Femte juli

Nätet till folket!

Storebror

Kategorin Storebror är hämtad från George Orwells bok 1984. Det handlar dels om övervakning - och dels om menings- och yttrandefrihet. Och om hur staten försöker styra hur människor tänker.

Chat Control 2: Vad vi vet om förhandlingarna

av

Chat Control 1 förlängs än en gång och förhandlingarna om Chat Control 2 börjar på riktigt i februari.

EU:s ministerråd har givit upp om client-side-scanning (spionprogram på telefoner, plattor och datorer) – och kommit fram till att man istället vill fortsätta dagens frivilliga skanning av folks elektroniska meddelanden (Chat Control 1). Så vad händer nu?

• Dagens frivilliga skanning av innehållet i användares meddelanden (CC1) är en tillfällig lag som går ut i april – men den skall nu förlängas tills man har en ny lag att ersätta den med. EU-kommissionen kommer att lägga fram ett förslag om en sådan förlängning, möjligen redan denna vecka.

• Trilogförhandlingar mellan ministerrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen är planerade till 26 februari, 4 maj och 29 juni. Däremellan kommer det att hållas tekniska möten.

Vilket innebär att det danska EU-ordörandeskapet i paktiken lämnar över frågan till det cypriotiska dito som tillträder vid årsskiftet.

European Digital Rights, EDRi manar till vaksamhet på följande punkter:

• Ministerrådets förslag om åldersgränser för meddelandetjänster och meddelande-appar i respektive app-stores.

• Europaparlamentets förslag om åldersgränser för porr-siter (som är en skönhetsfläck på ett annars bra ställningstagande).

• Även operatörernas idag frivilliga skanning av innehåll i användarnas meddelanden (CC1) är problematisk då den innebär massövervakning utan misstanke om brott.

• Skrivningar i ministerrådets sluttext kan leda till att operatörer känner känner sig pressade att ägna sig åt mer övervakning av sina användare än lagen kräver.

• Det är viktigt att hålla koll på att det inte görs några nya försök att underminiera rätten till totalsträckskryptering (E2EE) eller de operatörer som tillhandahåller sådan.

Nu gäller det att uppmuntra Europaparlamentet att stå fast vid sitt unikt breda, gruppöverskridande ställningstagande, som enkelt kan sammanfattas så här:

  • Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
  • Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
  • Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
  • Ingen skanning efter olagliga konversationer i text- och röstmeddelanden / samtal.
  • Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
  • Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

Detta är långt från såväl EU-kommissionens ursprungliga förslag som ministerrådets slutliga skrivning. Vilket känns rimligt då parlamentets uppgift är att företräda det folk som i slutändan drabbas av det beslut som fattas.

De svenska ledamöterna i Europaparlamentet hittar du här. Alla är viktiga i sammanhanget. Men särskilt viktig är Hanna Gedin, som ingår i parlamentets förhandlingsgrupp till trilogen.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2: Nu börjar förhandlingarna (december 2025) »
• Chat Control 2: Nu är det match igen! (december 2025) »
• Fungerar Chat Control över huvud taget? (december 2025) »
• Chat Control 2 vs. verkligheten (december 2025) »
• Chat Control – mer att göra (november 2025) »
• Chat Control 2: Vi vann den här ronden (november 2025) »
• Chat Control: Vad är det som händer i EU:s ministerråd? (november 2025) »
• Två av tre regeringspartier säger nu nej till Chat Control 2 (november 2025) »

CC0

Storbritannien inför nakenfilter på alla mobiler

av

Britterna vill ha client-side-scanning på alla telefoner – som identifierar nakenbilder och sedan bara visar dem för dig om du kan identifiera dig och har åldern inne.

Den brittiska regeringen »uppmuntrar« nu Apple och Google att blockera visning av nakenbilder på mobiltelefoner och plattor – om inte användaren identifierar sig och bevisar att denne är vuxen.

Alltså client-side-scanning av innehåll. Plus ålders/ID-kontroll. Frågan är hur detta är tänkt att gå till.

