• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Sverige

I denna kategori publicerar vi poster som främst rör Sverige, rent svenska nätfrågor och svensk politik.

Chatcontrol upp i Justitieutskottet på torsdag

12 september 2023 av Henrik Alexandersson

Nu går det undan. På torsdag 14 september kl 09:30 kommer riksdagens Justitieutskott att behandla frågan om Chatcontrol.

Då kanske vi äntligen kan få veta hur regeringspartierna i riksdagen ställer sig. (Regeringen vill ju inte ta ställning.)

Samtidigt är det EU-nämnden som fredag den 22 september kl 09 instruerar regeringen om hur den skall rösta i ministerrådet (28/9).

I EU:s ministerråd tyder det mesta på att Tyskland, Österrike och Nederländerna kommer att säga nej till Chatcontrol 2. Det kommer även signaler från Polen som tyder på att landet kommer att rösta nej.

Vilket i så fall innebär att en blockerande minoritet kan uppnås i ministerrådet om Sverige röstar nej eller avstår i rådets votering. Då går förslaget tillbaka till kommissionen.

Fortsättning följer.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-nämnden, Justitieutskottet, riksdagen

Nu stoppar vi Chatcontrol!

6 september 2023 av Henrik Alexandersson

I våras talade alla om Chatcontrol. Idag är det i princip tyst om saken. Och nu fattas besluten.

Fredag den 22 september kommer den svenska linjen om Chatcontrol 2 (EU-kommissionens förslag om ny massövervakning) att bestämmas, i riksdagens EU-nämnd.

Det är ett viktigt beslut då möjligheten att stoppa förslaget i EU:s ministerråd kan hänga på Sveriges röst.

Därför är det nu hög tid att väcka nytt liv i frågan. Annars riskerar vi att ställas inför fullbordat faktum (som med förra höstens grundlagsändring som inskränkte tryckfriheten).

Nyckeldatum:
• Fredag 22 september – riksdagens EU-nämnd fastställer den svenska linjen.
• Torsdag 28 september – EU:s ministerråd fastställer sin position.
• Måndag 9 oktober – Europaparlamentets LIBE-utskott röstar om Chatcontrol.
• Senare i oktober röstar Europaparlamentet om saken i plenum.

Under det svenska EU-ordförandeskapet vägrade regeringen att ta ställning i frågan om Chatcontrol.

En inte allt för vågad gissning är att regeringen egentligen är för Chatcontrol – men hoppas att yttre krafter (EU-nämnden och övriga länder i ministerrådet) släpper igenom förslaget, utan att man själva framstår som drivande.

Integritetsfrågornas sprängkraft visade sig ju under FRA-striden. Något sådant vill man inte vara med om igen. Därför ligger regeringen så lågt som möjligt.

EU-nämnden har tidigare viftat igenom frågan utan varesig föredragning eller diskussion.

Denna gång bör EU-nämnden ha klart för sig att förslaget om Chatcontrol är kontroversiellt och farligt.

SD+C+MP+V säger nej. S säger ja till Chatcontrol. Så vad regeringspartiernas enskilda riksdagsledamöter tycker blir avgörande. Där måste trycket öka.

Chatcontrol 2 i korthet:

  • Obligatorisk granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden, postningar och IP-samtal.
  • AI-analys av vad du skriver, säger och de bilder du sänder på nätet.
  • Allt misstänkt skall sändas till en ny EU-myndighet (”EU Center”) kopplad till Europol.
  • 18-årsgräns för meddelande-appar.

Du kan läsa mer här och här.

Några problem med Chatcontrol 2:

  • Förslaget bryter mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens (vilket EU-kommissionen själv medger på sidan 13 i sitt förslag).
  • Förslaget att granska innehållet i folks meddelanden är omöjligt att förena med säker elektronisk kommunikation (som totalsträckskryptering / end-to-end-kryptering).
  • Övervakningslagar utökas alltid till syfte och metod.
  • All tillgänglig fakta tyder på att massor av oskyldiga människor kommer att drabbas.
  • EU-kommissionens och ministerrådets egen rättstjänst, Europaparlamentets utredningstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s människorättskommissionär, den tyska regeringen, det österrikiska parlamentet och en lång rad forskare – med flera – varnar för förslaget.

