR: Ny afsløring: FE masseindsamler oplysninger om danskere gennem avanceret spionsystem »
• Berelingske: Et pengeskab på Kastellet har i årtier gemt på et dybt fortroligt dokument. Nu er hemmeligheden brudt »
• Wikipedia: XKeyscore »
• Riksdagsdebatt om FRA mellan MP och V inför votering om att riva upp FRA-lagen och utreda samarbetet mellan FRA och NSA (video)»
• Europaparlamenet: on the US NSA surveillance programme, surveillance bodies in various Member States and their impact on EU citizens’ fundamental rights and on transatlantic cooperation in Justice and Home Affairs (2013/2188(INI) »
• FRA – en politisk thriller »
De sociala nätjättarna håller just på att vittna inför den amerikanska kongressen. Här är en text från uppsnacket, som fångade mitt intresse:
»When Facebook CEO Mark Zuckerberg testifies before Congress on Wednesday, he will call on lawmakers to take explicit action to rewrite the law that protects a free and open internet. In doing so, he will be implicitly asking the federal government to impose huge new regulatory costs on social media sites like his own—costs that will ultimately protect Facebook from rising upstarts.«
Reason: Mark Zuckerberg to Congress: Please Regulate Us (Wink, Wink) »
Ur Zuckerbergs skriftliga inledningsanförande (PDF):
»I believe we need a more active role for governments and regulators, which is why in March last year I called for regulation on harmful content, privacy, elections, and data portability. We stand ready to work with Congress on what regulation could look like in these areas. By updating the rules for the internet, we can preserve what’s best about it—the freedom for people to express themselves and for entrepreneurs to build new things—while also protecting society from broader harms. I would encourage this Committee and other stakeholders to make sure that any changes do not have unintended consequences that stifle expression or impede innovation.«
Detta är korporativism i modern tappning – Big Data ber Big Government om kostsam speciallagstiftning som kommer att stoppa nya konkurrenter och uppstickare.
Och som Zuckerberg själv konstaterar, så riskerar sådan lagstiftning att få oväntade och oönskade konsekvenser för det fria ordet och för den tekniska utvecklingen.
Vad innebär det amerikanska presidentvalet när det kommer till internetfrågorna och övervakningen? Vi kan naturligtvis inte veta, men det finns ledtrådar.
Mycket talar för att Donald Trump kommer att tvinga de sociala plattformarna på nätet att bestämma sig. Är de rena plattformar, som inte kan hållas ansvariga för vad deras användare uttrycker? Eller är de publicister som styr och redigerar innehållet på sina siter, med det redaktionella ansvar detta medför?
Om Joe Biden vinner kan man vänta sig mer av en anpassning till EU:s nya nätregler (Digital Services Act) för harmoniserade regelverk på båda sidor Atlanten. I vart fall brukar demokraterna och EU synka rätt väl vad gäller reglering av internet.
Avtalet om säker överföring och hantering av persondata från EU till USA har (i sina olika varianter) fått hård kritik. Bland andra EU-domstolen anser att det inte ger tillräckliga garantier mot att sådan data hamnar i händerna på amerikanska underrättelseorgan. Domstolen har nu upphävt avtalet.
Trump ser detta (och en del annat som EU sysslar med på nätområdet) som handelshinder. Och vad gäller Biden, så var han vicepresident när de avtal upprättades mellan EU och USA som EU-domstolen nu har underkänt.
USA har nu upphört med vissa av de former av automatiserad massövervakning som avslöjades av Edward Snowden – helt enkelt för att de inte varit effektiva. Vissa har även förklarats olagliga av domstol.
Vad som händer nu är svårt att veta. Man bör dock hålla i minne att Obama-administrationen (där Biden var vicepresident) var pådrivande för olika former av massövervakning.
Oavsett vem som vinner kan man utgå från att USA kommer att ägna sig åt den massövervakning man anser behövs för att upprätthålla den nationella säkerheten.
President Trump har funderat högt om att benåda visselblåsaren Edward Snowden, som avslöjade NSA:s globala massövervakning. Hur det sedan blir med den saken är omöjligt att veta. Trump funderar ju ofta högt, om många olika saker.
Däremot kan man utgå från att demokraternas Joe Biden är fientligt inställd mot Snowden. Åter handlar det om historiska skäl, från tiden för Obama-administrationen.
Det är komplicerat. Trump-administratione har begärt Assange utlämnad från Storbritannien – misstänkt för allt från dataintrång till spioneri, trots att det Wikileaks ägnat sig åt snarare kan betraktas som journalistik.
Bidens Obama-administration lät bli att göra samma sak – eftersom man ansåg att just gränsdragningen mot journalistik var för känslig och att det hela kunde sluta i dålig publicitet.
Samtidigt är Bidens demokratiska parti ursinnigt på Wikileaks såväl för publiceringen av krigsdagböckerna som ambassadtelegrammen – och framförallt för att Assange medverkade till spridandet av läckt information från partiets mailserver, i samband med förra presidentvalet.
Möjligen skulle demokraternas nära förhållande till media kunna leda till att begäran om utlämning dras tillbaka och att åtalspunkterna blir vilande. Den ömsesidiga fiendskapen mellan Assange och det demokratiska partiet gör dock detta mindre troligt.