Nätet till folket!
Amerikanska Electronic Frontier Foundation kör den här veckan en ”Power Up”-kampanj, där din donation blir dubblerad av rika donatorer.
5 juli-stiftelsen donerade just 500 dollar, vilket alltså blir 1000 dollar efter att ha matchats av någon donator. Vi passade också på att bli medlemmar.
I dag är sista dagen för Power Up-kampanjen. Pytsa in en slant här:
Vi noterar att Francis Rawls vann slaget om huruvida man i USA måste uppge lösenordet till sina krypterade hårddiskar när polisen kommer på besök.
”Vann” är kanske fel ord, eftersom domstolen, Court of Appeals for the Third Circuit, menade att man i alla fall inte kan sitta fängslad längre än 18 månader för detta brott. 18 månader är dock förmodligen kortare än det straff för barnpornografibrott som Rawls skulle kunna få om han uppgav lösenordet och på sätt riskerade stärka bevisen mot sig själv.
Det finns vissa frågetecken kring den här rättsprocessen. Till exempel har det visat sig att det redan fanns en hel del bevis mot Rawls som skulle kunna få honom fälld för barnpornografibrott. Så varför agerade man inte på det man hade? Kanske för att åklagarna ville åstadkomma ett prejudikat kring huruvida man har rätt att ”glömma” lösenordet. Alltså drog man ut på rättsprocessen för att få ett svar i den frågan först, enligt en kommentator.
Se även vår tidigare rapportering om Rawls (augusti 2017):
Det ser ut som om kampen för ett fritt och öppet internet kommer att bli en mer central och uppmärksammad fråga det närmaste året. Detta blir en strid på flera olika fronter.
Till att börja med har vi frågan om ”länkskatt” och nätcensur i EU. Där lyckades vi tillfälligt stoppa Europaparlamentets förhandlingsmandat i början av sommaren. Men snart är dessa frågor i fokus igen. Redan i september är det dags för omtag. Därför är det nu hög tid att blåsa nytt liv i motståndet. Läs mer här:
Samtidigt förbereder EU-kommissionen ett nytt förslag om internetcensur. Det handlar om att (främst) sociala plattformar på nätet skall plocka ner eller ännu hellre förhandscensurera information som överheten anser vara olämplig eller misshaglig. Läs mer här:
I Frankrike har president Macron mer eller mindre förklarat krig mot internet. Han vill använda EU-valrörelsen under våren nästa år för att lyfta ett antal kontroversiella förslag. En specialskatt för de stora nätplattformarna står högt på hans agenda. Han vill även upphäva EU:s e-handelsdirektiv, som säger att en operatör inte kan hållas ansvarig för vad dess användare har för sig i deras nät och på deras plattformar. Det finns även skäl att tro att Macron gärna ser att det franska förbudet mot ”falska nyheter” online upphöjs till EU-nivå. Läs mer här:
På andra sidan Atlanten driver framförallt Demokraterna i Senaten en kamp för att mer eller mindre ta över internet. Bland förslagen finns obligatorisk platsverifikation och ID-kontroll vid uppkoppling. Man vill även ge lagstiftningen ökat inflytande över villkoren för vissa privata onlinetjänster som Google Maps. Dessutom är planen att ge staten tillgång till sådan data hos nätplattformarna som den anser kan vara till nytta. Därtill åtgärder bland annat för att bekämpa ”desinformation” och för ökad övervakning. Läs mer här:
På hemmafronten är ytterligare ett omarbetat förslag till datalagring högt upp på den politiska agendan. Man försöker anpassa det för att kringgå EU-domstolens upprepade invändningar. Men fortfarande handlar det om att lagra data om alla svenskars alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner – utan att det behöver föreligga någon misstanke om brott. Grundproblemet och EU-domstolens huvudsakliga invändning mot den svenska datalagringen kvarstår alltså. Läs mer här:
Dessutom har vi det illa genomtänkta förslaget om hemlig dataavläsning, som kommer att ge staten rätt att placera spyware på våra datorer, plattor och i våra telefoner. Vilket, när den dörren öppnas, naturligtvis även kan komma att användas av till exempel kriminella eller främmande makt. Läs mer här:
Detta är bara några nedslag bland allt som är på gång. Internets fiender vilar aldrig.