Om man antar att bilder kan förekomma till exempel i användares fotoalbum, meddelande-appar, word-dokument, filbibliotek, e-post, molntjänster eller rent av dyka upp i en web-läsare…

Blir det då inte en fråga om att allt innehåll, alla filer, allt som kommuniceras, filmas, fotograferas, visas eller lagras måste inspekteras och bedömas?

Hur har man tänkt sig hantera kryptrad information?

Gäller detta bara för den som äger telefonen/plattan (med tillhörande konto) eller även andra som kan tänkas använda den?

Hur gör man om X visar en nakenbild för Y?

Räknas ASCII-bilder? Så många frågor…

Har man verkligen tänkt igenom det här?

Om inte Apple och Google gör detta frivilligt hotar man med lagstiftning. Och det flaggas redan för att denna skanning även skall gälla stationära datorer.

När man ändå håller på flaggas för strikt åldersverifiering för VPN-tjänster. Så att ungarna inte kan gå runt Online Safety Acts åldersgränser för alla web-platser som kan misstänkas innehålla något som på något sätt kan vara olämpligt för brittiska barn.

Regeringen mot alla i nedre tonåren. Lycka till. Men det kan kanske vara nyttigt att ingjuta en viss skepsis mot överheten i ungdomen.

Läs mer:
• UK to “encourage” Apple and Google to put nudity-blocking systems on phones »
• UK Lawmakers Propose Mandatory On-Device Surveillance and VPN Age Verification »

CC0

EU:s ministerråd: Datalagra allt!

av

Datalagra all elektronisk kommunikation, molntjänster, VPN och till och med Fodora-beställningar. Det föreslår nu EU:s ministerråd.

EU:s medlemsstater diskuterar just nu hur man kan återinföra datalagring av elektronisk kommunikation. Den här gången gäller det uppgifter om vem som kommunicerar med vem, när, varifrån och hur ofta – inte om innehållet i meddelanden eller samtal.

Enligt ett så kallat »presidency outcome paper« från EU:s ministerråd vill en majoritet av medlemsstaterna införa obligatorisk lagring av kommunikationsdata i upp till ett år.

Det skulle omfatta i princip alla digitala kommunikationstjänster: telefoni, internetåtkomst, e-post, meddelandeappar, sociala medier, VPN-användning, molntjänster – till och med Über- eller Fodora-beställningar.

Detta sägs behövas för att bekämpa grov brottslighet och stärka den nationella säkerheten. Dock betonar man att det rör sig om metadata, inte innehåll och att åtgärderna ska vara proportionerliga. För vad det nu är värt.

Kritiken:

Problemet är att EU-domstolen redan flera gånger slagit fast att generell och urskillningslös datalagring strider mot EU-rätten. Att lagra allas kommunikationsdata utan misstanke är inte tillåtet.

Våra trogna läsare bör kunna EU-domstolens princip: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Dessutom räcker metadata långt för att kartlägga människors liv, relationer, rörelsemönster och politiska engagemang. Masslagring av sådan information innebär därför ett allvarligt intrång i rätten till privatliv och persondataskydd – även om innehållet lämnas i fred.

Det aktuella dokumentet är ännu inget lagförslag. Men det är ett tydligt tecken på att medlemsstaterna försöker sätta agendan. Syftet är att få EU-kommissionen att komma med ett skarpt förslag – som kan överleva EU-domstolens rättsliga prövning.

Vi återkommer med en grundligare analys efter att ha studerat dokumenten närmare, senare i veckan.

• EU:s Ministerråd: Presidency Outcome Paper – Future rules on data retention
in the European Union (PDF) »
• RtN: EU Revives Plan for Year-Long Data Retention Across Digital Services, Including Encrypted Apps »
• Netzpolitik: EU-Staaten fordern ein Jahr Vorratsdatenspeicherung für Internet-Dienste wie Messenger »

Vi bad även AI slänga ihop en enkel inforgraphic. Den ser ut att vara tillräckligt rätt:

CC0

Åldersgränser online: Staten vs. tonåringarna

av

Åldersgränser för sociala media är en verklighetsfrånvänd och kontraproduktiv idé som dessutom strider mot grundäggande fri- och rättigheter.

