Regeringen föreslår ny datalagring. Igen.

Efter att EU-domstolen upprepade gånger har upphävt såväl EU:s datalagringsdirektiv som den svenska lagen om datalagring – så gör regeringen nu ett nytt försök att kräva lagring av data om alla svenskars alla mobilsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner.

Ur regeringens pressmeddelande:

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att:

• Lokaliseringsuppgifter, t.ex. var en mobiltelefon har befunnit sig vid tiden för ett samtal, ska lagras i två månader. Abonnemangsuppgifter vid internetåtkomst ska lagras i tio månader. Övriga uppgifter, t.ex. vem som har pratat med vem i telefon, ska lagras i sex månader.

• Lagringsskyldigheten begränsas, t. ex. undantas all kommunikation som sker inom det fasta nätet. Uppgifterna ska endast få lagras inom EU.

• Det införs krav på prövning av åklagare innan de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till lagrade uppgifter i underrättelseverksamhet.

• Möjligheten att hämta in uppgifter om vissa systemhotande brott i underrättelseverksamheten permanentas och kompletteras med två nya brott: statsstyrt företagsspioneri och grov misshandel eller olaga frihetsberövande i systemhotande syfte.

Huvuddelen av förslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2019.

Under presskonferensen menade inrikesminister Mikel Damberg (S) att förslaget kommer att möta EU-domstolens krav, eftersom man nu kommer att införa differentierad lagringstid för olika former av data. Vilket är ett märkligt påstående. Vad EU-domstolen sagt är att svepande övervakning av alla medborgares kommunikationer utan konkret brottsmisstanke inte kan accepteras. Och på den punkten har regeringens förslag inte ändrat något. Vilket förmodligen kommer att leda till att EU-domstolen även kommer att underkänna det nya förslaget, när det kommer upp till prövning.

Själva lagrådsremissen finns ännu inte tillgänglig på regeringens hemsida. Men enligt ministern följer förslaget i allt väsentligt den utredning (PDF) som presenterats.

Det är också värt att notera vad som sägs i den tredje punkten i pressmeddelandet. Det är nästan så att man misstänker att regeringen försöker blanda bort korten. Underrättelseverksamhet är inte det samma som utredningsverksamhet. För vanliga utredningar krävs ingen föregående rättslig prövning.

(Och man bör för övrigt ifrågasätta om beslut av åklagare verkligen möter kraven på en oberoende rättslig prövning, då svenska åklagare i praktiken är part i målet. Prövning i domstol borde vara ett minimikrav.)

Säkerhetspolisen klagar och vill – föga förvånande – ha mer övervakning. Här är det värt att notera att en av Säpo:s uppgifter är att försvara den svenska demokratin. I detta ingår våra fri- och rättigheter, som de formuleras i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och som även är en del av EU:s fördragstexter. Och med tanke på att Sverige skrivit in EU-medlemskapet i grundlagen – så är denna konvention i princip att jämställa med svensk grundlag. Därför är det uppseendeväckande och anmärkningsvärt att Säpo framför krav som står i strid med den demokrati de själva är satta att försvara.

Från nätoperatörernas sida fortsätter samtidigt motståndet. Till TT säger Bahnhofs Jon Karlung:

-De döper om saker och försöker trixa igenom det här förslaget utan hänsyn till att det faktiskt finns ett tydligt och välskrivet domslut från EU.

Han säger också att Bahnhof kommer att överklaga om det nya förslaget blir lag.

Och mycket talar för att EU-domstolen kommer att ge Sverige smisk på fingrarna. Igen.

Läs även Computer Sweden: Här är regeringens förslag på ny datalagringslag – geodata sparas kortast tid »

Bahnhof: Omarbetat datalagringsdirektiv ännu ett försök att slippa undan EU-rätten »

Ständigt denna ändamålsglidning

Sveriges Radio:

Från och med 1 augusti räknar regeringen med att en ny lagstiftning finns på plats som tillåter att både SÄPO och polisen får ta del av signalspaning också efter att en brottsutredning inletts. Det är inte är tillåtet idag.

I det aktuella fallet handlar det om att regeringen vill göra ett avsteg från FRA-lagen – vad gäller en begränsning som politikerna själva infört. Inte nog med att FRA-lagen i allmänna termer vattnats ur mer och mer vad gäller integritetsskydd. Inte ens de begränsningar som politikerna själva ansåg vara rimliga får nu vara kvar.

Detta sätter ljuset på det uppenbara: Alla övervakningslagar drabbas av ändamålsglidning och utökas med tiden.

Det är värt att hålla i minnet nästa gång politikerna kommer dragande med nya förslag till övervakning. De kommer att utökas med tiden. Politikernas löften är inget värda. Och kritikerna får med tiden mer rätt än de själva kunnat ana.

Låt oss inte gå på den finten igen.

