Femte juli

Nätet till folket!

Sverige

I denna kategori publicerar vi poster som främst rör Sverige, rent svenska nätfrågor och svensk politik.

Tele2 viker ner sig om datalagring

av

Internet- och teleoperatören Tele2 har länge varit en av de drivande krafterna i kampen mot datalagring. Inte minst inom rättssystemet. Men nu flaggar företaget för att det lägger ner sitt motstånd.

Sveriges Radio:

”Operatören Tele2 kommer inte att överklaga regeringens förslag till ny datalagringslag. Det har brister och har tagit alldeles för lång tid att ta fram – men fördelarna är större än nackdelarna, enligt bolaget.”

Att förslaget har brister är uppenbart. Det bryter såväl mot annan svensk lag som EU-rätten. Och EU-domstolen har förklarat att svepande datalagring av alla svenskars alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden och nätuppkopplingar strider mot de mänskliga rättigheterna. Skall lagring ske måste det finnas något slags misstanke och något slags misstänkta. Att lagra allt om alla är inte acceptabelt.

Det är lätt att misstänka att Tele2 låtit sig skrämmas av regeringens illa dolda hot mot de operatörer som inte gör som regeringen vill.

Regeringen är på väg att backa om upphovsrättsdirektivet

av

På fredag kommer riksdagens EU-nämnd att uppmana regeringen att rösta nej till EU:s nya upphovsrättsdirektiv – när det kommer upp i ministerrådet den 15 april. Och regeringen verkar beredd att göra som EU-nämnden säger, om än under protest.

Ur TT:s telegram:

”Nu visar SVT:s rundringning att alla oppositionspartier – V,C,L,M,KD och SD – tänker rösta nej till direktivet i sin nuvarande form när det tas upp i riksdagens EU-nämnd.” (…)

”Justitieminister Morgan Johansson (S):

– Vi har ju en ordning att vi ska förankra beslut i riksdagen, har nu riksdagen ändrat sin inställning så kommer regeringen naturligtvis att få följa det.”

Detta är glädjande. Men räkna med att det kan bli en del debatt. Upphovsrättsdirektivets vänner tänker knappast stillatigande acceptera att regeringen byter fot. Vi kanske rent utav kommer att få en svensk debatt om artikel 11/15 och 13/17 här i Sverige, även om det kanske redan är för sent.

Nu måste det på något sätt till en blockerande minoritet i ministerrådet också. Läs mer om det här. »

Upphovsrättsdirektivet upp i EU-nämnden på fredag

av

EU-nämndens vice ordförande Tomas Tobé (M) bekräftar att frågan om EU:s nya upphovsrättsdirektiv kommer att komma upp i nämnden nu på fredag, den 12 april.

Frågan om en eventuell blockerande minoritet i EU:s ministerråd avgörs sedan måndag den 15 april.

Läs även:
• Nätaktion: Rädda internet! »
• Hur kan artikel 11 och 13 stoppas i ministerrådet? »

Minister hotar dra in Bahnhofs tillstånd

av

I vad som kan betraktas som ett uttalande på gränsen till ministerstyre hotar inrikesminister Mikael Damberg (S) internetoperatören Bahnhof. Han riktar kritik mot att Bahnhof inte vill räta in sig i ledet om datalagringen och säger:

”Men om det är så att man vägrar följa svensk lagstiftning så har ju Post- och telestyrelsen olika verktyg. Man kan besluta om vite men man kan också ytterst återkalla operatörens tillstånd.”

Detta är mycket anmärkningsvärt. Speciellt som det är Bahnhof som följer lagen – och regeringen som envist obstruerar.

I ett brev till Expressens ledarredaktion redde Bahnhofs jurist nyligen ut begreppen:

”Alla operatörer har en skyldighet enligt ePrivacy-direktivet och LEK att radera uppgifter som de inte längre behöver. Om en operatör skulle spara uppgifter för att tillgodose andra behov bryter man både mot svensk lag och EU-rätten.”

Det skall i sammanhanget nämnas att EU-domstolen upphävt EU-direktivet om datalagring. Domstolen har även upprepade gånger ogiltigförklarat den svenska datalagringen. Vilket regeringen inte tycks bry sig om.

Länk: Damberg angriper Bahnhof: Skyddar kriminella »

Uppdatering: Bahnhofs vd: ”Rena maffiametoder från Mikael Damberg” »

ID-krav för nätuppkoppling och resor?

av

En statlig utredning föreslår att endast av polisen utfärdade ID-kort och pass skall vara giltig ID-handling.

Korten skall lagra biometrisk information. Dessutom skall polisen använda sig av ansiktsidentifikation när ID-kort eller pass lämnas ut, för att försäkra sig om att det handlar om rätt person.

