• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Storebror

Kategorin Storebror är hämtad från George Orwells bok 1984. Det handlar dels om övervakning - och dels om menings- och yttrandefrihet. Och om hur staten försöker styra hur människor tänker.

Politiken har alltid ogillat fri information

12 december 2025 av Henrik Alexandersson

Dagens debatt om åldersgränser för sociala media och begränsningar av det fria ordet online är egentligen inget nytt. Den politiska makten har alltid ogillat fri information.

För inte så länge sedan hade Sverige ett etermediemonopol. Bara statens bolag fick sända radio och tv. Utbudet var sorgligt. Syftet var att skydda medborgarna från oönskade och olämpliga influenser.

På kvällarna försökte unga svenskar ratta in Radio Luxemburg för att höra den senaste musiken. I tv-serien »Fönster mot TV-världen« gavs storögda svenska tittare snuttifierade inblickar i hur tv såg ut i andra länder.

På internationellt vatten låg fartyg och sände piratradiostationerna Radio Nord och Radio Syd. Svenska företag och privatpersoner förbjöds att samarbeta tekniskt eller redaktionellt med dem, med fängelse i straffskalan. De utsattes för de-banking. Artister, tekniker, medverkande och leverantörer tvingades dra sig ur.

Kampen mot utländsk information gick så långt att socialdemokratiska företrädare krävde ett förbud mot parabolantenner – för att hindra svenska folket från att ta in satellitsändningar från andra länder.

När videobandspelare blev tillgängliga för vanligt folk kom nästa moralpanik, med krav på förbud och profetior om samhällets undergång. Samma moralpanik som kom att drabba hårdrock och dataspel.

Fram till 2011 hade Sverige förhandsgranskning och censur av film för vuxna. Innehåll i filmer klipptes bort. Vissa filmer förbjöds helt.

Så inget är nytt under solen. Våra politiska makthavare har en lång tradition av att försöka »skydda« folket från olämpliga influenser, inte minst från utlandet. Eftersom de anser att de vet bäst.

Sett mot denna bakgrund är det inte märkligt att vissa politiska partier idag driver en närmast internetfientlig politik. Det är en naturlig fortsättning på den linje de alltid drivit.

Eller att EU vill censurera även icke-olagligt innehåll på nätet. Under unionens paraply samlas politiker från 27 länder som i många fall har haft ett historiskt problematiskt förhållande till fri information.

Detta är en till synes evig strid. Politiker har alltid velat förbjuda information de ogillar – samtidigt som de varit ovilliga att ta debatten mot nämnda information i sak. Förbud har varit den enkla vägen ut.

Ljuspunkten är, som Jan Stenbeck uttryckte saken, att »Teknik slår politik.«

CC0

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Kultur, Media, Propaganda, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: etermediemonopol, filmcensur, moralpanik, piratradio

Australiens 16-årsgräns för sociala media överklagas

10 december 2025 av Henrik Alexandersson

Tonåringar i Australien överklagar den nya 16-årsgränsen för sociala media, som de menar strider mot den konstitutionellt skyddade rätten till politisk kommunikation.

Idag träder Australiens 16-årsgräns för sociala media ikraft. Vilket innebär att 440.000 unga människor stängs ute från till exempel Snapchat, Instagram, Tiktok, Facebook, X, Threads, Reddit, Twitch, Kick och Youtube. Plattformarna hotas med miljonböter om de inte följer lagen.

Man tycks begå samma misstag som britterna, där mtoden för åldersverifieringen lämnats till plattformarna, som använder tredjepartsleverantörer – vilka i sin tur använder den persondata som samlas in på sätt den inte är avsedd för.

Viket inte bara drabbar minderåriga. Skall man kontrollera användarnas ålder, då måste man kontrollera alla.