Tidningarnas ledarsidor – från vänster till höger – sågar Chatcontrol. Ingen ledarsida stöder förslaget. Akademiker, dataskyddsexperter och debattörer från hela världen säger nej.

Vad du kan göra för att stoppa Chatcontrol:

  • Använd detta mailverktyg för att kontakta politikerna.
  • Lär dig mer – diskutera saken med dina vänner, skriv insändare, debattartiklar och Ring P1.
  • Dela information om Chatcontrol från oss och media.
  • Kontakta media och gör dem uppmärksamma på att det nu är skarpt läge.
  • Delta på eventuella manifestationer, demonstrationer och torgmöten mot Chatcontrol.

Chatcontrol måste stoppas! Nu gör vi det här.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR

Chatcontrol – detta händer nu

31 augusti 2023 av Henrik Alexandersson

Här är några nyckeldatum för beslutsprocessen om EU:s förslag om att granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden – Chatcontrol.

• Fredag 22 september – riksdagens EU-nämnd

Här bestäms den svenska linjen om Chatcontrol. Regeringen har legat lågt utan att vilja ta ställning. SD+C+V+MP säger enligt uppgift nej. S är positivt till Chatcontrol.

• Torsdag 28 september – EU:s ministerrådsmöte

I ministerrådet krävs att minst fyra länder som representerar minst 35% av unionens befolkning säger nej för att stoppa förslaget genom en så kallad blockerande minoritet.

Enligt uppgift säger Tyskland nej även om de tyska socialdemokraterna helst vill säga ja. Österrikes parlament har sagt nej, då Chatcontrol strider mot landets konstitution. Och företrädare för den polska regeringen säger att man tänker rösta nej. Men det räcker inte.

Nederländerna är kritiska och i såväl det franska som irländska parlamentet finns högljudda kritiska röster mot förslaget. Frågan om en blockerande minoritet kan mycket väl komma att avgöras av Sverige.

• Måndag 9 oktober – utskottsomröstning (LIBE) i Europaparlamentet

Utskottet för mänskliga rättigheter – LIBE – i Europoaparlamentet är ansvarigt huvudutskott. Det skall sammanställa övriga utskotts och sin egen åsikt om Chatcontrol. (Till exempel är utskottet för den inre marknaden – IMCO – kritiskt till flera av förslagets centrala delar.)

Den rapport som röstas fram i LIBE blir sedan huvudförslag i plenum.

• Mitten av oktober – omröstning i Europaparlamentets plenum

Vecka 42 (16-19 oktober) är det tänkt att Europaparlamentets plenum skall rösta om Chatcontrol. Det är här parlamentets linje slås fast.

Det är värt att notera att det även kan läggas nya ändringsförslag i plenum.

• Trilog

Om ministerrådet och parlamentet skulle komma fram till exakt samma sak är det klappat och klart. Men man kan redan nu notera att så inte blir fallet.

Därför går EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet in i förhandlingar bakom slutna dörrar, en så kallad trilog.

Utfallet av denna skall sedan godkännas eller förkastas av både ministerrådet och parlamentet. Misslyckas detta går man in i en ny trilog. Om man inte lyckas komma överens efter tre försök skickas förslaget tillbaka till kommissionen för omarbetning eller för att gå i papperskorgen.

Processen är känslig och det hela kan dra ut på tiden – kanske ända in i nästa års EU-valrörelse.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU:s ministerråd, Europaparlamentet, regeringen

Hur mycket övervakning skall vi ha?

24 augusti 2023 av Henrik Alexandersson

Vi lever redan i en aldrig tidigare skådad övervakningsstat. Hur mycket mer tål vi? Bryr sig någon?

F.d. justitieminister Beatrice Ask (M) menade en gång under en utfrågning i Europaparlamentet att vi inte har tid att stanna upp för att skaffa oss en överblick av övervakningsapparaten eller för att utvärdera dess effektivitet.

Så är det. Politikerna rusar på utan helhetsgrepp eller eftertanke. Det finns alltid något skäl för att utöka övervakningen av medborgarna.