Att veta vad som är på gång är en förutsättning för att över huvud taget kunna försvara ett fritt och öppet internet. Men om detta rapporterar gammelmedia sällan eller inte alls. Det verkar som om de saknar både kunskap och vilja. Dessutom skall man komma ihåg att de stora mediehusen ofta står på fel sida i kampen – drivna av förlegade affärsmodeller och rädsla för att förlora makten över agendan.
Därför skall du följa oss här på 5 juli-stiftelsen. Så att du vet vad som är på gång.
/ HAX
Not: Femte juli tar det lite lugnt under sommaren, kreativt definierad, men är tillbaka med full rapportering om nätfrågor i september 2018.
Det har stormat kring det brittiska företaget Cambridge Analytica senaste veckan, trots att det mesta som framkommit egentligen var känt sedan tidigare. Anklagelserna gäller att företaget ska ha kommit över uppgifter om 50 miljoner amerikanska facebookanvändare på ett om inte olagligt så i alla fall omoraliskt sätt, och använt dessa uppgifter för att påverka facebookanvändarna till den grad att det kan ha hjälpt Donald Trump att vinna det amerikanska presidentvalet 2016.
Vår egen Hax rapporterade om detta i januari 2017 och vi diskuterade det i avsnitt 38 av 5 juli-podden:
Nyheten gällde då den extremt läsvärda artikel som schweiziska Das Magazin publicerade i januari 2017, och som översattes till engelska av Vice Motherboard:
Men det krävdes lite gammaldags mediedramaturgi för att nyheten skulle lyfta på allvar, mer än ett år senare. Brittiska tevekanalen Channel 4 lyckades med dold kamera få några saftiga uttalanden från Cambridge Analyticas vd Alexander Nix om tveksamma taktiker som involverade horor och utpressning. Något som egentligen inte hade något alls med kärnfrågan att göra: Hur företaget kom över de 50 miljoner användarkontona och hur de utnyttjade dessa data.
Nix sparkades av företagets styrelse och har fått svara på frågor i brittiska underhuset – och nu är han kallad igen.
Persongalleriet i CA-skandalen påminner om det i en Bondfilm:
Cambridge Analytica har knappast gjort något olagligt. Inte heller verkar Kogan ha brutit mot Facebooks regler när han fick ut uppgifterna om 50 miljoner användare. Han utnyttjade bara en funktion som gjorde det möjligt att få ut data inte bara om den facebookanvändare som själv gav bort sina uppgifter om gillningar med mera till Kogan (genom att svara på en quiz och därmed ge appen tillgång till detta), utan också om denna användares alla vänner. På så vis växte ett par hundra tusen frivilliga uppgiftslämnare till 50 miljoner användare.
Facebook insåg att detta inte var bra. De stängde av funktionen så att appmakare framöver bara skulle ha tillgång till information om de användare som explicit interagerat med appen – inte om deras vänner. Men denna uppdatering trädde inte i kraft förrän ett år efter att den annonserades. Kogan hade alltså god tid på sig att fortsätta samla på sig information om alla vänner till de användare som interagerade med hans app. Helt i linje med Facebooks villkor för appmakare.
Det är detta agerande från Facebook som företagets grundare och vd Mark Zuckerberg nu måste förklara, om inte annat för att stoppa aktiekursen från att dyka ännu mer – så här ser senaste årets utveckling för facebookaktien ut (dvs inget direkt fritt fall men ändå):
Skandalen handlar alltså om Facebook och hur företaget hanterar två miljarder användares information. Cambridge Analytica är i sammanhanget en oviktig spelare som snart kommer vara glömd, en tillfällig ”bad boy” som lyckades få storvinst på lyckohjulet, typ, och därmed uppmärksammade världen på den nya tidens möjligheter – och ansvar.