Fredag – en ödesdag för internet i EU

Länktips om EU:s upphovsrättsdirektiv:

Emanuel Karlsten – Imorgon ska Sverige försöka hålla emot ett förvärrat ”internetfilter” – men orkar de? »

”För att stoppa beslutet behövs en blockerande minoritet. Eller rättare sagt: Minst fyra rådsmedlemmar (dvs representanter från EU-medlemsländerna) som företräder minst 35 procent av EU:s befolkning. Skulle man inte få Tyskland med sig, krävs det _väldigt_ många små EU-länder för att nå upp i siffror om 35 procent av befolkningen.”

Läs även: Låt inte EU ödelägga internet! »

Europadomstolen prövar den svenska FRA-lagen

På begäran av Centrum för Rättvisa kommer Europadomstolen (som upprätthåller Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna) att pröva den svenska FRA-lagen.

FRA-lagen har redan prövats en gång. CfR förklarar:

Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa den s.k. FRA-lagen till Europadomstolen. Detta eftersom det var tveksamt om den levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet. Klagomålet till Europadomstolen bidrog till att riksdagen snabbt skrev om lagen för att stärka enskildas integritet vid signalspaning. En kammare i Europadomstolen godkände den uppdaterade FRA-lagen den 19 juni 2018, men framförde samtidigt viss kritik och framhöll att lagstiftningen kunde förbättras i ett antal avseenden. Centrum för rättvisa begärde därför att målet skulle prövas av Europadomstolens Grand Chamber. En panel med fem domare har nu beslutat att målet ska tas upp till prövning där. Det innebär att panelen har bedömt att målet ger upphov till en allvarlig fråga som rör tolkningen eller tillämpningen av konventionen eller en allvarlig fråga av allmän betydelse.

CfR:s chef Fredrik Bergman säger:

-Det här målet väcker viktiga rättsfrågor som kräver ett vägledande avgörande från Grand Chamber. Europeiska stater möter idag allvarliga hot från terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Hemlig övervakning är en del av hur vissa stater bemöter dessa hot. Utan tillräckliga garantier mot missbruk riskerar dock hemlig massövervakning att kränka just de grundläggande fri- och rättigheter som staterna vill skydda från sina fiender.

Att FRA-lagen nu tas upp av Europadomstolens Grand Chamber visar att man tycker att det är en fråga av stor principiell vikt. I grund och botten är det samma frågeställning som kring datalagringen (som EU-domstolen underkänt). Det vill säga om man skall få ägna sig åt svepande övervakning av alla medborgares alla kommunikationer, utan att det föreligger någon konkret misstanke om brott eller någon närmare specificerad misstänkt.

Spännande och intressant. Vi får dock räkna med att det kan ta ett par år innan det kommer en dom.

5 juli-podden #72: Så vill Sveriges nya regering övervaka oss

Klicka här för att visa innehåll från YouTube

Sverige har fått en regering och den är ivrig att lägga fram nya förslag om datalagring och övervakning till riksdagen. Det handlar bland annat om den så kallade statstrojanen.

I EU har upphovsrättsdirektivet fått oväntad kritik från ett antal medlemsländer i ministerrådet – efter att Rumänien fuckat upp som ordförandeland.

Dessutom uppmärksammar vi en terrorförordning som är under utarbetning i EU och som även den innehåller ett uppladdningsfilter.

5 juli-podden görs av Karl Andersson och Henrik HAX Alexandersson. Avsnitten finns även på Soundcloud:

Klicka här för att visa innehåll från SoundCloud

Följ oss här:

Ladda ner avsnittet här:

72: Så vill Sveriges nya regering övervaka oss (MP3)

Regeringen: Ny lag om datalagring kommer under våren

– Det här är min mest prioriterade lagstiftning. Det ska fram snabbt och presenteras under våren och komma i gång så att man tänder ljuset igen, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) till TT.

Det råder alltså ingen tvekan om att ett förslag om ny datalagring är på gång. Samtidigt blir det knepigt för regeringen att utforma den på ett sådant sätt att den kan accepteras av EU-domstolen – som redan underkänt så väl EU:s datalagringsdirektiv som tidigare svensk lagstiftning på området. Ny Teknik skriver:

”Det är inte svårt att få stöd i riksdagen för en tuffare lag än vad utredaren föreslog. Men vad är poängen, om EU-domstolen efter överklagande återigen anser att den strider mot EU-rätten?”

Samtidigt funderar ett annat av riksdagens övervakningspartier, Moderaterna, högt – och får stöd av Socialdemokraterna:

Moderaterna anser att regeringen bör hänvisa mer till nationell säkerhet, vilket öppnar för mer omfattande datalagring.

– Det är en annan diskussion där det just nu pågår en prövning i EU-domstolen. Det kommer att avgöra om vi kan särbehandla Säpo i större utsträckning än i dag. Det här är intressant och något vi kommer att följa med stort intresse, säger Mikael Damberg.