Det är uppenbart att detta vid någon punkt blir farligt. Inskränker man de mänskliga rättigheternas skydd för privatliv och privat korrespondens skapas ett samhälle där övergrepp görs möjliga – med ont uppsåt, av överdrivet nit, missriktad välvilja eller inkompetens.

Övergrepp mot individens rättigheter brukar alltid motiveras med det gemensammas bästa. Det är därför de grundläggande mänskliga rättigheterna skall vara orubbliga. Det finns en gräns där individens frihet och rätt inte får kränkas.

Så hur ser det då ut med den svenska övervakningsstaten?

Försvarets Radioanstalt (som trots sitt namn är en civil myndighet) skannar kommunikationer i underrättelsesyfte. Nationens säkerhet är tveklöst viktig.

Men nu har verksamheten utökats och butiken är öppen för såväl svenska som utländska myndigheter. Vilket är problematiskt, om än inte oväntat.

Övervakningslagar utökas alltid till syfte och metod.

Polisens hemliga tvångsmedel blir allt fler. Övervakning av människor som misstänks för brott kan visserligen motiveras.

Men flera av dessa tvångsmedel är ändå problematiska. Till exempel leder hemlig dataavläsning (spionprogram) till att även oskyldiga kommer att övervakas och att sårbarheter i vår IT-infrastruktur lämnas öppna, vilket gör oss alla mindre säkra.

Datalagringen är en följetong. Lagring av metadata om alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner med mera skulle bara användas för att utreda verkligt allvarliga brott.

I verkligheten kom den att användas för att jaga fildelare och av Skatteverket för att snoka i folks privatliv.

EU-domstolen har upphävt datalagringsdirektivet då det strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Vilket många av EU:s medlemsstater (bl.a. Sverige) struntar i.

Nyligen föreslog en statlig utredning att den svenska datalagringen skall utökas till att även gälla meddelande-appar och -tjänster.

Vilket för oss till EU-kommissionens förslag om Chatcontrol 2 – det vill säga obligatorisk granskning av innehållet i våra elektroniska meddelanden.

Syftet är tredelat. Dels handlar det om att leta efter kända bilder på övergrepp mot barn – vilket sker redan idag, frivilligt på större sociala media och meddelandetjänster. (Detta kräver alltså ingen ny lagstiftning.)

Men Chatcontrol 2 vill även använda AI för att leta efter tidigare okända bilder av samma natur.

Vilket innebär att AI – med teknik som ännu inte existerar – måste analysera alla bilder du delar och har på molntjänster, för att kontrollera att du inte ägnar dig åt olagligheter.

Chatcontrol 2 föreskriver även att AI skall analysera vad du skriver och säger i meddelanden och samtal på nätet. För att kontrollera att du inte är en ful gubbe / gumma.

Inte heller denna teknik existerar ännu. Men lagen skall ändå börja gälla redan nästa sommar…

Detta är ett verktyg som sedan lätt kan utökas till vad politikerna för tillfället tycker är viktigt. Eller till regelrätt åsiktskontroll och förtryck. Så öppna inte den dörren.

Till allt detta kan läggas den övervakning som bedrivs av Försvarsmakten och Säpo – om vilken vi vet väldigt lite.

Helhetsbilden är förfärande. Och det finns som sagt inget politiskt intresse av att analysera helhetsbilden eller att utreda om denna övervakning ens är ändamålsenlig.

Läs mer om Chatcontrol:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

F.d. justitieminister Beatrice Ask i Europaparlamentet

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, EU, Hemlig dataavläsning, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, Hemlig dataavläsning

Vad hjälper Chatcontrol 2 – om polisen ändå inte utreder de övergrepp mot barn som anmäls?

21 augusti 2023 av Henrik Alexandersson

Svensk polis har tiotusentals outredda anmälningar om sexuella övergrepp mot barn på nätet. Med Chatcontrol 2 kommer polisen att dränkas av enorma mängder nya anmälningar – varav 80% eller mer kan vara felaktiga.

Med dagens lagstiftning (Chatcontrol 1) kan sociala media och meddelandetjänster frivilligt granska sina användares meddelanden, i jakt på sexuella övergrepp mot barn.

Med detta redan existerande och frivilliga system får polisen in anmälningar om möjliga fall av övergrepp.

Idag har den svenska polisen 13.000 outredda påstådda fall liggande på hög.

