Nätet till folket!
I denna kategori publicerar vi poster som främst rör Sverige, rent svenska nätfrågor och svensk politik.
Länktips om EU:s upphovsrättsdirektiv:
”För att stoppa beslutet behövs en blockerande minoritet. Eller rättare sagt: Minst fyra rådsmedlemmar (dvs representanter från EU-medlemsländerna) som företräder minst 35 procent av EU:s befolkning. Skulle man inte få Tyskland med sig, krävs det _väldigt_ många små EU-länder för att nå upp i siffror om 35 procent av befolkningen.”
Läs även: Låt inte EU ödelägga internet! »
På begäran av Centrum för Rättvisa kommer Europadomstolen (som upprätthåller Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna) att pröva den svenska FRA-lagen.
FRA-lagen har redan prövats en gång. CfR förklarar:
Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa den s.k. FRA-lagen till Europadomstolen. Detta eftersom det var tveksamt om den levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet. Klagomålet till Europadomstolen bidrog till att riksdagen snabbt skrev om lagen för att stärka enskildas integritet vid signalspaning. En kammare i Europadomstolen godkände den uppdaterade FRA-lagen den 19 juni 2018, men framförde samtidigt viss kritik och framhöll att lagstiftningen kunde förbättras i ett antal avseenden. Centrum för rättvisa begärde därför att målet skulle prövas av Europadomstolens Grand Chamber. En panel med fem domare har nu beslutat att målet ska tas upp till prövning där. Det innebär att panelen har bedömt att målet ger upphov till en allvarlig fråga som rör tolkningen eller tillämpningen av konventionen eller en allvarlig fråga av allmän betydelse.
CfR:s chef Fredrik Bergman säger:
-Det här målet väcker viktiga rättsfrågor som kräver ett vägledande avgörande från Grand Chamber. Europeiska stater möter idag allvarliga hot från terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Hemlig övervakning är en del av hur vissa stater bemöter dessa hot. Utan tillräckliga garantier mot missbruk riskerar dock hemlig massövervakning att kränka just de grundläggande fri- och rättigheter som staterna vill skydda från sina fiender.
Att FRA-lagen nu tas upp av Europadomstolens Grand Chamber visar att man tycker att det är en fråga av stor principiell vikt. I grund och botten är det samma frågeställning som kring datalagringen (som EU-domstolen underkänt). Det vill säga om man skall få ägna sig åt svepande övervakning av alla medborgares alla kommunikationer, utan att det föreligger någon konkret misstanke om brott eller någon närmare specificerad misstänkt.
Spännande och intressant. Vi får dock räkna med att det kan ta ett par år innan det kommer en dom.
– Det här är min mest prioriterade lagstiftning. Det ska fram snabbt och presenteras under våren och komma i gång så att man tänder ljuset igen, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) till TT.
Det råder alltså ingen tvekan om att ett förslag om ny datalagring är på gång. Samtidigt blir det knepigt för regeringen att utforma den på ett sådant sätt att den kan accepteras av EU-domstolen – som redan underkänt så väl EU:s datalagringsdirektiv som tidigare svensk lagstiftning på området. Ny Teknik skriver:
”Det är inte svårt att få stöd i riksdagen för en tuffare lag än vad utredaren föreslog. Men vad är poängen, om EU-domstolen efter överklagande återigen anser att den strider mot EU-rätten?”
Samtidigt funderar ett annat av riksdagens övervakningspartier, Moderaterna, högt – och får stöd av Socialdemokraterna:
Moderaterna anser att regeringen bör hänvisa mer till nationell säkerhet, vilket öppnar för mer omfattande datalagring.
– Det är en annan diskussion där det just nu pågår en prövning i EU-domstolen. Det kommer att avgöra om vi kan särbehandla Säpo i större utsträckning än i dag. Det här är intressant och något vi kommer att följa med stort intresse, säger Mikael Damberg.
I ett vidare perspektiv kan man konstatera att regeringen förmodligen hade sluppit mycket bråk och krångel om det inte vore för att man låtit myndigheterna missbruka datalagringen. När den infördes var det uttalade syftet endast att bekämpa mycket allvarliga brott och terrorism. Istället kom datalagringen huvudsakligen att användas för att jaga fildelare och för att låta Skatteverket snoka runt i folks privatliv – vilket inte står i proportion till det intrång i medborgarnas privatliv som den medför.
Ny Teknik: Ny datalagringslag ger regeringen huvudbry »
Sverige har fått en ny regering. I sin regeringsförklaring meddelade statsminister Stefan Löfven idag (S) bland annat följande:
Mer övervakning och kontroll, med andra ord.