Men åldersgränsen införs inte utan protester. I minst två fall har ungdomar övrklagat lagen till Högsta Domstolen, stödda av Digital Freedom Project. Deras argument är att förbudet strider mot den konstitutionellt skyddade rätten till politisk kommunikation.

I sammanhanget är det värt att påminna om artikel 19 i FN:s människorättsstadga:

»Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripanden hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.«

Vilket även gäller ungdomar.

Det finns även organiserade kampanjer mot lagen och protestskrivelser bland skolelever. Många menar att förbudet skadar undervisning, socialt liv och möjligheten att delta i den offentliga debatten. Och en del skolor uttrycker oro över att lagen är opraktisk och otydlig.

• NYT: What to Know About Australia’s Social Media Ban »
• ABCnews: Australia’s social media ban leaves a 15-year-old worried about losing touch with friends »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Demokrati, Länktips, Nätkultur, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Australien

Dina AI-chattar är inte privata

9 december 2025 av Henrik Alexandersson

Du kan inte räkna med att dina AI-chattar är privata.
Skriv inget du inte vill att andra skall kunna se.
Utgå från att andra kan läsa allt.

Förra veckan beordrade en domstol i New York ChatGPT att lämna ut 20 miljoner chattar, i anslutning till ett pågående upphovsrättsmål mellan New York Times & Co och OpenAI.

Visserligen är chattarna anonymiserade – men innehåller ändå massor av känslig information, uppgifter som kan identifiera användare, företagshemligheter, personliga funderingar med mera. Plus metadata.

Reclaim the Net noterar:

»The problem lies in the illusion of anonymization. Modern data science has shown repeatedly that supposedly de-identified datasets can often be linked back to individuals through contextual clues, writing style, or cross-referencing with other publicly available data. Once such logs are released into a legal system where multiple parties and contractors may handle them, control over that information weakens further.«

Lärdomen av detta är att vi aldrig kan vara säkra på att våra AI-chattar är privata. Skriv inget du inte vill att andra skall kunna se. Utgå från att andra kan läsa allt.

• RtN: Court Forces OpenAI to Hand Over 20 Million ChatGPT Chats »

• TechRadar: Your ChatGPT chats could be less private than you thought – here’s what a new OpenAI court ruling means for you »

CC0

Arkiverad under: Dataskydd, Länktips, Nätkultur, Privatliv, Säkerhet, Storebror, Upphovsrätt, USA Taggad som: ChatGPT, OpenAI

Chat Control 2: Nu börjar förhandlingarna

8 december 2025 av Henrik Alexandersson

Nu börjar EU:s trilogförhandlingar om Chat Control 2. Här är grunddokumentet, institutionernas förhandlare och de hetaste stridsfrågorna.

Tisdag den 9 december börjar förhandlingarna om CSAM-förordningen / Chat Control 2 mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och EU:s ministerråd.

Här är förhandlingsdokumentet (Länk », PDF, 491 sidor) med de tre EU-institutionernas input.

Kommissionen kommer att företrädas av inrikeskommissionär Magnus Brunner. Ministerrådet representeras av det danska ordförandeskapet och efter nyår av det cypriotiska dito.

Europaparlamentet företräds av en delegation från LIBE-utskottet (medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor) och IMCO (utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd).

Från LIBE ingår bland andra den tjeckiska piratpartisten Markéta Gregorová. Och från IMCO den svenska vänsterpartisten Hanna Gedin.

Trots att kommissionen meddelat att man kan tänka sig att förlänga den nuvarande, tillfälliga lagen (Chat Control 1) som går ut i vår – tycks ambitionen vara att ha en ny lagstiftning klubbad och klar innan dess. Vilket medför tidspress, som i sammanhanget är ett dåligt tecken.