I fem års tid har det varnats internt för att detta är ohållbart. I tusentals fall har ingen människa över huvud taget tittat på anmälan. Och många brott kan komma att preskriberas.

SVT rapporterar:

»Rapporten leder till att åklagare startar en förundersökning om misstänkt tjänstefel, men den läggs ned efter bara ett par förhör. Detta bland annat eftersom man inte kan placera ett eventuellt tjänstefel i hierarkin – just eftersom varningarna funnits så länge och ansvariga gått ”hela vägen till NOA ledning och redovisat det här ända upp till rikspolischefen”.«

Detta är alltså dagens situation.

Dock skall man hålla i minnet att 76% av det bildmaterial som inrapporteras tycks vara egenproducerat av personer under 18 år. 90% av allt material som rapporteras in av Facebook är dubletter. Under en tid stod sex videofilmer för över hälften av alla rapporter. Och så vidare.

Så det finns mycket luft i siffrorna. Inte desto mindre måste polisen utreda alla brott som anmäls.

Det hela kommer bara att bli värre om EU-kommissionens förslag om obligatorisk granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden (Chatcontrol 2) blir verklighet.

Svepande och generell övervakning bryter mot EU:s egna regler, mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens – och mot EU-domstolens principbeslut om att man får övervaka dem som misstänks för brott, men inte alla andra hela tiden.

Och ur en praktisk synvinkel kommer högarna av outredda anmälningar att växa med en bredare övervakning. Speciellt som denna kan antas ha en mycket hög andel felaktiga flaggningar, då den bygger på teknik som till stor del är oprövad – och i vissa delar icke existerande.

När teknik liknande den som skall ingå i Chatcontrol 2 prövats i enstaka länder (Schweiz, Irland) har man fått upp till 80% felaktiga anmälningar. Då söker man ändå bara efter redan känt material. Och även felaktiga rapporter kan få förödande konsekvenser för den som drabbas.

Men det blir värre. De nya systemen skall inte bara söka efter kända bilder på övgrepp på barn – utan även okänt material. Vilket innebär att AI måste granska alla bilder du sänder eller lagrar på molntjänster för att gissa sig fram till om något otillbörligt förekommer. Du har väl inga bilder som kan missuppfattas eller feltolkas?

Dessutom skall AI granska det skrivna (och talade) innehållet i dina elektroniska kommunikationer – för att på något sätt gissa sig till om du har olämpliga kontakter med barn.

AI-teknik som saknar förmåga att bedöma kontext och som saknar omdöme skall alltså anmäla om den tycker att det du skriver i dina meddelanden verkar konstigt eller misstänkt.

Denna teknik existerar inte. Men de som driver Chatcontrol 2 säger att de hoppas att den kommer att existera till dess lagen är tänkt att träda i kraft nästa sommar…

Polisens högar med outredda ärenden med redan känt förmodat övergreppsmaterial kommer alltså att växa. Speciellt med irrelevanta anmälningar och felaktiga flaggningar.

Ovanpå det kommer sedan alla bilder som en artificiell intelligens (som ännu inte är tillförlitlig) gissar kan tänkas innehålla övergrepp. Toppa sedan detta med att en likaledes ännu icke existerande AI-teknik kommer att rapportera in alla skrivna (och talade) elektroniska meddelanden som den tycker verkar misstänkta.

Lägg sedan detta till dagens situation med tiotusentals outredda ärenden hos polisen, som flaggats av de system som redan finns.

Risken är uppenbar att verkliga övergrepp kommer att drunkna i en flod av felaktigt flaggade och orelaterade meddelanden. Om man söker efter en nål i en höstack är det sista man behöver en större höstack.

Samtidigt kommer Chatcontrol 2 att leda till att det blir omöjligt med säker, krypterad kommunikation – om allt skall öppnas och dess innehåll kontrolleras. Vilket kommer att göra oss alla mindra säkra – till nätbedragares, främmande makts och andra ondsinta aktörers glädje.

Stoppa Chatcontrol 2 – och låt istället den relativt framgångsrika frivilliga skanning av elektroniska kommunikationer som redan sker fortsätta. (Även om inte heller den är oproblematisk.)