En annan intressant punkt är att »En ny myndighet inrättas för att stärka det psykologiska försvaret mot bland annat påverkansoperationer.« Detta kan betyda lite vad som helst. Från att på riktigt försvara demokratin till något slags sanningsministerium.
Det skall också bli intressant att se vad »En oberoende institution för mänskliga rättigheter inrättas« innebär. Det kan bli något bra, men lika gärna en papperstiger eller ett politiskt verktyg.
Även punkten »Ett system med kronvittnen utreds« är intressant – då ett sådant system lätt kan missbrukas. (Rättssäkerhet är samtidigt en fråga som i princip lyser med sin frånvaro i regeringsförklaringen.)
Här finns med andra ord mycket att hålla ögonen på. Förmodligen ligger förslagen om ny datalagring och om hemlig dataavläsning i princip klara på Justitiedepartementet.
Länk: Regeringsförklaringen »
/ HAX
Privatkopieringsavgiften – populärt kallad kassettskatten – är en utdragen historia i svenska domstolar. Högsta Domstolen har redan beslutat att denna avgift skall betalas för smartphones (iPhone). Nu handlar det om hur mycket. I ett mål mellan Telia (som sålt telefoner) och Copyswede (som vill ha pengar) har Södertörns tingsrätt har rätten kommit fram till att avgiften skall vara 3 kr/GB. Det innebär att en ny värstingtelefon blir 1.500 kr dyrare.
Privatkopieringsavgiften är en märklig konstruktion. Den är i grunden tänkt som ersättning till upphovsrättsindustrin, när den som köpt till exempel musik kopierar över denna till någon annan enhet. Att folk skall tvingas betala extra för musik de redan köpt – bara för att de vill kunna lyssna på den på andra platser än hemma vid grammofonen / datorn är inget annat än girighet.
Än märkligare blir det med tanke på att de flesta nu för tiden lyssnar på musik genom strömmande tjänster, som Spotify. Minnet i mobilen används främst till annat – som appar, egna foton, egna videofilmer och diverse egna filer. Ändå menar Högsta Domstolen att smartphones är »särskilt ägnade« för privatkopiering. Vilket helt enkelt inte stämmer.
Man kan säga att privatkopieringsavgiften leder till att Copyswedes medlemmar skor sig ekonomiskt på enskilda individers egna, egenhändigt producerade bilder, filmer och filer. Eller i vart fall på att vi lagrar dem. Med vilken moralisk eller principiell juridisk rätt detta sker är oklart.
Nu är det dags att sätta stopp för kassettskatten. Riksdagens näringsutskott har redan bett regeringen utreda avgiften. Vilket innebär att frågan kommer att öppnas. (I vart fall om regeringen gör vad riksdagen ber den göra, vilket inte alltid är fallet.)
Det är som med allt annat: Frågan måste upp i samhällsdebatten. Folk måste protestera. Juridisk aktivism kan vara på sin plats. Det behövs buller.
Om en fråga blir tillräckligt het, då reagerar politikerna. Men vanligtvis först då.
Länkar: Ny Teknik » | Computer Sweden » | Surfa.se »
/ HAX
Vi har tidigare rapporterat om hur förlaget Elsevier gått till domstol – för att tvinga bland andra internetoperatören Bahnhof att blockera webplatser på vilka man kan få tillgång till samma vetenskapliga texter som Elsevier tar betalt för att erbjuda. Länk »
Vilket naturligtvis inte gick hem väl hos Bahnhof. Så operatören bestämde sig för en egen, mjuk blockering av Elsevier. Samtidigt blockerade man Patent- och Marknadsdomstolen från att besöka Bahnhof.se. Länk »
Det senare har nu fått tillsynsmyndigheten – Post- & Telestyrelsen – att titta på om Bahnhof bryter mot nätneutralitetens principer. Länk »
Ironin.
Ur ett rykande färskt TT-telegram:
Enligt kammarrätten behöver Bahnhof inte lämna uppgifter om abonnemang som sparats på grund av den skyldighet att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål som kammarrätten i en dom 2017 bedömt strida mot EU-rätten. Bahnhof ska däremot lämna ut uppgifter om de abonnemang som sparats enligt de regler som tillämpas nu och som gäller misstanke om brott, skriver kammarrätten.
Kammarrätten finner alltså att Bahnhof inte gör något fel när de följer EU-domstolens domar – som upphäver så väl EU:s datalagringsdirektiv som de svenska lagar som stiftats i enlighet med detsamma.