Stridsfrågorna lär bland annat bli:

  • Ministerrådet vill se ID-krav för appar som kan användas för kommunikation mellan användare. Europaparlamentet säger nej till detta och försvarar rätten att vara anonym.
  • Ministerrådet vill se en 17-årsgräns för appar (inklusive spel) i respektive app-store som kan tänkas användas för otillbörlig kontakt med barn. Europaparlamentet säger nej.
  • Ministerrådet vill ha urskiljningslös men frivillig skanning av användares elektroniska meddelanden. Parlamentet vill att övervakning endast skall inriktas mot personer och grupper som misstänks för brott, samt föregående domstolsbeslut om sådan.

EU-kommissionen kan i huvudsak antas stå på ministerrådets sida, eller vilja gå längre. Till exempel vill man fortfarande ha urskiljningslös obligatorisk skanning av våra elektroniska meddelanden, utan misstanke om brott.

Nu är ett utmärkt tillfälle att uppmuntra Europaparlamentets ledamöter (inte bara förhandlingsdelegationen) att hålla fast vid den position man antog i bred enighet innan EU-valet förra året:

  • Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
  • Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
  • Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
  • Ingen skanning efter olagligt innehåll i elektroniska konversationer.
  • Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
  • Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2: Nu är det match igen! (december 2025) »
• Fungerar Chat Control över huvud taget? (december 2025) »
• Chat Control 2 vs. verkligheten (december 2025) »
• Chat Control – mer att göra (november 2025) »
• Chat Control 2: Vi vann den här ronden (november 2025) »
• Chat Control: Vad är det som händer i EU:s ministerråd? (november 2025) »
• Två av tre regeringspartier säger nu nej till Chat Control 2 (november 2025) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: chat control, ChatControl, CSAR

EU vs. X – när politiken vill ha makten över det fria ordet online

7 december 2025 av Henrik Alexandersson

EU hotar X med miljardböter för att plattformen vägrar underkasta sig Bryssels kontroll. Vilket kan sluta med handelskrig.

EU hotar att bötfälla X (tidigare Twitter) med 120 miljoner euro, på följande grunder:

  • Bedräglig utformning av X:s »blå bockmarkering«
  • Bristande transparens i X:s annonsarkiv
  • Underlåtenhet att ge forskare tillgång till offentliga uppgifter

USA har hotat med att fördröja det handelsavtal som är tänkt att halvera tullarna på stål och bilar om EU gör verklighet av sitt hot.

Och redan i somras flaggade den amerikanska administrationen enligt Reuters för sanktioner mot ledande EU-företrädare – om de gör allvar av de möjligheter som unionens Digital Services Act (DSA) öppnar, vad gäller att begränsa det fria ordet online och reglera sociala media som är baserade i andra länder.

Samtidigt hävdar X ägare, Elon Musk att den förra EU-kommissionen gav sociala media ett val: Censurera oönskat innehåll eller bli bötfällda. Detta finns det visserligen inga konkreta bevis för (vad vi vet). Men det är uppenbart att DSA ökar risken för övermoderering.

DSA är tydligt med att stora plattformar och sökmotorer skall motverka oönskat innehåll även om det inte är olagligt. Vilket X inte vill göra. (Till exempel krävde EU:s tidigare kommissionär för den inre marknaden Thierry Breton att X skulle censurera Trump.)

Dessutom finns en upprördhet i USA över att EU:s DSA kommer att begränsa amerikaners rätt att dela och ta emot information i sitt eget land, i enlighet med den närmast absoluta yttrandefrihet de garanteras av konstitutionen.

Man kan i sammanhanget notera att till exempel Facebook (som enligt Musk valt att censurera) också säljer verifierings-dekaler (blå bock) för 150 kr per månad, utan att drabbas av EU-kommissionens vrede.

Tidigare delade Twitter ut verifieringsdekaler till VIP-användare (som sedan även fick möjlighet att köpa marknadsföringspaket för att visa att man var Twitter-VIP även utanför plattformen, för 15.000 USD av tredjepartsaktörer).

