Femte juli

Nätet till folket!

USA

Nyheter om och från USA.

Ny rättslig prövning av fallet Assange

av

I morgon, onsdag den 11 augusti, påbörjas en ny rättslig prövning av USA:s begäran om utlämning av Wikileaks grundare Julian Assange från Storbritannien.

Tidigare har brittisk domstol underkänt de amerikanska myndigheternas begäran om utlämning av Julian Assange på humanitära grunder – med hänvisning till hans psykiska hälsa. Han hålls isolerad i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse, vilket påverkat hans hälsa negativt. Det finns även frågetecken om han skulle klara att avtjäna sitt straff i ett amerikanskt specialfängelse. Det brittiska beslutet att inte utlämna Assange överklagades av Trump-administrationen, under dess sista dagar.

Om Assange utlämnas kommer han bland annat att åtalas för spioneri, syftande till Wikileaks publicering av uppgifter om bland annat USA:s militära insatser i Irak och Afghanistan. Vilket blir märkligt eftersom man inte gjort något annat än vad till exempel New York Times och The Guardian också gjort – det vill säga publicerat information från visselblåsare. Straffet kan bli upp till 175 (!) år i fängelse.

Som vi tidigare rapporterat vilar mycket av det amerikanska åtalet på uppgifter från en källa som nu medgivit att dennes uppgifter är falska.

I USA valde Obma-administrationen att inte söka åtal mot Assange, eftersom det skulle få allvarliga konsekvenser för den fria pressen. Detta ändrades av Trump-adminitrationen, som sökte åtal. Än så länge håller den nya Biden-administrationen fast vid den senare linjen. Det är i sammanhanget värt att notera att President Biden var vicepresident under Obama, som alltså valde att inte driva målet.

Samtidigt skall man hålla i minne att Wikileaks även publicerat avslöjande amerikanska ambassadtelegram och besvärande e-post från det demokratiska partiets mailserver – vilket knappast förbättrat relationerna mellan Wikilieaks / Assange och Demokraterna. Så här kan finnas ett visst inslag av hämndbegär som faller utanför de formella åtalspunkterna.

Läs mer om de juridiska frågorna inför morgondagens förhandling här. Se även Amnesty International: President Biden must drop politically motivated charges against Assange »

Vad Wikileaks gjort är att avslöja för amerikanska folket (och resten av världen) vad USA gjort i dess namn och på skattebetalarnas bekostnad. Detta är information som bland annat är relevant för att medborgarna skall kunna skaffa sig en rättvisande bild av vad deras ledare och administration sysslar med. Vilket kan ses som ett demokratiskt hygienkrav.

Det är dags för det amerikanska justitiedepartementet att lägga ner målet mot Assange. Speciellt som det är ett hot mot en fri och oberoende press.

Och det brittiska rättsväsendet bör åter avvisa USA:s begäran om utlämning – och försätta Assange på fri fot.

Assange-fallet: Nyckelvittne drar tillbaka sina uppgifter

av

Ett viktigt vittne i den amerikanska administrationens rättsprocess mot Wikileaks grundare Julian Assange har erkänt att han hittat på uppgifter som är centrala för fallet. Detta enligt den isländska nätpublikationen Stundin.

Det är källan »Teenager« (Sigurdur Ingi Thordarson) i »NATO Country 1« (Island) som nu tar tillbaka uppgifter om att Assange skulle ha uppmanat källor att aktivt hacka amerikanska datasystem för att få fram information. Det samma gäller hans uppgifter om att Assange och Wikileaks skulle ha hackat isländska mål.

Thordarson verkar ha överdrivit sin position inom Wikileaks (där han tycks ha medverkat som volontär för fundraising) för att skapa förtroende hos de amerikanska myndigheterna – som han sedan försett med felaktig och överdriven information.

Källans information har varit viktig i den pågående brittiska rättsliga prövningen av USA:s begäran om att få Assange utlämnad för spioneri. Om han blir utlämnad riskerar han upp till 175 år i fängelse.

Den brittiska domstolen har redan kommit fram till att Assange inte bör utlämnas – på humanitära grunder. Domstolens beslut har efter det överklagats av den amerikanska administrationen. Och nu tycks alltså även själva sakunderlaget i målet vittra sönder.

»The man in question, Sigurdur Ingi Thordarson, was recruited by US authorities to build a case against Assange after misleading them to believe he was previously a close associate of his. In fact he had volunteered on a limited basis to raise money for Wikileaks in 2010 but was found to have used that opportunity to embezzle more than $50,000 from the organization. Julian Assange was visiting Thordarson’s home country of Iceland around this time due to his work with Icelandic media and members of parliament in preparing the Icelandic Modern Media Initiative, a press freedom project that produced a parliamentary resolution supporting whistleblowers and investigative journalism.«

Enligt den förre isländske inrikesministern Ögmundur Jónasson genomskådade de isländska myndigheterna tidigt bluffen – och beordrade de amerikanska utredarna att lämna landet. Vilket de gjorde först efter en förnyad uppmaning. De flög då till Danmark, tillsammans med Thordarson.

»The meeting in Denmark was the first of a few where the FBI enthusiastically embraced the idea of co-operation with Thordarson. He says they wanted to know everything about WikiLeaks, including physical security of staff. They took material he had gathered, including data he had stolen from WikiLeaks employees and even planned to send him to England with a wire. Thordarson claimed in interviews he had refused that particular request. It was probably because he was not welcomed anymore as he knew WikiLeaks people had found out, or were about to firmly establish, that he had embezzled funds from the organization.«

Thordarson dömdes till ett kortare fängelsestraff för olika brott på Island. Vilket dock inte tycks ha påverkat hans trovärdighet i de amerikanska myndigheternas ögon.

»Incarceration did not seem to have an intended effect of stopping Thordarson from continuing his life of crime. It actually took off and expanded in extent and scope in 2019 when the Trump-era DoJ decided to revisit him, giving him a formal status as witness in the prosecution against Julian Assange and granting him immunity in return from any prosecution.«

Den amerikanska administrationen gick till och med så långt som att lova att inte berätta för isländska myndigheter om Thordarsons pågående blandade brottslighet – plus att de alltså gav honom åtalsimmunitet i USA.

Detta tycks vara ett klassiskt fall där överambitiösa amerikanska myndigheter utnyttjat en mytoman och sociopat (enligt den isländska domstolen) för att komma åt en besvärlig publicist.

Fortsättning lär följa.

• Stundin: Key witness in Assange case admits to lies in indictment »

Sista försvarslinjen mot massövervakning i Europa

av

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna gav ju Sverige och Storbritannien smisk på fingrarna förra veckan:

• Europadomstolen: FRA-lagen måste skrivas om »

• Även den brittiska massövervakningen får bakläxa av Europadomstolen »

The Guardian har fördjupat sig i ämnet och funnit en del intressanta detaljer. De är intressanta även om texten utgår från det brittiska fallet (som behandlades tillsammans med det svenska).

»The chamber, the ultimate court of the ECHR, also concluded that GCHQ’s regime for sharing sensitive digital intelligence with foreign governments was not illegal.« (…)

Vilket man händelsevis kommer fram till veckan innan den dansk-svensk-norsk-tysk-amerikanska övervakningsskandalen bubblar upp i media.

»One of the partially dissenting judges, Paulo Pinto de Albuquerque said the ruling had opened the gates for an electronic “Big Brother” in Europe. Four other judges also partially dissented from the majority opinion, disagreeing with the finding that the regime for sharing sensitive digital intelligence with foreign governments was not illegal. Three of the dissenting judges quoted from George Orwell’s Nineteen Eighty-Four: “There was of course no way of knowing whether you were being watched at any given moment.”«

Europadomstolen var alltså oenig. Vi får försöka reda ut mer om det. Men redan den information vi har är intressant. En splittrad domstol, där domarna i minoritet citerar Orwell. Sådant ser man inte varje dag.