Tänka sig, åldersgränser för sociala medier (m.m) i Storbritannien och Australien tycks få oväntade och oönskade konsekvenser, givet att syftet är att skydda barnen.

Att över huvud taget tro att man kan hålla tonåringar borta från sociala media är verklighetsfrånvänt. I den dragkampen är staten chanslös.

Allt man uppnår är att en hel ungdomsgeneration nu kommer att se staten som sin fiende i någon mening. Igen. Som under striden om piratkopieringen.

På den tekniska sidan används allt från VPN och fejkade/lånade ID-handlingar till att man använder andras konton. »Age-verification hacks« trendar online och sprids i skolorna.

Samtidigt verkar det som att sociala medieappar/tjänster från länder som Kina – som inte tillämpar ålderskontroll – försöker etablera sig bland yngre tonåringar i de aktuella länderna. Vilket är en säkerhetsrisk, inte bara för tonåringarna.

Sådana plattformar ger dessutom sämre skydd mot grooming, utpressning, övergrepp och bedrägerier. Och obefintlig insyn för tillsynsmyndigheterna.

Det ligger även i farans riktning att barn och unga inte kommer att anmäla om de utsätts för brott och övergrepp på dessa plattformar – då användningen skett i strid med gällande regler.

Därtill kommer yttrandefriheten, som är en grundläggande mänsklig rättighet. FN:s människorättsstadga säger i artikel 19:

»Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripanden hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.«

Här är artikel 13 i den i alla andra sammanhang åberopade barnkonventionen:

»Barnet har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, ta emot och sprida information och tankar av alla slag, muntligen, skriftligen eller i tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.«

Enligt konventionerna är det alltså uppenbart att också unga har rätt att sprida och ta emot information. Både Storbritannien och Australien har skrivit under och ratificerat så väl FN:s människorättsstadga som barnkonventionen. Vilket man nu inte tycks ta någon hänsyn till.

Åldersgränser för sociala media är en verklighetsfrånvänd och kontraproduktiv idé som dessutom strider mot grundäggande fri- och rättigheter.

Läs även:
• Australiens 16-årsgräns för sociala media överklagas »

CC0

Politiken har alltid ogillat fri information

av

Dagens debatt om åldersgränser för sociala media och begränsningar av det fria ordet online är egentligen inget nytt. Den politiska makten har alltid ogillat fri information.

För inte så länge sedan hade Sverige ett etermediemonopol. Bara statens bolag fick sända radio och tv. Utbudet var sorgligt. Syftet var att skydda medborgarna från oönskade och olämpliga influenser.

På kvällarna försökte unga svenskar ratta in Radio Luxemburg för att höra den senaste musiken. I tv-serien »Fönster mot TV-världen« gavs storögda svenska tittare snuttifierade inblickar i hur tv såg ut i andra länder.

På internationellt vatten låg fartyg och sände piratradiostationerna Radio Nord och Radio Syd. Svenska företag och privatpersoner förbjöds att samarbeta tekniskt eller redaktionellt med dem, med fängelse i straffskalan. De utsattes för de-banking. Artister, tekniker, medverkande och leverantörer tvingades dra sig ur.

Kampen mot utländsk information gick så långt att socialdemokratiska företrädare krävde ett förbud mot parabolantenner – för att hindra svenska folket från att ta in satellitsändningar från andra länder.

När videobandspelare blev tillgängliga för vanligt folk kom nästa moralpanik, med krav på förbud och profetior om samhällets undergång. Samma moralpanik som kom att drabba hårdrock och dataspel.

Fram till 2011 hade Sverige förhandsgranskning och censur av film för vuxna. Innehåll i filmer klipptes bort. Vissa filmer förbjöds helt.

Så inget är nytt under solen. Våra politiska makthavare har en lång tradition av att försöka »skydda« folket från olämpliga influenser, inte minst från utlandet. Eftersom de anser att de vet bäst.

Sett mot denna bakgrund är det inte märkligt att vissa politiska partier idag driver en närmast internetfientlig politik. Det är en naturlig fortsättning på den linje de alltid drivit.

Eller att EU vill censurera även icke-olagligt innehåll på nätet. Under unionens paraply samlas politiker från 27 länder som i många fall har haft ett historiskt problematiskt förhållande till fri information.