Idag anger den blå bocken att man är betalande användare (32 kr/månad, vilket även ger vissa andra förmåner). Detta kräver telefonnummer, ibland ID-verifiering, giltig betalningsinformation och att kontot varit registrerat en viss tid. X förbjuder att man låtsas vara någon annan om det riskerar att vilseleda. Det gäller både personer, organisationer och offentliga aktörer.

Utöver den blå bocken kan företag och organisationer köpa sig en verifieringsdekal i guld. Det finns även en grå dekal för myndigheter, som inte kan köpas utan delas ut av X.

EU-kommissionen menar att detta system kan vara vilseledande.

(En detalj i sammanhanget är att om X inte hade haft någon verfiering av användare alls, då hade EU enligt DSA inte kunnat bötfälla företaget på denna punkt.)

Det ligger nära till hands att misstänka att tidigare innehavare av »VIP-dekaler« som kändisar, politiker (som EU-kommissionärer) och högprofilerade journalister surnade till när de blev av med sin gratis VIP-märkning samtidigt som vanligt folk kunde verifiera sig…

Även om det säkert går att bluffa sig till en verifierings-dekal så bör dagens system i vart fall ge viss bortsållning av oseriösa aktörer. Och vill man leta botar är kanske de gratis, overifierade kontona ett större problem.

Dessutom måste det gå att uppträda under pseudonym eller att vara anonym i sociala media. Det finns gott om giltiga skäl – från visselblåsare till vanliga människor som vill kunna uttrycka sina åsikter utan risk för att bli trakasserade. (Speciellt i skurkstater som förtrycker sitt folk och förföljer oliktänkande.)

Vad gäller aktörer i sociala media som agerar bedrägligt bör samma regler gälla online som i samhället i övrigt. Olagligt innehålla skall avlägsnas. Men staten skall inte kunna kräva att icke olagligt innehåll censureras. (Sådant kan dock regleras i användarvillkoren, mellan plattformen och användaren.)

Sedan finns det naturligtvis aktörer som försöker destabilisera vårt samhälle, i alla sociala media. Men sådant måste bemötas i en fri och öppen debatt. Tyvärr väljer våra politiska företrädare hellre censur – vilket kan bero på bristande vilja, förmåga eller förnuft.

Att ta debatten kräver att man har en viss klangbotten vad gäller den västerländska liberala demokratins grundläggande värden och våra medborgerliga fri- och rättigheter. Vilket man kan ifrågasätta om de politiker som ständigt vill utöka övervakningsstaten och censurera internet besitter.

Vad gäller de böter som utfärdats för »bristande transparens i X:s annonsarkiv« och »underlåtenhet att ge forskare tillgång till offentliga uppgifter« kan man möjligen förstå om X inte vill lämna ut sådant till aktörer som de upplever som fientligt sinnade. Plus att det är omstritt huruvida EU:s jurisdiktion verkligen omfattar amerikanska företag.

Ironiskt nog lyckades EU-kommissionen själv bryta mot EU:s regelverk om micro targeting med proxydata för riktade politiska annonser på X, i syfte att påverka opinionen för ett ja till Chat Control 2.

Det finns skäl att ana politiska motiv bakom denna konflikt. EU:s politiker, byråkrater och journalister ogillar Elon Musk och det faktum att det finns en social medieplattform som tycks vara bortom deras kontroll.

Visst, man kan ogilla Musk för mycket. Själv skulle jag önska att han ägnade sig lite mer åt källkritik. Musk och jag har motsatta åsikter om Ukraina. Och jag känner en viss frustration över att DOGE inte kom att ledas av någon som visste hur systemet fungerar, var liken är nergrävda och var man måste tänka ett varv till för att nå önskat resultat. Musk stöder dessutom en del politiska krafter i Europa som jag tycker är obehagliga.