Det var en märkbart medtagen Mark Zuckerberg som till slut talade ut i går:
Han säger vad man kan förvänta sig: Han ber facebookanvändarna om ursäkt för det som hänt, han nämner Alexander Kogan vid namn (”who got access to a lot of information and improperly used it” – min kursivering), och säger att Facebook kommer säkerställa att det inte finns ”några andra Cambridge Analytica därute” (”or folks who have improperly accessed data” – min kursivering). Han droppar fraser som ”suspicious activity” och ”full forensic audit” (en sådan revision hade man enligt appvillkoren även rätt att göra mot Cambridge Analytica, men Facebook avstod).
Ursäkta svengelskan ovan, men poängen är att Mark Zuckerberg, förståeligt nog, försöker friskriva Facebook från ansvar. Skulden är någon annans – det är meddelandet han vill få fram. Jag tror att meddelandet inte bara har ett pr-syfte, utan också ett juridiskt. Det är därför han är så nervös.
Men det är väl inget nytt att politikers kampanjstaber använder sig av ny teknik? Sociala media ansågs spela en stor roll i Barack Obamas valseger 2008 – den förre amerikanske presidenten hyllades rentav för sin moderna approach till kampanjande. Och Cambridge Analytica själva skickade ut ett triumferande pressmeddelande dagen efter att Trump vunnit valet 2016, där de tog på sig äran för att ha bidragit till valsegern genom sina innovativa metoder.
Det som komplicerar saker är när det inte är ett politiskt parti självt som kampanjar. Om främmande makt lägger stora summor pengar på att få en viss kandidat vald. För att detta skulle kunna tjäna den främmande makten på något sätt.
En nyhet som ännu inte fått den uppmärksamhet den förtjänar är att Facebook själva uppskattar att 126 miljoner amerikanska facebookanvändare nåddes av ryskfinansierad politisk propaganda inför presidentvalet 2016. Det är mer än hälften av de 214 miljoner amerikanska facebookanvändarna (januari 2018). USAs befolkning är 325 miljoner. Ryska annonser nådde alltså nästan 40 procent av den amerikanska befolkningen, och kanske rentav mer än hälften av de röstberättigade.
Vad Ryssland hade för syfte med att påverka det amerikanska presidentvalet kan man spekulera i – en vanlig teori är att man ville så kaos hos sin ärkefiende genom att låta Trump styra landet. Men det viktiga är att det, som det ser ut, lyckades. Och i så fall kan man säga att USA i dag styrs av främmande makt. Vi väntar bara på att folk till fullo ska inse detta.
När så sker kommer ansvar utkrävas.
Facebook har växt till en behemot som slitit sig från sin ägares tyglar och blivit det amerikanska folkets akilleshäl. ”Alla” finns ju där! Facebook är den nya radion, och radion var alltid det första som främmande makt lade beslag på i en invasion för att kunna sprida propaganda till folket man ville kuva.
Cambridge Analytica-skandalen kan mycket väl vara början på slutet för Facebook.
Läs även HAX kommentar om facebookskandalen.
I dag träffar USA:s president Donald Trump (eller hans underhuggare) den amerikanska spelindustrin för att diskutera hur spel kan påverka unga människor att begå våldsbrott.
Representanter för spelindustrin misstänker att de kommer ges skulden för de senaste masskjutningarna i USA.
Viljan att ge spel eller något annat popkulturellt fenomen skulden för grova våldsbrott fick Femte juli att tänka på ett populärt teveprogram från 80-talet: Har du hört den förut? Ja, det har vi.
Den finsk-brittiske hackaren Lauri Love lämnas inte ut till USA. Det beslutade brittiska High Court i måndags.
USA har anklagat Love för att ha hackat diverse militära system under 2012 och 2013. Love ska ha hackat systemen för att hämnas Aaron Swartz, hackaren och aktivisten som tog sitt liv efter att ha förföljts av amerikanska myndigheter.