Detta är en till synes evig strid. Politiker har alltid velat förbjuda information de ogillar – samtidigt som de varit ovilliga att ta debatten mot nämnda information i sak. Förbud har varit den enkla vägen ut.

Ljuspunkten är, som Jan Stenbeck uttryckte saken, att »Teknik slår politik.«

CC0

Australiens 16-årsgräns för sociala media överklagas

av

Tonåringar i Australien överklagar den nya 16-årsgränsen för sociala media, som de menar strider mot den konstitutionellt skyddade rätten till politisk kommunikation.

Idag träder Australiens 16-årsgräns för sociala media ikraft. Vilket innebär att 440.000 unga människor stängs ute från till exempel Snapchat, Instagram, Tiktok, Facebook, X, Threads, Reddit, Twitch, Kick och Youtube. Plattformarna hotas med miljonböter om de inte följer lagen.

Man tycks begå samma misstag som britterna, där mtoden för åldersverifieringen lämnats till plattformarna, som använder tredjepartsleverantörer – vilka i sin tur använder den persondata som samlas in på sätt den inte är avsedd för.

Viket inte bara drabbar minderåriga. Skall man kontrollera användarnas ålder, då måste man kontrollera alla.

Men åldersgränsen införs inte utan protester. I minst två fall har ungdomar övrklagat lagen till Högsta Domstolen, stödda av Digital Freedom Project. Deras argument är att förbudet strider mot den konstitutionellt skyddade rätten till politisk kommunikation.

I sammanhanget är det värt att påminna om artikel 19 i FN:s människorättsstadga:

»Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripanden hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.«

Vilket även gäller ungdomar.

Det finns även organiserade kampanjer mot lagen och protestskrivelser bland skolelever. Många menar att förbudet skadar undervisning, socialt liv och möjligheten att delta i den offentliga debatten. Och en del skolor uttrycker oro över att lagen är opraktisk och otydlig.

• NYT: What to Know About Australia’s Social Media Ban »
• ABCnews: Australia’s social media ban leaves a 15-year-old worried about losing touch with friends »

CC0

Dina AI-chattar är inte privata

av

Du kan inte räkna med att dina AI-chattar är privata.
Skriv inget du inte vill att andra skall kunna se.
Utgå från att andra kan läsa allt.

Förra veckan beordrade en domstol i New York ChatGPT att lämna ut 20 miljoner chattar, i anslutning till ett pågående upphovsrättsmål mellan New York Times & Co och OpenAI.

Visserligen är chattarna anonymiserade – men innehåller ändå massor av känslig information, uppgifter som kan identifiera användare, företagshemligheter, personliga funderingar med mera. Plus metadata.

Reclaim the Net noterar:

»The problem lies in the illusion of anonymization. Modern data science has shown repeatedly that supposedly de-identified datasets can often be linked back to individuals through contextual clues, writing style, or cross-referencing with other publicly available data. Once such logs are released into a legal system where multiple parties and contractors may handle them, control over that information weakens further.«

Lärdomen av detta är att vi aldrig kan vara säkra på att våra AI-chattar är privata. Skriv inget du inte vill att andra skall kunna se. Utgå från att andra kan läsa allt.

• RtN: Court Forces OpenAI to Hand Over 20 Million ChatGPT Chats »

• TechRadar: Your ChatGPT chats could be less private than you thought – here’s what a new OpenAI court ruling means for you »

CC0

Chat Control 2: Nu börjar förhandlingarna

av

Nu börjar EU:s trilogförhandlingar om Chat Control 2. Här är grunddokumentet, institutionernas förhandlare och de hetaste stridsfrågorna.

Tisdag den 9 december börjar förhandlingarna om CSAM-förordningen / Chat Control 2 mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och EU:s ministerråd.

Här är förhandlingsdokumentet (Länk », PDF, 491 sidor) med de tre EU-institutionernas input.

Kommissionen kommer att företrädas av inrikeskommissionär Magnus Brunner. Ministerrådet representeras av det danska ordförandeskapet och efter nyår av det cypriotiska dito.