Och se till att ge polisen resurser att utreda de misstänkta, anmälda fall som redan samlar damm – istället för att dränka myndigheten i gigantiska mängder nytt material med en mycket stor andel felaktiga flaggningar.

Relaterat:
• Chatcontrol: Ylva Johanssons siffror är mest luft »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, polisen

Datalagring – olaglig övervakning fortsätter och utökas

17 augusti 2023 av Henrik Alexandersson

Sedan EU-domstolen upphävde EU:s datalagringsdirektiv 2014 vägrar ett antal medlemsstater – däribland Sverige – att rätta sig efter domstolens beslut. Istället finns det tecken på att denna olagliga övervakning är på väg att utökas.

I maj 2006 infördes EU:s datalagringsdirektiv. Det går ut på att lagra metadata (inte innehåll) om alla medborgares alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m.

I april 2014 upphävde EU-domstolen datalagringsdirektivet – med hänvisning till att det strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation.

Enkelt uttryckt slog domstolen fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Detta är ett beslut som ett flertal medlemsstater valt att inte följa (med EU-kommissionens goda minne). Domstolen har gång på gång upprepat sitt beslut om att generell, svepande datalagring inte får förekomma.

Även Sverige har valt att obstruera mot EU-domstolens beslut. Efter en rättsprocess som initierades av internetoperatörerna Tele 2 och Bahnhof ogiltigförklarade EU-domstolen den svenska datalagringen i december 2016.

Efter domen justerades den svenska lagen. Dock gjordes inget för att komma till rätta med grundproblemet – det vill säga att man fortsätter lagra data om alla människors alla telekommunikationer.

Även om den nya svenska lagen inte prövats igen tyder allt på att inte heller den skulle klara en förnyad granskning av EU-domstolen.

Den förra, rödgröna, regeringen har verkat för att EU skall införa ett nytt datalagringsdirektiv. Hur detta är tänkt att gå till är dock oklart. I samband med detta avfärdade regeringen även tanken på riktad datalagring – det vill säga endast vid misstanke om brott.

Dock har EU-domstolen – även om den står fast vid sitt nej till generell datalagring – på senare år medgivit vissa undantag. Till exempel kan det under vissa förutsättningar vara tillåtet med just riktad datalagring (t.ex. vid brottsmisstanke eller på utsatta platser samt insamling av IP-adresser).

I EU:s ministerråd är datalagring ett återkommande ämne. Man har dock inte (ännu) lyckats komma fram till något fungerande sätt att kringgå EU-domstolens domar.

Ett lysande undantag bland EU:s medlemsstsater är Tyskland. Den nu sittande regeringen har bestämt att man skall sluta med allmän datalagring och istället satsa på »quick freeze« (frysning av kommunikationsdata för en viss plats eller användare om något brottsligt skett eller är på väg att ske).

Allt tyder på att även vår nya regering vill se en fortsatt datalagring. Och att man vill utöka den.

Nyligen föreslog en utredning (tillsatt av den förra regeringen) att även data om elektronisk kommunikation via meddelande-appar skall datalagras. (5 juli-stiftelsen kommer att skriva ett remissvar på denna utredning.)

(Man kan för övrigt notera att utredningens förslag om att lagra meddelande-data kommer samtidigt som EU-kommissionen vill granska innehållet i folks elektroniska meddelanden, Chatcontrol.)

I Sverige kommer riksdag och regering att behöva hantera datalagringen under denna mandatperiod. I EU är det troligt att frågan kommer att aktualiseras igen efter EU-valet nästa sommar, då med en ny EU-kommission och ett nyvalt Europaparlament.

Du följer utvecklingen här på bloggen.

Relaterade länkar:
• Datalagringsdirektivet (Wikipedia) »
• Advokaten (2014): EU-domstolen ogiltigförklarar datalagringsdirektivet »
• Computer Sweden (2014): Datalagringsdirektivet ogiltigförklaras »
• GP (2019): Expert: Den nya datalagen kan få problem »
• EU-domstolen upprepar: Det är förbjudet att använda allmän datalagring (2022) »
• Den ständiga striden om datalagring (2022) »
• EU-stater registrerar användares IP-adresser (2022) »
• Så kan delar av den förbjudna datalagringen ändå fortsätta (2022) »
• Utredning: Data om all slags meddelanden bör lagras (2023) »

(Fler djuplänkar i de länkade texterna ovan.)