High Courts skäl för att inte lämna ut Lauri Love till USA var att det amerikanska fängelsesystemet är omänskligt och oförmöget att ta hänsyn till hackarens aspergerdiagnos.
I går firade han domstolsbeslutet med att besöka Julian Assange på ecuadorianska ambassaden i London, medan wikileaksgrundaren väntade på sitt eget besked om huruvida arresteringsordern på honom ska hävas, ett besked som kommer först på tisdag nästa vecka.
Hela storyn av Glenn Greenwald på The Intercept: Citing U.S. Prison Conditions, British Appeals Court Refuses to Extradite Accused Hacker Lauri Love to the U.S.
”The establishment needs to be challenged, and it needs to be challenged in their footholds and in the places where they feel safe.”
Visselblåsaren Chelsea Manning om sin kandidatur som senator, i en intervju med Washington Post.
Ronny Chieng kommenterar de senaste teknikerna för övervakning och brottsbekämpning runt om i världen: AI, drönare och maskotar.
Det som många känt till bekräftas nu i ett antal dokument från amerikanska myndigheter: Den svenska razzian mot fildelningssajten The Pirate Bay 2006 skedde efter påtryckningar från USA – och efter hot om att införa handelssanktioner mot Sverige.
Peter Sunde, som straffades för sin inblandning i The Pirate Bay, säger till Torrentfreak:
It’s been an open secret that the USG was behind the unlawful raid against The Pirate Bay, and exerting their power with threats against Sweden like this. It’s nice to see these documents coming up, interestingly enough from the most secretive of governments.
Han tillägger att han fortfarande väntar på att Sverige ska släppa de 747 hemligstämplade dokument som rör fallet.
Läs även IDG: Här tar USA åt sig äran för Pirate Bay-razzian
Amerikanska Federal Communications Commission har just röstat för att avskaffa de skyddsåtgärder för nätneutralitet som infördes för två år sedan, under Obama-tiden då demokrater var i majoritet i FCC.
Demokratiska FCC-kommissionären Mignon Clyburn höll ett långt brandtal mot dagens beslut. Hon inledde:
I dissent from this fiercely-spun, legally-lightweight, consumer-harming, corporate-enabling Destroying Internet Freedom Order.
Och sa senare bland annat:
The results of throwing out net neutrality protections may not be felt right away. Most folks will get up tomorrow morning, get ready for work and over the next week wade through what would be hundreds of headlines.
We will grow tired of those hundreds of headlines and grow tired of hearing from endless prognosticators and quickly immerse ourselves into a sea of holiday bliss.
But what we have brought today will one day be a parent and by then, when you really wake up and see what has changed, I fear it may be too late to do anything about it, because there will be no agency empowered to address your concerns.
This item ensures that the FCC will never be able to fully grasp the harm it may have unleashed on the internet ecosystem.
Även demokraten Jessica Rosenworcel tog kraftigt avstånd från beslutet i sitt tal:
As a result of today’s misguided action, our broadband providers will get extraordinary new powers. They will have the power to block websites, the power to throttle services and the power to censor online content. They will have the right to discriminate and favor the internet traffic of companies with whom they have a pay for pay arrangement and the right to consign all others to a slow and bumpy road.
Our broadband providers will tell you they will never do these things, they say ”just trust us”. But know this: They have the technical ability and business incentive to discriminate and manipulate your internet traffic, and now this agency gives them the legal green light to go ahead and do so.
FCCs ordförande Ajit Pai avslutade med att påpeka att investeringar i bredbandsutbyggnad gått ner med 2 miljarder dollar sedan FCC införde nätneutralitetsordern 2015. Detta påverkar möjligheten att få internet på den amerikanska landsbygden, eftersom nätneutralitetsordern har strypt konkurrensen, menade han.
Mitt i Ajit Pais tal tog ledamöterna – ”on advice of security” – en kort paus.
Sedan var det dags för omröstning:
Bilden är en skärmdump från FCCs livesändning, där Mignon Clyburn håller sitt anförande.