Vad man måste vara uppmärksam på är de många, små stegen mot ökad övervakning och kontroll. Att ID-handlingars biometriska information bara lagras på kortens chip kan lätt ändras. Det krävs bara ett beslut och en knapptryckning så kan denna information börja lagras centralt. Och passpolisens ansiktsigenkänning kan lika snabbt integreras i andra register.

Dessutom menar utredaren att detta ID-kort skall fungera som statlig e-legitimation för identifikation på nätet.

Här gäller det att vara vaksam. Och gärna en smula misstänksam. Även om inget konkret förslag har lagts fram, så finns det en pågående diskussion inom EU om obligatorisk identifikation när du kopplar upp dig på nätet. Här passar det nya svenska ID-kortet som hand i handske. Och liknande planer finns i andra EU-länder.

Så även om det inte finns något förslag om ID-krav vid nätuppkoppling ännu, så är det nya svenska ID-kortet ett perfekt verktyg för ett sådant system.

Hur som helst krattar ID-utredningen manegen för en framtid där du måste ha ett statligt ID-kort för att över huvud taget kunna fungera i vårt samhälle.

Och även om Schengen-samarbetet ger oss fri rörlighet inom stora delar av EU – så är det mycket som talar för att det nya ID-kortet kommer att behövas för till exempel all form av resor, för att hyra bil eller för att ta in på hotell i framtiden. Eftersom staten vill veta var du befinner dig. PNR-systemet (Passenger Name Record) finns redan och tenderar ständigt att bli allt mer omfattande.

Länkar:
• Utredning föreslår nytt statligt id-kort och e-legitimation »
• Utredningen (SOU 2019:14) som PDF »
• Mycket riktigt – staten vill slopa körkort som ID för att registrera biometri »
• Körkort föreslås ej vara giltlig ID-handling – välkommen till Kösverige »

/ HAX

Riksdagen kan fortfarande tvinga regeringen att försöka stoppa EU:s upphovsrättsdirektiv

av

Den 9 april är det EU-toppmöte, General Affairs Council, i Luxemburg.

På detta möte skall EU:s medlemsstater ge ett sista OK till EU:s nya upphovsrättsdirektiv, som klubbades av Europaparlamentet i dag – med »länkskatt«, uppladdningfilter och allt.

Men i Sveriges riksdag finns en majoritet mot direktivet (speciellt artikel 11 & 13). Man har till och med KU-anmält regeringen för att den inte förankrade att ändra Sveriges nej i ministerrådet till ett ja.

Innan EU-toppmötet måste regeringen förankra sin position om upphovsrättsdirektivet i riksdagen.

Om riksdagen instruerar regeringen att rösta nej – och om samma sak sker i tillräckligt många andra länder – då finns det en liten strimma hopp om att stoppa direktivet, eller att i vart fall försöka rycka ut artikel 11 & 13.

Det är i vart fall värt ett försök.

Uppdatering: Det finns vaga tecken på att Tyskland och Polen skulle kunna komma att ändra sig till ett nej i rådet.

Ordkrig om regeringens förslag till datalagring

av

Regeringen vill som bekant gå vidare med planerna på att lagra data om alla svenskars alla mobilsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner. Detta trots att EU-domstolen ogiltigförklarat både EU:s datalagringsdirektiv och tidigare svensk lagstiftning om datalagring – eftersom svepande övervakning av alla medborgare utan att det finns någon misstanke om brott strider mot de mänskliga rättigheterna.

Samtidigt hörs allt fler röster som kritiserar förslaget. Några nedslag…

IT-juristen Daniel Westman har granskat förslaget för Computer Swedens räkning. Och han anser att det inte duger:

– Det här är ju väldigt omfattande och komplext, men jag skulle ändå säga att man lägger sig väldigt nära det system man hade tidigare och som EU-domstolen underkänt, säger han. (…)

– Det avgörande kriteriet från domstolen är att den trafikdatalagring som görs sammantaget ger möjlighet att skapa en fullständig bild av en persons kommunikationsmönster. Och i allt väsentligt är den nya lagen lika ingripande

Att begränsa datalagringen till vissa personkretsar, områden eller tidpunkter vore däremot förmodligen tillåtet. Det vill säga om det föreligger någon form av misstanke om något brott. Men en sådan begränsning kan regeringen alltså inte tänka sig.

Ett annat alternativ är att lagra alla data i ett område direkt efter att något hänt där, exempelvis ett terrorbrott. Men inte heller en sådan lösning vill regeringen acceptera.