Men han har rätt att tycka vad han vill. Och han erbjuder en social medieplattform med mer taköjd än andra. X ger vanligt folk möjlighet att ventilera sin oro och frustration – som ju inte försvinner om man lägger locket på. X ger människor möjlighet att ifrågasätta, lägga sig i och utkräva ansvar. Vilket naturligtvis inte uppskattas av makthavarna.

Vad gäller EU:s Digital Services Act – så har vi redan kritiserat att implementeringen fokuserar på censur, men att kommissionen än så länge ignorerat vad DSA har att säga om användarnas rättigheter. Samt att hela lagstiftningpaketet egentligen är onödigt.

• EU: Kommissionen bötfäller X 120 miljoner euro enligt förordningen om digitala tjänster »
• US Secretary of State Marco Rubio på X: The days of censoring Americans online are over. »
• BBC: US hits out at EU’s ’suffocating regulations’ after it fines Elon Musk’s X »
• Reuters: X gets $140 million EU fine for breaching content rules but TikTok settles »
• DW: EU hits X with €120 million fine over breaking digital rules »

Tidigare:
• HO: EU customs deal with the USA: finalization delayed due to dispute over DSA »
• DigiWatch: Trump threatens sanctions on EU over Digital Services Act »
• Reuters: Exclusive: Trump administration weighs sanctions on officials implementing EU tech law, sources say »

Relaterat:
• EU/DSA: Vad hände med användarnas rättigheter? »
• Behöver vi speciella lagar för internet? »

CC0

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Länktips, Nätkultur, Propaganda, Rättssäkerhet, Sociala media, Spaning, Storebror, USA, Yttrandefrihet Taggad som: Elon Musk, Twitter, X

Chat Control 2: Nu är det match igen!

5 december 2025 av Henrik Alexandersson

Trilogförhandlingarna om Chat Control 2 mellan EU-kommissionen, medlemsstaterna i ministerrådet och Europaparlamentet börjar redan nästa vecka, tisdag den 9 december.

Vilket var oväntat snabbt. Möjligen vill man skynda på med tanke på att dagens tillfälliga lagstiftning (Chat Control 1) går ut i april nästa år.

Vid torsdagens hearing i Europaparlamentet (LIBE) meddelade kommissionär Magnus Brunner (Ylva Johanssons efterträdare) dock att kommissionen är öppen för att förlänga den tillfälliga lagen (Chat Control 1), om det skulle krävas. Så egentligen är det ingen brådska.

En intressant detalj vid hearingen (länk, hoppa till c:a 10:12) var att Brunner sa att han föredrar Europaparlamentets ställningstagande framför ministerrådets. Men främst vill han naturligtvis se kommissionens ursprungliga, nu grundligt sågade förslag.

Vilket blir lite märkligt, eftersom parlamentets linje ju är att spaning/skanning bara skall inriktas mot personer som faktiskt kan misstänkas för brott, efter domstolsbeslut. Alltså ingen generell skanning alls. Vilket inte är samma sak som nu gällande Chat Control 1 (frivillig urskiljningslös skanning).

När ledamöter påpekade att även dagens frivilliga skanning är problematisk och att jämföra med att öppna medborgarnas post blev dock sprickan mellan kommissionen och parlamentet uppenbar.

Kommissionär Brunner tyckte liknelsen var orimlig och leverade ett icke-argument värdigt sin företrädare: Detta handlar inte om Chat Control, det handlar om att skydda barn.

Nu riktar vi blickarna mot den trilog som börjar på tisdag. Det gäller att få parlamentet att stå fast vid sin position:

  • Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
  • Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
  • Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
  • Ingen skanning efter olagligt innehåll i elektroniska konversationer.
  • Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
  • Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

• Patrick Breyer: EU “Chat Control” Twist: Commissioner Sides with Parliament Over Governments – Boost for European Parliament’s Strong Mandate »