Men det är bara en halv seger. Kammarrätten skriver i sitt pressmeddelande:
Vad gäller föreläggandets andra del anser kammarrätten att Bahnhof är skyldigt att följa det. Enligt de bestämmelser som tillämpas nu får Bahnhof spara uppgifter om abonnemang för egna ändamål. Uppgifterna skyddas som huvudregel av tystnadsplikt. Det innebär därför ett ingrepp i enskildas integritet att lämna ut uppgifter som sparats till polisen. Uppgifter om abonnemang bedöms dock inte vara särskilt integritetskänsliga och det finns ett stort behov av denna typ av uppgifter för brottsbekämpningen. Kammarrätten bedömer därför att den inhämtning av uppgifter om abonnemang som denna del av föreläggandet tar sikte på är förenlig med EU-rätten, oavsett det misstänkta brottets svårhetsgrad.
Kammarrätten anser alltså att denna typ av tvångsmedel kan användas även vad gäller bagatellartade brott. Vilket knappast står i proportion till det integritetsintrång detta medför.
Jäv, missriktad lagstiftning och uppenbara misstag av domstolen… Absurditeterna i jakten på fildelare bara fortsätter. Internetoperatören Bahnhof berättar om det senaste:
Copyright Management Service (CMS) är en upphovsrättsfirma ledd av VD Patrick Achache som etablerat sig i Sverige i samarbete med advokatfirman Njord Law Firm och står bakom mer än hälften av alla ”fildelarbrev” som skickats till svenska hushåll. Samma Patrick Achache driver även bolaget MaverickEye som har utvecklat övervakningssystemet MaverickMonitor som påstås identifiera fildelning och används som domstolsbevis av CMS själva. Att CMS och MaverickEye har samma ägare framgår inte i domstolsansökningarna – tvärtom framställs MaverickEye som ett oberoende företag.
Vilket i praktiken innebär att domstolen accepterar målsägandes egna påståenden som bevis. Så får det naturligtvis inte gå till i en rättsstat.
Totalt handlar det om utpressningsbrev till påstådda fildelare på minst 100 miljoner kronor.
Bahnhof: Utpressningsbreven – Samma person bakom både breven och bevisen »
Samtidigt som polisens användning av hemliga tvångsmedel (avlyssning) ökar, vill Säkerhetspolisen ha mer övervakning.
I ett pressutspel pekar Säpos chef, Klas Friberg, på tre punkter.
Den kanske minst kontroversiella punkten är att ge Säkerhetspolisen rätt att ta del av uppgifter från signalspaning även under pågående förundersökning. Detta är en konsekvens av FRA-lagstiftningen, som jag aldrig riktigt lyckats förstå. Om man ändå redan bedriver signalspaning är det bara märkligt denna information – som man alltså ändå samlar in – inte får användas i pågående förundersökningar. Eller missar jag något här?
Nästa punkt är att Säpo vill att datalagringen – som EU-domstolen upphävt på grund av att den strider mot grundläggande mänskliga rättigheter – skall återupptas.
Vilket får mig att undra: Om Säpos uppgift är att försvara den svenska demokratin, varför envisas man då med att vilja ha verktyg för övervakning som EU:s högsta domstol anser vara i strid med den demokratiska rättsstatens principer?
Den tredje punkten handlar om kryptering och stats-trojaner. Säpo ogillar kryptering, eftersom den gör det svårare för dem att övervaka folk. Samtidigt är kryptering ett viktigt, ofta nödvändigt verktyg för företag, organisationer och individer.
Att skapa bakdörrar till kryptering vore att underminera säkerheten för alla, inklusive för centrala samhällsfunktioner. Det skulle öppna dörren för allehanda cyberbrottslingar och främmande stater.
Detta vill Säpo lösa genom så kallad hemlig dataavläsning, det vill säga en stats-trojan. Genom att i hemlighet installera spionprogramvara på folks datorer, plattor och telefoner vill man kunna avlyssna, övervaka och se alla filer och allt som görs på enheten. På så sätt kommer man bland annat att komma åt information när den – i okrypterat tillstånd – skrivs in eller läses.
Återigen handlar detta om ett verktyg som – när det hamnar i orätta händer, vilket det förr eller senare kommer att göra – försämrar säkerheten för alla. Det är rena drömmen för brottslingar, spioner och trollfabriker.
Säpo borde vara angeläget om att öka IT-säkerheten, inte medvetet försvaga den.
Slutligen: Det är ingen som protesterar mot att man övervakar människor som är misstänkta för brott eller som utgör en påtaglig fara för andra. Men detta måste gå att lösa utan svepande massövervakning av hela folket – och utan att underminera vårt samhälles IT-säkerhet.
/ HAX