Europaparlamentet företräds av en delegation från LIBE-utskottet (medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor) och IMCO (utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd).

Från LIBE ingår bland andra den tjeckiska piratpartisten Markéta Gregorová. Och från IMCO den svenska vänsterpartisten Hanna Gedin.

Trots att kommissionen meddelat att man kan tänka sig att förlänga den nuvarande, tillfälliga lagen (Chat Control 1) som går ut i vår – tycks ambitionen vara att ha en ny lagstiftning klubbad och klar innan dess. Vilket medför tidspress, som i sammanhanget är ett dåligt tecken.

Stridsfrågorna lär bland annat bli:

  • Ministerrådet vill se ID-krav för appar som kan användas för kommunikation mellan användare. Europaparlamentet säger nej till detta och försvarar rätten att vara anonym.
  • Ministerrådet vill se en 17-årsgräns för appar (inklusive spel) i respektive app-store som kan tänkas användas för otillbörlig kontakt med barn. Europaparlamentet säger nej.
  • Ministerrådet vill ha urskiljningslös men frivillig skanning av användares elektroniska meddelanden. Parlamentet vill att övervakning endast skall inriktas mot personer och grupper som misstänks för brott, samt föregående domstolsbeslut om sådan.

EU-kommissionen kan i huvudsak antas stå på ministerrådets sida, eller vilja gå längre. Till exempel vill man fortfarande ha urskiljningslös obligatorisk skanning av våra elektroniska meddelanden, utan misstanke om brott.

Nu är ett utmärkt tillfälle att uppmuntra Europaparlamentets ledamöter (inte bara förhandlingsdelegationen) att hålla fast vid den position man antog i bred enighet innan EU-valet förra året:

  • Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
  • Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
  • Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
  • Ingen skanning efter olagligt innehåll i elektroniska konversationer.
  • Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
  • Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2: Nu är det match igen! (december 2025) »
• Fungerar Chat Control över huvud taget? (december 2025) »
• Chat Control 2 vs. verkligheten (december 2025) »
• Chat Control – mer att göra (november 2025) »
• Chat Control 2: Vi vann den här ronden (november 2025) »
• Chat Control: Vad är det som händer i EU:s ministerråd? (november 2025) »
• Två av tre regeringspartier säger nu nej till Chat Control 2 (november 2025) »

CC0

EU vs. X – när politiken vill ha makten över det fria ordet online

av

EU hotar X med miljardböter för att plattformen vägrar underkasta sig Bryssels kontroll. Vilket kan sluta med handelskrig.

EU hotar att bötfälla X (tidigare Twitter) med 120 miljoner euro, på följande grunder:

  • Bedräglig utformning av X:s »blå bockmarkering«
  • Bristande transparens i X:s annonsarkiv
  • Underlåtenhet att ge forskare tillgång till offentliga uppgifter

USA har hotat med att fördröja det handelsavtal som är tänkt att halvera tullarna på stål och bilar om EU gör verklighet av sitt hot.

Och redan i somras flaggade den amerikanska administrationen enligt Reuters för sanktioner mot ledande EU-företrädare – om de gör allvar av de möjligheter som unionens Digital Services Act (DSA) öppnar, vad gäller att begränsa det fria ordet online och reglera sociala media som är baserade i andra länder.

Samtidigt hävdar X ägare, Elon Musk att den förra EU-kommissionen gav sociala media ett val: Censurera oönskat innehåll eller bli bötfällda. Detta finns det visserligen inga konkreta bevis för (vad vi vet). Men det är uppenbart att DSA ökar risken för övermoderering.

DSA är tydligt med att stora plattformar och sökmotorer skall motverka oönskat innehåll även om det inte är olagligt. Vilket X inte vill göra. (Till exempel krävde EU:s tidigare kommissionär för den inre marknaden Thierry Breton att X skulle censurera Trump.)

Dessutom finns en upprördhet i USA över att EU:s DSA kommer att begränsa amerikaners rätt att dela och ta emot information i sitt eget land, i enlighet med den närmast absoluta yttrandefrihet de garanteras av konstitutionen.

Man kan i sammanhanget notera att till exempel Facebook (som enligt Musk valt att censurera) också säljer verifierings-dekaler (blå bock) för 150 kr per månad, utan att drabbas av EU-kommissionens vrede.