I ett vidare perspektiv kan man konstatera att regeringen förmodligen hade sluppit mycket bråk och krångel om det inte vore för att man låtit myndigheterna missbruka datalagringen. När den infördes var det uttalade syftet endast att bekämpa mycket allvarliga brott och terrorism. Istället kom datalagringen huvudsakligen att användas för att jaga fildelare och för att låta Skatteverket snoka runt i folks privatliv – vilket inte står i proportion till det intrång i medborgarnas privatliv som den medför.

Ny Teknik: Ny datalagringslag ger regeringen huvudbry »

Regeringsförklaringen: Mer övervakning

Sverige har fått en ny regering. I sin regeringsförklaring meddelade statsminister Stefan Löfven idag (S) bland annat följande:

  • Ny lagstiftning om datalagring överlämnas till riksdagen i närtid. 
  • Polisen ges rätt att besluta om kameraövervakning på allmän plats.
  • Oregistrerade kontantkort till mobiltelefoner förbjuds.
  • Terroristlagstiftningen skärps.
  • Säkerhetspolisen ges möjlighet att läsa krypterad trafik.

Mer övervakning och kontroll, med andra ord.

En annan intressant punkt är att »En ny myndighet inrättas för att stärka det psykologiska försvaret mot bland annat påverkans­operationer.« Detta kan betyda lite vad som helst. Från att på riktigt försvara demokratin till något slags sanningsministerium.

Det skall också bli intressant att se vad »En oberoende institution för mänskliga rättigheter inrättas« innebär. Det kan bli något bra, men lika gärna en papperstiger eller ett politiskt verktyg.

Även punkten »Ett system med kronvittnen utreds« är intressant – då ett sådant system lätt kan missbrukas. (Rättssäkerhet är samtidigt en fråga som i princip lyser med sin frånvaro i regeringsförklaringen.)

Här finns med andra ord mycket att hålla ögonen på. Förmodligen ligger förslagen om ny datalagring och om hemlig dataavläsning i princip klara på Justitiedepartementet.

Länk: Regeringsförklaringen »

/ HAX

Dags att sätta stopp för kassettskatten

Privatkopieringsavgiften – populärt kallad kassettskatten – är en utdragen historia i svenska domstolar. Högsta Domstolen har redan beslutat att denna avgift skall betalas för smartphones (iPhone). Nu handlar det om hur mycket. I ett mål mellan Telia (som sålt telefoner) och Copyswede (som vill ha pengar) har Södertörns tingsrätt har rätten kommit fram till att avgiften skall vara 3 kr/GB. Det innebär att en ny värstingtelefon blir 1.500 kr dyrare.

Privatkopieringsavgiften är en märklig konstruktion. Den är i grunden tänkt som ersättning till upphovsrättsindustrin, när den som köpt till exempel musik kopierar över denna till någon annan enhet. Att folk skall tvingas betala extra för musik de redan köpt – bara för att de vill kunna lyssna på den på andra platser än hemma vid grammofonen / datorn är inget annat än girighet.

Än märkligare blir det med tanke på att de flesta nu för tiden lyssnar på musik genom strömmande tjänster, som Spotify. Minnet i mobilen används främst till annat – som appar, egna foton, egna videofilmer och diverse egna filer. Ändå menar Högsta Domstolen att smartphones är »särskilt ägnade« för privatkopiering. Vilket helt enkelt inte stämmer.

Man kan säga att privatkopieringsavgiften leder till att Copyswedes medlemmar skor sig ekonomiskt på enskilda individers egna, egenhändigt producerade bilder, filmer och filer. Eller i vart fall på att vi lagrar dem. Med vilken moralisk eller principiell juridisk rätt detta sker är oklart.

Nu är det dags att sätta stopp för kassettskatten. Riksdagens näringsutskott har redan bett regeringen utreda avgiften. Vilket innebär att frågan kommer att öppnas. (I vart fall om regeringen gör vad riksdagen ber den göra, vilket inte alltid är fallet.)

Det är som med allt annat: Frågan måste upp i samhällsdebatten. Folk måste protestera. Juridisk aktivism kan vara på sin plats. Det behövs buller.

Om en fråga blir tillräckligt het, då reagerar politikerna. Men vanligtvis först då.

Länkar: Ny Teknik » | Computer Sweden » | Surfa.se »

/ HAX

Får man blockera dem som vill blockera?

Vi har tidigare rapporterat om hur förlaget Elsevier gått till domstol – för att tvinga bland andra internetoperatören Bahnhof att blockera webplatser på vilka man kan få tillgång till samma vetenskapliga texter som Elsevier tar betalt för att erbjuda. Länk »

Vilket naturligtvis inte gick hem väl hos Bahnhof. Så operatören bestämde sig för en egen, mjuk blockering av Elsevier. Samtidigt blockerade man Patent- och Marknadsdomstolen från att besöka Bahnhof.se. Länk »

Det senare har nu fått tillsynsmyndigheten – Post- & Telestyrelsen – att titta på om Bahnhof bryter mot nätneutralitetens principer. Länk »

Ironin.