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: EU-domstolen, IP-adresser, mänskliga rättigheter, regeringen

Riksdagens EU-nämnd kan stoppa Chatcontrol

3 augusti 2023 av Henrik Alexandersson

Det är fortfarande möjligt att stoppa Chatcontrol i ministerrådet. Här spelar den svenska riksdagens EU-nämnd en viktig roll.

Den 28 september är det tänkt att EU:s ministerråd (medlemsstaterna) skall bestämma sig om Chatcontrol – som är EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden.

Om minst fyra länder med minst 35% av EU:s befolkning säger nej uppstår en blockerande minoritet – varpå förslaget går tillbaka till EU-kommissionen (eller faller helt).

Om Tyskland gör som majoriteten i landets röd-gul-gröna regering vill, om man får tro polska regeringstjänstemän och om Österrike följer sitt parlaments besked – då närmar vi oss 30% av EU:s befolkning för ett nej.

Chatcontrol har även stött på viss patrull i Nederländerna samt i det irländska och franska parlamentet. I de flesta EU-länder har parlamentet dock inte direkt makt över sina regeringar i EU-frågor.

Men det har den svenska riksdagen, i EU-nämnden. Här skall den svenska linjen slås fast inför ministerrådsmötet den 28 september.

Sveriges röst är viktig, eftersom en blockerande minoritet är inom räckhåll.

Förra gången riksdagens EU-nämnd diskuterade frågan slutade det i ett demokratiskt haveri. Man gav grönt ljus utan varesig föredragning, frågor eller diskussion. Och den regeringspromemoria (från den rödgröna regeringens tid) som finns bortser från allt som är problematiskt med Chatcontrol.

Därför är det nu dags att börja jobba för ett nej till Chatcontrol i EU-nämnden.

SD, C, MP och V säger numera nej. Socialdemokraterna säger ja. Och bland regeringspartierna – M+KD+L – är man splittrade. (Bland annat säger M i Europaparlamentet nej.)

Det kan alltså bli ett nej i EU-nämnden, vilket i sin tur vore ett viktigt steg mot en blockerande minoritet i EU:s ministerråd.

Men för att det skall ske krävs att frågan blir het igen – att media är på, att olika samhällsdebattörer plockar upp debatten och att folk protesterar. (Skriv till dina politiker med detta mail-verktyg.)

72% av svenska folket säger redan nej till Chatcontrol. Ett 20-tal av tidningarnas ledarsidor säger nej och ingen ledarsida stöder förslaget. Så man kan med fog säga att ”den allmänna opinionen” ogillar förslaget.

Chatcontrol går att stoppa – om vi lägger manken till.

Relaterat:
• Chat Control – ett demokratiskt haveri »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: Demokrati, EU, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-nämnden, EU:s ministerråd, riksdagen

Chatcontrol: Vad händer nu?

17 juli 2023 av Henrik Alexandersson

• EU-kommissionär Ylva Johansson fortsätter fara med osanning om Chatcontrol.
• Oppositionen växer i ministerrådet, men räcker ännu inte.
• Europaparlamenets utskott sänder blandade signaler.
• Den svenska regeringen fortsätter att ducka frågan.

Även EU-apparaten går snart på sommarlov och det kan vara på sin plats med en lägesrapport om EU-kommissionens förslag om ny massövervakning – Chatcontrol.

• EU-kommissionen

EU-kommissionär Ylva Johansson fortsätter ge intervjuer som lämnar mycket övrigt att önska.

Till exempel fortsätter hon att påstå att Chatcontrols massövervakning av medborgarnas elektroniska meddelanden bara får ske efter beslut av domstol. Det är fel. Förlaget har inget krav på att det måste vara en domstol som fattar beslut om spårningsorder. Det kan vara en helt vanlig myndighet, utan rättslig prövning.

Hon envisas också med att upprepa sin liknelse om att Chatcontrol fungerar som en knarkhund som kan nosa sig fram till droger utan att öppna det paket den luktar på. Det är också fel. För krypterad information gäller att dess innehåll inte kan kontrolleras utan att meddelandet av-krypteras och dess innehåll granskas.