Tidigare delade Twitter ut verifieringsdekaler till VIP-användare (som sedan även fick möjlighet att köpa marknadsföringspaket för att visa att man var Twitter-VIP även utanför plattformen, för 15.000 USD av tredjepartsaktörer).

Idag anger den blå bocken att man är betalande användare (32 kr/månad, vilket även ger vissa andra förmåner). Detta kräver telefonnummer, ibland ID-verifiering, giltig betalningsinformation och att kontot varit registrerat en viss tid. X förbjuder att man låtsas vara någon annan om det riskerar att vilseleda. Det gäller både personer, organisationer och offentliga aktörer.

Utöver den blå bocken kan företag och organisationer köpa sig en verifieringsdekal i guld. Det finns även en grå dekal för myndigheter, som inte kan köpas utan delas ut av X.

EU-kommissionen menar att detta system kan vara vilseledande.

(En detalj i sammanhanget är att om X inte hade haft någon verfiering av användare alls, då hade EU enligt DSA inte kunnat bötfälla företaget på denna punkt.)

Det ligger nära till hands att misstänka att tidigare innehavare av »VIP-dekaler« som kändisar, politiker (som EU-kommissionärer) och högprofilerade journalister surnade till när de blev av med sin gratis VIP-märkning samtidigt som vanligt folk kunde verifiera sig…

Även om det säkert går att bluffa sig till en verifierings-dekal så bör dagens system i vart fall ge viss bortsållning av oseriösa aktörer. Och vill man leta botar är kanske de gratis, overifierade kontona ett större problem.

Dessutom måste det gå att uppträda under pseudonym eller att vara anonym i sociala media. Det finns gott om giltiga skäl – från visselblåsare till vanliga människor som vill kunna uttrycka sina åsikter utan risk för att bli trakasserade. (Speciellt i skurkstater som förtrycker sitt folk och förföljer oliktänkande.)

Vad gäller aktörer i sociala media som agerar bedrägligt bör samma regler gälla online som i samhället i övrigt. Olagligt innehålla skall avlägsnas. Men staten skall inte kunna kräva att icke olagligt innehåll censureras. (Sådant kan dock regleras i användarvillkoren, mellan plattformen och användaren.)

Sedan finns det naturligtvis aktörer som försöker destabilisera vårt samhälle, i alla sociala media. Men sådant måste bemötas i en fri och öppen debatt. Tyvärr väljer våra politiska företrädare hellre censur – vilket kan bero på bristande vilja, förmåga eller förnuft.

Att ta debatten kräver att man har en viss klangbotten vad gäller den västerländska liberala demokratins grundläggande värden och våra medborgerliga fri- och rättigheter. Vilket man kan ifrågasätta om de politiker som ständigt vill utöka övervakningsstaten och censurera internet besitter.

Vad gäller de böter som utfärdats för »bristande transparens i X:s annonsarkiv« och »underlåtenhet att ge forskare tillgång till offentliga uppgifter« kan man möjligen förstå om X inte vill lämna ut sådant till aktörer som de upplever som fientligt sinnade. Plus att det är omstritt huruvida EU:s jurisdiktion verkligen omfattar amerikanska företag.

Ironiskt nog lyckades EU-kommissionen själv bryta mot EU:s regelverk om micro targeting med proxydata för riktade politiska annonser på X, i syfte att påverka opinionen för ett ja till Chat Control 2.

Det finns skäl att ana politiska motiv bakom denna konflikt. EU:s politiker, byråkrater och journalister ogillar Elon Musk och det faktum att det finns en social medieplattform som tycks vara bortom deras kontroll.

Visst, man kan ogilla Musk för mycket. Själv skulle jag önska att han ägnade sig lite mer åt källkritik. Musk och jag har motsatta åsikter om Ukraina. Och jag känner en viss frustration över att DOGE inte kom att ledas av någon som visste hur systemet fungerar, var liken är nergrävda och var man måste tänka ett varv till för att nå önskat resultat. Musk stöder dessutom en del politiska krafter i Europa som jag tycker är obehagliga.