Man kan också konstatera att regeringen försöker blanda bort korten genom att kalla IP-adresser för »abonnentuppgifter«. I en skriftlig kommentar skriver internetoperatören Bahnhof…

»Man har flyttat en terminologi som historiskt hör samman med tryckta telefonkataloger och analog telefoni (där det till exempel var viktigt att kunna veta vem som hade busringt från ett visst telefonnummer och när) till ett digitalt sammanhang. Men de gamla analoga abonnemangsuppgifterna sa ingenting om vad folk faktiskt pratat om i telefon – det vill säga innehållet i samtalet. Med internets motsvarande abonnemangsuppgifter är det annorlunda. Ett IP-nummer är nämligen själva nyckeln till vad användaren faktiskt gjort på nätet och när. Ett IP-nummer kan till exempel användas för att avslöja vilken person som besökt en viss kontroversiell hemsida, mejlat en tidning med ett anonymt nyhetstips, haft en privat kommunikation i ett visst slutet forum för dissidenter, skrivit ett argt mejl till en ledarsida, exakt vem som skrivit en osignerad ledartext i tidningen Expressen, gjort ett visst inlägg på sociala medier, vilka utlandssvenskar som fysiskt befunnit sig i Sverige när de varit inne på Skatteverkets hemsida för självdeklaration, chattat med politiska rörelser eller organisationer, fildelat eller strömmat en viss film som någon grupp anser strida mot upphovsrätten. IP-nummer är det digitala fingeravtryck som kan avslöja exakt vad någon gjorde på nätet och när. Det är inte bara en uppgift om vem som har ett visst ”abonnemang” hos någon telekomoperatör.«

Diskussionen om datalagringen övergår till öppet gräl när tidningen Expressen ställer sig på regeringens sida i den osignerade ledarartikeln »Smit inte från ansvar – Bahnhof och Tele2«.

Denna ledare plockas sedan sönder, grundligt och del för del av Bahnhofs jurist Wilhelm Dahlborn. För den som är intresserad av frågan rekommenderas att läsa hela hans svar. Ett exempel:

Expressen: I väntan på en ny lag har datalagringen varit frivillig för teleoperatörerna.
Wilhelm Dahlborn: Vadå frivillig? Alla operatörer har en skyldighet enligt ePrivacy-direktivet och LEK att radera uppgifter som de inte längre behöver. Om en operatör skulle spara uppgifter för att tillgodose andra behov bryter man både mot svensk lag och EU-rätten. Polisens behov är underordnat svensk lag och EU-rätten.

Som sagt, läs hela denna grundliga sågning.

Sammanfattningsvis bekräftas bilden av att regeringens nya förslag till datalagring inte kommer att möta de krav EU-domstolen ställer upp. Man vill helt enkelt ha mer än man kan få. Och några planer på att skriva ett lagförslag som är anpassat till domstolens krav tycks regeringen inte ha. Så då får den nog skylla sig själv om den får bakläxa en gång till.

• Computer Sweden: Juridisk expert: Nya datalagringslagen väldigt lik den som underkändes av EU »

• Bahnhof: Regeringens användning av ”abonnemangsuppgifter” – ett försök att undslippa EUs krav »

• Expressen: Smit inte från ansvar – Bahnhof och Tele2 »

• Bahnhof: Bahnhofs öppna brev till Expressen: faktafel och rena lögner i er ledartext om datalagring »

Svenska regeringen kan fortfarande försöka stoppa artikel 11 & 13

av

För, emot och för igen… Den svenska regeringen har vacklat fram och tillbaka om EU:s upphovsrättsdirektiv. Medan deras partikamrater i Europaparlamentet enligt uppgift kommer att rösta nej till artikel 11 (»länkskatten«) och artikel 13 (uppladdningsfiltret) driver S+MP-regeringen för tillfället rakt motsatt linje i EU:s ministerråd. Vilket lett till kritik – så väl i sak som för att man inte förankrat frågan i riksdagen.

Men det finns faktiskt en möjlighet kvar för den svenska regeringen att försöka stoppa artikel 11 & 13. På torsdag och fredag denna vecka är det möte med ministerrådet. (RIF-möte med EU:s justitie- och inrikesministrar.) Här skulle Sverige kunna meddela att vi inte längre kan ställa oss bakom artikel 11 & 13. Om viljan finns.

Men det kräver i så fall att man handlar snabbt! Då måste regeringen i förväg meddela alla medlemsländer att den vill ta upp frågan igen – så att de andra får lite förvarning och betänketid. Och med tanke på den folkliga opinion som just nu växer fram mot direktivet, så kan detta vara en välkommen möjlighet för fler länder att också ändra sig till ett nej.

Dessutom skulle detta kunna vara ett sätt för regeringen att rädda ansiktet, efter att tidigare ha hanterat frågan illa.