Tyvärr kommer Johansson som regel undan med detta, då de flesta journalister är för dåligt pålästa för att konfrontera henne om sådana påståenden. I EU utanför Sverige är det ännu värre, då frågan om Chatcontrol över huvud taget inte finns på dagordningen i de flesta medlemsstater.

• Ministerrådet

Nu har Spanien tagit över ordförandeskapet i ministerrådet. Till skillnad från det tidigare ordförandelandet Sverige har Spanien en klar position: Man säger ja tillChatcontrol. Och inte nog med det – man vill även förbjuda eller kringgå totalsträckskryptering (E2EE).

Den tyska regeringen är bunden av sitt koalitionsfördrag till att säga nej till Chatcontrol, men det pågår en dragkamp där SPD (socialdemokraterna) vill säga ja. I Österrike och på Irland säger respektive parlament nej, vilket dock inte nödvändigtvis innebär att regeringen i dessa länder kommer att säga nej. Nyligen meddelade en talesman för den polska regeringen att man säger nej till de delar av Chatcontrol som kommer att medföra massövervakning. Polen säger även nej till förbud eller försvagning av rätten till kryptering.

Någon blockerande minoritet (minst fyra länder som tillsammans omfattar över 35 procent av EU:s befolkning) finns dock inte i rådet.

Ministerrådet planerar ta slutlig ställning till Chatcontrol den 28 september.

• Europaparlamentet

I det utskott som har huvudansvar för Chatcontrol – LIBE – har rapportören lagt fram en draft report. I denna ligger förslaget om kontroll av innehållet i våra elektroniska meddelanden kvar. Man vill nu även lagra och analysera metadata. Den goda nyheten är att man inte vill försvaga totalsträckskryptering / E2EE.

Ett annat tungt utskott – IMCO – har lagt fram en mer kritisk rapport. Även om man säger sig vara för Chatcontrol i princip försvarar man rätten till kryptering, säger nej till automatiserad eftersökning av grooming, nej till eftersökning av tidigare okänt olagligt material och nej till åldersgräns för meddelande-appar.

Slutlig votering i LIBE (möjligen i en gemensam sittning med andra utskott) är planerad till september – och votering i plenum till oktober.

• Sverige

Den svenska regeringen fortsätter att ducka frågan om Chatcontrol. Vilket känns som ett dåligt tecken.

Dock kommer frågan att behöva gå ett varv till genom riksdagens EU-nämnd. SD+C+MP+V säger nej. S säger ja. Och regeringspartierna har som sagt ännu inte någon position (även om M i Europaparlamentet säger nej).

Så långt läget just nu.

Läs även:
• Oscar Swartz: Massövervaka oss inte, Ylva! »
• Allt som skrivits på svenska om Chatcontrol (300+ artiklar) »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-kommissionen, EU:s ministerråd, Europaparlamentet, regeringen, Ylva Johansson

Chatcontrol: Regeringen tiger men EU-nämnden måste ta ställning

13 juli 2023 av Henrik Alexandersson

Regeringen fortsätter ducka om Chatcontrol. Men inför nästa ministerrådsmöte måste frågan upp i riksdagens EU-nämnd.

Justitieministerns pressekretrare meddelar följande om EU-kommissionens förslag till ny massövervakning, Chatcontrol till Svenska Dagbladet:

»Under det svenska ordförandeskapet har Sverige fört förhandlingarna framåt i flera delar. Sedan återstår flera komplexa frågor, bland annat den om spårningsordrar. Vi analyserar nu detta närmare inom Regeringskansliet.«

»Sveriges position kommer att förankras efter att riksdagen har öppnat igen.«

Regeringen fortsätter med andra ord att ducka. Vilket är anmärkningsvärt när det gäller en fråga som enligt all expertis – och EU-kommissionen själv – kommer att inskränka medborgarnas möjlighet att utöva sina grundläggande mänskliga rättigheter.

Om man skall följa normala rutiner kommer frågan att behandlas i riksdagens EU-nämnd inför nästa ministerrådsmöte.

SD, C, MP och V säger nej till Chatcontrol. Vilket innebär att om regeringen skulle säga ja till Chatcontrol, då måste det ske med Socialdemokraternas stöd. Säger regeringen däremot nej, då kan det att ske med brett stöd från alla riksdagspartier utom S.