Men han har rätt att tycka vad han vill. Och han erbjuder en social medieplattform med mer taköjd än andra. X ger vanligt folk möjlighet att ventilera sin oro och frustration – som ju inte försvinner om man lägger locket på. X ger människor möjlighet att ifrågasätta, lägga sig i och utkräva ansvar. Vilket naturligtvis inte uppskattas av makthavarna.

Vad gäller EU:s Digital Services Act – så har vi redan kritiserat att implementeringen fokuserar på censur, men att kommissionen än så länge ignorerat vad DSA har att säga om användarnas rättigheter. Samt att hela lagstiftningpaketet egentligen är onödigt.

• EU: Kommissionen bötfäller X 120 miljoner euro enligt förordningen om digitala tjänster »
• US Secretary of State Marco Rubio på X: The days of censoring Americans online are over. »
• BBC: US hits out at EU’s ’suffocating regulations’ after it fines Elon Musk’s X »
• Reuters: X gets $140 million EU fine for breaching content rules but TikTok settles »
• DW: EU hits X with €120 million fine over breaking digital rules »

Tidigare:
• HO: EU customs deal with the USA: finalization delayed due to dispute over DSA »
• DigiWatch: Trump threatens sanctions on EU over Digital Services Act »
• Reuters: Exclusive: Trump administration weighs sanctions on officials implementing EU tech law, sources say »

Relaterat:
• EU/DSA: Vad hände med användarnas rättigheter? »
• Behöver vi speciella lagar för internet? »

CC0

Chat Control 2: Nu är det match igen!

av

Trilogförhandlingarna om Chat Control 2 mellan EU-kommissionen, medlemsstaterna i ministerrådet och Europaparlamentet börjar redan nästa vecka, tisdag den 9 december.

Vilket var oväntat snabbt. Möjligen vill man skynda på med tanke på att dagens tillfälliga lagstiftning (Chat Control 1) går ut i april nästa år.

Vid torsdagens hearing i Europaparlamentet (LIBE) meddelade kommissionär Magnus Brunner (Ylva Johanssons efterträdare) dock att kommissionen är öppen för att förlänga den tillfälliga lagen (Chat Control 1), om det skulle krävas. Så egentligen är det ingen brådska.

En intressant detalj vid hearingen (länk, hoppa till c:a 10:12) var att Brunner sa att han föredrar Europaparlamentets ställningstagande framför ministerrådets. Men främst vill han naturligtvis se kommissionens ursprungliga, nu grundligt sågade förslag.

Vilket blir lite märkligt, eftersom parlamentets linje ju är att spaning/skanning bara skall inriktas mot personer som faktiskt kan misstänkas för brott, efter domstolsbeslut. Alltså ingen generell skanning alls. Vilket inte är samma sak som nu gällande Chat Control 1 (frivillig urskiljningslös skanning).

När ledamöter påpekade att även dagens frivilliga skanning är problematisk och att jämföra med att öppna medborgarnas post blev dock sprickan mellan kommissionen och parlamentet uppenbar.

Kommissionär Brunner tyckte liknelsen var orimlig och leverade ett icke-argument värdigt sin företrädare: Detta handlar inte om Chat Control, det handlar om att skydda barn.

Nu riktar vi blickarna mot den trilog som börjar på tisdag. Det gäller att få parlamentet att stå fast vid sin position:

  • Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
  • Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
  • Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
  • Ingen skanning efter olagligt innehåll i elektroniska konversationer.
  • Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
  • Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

• Patrick Breyer: EU “Chat Control” Twist: Commissioner Sides with Parliament Over Governments – Boost for European Parliament’s Strong Mandate »

• Se torsdagens hearing i efterhand här (hoppa till c:a 10:12) »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Fungerar Chat Control över huvud taget? (december 2025) »
• Chat Control 2 vs. verkligheten (december 2025) »
• Chat Control – mer att göra (november 2025) »
• Chat Control 2: Vi vann den här ronden (november 2025) »
• Chat Control: Vad är det som händer i EU:s ministerråd? (november 2025) »
• Två av tre regeringspartier säger nu nej till Chat Control 2 (november 2025) »

CC0