En Europadomstol för de mänskliga rättigheterna som är oenig… i en fråga (internationellt informationsutbyte) som bara dagar senare briserar med stort buller i media och politik. Man kan inte utesluta att det finns ett samband. Men det kan lika gärna vara en slump.

För övrigt är den här dansk-amerikanska övervakningen av svenska politiker (m.fl.) inte ens en nyhet. Att sådant förekommer vet den som besvärat sig med att titta i Snowdens läckta NSA-dokument. Och det är ändå åtta år gammal information. Hur mycket mission creep har man inte hunnit med sedan dess?

När jag jobbade i Europaparlamentet pågick utskottsutfrågningar om massövervakningen. Även där framkom information som gör att den senaste historien inte alls förvånar. (FRA var för övrigt inbjudet att delta under dessa utfrågningar. Men de valde att avstå.)

Frågan är inte bara vem danskarna och NSA avlyssnade – utan även i vilken omfattning svenska FRA ägnar sig åt samma sak.

Det kan möjligen bli svårt att med trovärdighet vara upprörd över att våra allierade tjuvlyssnar på oss – om vi själva gör det samma.

Men åter till Europadomstolen. Den är alltså oenig om urskiljningslös massövervakning och om i vilken mån det skall vara tillåtet för underrättelsetjänster att ägna sig åt byteshandel med information från denna massövervakning. Men domstolen landar ändå i att – i stort sett – ge grönt ljus.

(Dessutom fick Sverige kritik för hur FRA:s övervakning förhåller sig till juridiska personer, för bristande tillsyn och för bristande persondataskydd vid informationsutbyte.)

Europadomstolen verkar under Europarådet. Sedan har vi EU-domstolen – som på sitt håll kommit fram till att det inte är tillåtet med urskiljningslös insamling av alla människors kommunikationsdata, utan specifik misstanke om brott.

Medlemsstaterna i ministerrådet vill ha så mycket övervakning de bara kan få. EU-kommissionen har ur sitt von oben-perspektiv inget emot att kontrollera vad folket har för sig. Och i Europaparlamentet är det bara vänstern, gröningarna (utom Bah Kuhnke) och en och annan principfast liberal som gör motstånd.

Det förefaller som om EU-domstolen är den sista försvarslinjen mot massövervakningen. Därför vill Frankrike nu ändra EU:s fördrag och rättighetsstadga, så att denna envisa domstol till slut tvingas ge upp sitt motstånd. Sedan är dammluckorna att betrakta som vidöppna.

Svenska regeringen vill också kunna avlyssna utländska ledare åt NSA

av

Uppmärksamheten kring amerikanska NSA:s och danskarnas avlyssning av svenska politiker kommer vid ett olämpligt tillfälle för regeringen – som själv vill att svenska FRA skall få spana åt andra länder, utan att spaningen är av intresse för Sverige.

Låt oss dyka ner i SOU 2020:68. Där föreslås i avdelning 1.2, sid 15, §1:9 att FRA:s signalspaning även skall få användas vid…

»… sådana företeelser som avses i punkterna 1–8, men inte riktas mot Sverige eller rör svenska intressen, om det är nödvändigt för ett samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer som signalspaningsmyndigheten deltar i.«

Vilket (omsatt till danska förhållanden) är precis vad som försatt den danska regeringen i en jobbig situation – nu när det avslöjats att dess underrättelsetjänst avlyssnat bl.a. svenska, norska och tyska politiker för USA:s räkning.

Försvarsminister Hultqvist har alltså uppgiften att vara indignerad över att främmande makt avlyssnat svenska politiker – och samtidigt försvara ett lagförslag som vill göra det möjligt för Sverige att göra samma sak.

Detta sker samtidigt som regeringen och januari-partierna även vill låta FRA spana på svenskar i Sverige. Och samtidigt som FRA-lagen får kritik från Europadomstolen.

Länkar:
• Regeringen: Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket »
• Regeringen: Remiss av betänkandet Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket (SOU 2020:68) »
• SOU 2020:68: Remiss av betänkandet Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket (PDF) »

Relaterat:
• NSA-avlyssning av politiker är ingen nyhet »
• Europadomstolen: FRA-lagen måste skrivas om »
• Utredning: Låt FRA spana även för andra länder »
• Spionerar dansken och USA på Saab? Fråga FRA. »
• FRA – det slutliga sveket »
• Regerigen har just återuppväckt FRA-demonen – mycket kvar att lyfta fram i ljuset »

NSA-avlyssning av politiker är ingen nyhet

av

Amerikanska National Security Agency – NSA – har med dansk hjälp avlyssnat svenska politiker. Detta har skapat rubriker. Men det är ingen nyhet. Denna typ av samarbeten avslöjades redan av Edward Snowden 2013 – och bekräftades under Europaparlamentets utfrågningar om massövervakningen som sedan följde.

Det fanns till och med misstankar om att den amerikanska avlyssningen av den tyska förbundskanslerns telefon kunde ha skett med svensk hjälp.

I gårdagens SVT Agenda satt försvarsminister Hultqvist och försökte vara klädsamt indignerad. Men han är naturligtvis fullt medveten om att sådant här kan ske inom ramen för olika EU-länders samarbete med NSA.

För svensk del har vi haft underrättelsesamarbete med USA sedan 1950-talet. Men det formaliserades av dåvarande försvarsminister Odenberg i anslutning till striden om den svenska FRA-lagen. Snowdens läckta NSA-dokument ger vid handen att Sverige har haft ett speciellt nära underrättelsesamarbete med de så kallade Five Eyes-länderna (USA, UK, Kanada, Australien och Nya Zeeland). Som trivia kan nämnas att Sverige i Five Eyes-samarbetet tilldelades kodnamnet SARDINE.

Men visst är det intressant att detta skapar uppståndelse först nu – när inte bara vanligt folk, utan även politiker har blivit övervakade.

• SVT: USA har spionerat på svenska politiker med hjälp av Danmark »
• SR: Kritik mot dansk spionhjälp: ”Måste be om ursäkt” »

Facebook, dess censur och förlorade trovärdighet

av

Facebook har problem med sitt förhållande till verkligheten. Följande har hänt:

  • Facebook censurerar postningar som hävdar att det nya corona-viruset är skapat av människan och/eller spridits från ett biologiskt labb i Wuhan, Kina. Man menar att detta är en teori som har motbevisats.
  • Samtidigt lägger den nya amerikanska administrationen ner den förra administrationens utredning om virusets ursprung.
  • Uppgifter i media (bl.a. Wall Street Journal) gör gällande att anställda på labbet i Wuhan insjuknat i vad som förefaller vara Covid-19 redan i november 2019 – det vill säga innan det egentliga utbrottet.
  • Den nya amerikanska administrationen tillsätter en ny utredning.
  • Facebook tillåter åter postningar enligt första punkten ovan.

Låt oss för ett ögonblick bortse från Trump, Biden och själva sakfrågan – för att istället titta närmare på Facebook, dess förhållande till verkligheten och dess trovärdighet.

Det som stämplades som fake news i går är uppenbarligen en möjlig sanning idag. Människor har tystats, åsikter har avfärdats och debatten har begränsats. Facebook har bidragit till osäkerhet och förvirring – och förlorat den eventuella trovärdighet man haft.

Nu kan man naturligtvis hävda att ny information tillkommit, vilket är helt riktigt. Men det ändrar inte det faktum att Facebook censurerat postningar och avfärdat påståenden som eventuellt är korrekta. Vilket skett med sedvanlig tvärsäkerhet och arrogans – och utan möjlighet till överprövning.

En fråga man kan ställa sig är om det är amerikanska inrikespolitiska hänsyn som styrt Facebooks handlande.

En annan fråga är om man kan lita på Facebook i ett vidare perspektiv. Hur skall man förhålla sig till en social medieplattform som har ett så dynamiskt förhållande till verkligheten?

Livet skulle kunna bli så mycket enklare för sociala media om de i princip bara censurerar innehåll som är uppenbart olagligt.

USA: HD-domare menar att Twitter är en kollektiv nyttighet som alla har rätt att använda

av

I USA ger HD-domaren Justice Clarence Thomas uttryck för åsikten att sociala plattformar och nätjättar med dominerande ställning (Twitter, Facebook, Google m.fl.) är kollektiva nyttigheter, närmast att jämföra med telekom-infrastruktur. Därmed skall de även vara skyldiga att tillhandahålla sina tjänster till alla.

Bakgrunden är att Högsta Domstolen upphävt en dom i en lägre rätt, som kommit fram till att president Trump handlade i strid med konstitutionen när han blockerade folk på Twitter. Den upphävda domen menar att då kontot @realdonaldtrump tillhörde presidenten, var ett publikt forum och att presidenten därför inte hade rätt att inskränka det fria ordet där. Skälet till att HD upphävde domen var – ironiskt nog – att Twitter stängt av Trump och att han därmed inte kan anses ha full kontroll över kontot.

Protocol rapporterar:

»Thomas states that in order for an account like @realdonaldtrump to be truly classified as government controlled, ”the power of a platform to unilaterally remove a government account” would have to be ”reduced.”«

Detta är intressant i sig. Och Justice Thomas stannar inte där:

»Thomas argues that while private companies aren’t subject to the First Amendment, common carriers are unique to other private businesses in that they do not have the ”right to exclude.” Thomas suggests that large tech platforms with substantial market power should be bound by the same restrictions. ”If the analogy between common carriers and digital platforms is correct, then an answer may arise for dissatisfied platform users who would appreciate not being blocked: laws that restrict the platform’s right to exclude,” Thomas writes.

Such a restriction would substantially curb tech giants’ ability to moderate content, a proposal that both tech giants and those on the left who want to see more aggressive content moderation online would almost certainly reject.«

Han ansluter sig alltså till dem som menar att nätjättarnas dominerande ställning gör att de inte kan behandlas som vanliga förtag, som är fria att göra affärer med vem de vill. Snarare gör deras ställning att de inte skall ha rätt att utestänga användare.

»”It changes nothing that these platforms are not the sole means for distributing speech or information. A person always could choose to avoid the toll bridge or train and instead swim the Charles River or hike the Oregon Trail,” Thomas writes. ”But in assessing whether a company exercises substantial market power, what matters is whether the alternatives are comparable. For many of today’s digital platforms, nothing is.”«

Oavsett om man håller med eller inte finns alltså tecken på att USA:s högsta juridiska instans lutar åt att det är möjligt med lagstiftning som hindrar plattformarna från att blockera användare. Vilket är en signal till lagstiftarna.

Frågan blir om det alls skall vara möjligt att stänga av någon. En snarlik diskussion uppstod i samband med behandlingen av EU:s telekompaket 2009. Då ville fransmännen och upphovsättsindustrin kunna stänga av fildelare från internet helt och hållet. Det ledde till att det etablerades en princip om att ingen får stängas av från nätet utan föregående rättslig prövning. Något liknande kan nu kanske bli aktuellt i USA, men med nätjättarna i fokus.

Länk: Justice Thomas argues for making Facebook, Twitter and Google utilities »

Facebooks position om sektion 230 kan göra alla webhotell och internetoperatörer ansvariga för att kontrollera allt deras kunder gör

av

Idag är det åter utskottsförhör med Facebooks Mark Zuckerberg i det amerikanska representanthuset. I ett skrivet uttalande som skall ligga till grund för utfrågningen säger Facebook något intressant och möjligen oroväckande om den omdebatterade sektion 230 i the Communications Decency Act (som ger plattformarna budbärarimmunitet så länge de tillhandahåller en ren tjänst utan att göra egna redaktionella överväganden):

»Instead of being granted immunity, platforms should be required to demonstrate that they have systems in place for identifying unlawful content and removing it.«

»Platforms should not be held liable if a particular piece of content evades its detection — that would be impractical for platforms with billions of posts per day — but they should be required to have adequate systems in place to address unlawful content.«

Vilket naturligtvis är lätt att säga för Facebook, som har stora resurser till sitt förfogande.

Detta riskerar dock att drabba mindre plattformar, startups och nya konkurrenter till de sociala mediejättarna – även om Zuckerberg säger att ett sådant här system bör anpassas efter respektive plattforms storlek. Risken är att detta kommer att leda till en konkurrensbegränsning, till de etablerade jättarnas fördel.

Här skall man också komma ihåg att sektion 230 ursprungligen inte skrevs med tanke på sociala medieplattformar – utan för att skydda webhotell och internetoperatörer från att bli stämda för vad deras kunder har för sig. Vilket är ett problem som kommer att återuppstå om sektion 230 skrotas.

Med den modell Zuckerberg föreslår kan sådana företag komma att bli tvingade att hålla koll på allt som deras användare har för sig. Vilket i praktiken är omöjligt.

Länk: Zuckerberg suggests how to tweak tech’s liability shield »

USA: Banker och betalningsförmedlare kan fortsätta agera moralpolis

av

Vi har sett många exempel på hur banker, kreditkortsföretag och andra betalningsförmedlare som PayPal strypt betalningskanalerna för verksamhet som anses som kontroversiell. Det gäller allt ifrån Wikileaks och kryptovalutor till postorderbutiker för sexleksaker.

Detta är naturligtvis allvarligt. Verksamhet som är laglig bör få använda de stora och totalt dominerande betalningskanalerna. I vissa fall – som Wikileaks – blir det i förlängningen även en fråga om förutsättningarna för det fira ordet.

Ett annat exempel är Patreon, som stängt av möjligheten till crowdfunding för innehållsskapare vars åsikter företaget inte delar.

Ett tredje är hur vissa banker säger upp konton för kunder som genomför transaktioner kopplade till köp eller försäljning av kryptovalutor

Den förra amerikanska administrationen införde en Fair Access Rule som säger att »banks should conduct risk assessment of individual customers, rather than make broad-based decisions affecting whole categories or classes of customers when provisioning access to services, capital, and credit«. Det vill säga att man skall värdera varje enskilds kunds beteende och riskprofil snarare än att utestänga hela kategorier av laglig verksamhet från betalningssystemen.

Detta regelverk har ännu inte hunnit träda ikraft och kommer inte heller att göra det – då det redan upphävts av den nya amerikanska administrationen.

Reason skriver:

»This regulation was meant to shield politically unpopular but otherwise legal companies from banking discrimination, following Operation Chokepoint, a program initiated by President Barack Obama’s Justice Department. While ostensibly designed to combat fraud, in practice, Reason writers have observed, it empowered the government to target unfavorable industries, such as payday lending and pornography, by ”coercing private businesses in an attempt to centrally engineer the American marketplace based on its own politically biased moral judgments.”«

När Operation Chokepoint bland annat ledde till att Wikileaks fick sina betalningskanaler för stöd stängda uttalade Europaparlamentet att sådana rutiner är ett hot mot det fria ordet och den fria åsiktsbildningen.

Läs mer hos Reason: Biden Administration Suspends Rule Protecting Businesses from Banking Discrimination »

Ingen nåd för Snowden och Assange

av

Nej, president Trump benådade varken Edward Snowden eller Julian Assange.

Man hade kunnat hoppas att Trump skulle sätta lite konkret handling bakom sina ord om att bekämpa den djupa staten och att dränera träsket. Men så blev det alltså inte.

Förmodligen ville han inte reta upp folk i senaten, varken de demokrater som hatar Snowden och Assange eller de republikanska hökarna – med tanke på den förestående riksrättsförhandlingen.

Han betedde sig helt enkelt på samma sätt som alla andra politiker.

Nu är frågan vad president Biden kommer att göra. Han har varit vicepresident i en administration som inte ville åtala Assange, på grund av de konsekvenser detta skulle kunna få för den fria pressen. Men nu, när vi står inför fullbordat faktum ser han förmodligen saken på ett annat sätt. Speciellt som Wikileaks förmodligen kostade Hillary Clinton segern i förra presidentvalet.

Vad gäller Snowden vill vi upprepa Europaparlamentets krav på att ge honom asyl i ett EU-land.