Förra gången Chatcontrol var uppe i EU-nämnden (december 2022) släpptes frågan igenom utan varesig föredragning, debatt eller frågor. Men det var innan förslaget blev en stor fråga i media och i samhällsdebatten.

Om inte förr, så kommer frågan upp på ett ministerrådsmöte den 28 september – då det spanska ordförandeskapet hoppas att frågan skall kunna avgöras. Och inför detta möte kommer regeringen alltså att få sina instruktioner från EU-nämnden, som då förhoppningsvis är mer intresserad än förra gången.

I Europaparlamentet planerar det ansvariga utskottet – LIBE – att rösta om Chatcontrol i september. Därefter följer votering i plenum i oktober.

• SvD: Strömmer duckar på nytt om chat control »

Relaterat:
• Chat Control – ett demokratiskt haveri »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-nämnden, regeringen, riksdagen

Chatcontrol: Kan vi få veta vad regeringen tycker nu?

29 juni 2023 av Henrik Alexandersson

På lördag är Sverige inte längre ordförandeland i EU. Då måste regeringen redovisa vad den egentligen tycker om Chatcontrol.

Som ordförandeland i ministerrådet har Sverige försökt hålla sig neutralt i frågan om Chatcontrol, för att arbeta fram en kompromiss alla kanske kan enas om. Nobelt förvisso.

Men att hålla sig neutral vad gäller medborgarnas grundläggande rättigheter – rätten till privatliv och privat korrespondens – är helt enkelt inte OK.

Visst, frågan om Chatcontrol landade rakt i den nya regeringens knä, utan att någon på politisk nivå var förberedd på saken. Det verkar fram till nyligen ha varit en fråga som hanterats på tjänstemannanivå.

Så det svenska ordförandeskapet ligger lågt och försöker hjälpa kommissionen att få igenom förordningen. Sedan exploderar frågan i svensk media. Till ordförandeskapets förvåning.

Man skall ge justitieminister Strömmer att han i vart fall inte uttryckligen sagt att regeringen ger sitt stöd till Chatcontrol.

Att Moderaterna i Europaparlamentet säger nej är i sammanhanget ett bra tecken. De ser väl EU-valet närma sig oroväckande snabbt.

EU-valet brukar få folk att piggna till. Förra gången stod partierna på kö för att stoppa EU:s idiotiska upphovsrättsdirektiv. För inte så länge sedan godkändes nämnda direktiv med förkrossande majoritet av riksdagen. I tysthet. För att man ”måste”.

Men åter till regeringen. Nu lyfts EU-ordförandeskapets tunga mantel från dess axlar. Så vad blir svaret?

Kommer man att säga nej till Chatcontrol – som ministerrådets egen rättstjänst, kommissionens rättstjänst, parlamentets utredningstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s människorättskommissionär och Österrikes parlament gör? För att förslaget strider mot de mänskliga rättigheterna.

Eller väljer man EU-kommissionär Ylva Johansson och unionens övervaknings-ivriga inrikesministrar framför medborgarnas grundläggande rättigheter?

Det finns skäl att anta att regeringen till slut insett det problematiska i situationen.

Dessutom vet man sprängkraften i övervakningsfrågorna. FRA-striden skakade det politiska Sverige. Vilket man inte vill se hända igen.

20 ledarredaktioner säger uttryckligen nej till Chatcontrol. En tycks vara för. Journalistförbundet säger nej. I princip alla experter som går att uppbringa säger nej. All sakkunskap och alla principer säger nej.

Just nu kokar det ner till vad justitieminister Gunnar Strömmer vill. Som gammal medborgarrätts-advokat har han ett speciellt tryck på sig.

Kom igen nu! Till och med ert samarbetsparti SD säger nej med hänvisning till de mänskliga rättigheterna.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, Gunnar Strömmer, mänskliga rättigheter, regeringen, Ylva Johansson

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 8
  • Sida 9
  • Sida 10
  • Sida 11
  • Sida 12
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 35
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025
  • Regeringen bygger ut kontrollstaten29 april 2025
  • Kryptering: Rikspolischefen kräver det omöjliga28 april 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS