Ny läcka avslöjar kritik mot upphovsrättsdirektivet

Medan EU filar vidare på upphovsrättsdirektivet visar en ny läcka att sex EU-länder kritiserat nuvarande förslag.

Belgien, Finland, Irland, Nederländerna, Tjeckien och Ungern ifrågasätter bland annat om det föreslagna uppladdningsfiltret (den så kallade censurmaskinen i artikel 13) är proportionerligt och förenligt med EU-lagstiftning:

Would the standalone measure/obligation as currently proposed under Article 13 be compatible with the Charter of Human Rights (and more specifically Article 11 – freedom of expression and information, Article 8 – Protection of personal data – and Article 16 – Freedom to conduct a business) in the light of the jurisprudence of the CJEU that aims to secure a fair balance in the application of competing fundamental rights?

Are the proposed measures justified and proportionate?

Frågorna ställs till ministerrådets juridiska avdelning, som förväntas ta upp saken under sitt nästa gruppmöte 11-12 september 2017.

Edri applåderar de sex ländernas initiativ, och kritiserar Europeiska kommissionen:

It is clear that the European Commission should have, but apparently did not, carry out a neutral assessment of these questions before launching its proposal for the copyright Directive.

Läs mer

Tyck till om databasdirektivet – deadline på onsdag!

Glyn Moody på Copybuzz uppmärksammar att tiden håller på att rinna ut för att kommentera EUs databasdirektiv. Onsdag 30 augusti 2017 är deadline för den ”public consultation” – eller ”samråd” som termen är på svenska – som pågått sedan slutet av maj.

Databasdirektivet kom till 1996 och innehåller det kritiserade begreppet ”sui generis-skydd”, som Glyn Moody förklarar så här:

These are traditional copyright protection for “original” databases, and something called “sui generis” protection for databases which aren’t original, but require a certain amount of effort in their compilation from other sources.

Typ, en kurerad tumblrblogg? Oavsett exakt vad sui generis-skyddet avser så kritiserades det av EU-kommissionens egen utredning år 2005. Den kom fram till att det inte finns någon poäng med sui generis-skyddet och att det inte gynnar samhället. Så varför tas det inte bort? Jo, för att, som Glyn Moody torrt konstaterar, när upphovsrättslobbyn väl fått in sina paragrafer i lagboken så stannar de där:

The obvious conclusion would be that the sui generis right should be repealed, since it represented a curtailment of the public’s rights to access and use data freely, but without any demonstrable gain in terms of increased database production.

However, the copyright ratchet means that once in place, copyright laws are never reversed. And so it was with the Database Directive. Despite clear evidence that it provided no benefits, the sui generis right was not repealed, and exists to this day as yet another copyright monopoly that has been imposed on society without any corresponding benefit.

Läs mer om Databasdirektivet och hur du deltar i samrådet här:

Commission launches public consultation on Database Directive

Googleskatten sågas av medieanalytiker

Den så kallade länkskatten, som vissa mediehus i EU vill att Google och andra som länkar till deras artiklar ska betala till dem, är ett av förslagen i EUs upphovsrättspaket. Ämnet har varit en ständig följetong i 5 juli-podden (främst avsnitt 43, 57 och 60).

Nu har den danske medieanalytikern Thomas Baekdal tröttnat på de dåliga argumenten, framförallt den principiella idén att just tidningar och inga andra sajter (bloggar med mera) skulle ha rätt till betalning, samtidigt som tidningarna i sin tur inte betalar källorna till sina nyhetsartiklar:

This whole argument makes no sense. Either the rules apply to all, or to nobody. The idea of creating a law that only applies to newspapers illustrates a level of entitlement that is simply shameful.

I en lång bloggpost går Baekdal igenom vad förslaget skulle innebära i praktiken. Hans beräkningar visar att Googles vinst per sökning är minimalistisk, närmare bestämt 0,0056 dollar:

Publishers think Google is making a lot of money, and they are as a whole. But on a per search basis, the profit is negligible. They just have immense scale.

Om man tar i beaktande att denna vinst kommer från sökningar där Google placerat annonser, och att nyhetssökningar sällan genererar annonser på samma sätt som produktsökningar, blir den vinst som tidningarna vill ha del av ännu lägre.

Enligt Baekdals beräkningar skulle en tidning som danska Politiken bara få in ungefär 140 dollar per månad på en länkskatt. Han konstaterar därför:

Why are we even having this discussion? The whole idea about a Google snippet tax makes no financial sense.

This is a complete waste of everyone’s time.