• Se torsdagens hearing i efterhand här (hoppa till c:a 10:12) »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Fungerar Chat Control över huvud taget? (december 2025) »
• Chat Control 2 vs. verkligheten (december 2025) »
• Chat Control – mer att göra (november 2025) »
• Chat Control 2: Vi vann den här ronden (november 2025) »
• Chat Control: Vad är det som händer i EU:s ministerråd? (november 2025) »
• Två av tre regeringspartier säger nu nej till Chat Control 2 (november 2025) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror Taggad som: Brunner, chat control, ChatControl, Europaparlamentet, LIBE

Riksdagsbeslut: Regeringen kan ge sig själv makt

4 december 2025 av Henrik Alexandersson

Nu får regeringen rätt att även i fredstid stifta lagar och utlysa undantagstillstånd utan att först fråga riksdagen.

Igår fattade riksdagen det första av de två beslut som krävs för att ändra grundlagen, så att regeringen kan ge sig själv makt att utfärda förordningar utan att behöva fråga riksdagen. Denna fullmaktslag kan användas när regeringen anser att det behövs.

Detta är ett steg bort från den princip om maktdelning som är viktig i en demokrati. Om någon av demokratins institutioner börjar göra helt galna saker skall de andra kunna säga stopp. Det är denna säkerhetsventil som nu pluggas igen.

Vilket är ett anmärkningsvärt steg i fredstid. (I krig har regeringen friare händer.)

»The chief safeguard of freedom is the separation of powers.«
– Friedrich Hayek

Förslaget kommer ursprungligen från en parlamentarisk kommitté och stöds av alla utom MP. Detta är vad som gäller:

Det handlar om att ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter vid kriser i fredstid, inklusive inskränkningar av våra fri- rättigheter.

  • De nya befogenheterna får bara aktiveras i allvarliga fredstida krissituationer.
  • Riksdagen kan aktivera befogenheterna med tre fjärdedels majoritet.
  • Regeringen kan aktivera befogenheterna på egen hand om riksdagens beslut inte kan avvaktas. Riksdagen ska då godkänna beslutet i efterhand med samma majoritet.
  • Föreskrifter som regeringen meddelar på egen hand ska framläggas för riksdagen inom en vecka och prövas inom 30 dagar.
  • Riksdagen kan stoppa befogenheterna eller upphäva föreskrifter.

Regeringen kommer alltså att kunna ge sig själv mycket långtgående befogenheter med så kallade aktiveringsbeslut.

Det enda regeringen inte skall få göra på egen hand är att »stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen«. Men allt annat.

Som förslaget är skrivet kan en regering förhala riksdagens möjlighet att upphäva ett beslut som den fattat på egen hand.

»Freedom is guaranteed only where the power of government stops.«
– Hannah Arendt

Vad är då en »allvarlig kris i fredstid«? Det får regringen bestämma själv.

Men i förarbetena ges några exempel: It-attackerna mot Coop i Norrbotten, finanskriser, flygkapningar, skogsbränder, värmeböljor, snöoväder, finankriser, flyktingkriser, tunnelbygget genom Hallandsåsen med mera.

Vilket sett i backspegeln är kriser som vi ändå kunnat hantera utan att kringgå den parlamentariska demokratin.

Det är rätt uppseendeväckande att riksdagens partier är beredda att ge sina värsta fiender oinskränkt makt, om så bara under en kortare tid.

Och det fattas inte kontroversiella ämnen som skulle kunna stämplas som en allvarlig kris av olika regeringar, från klimatet till invandringen. Och galna beslut kan ställa till med stor skada även om de bara gäller en kort tid.

Detta har förbigåtts med tystnad i svensk samhällsdebatt och media.

Det andra och slutliga beslutet för att ändra grundlagen kommer att fattas efter nästa riksdagsval, oavsett vem som då får makten.

Demokratins paradox är att den kan avskaffa sig själv.

»It may be too great a temptation to human frailty, apt to grasp at power, for the same persons who have the power of making laws to have also in their hands the power to execute them.«
– John Locke

• Riksdagen: Stärkt konstitutionell beredskap »
• Vårt remissvar (PDF) »
• Timbro: Har nöden ingen lag? »
• Riksdagen vill ge regeringen rätt att införa undantagstillstånd på lösa grunder »
• Regeringen får rätt att utlysa undantagstillstånd utan att fråga riksdagen »
• Stoppa fullmaktslagen! »
• Fullmaktslagen, regeringen och maktdelningen »
• En bugg i fullmaktslagen? »
• Grundlagsändring ger regeringen makt att stifta lagar utan riksdagsbeslut »

CC0

Arkiverad under: Demokrati, Länktips, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: fullmaktslagen, maktdelning, regeringen, riksdagen

EU, nätcensur och hatlagstiftning

2 december 2025 av Henrik Alexandersson

Vi håller på att få statligt godkända nätcensorer vars opartiskhet kan ifrågasättas. Samtidigt blir »hat« ett EU-brott med gemensam definition och lägsta straff.

Enligt EU:s Digital Services Act (DSA) skall medlemsstaterna utse Trusted Flaggers / »betrodda anmälare«. Dessa skall ha en direkt kanal till sociala media för att rekommendera vilket innehåll som snabbt bör plockas bort.

En Trusted Flagger kan vara en myndighet, en branschorganisation, expertorganisationer, akademiska organisationer, NGO:er eller liknande. I Sverige kommer de att utses och hanteras av Post & Telestyrelsen (PTS).

Formellt sett skall de bara flagga olagligt innehåll. Men DSA öppnar även för att de skall kunna hjälpa plattformarna att hålla efter vad som föreskrivs i användarvillkoren, vilket i så fall även kan vara icke olagligt innehåll.

Det första problemet är att vi kommer att få ett slags statligt godkända nätcensorer som får rätt att rekommendera att innehåll plockas bort utan föregående rättslig prövning.

Det må vara en sak om en privatperson eller godtycklig organisation påpekar att visst innehåll på sociala media förmodligen är olagligt.

Men det är något helt annat när anmälaren är utsedd och godkänd av staten. Denne kan då i någon mening sägas handla på statens mandat eller med statens goda minne. Och staten, dess funktionärer och ombud bör inte få censurera något utan föregående rättslig prövning.

Speciellt inte icke olagligt innehåll (även om det bryter mot sociala medias användarvillkor).

Ett annat problem är att vissa Trusted Flaggers kan ha och driva en egen agenda.

Än så länge är detta inte något större problem i Sverige, då de enda två Trusted Flaggers som ännu är utsedda är barnrättsorganisationen ECPAT och Svenska Stöldskyddsföreningen. Båda bör vara kvalificerade för att avgöra om innehåll inom deras sakexpertis är lagligt eller ej.

Det blir knepigare om organisationer som utses till Trusted Flaggers har en mer politisk agenda, som kan misstänkas färga deras omdöme. I Tyskland har man utsett ett par kontroversiella organisationer som arbetar mot hat på nätet till Trusted Flaggers. Och vad som är att betrakta som hat öppnar för ett stort mått av subjektivitet.

De svenska socialdemokraterna krävde nyligen att Sverige utser fler Trusted Flaggers. Till Epoch Times har Anders Ygeman (S) sagt att exempel på sådana kan vara Expo och Doku. Vilket är intressant då båda dessa är något av ett rött skynke för var sin sida av det politiska fältet.

Om de strikt ägnar sig åt att rapportera in sådant som är uppenbart olagligt är det kanske en sak. Men om de även skall börja tolka sådant som regleras i respektive plattforms användarvillkor finns en uppenbar risk för politiskt färgade beslut och kontroverser.

I DSA kan vi läsa att Trusted Flaggers även skall medverka vid analys av systemrisker; att de skall ha ett utökat samarbete med sociala media; att de skall medverka vid utbildning för sociala plattformar samt att de skall bidra till utformning av uppförandekoder. Vilket är att gå långt bortom att bara påpeka vad som är direkt olagligt.

Den risk vi måste vara observanta på är om vi får Trusted Flaggers som låter en egen agenda styra sina handlingar. Och den risken är tyvärr uppenbar.

Det tredje problemet är vad som för tillfället är olagligt.

I till exempel Tyskland är förolämpningar olagliga, speciellt online – på ett sätt som begränsar yttrandefriheten, fri debatt och fri åsiktsbildning. I kombination med att man utsett Trusted Flaggers vars opartiskhet ifrågasatts kan det bli problematiskt.

I sammanhanget vill vi påminna om att EU är på väg att göra »hat och hot« till ett »EU-brott« med gemensam definition och ett gemensamt minsta straff.

Hot må vara en sak, det är en handling som kränker någon annans säkerhet. Men hat är en känsla. Vad som upplevs som hat är subjektivt. Och här svävar man på målet.

En resolution från Europaparlamentet säger att vad som i sammanhanget skall anses utgöra hat »must not be limited only to certain grounds or motivations«. Vilket låter oroväckande. Man efterlyser även en »holistisk respons« och en »multidimensionell approach«.

Detta är gummiparagrafer som kan öppna för i stort sett vad som helst.

Om vi nu tar ett steg tillbaka och ser till helheten, då får vi följande:

  • Statligt godkända nätcensorer som kan rekommendera att (bland annat) olagligt innehåll plockas bort från sociala media utan föregående rättslig prövning.
  • Man kan ifrågasätta vissa presumtiva Trusted Flaggers opartiskhet och agenda.
  • Vi är på väg att få en EU-lagstiftning som gör »hat« till ett brott, utan att närmare slå fast exakt vad som menas med termen eller vad det är som skall bli olagligt att uttrycka.

Vad kan möjligen gå fel?

CC0

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Sociala media, Spaning, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: Trusted Flaggers

Chat Control 2 vs. verkligheten

1 december 2025 av Henrik Alexandersson

Ett problem med Chat Control 2 är att dess förespråkare inte tycks acceptera fakta och det möjligas gräns.

I dag hade SR Studio Ett en diskussion om Chat Control 2 mellan IT-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka och ECPATs barnrättsjurist Susanna Pettersson. Lyssna här:

• SR: Kontroll eller trygghet: debatten om Chat Control 2 »

Det som slår en är Chat Control-förespråkarnas totala ovilja att ta in vad som är praktiskt möjligt i sinnevärlden.

I radio-inslaget ställdes detta på sin spets När Nikka påpekade att om man skapar bakdörrar i annars säkra (totalsträckskrypterade / E2EE) meddelandetjänster, då kan detta användas även av stater som vill förtrycka sina medborgare.

För dissidenter i vissa länder är säker kommunikation en fråga om liv och död.

Trots programledarnas upprepade frågor om detta fick vi inget svar från ECPAT. Gissningsvis för att det inte finns något bra svar om man tar hänsyn till hur saker faktiskt fungerar och verkliga förhållanden.

Dock vill ECPATs jurist se ett »ramverk som tar hänsyn till alla inblandades mänskliga fri- och rättigheter«. Men det är just där skon klämmer. Chat Control 2 strider uppenbart mot de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation. Men ändå är man för förslaget. Det går inte ihop.

Det är frustrerande när människor vägrar acceptera fakta, logik och det möjligas gräns. Och direkt skrämmande när man har ett sådant förhållningssätt till lagstiftning.

• SR: Kontroll eller trygghet: debatten om Chat Control 2 »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control – mer att göra (november 2025) »
• Chat Control 2: Vi vann den här ronden (november 2025) »
• Chat Control: Vad är det som händer i EU:s ministerråd? (november 2025) »
• Två av tre regeringspartier säger nu nej till Chat Control 2 (november 2025) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: chat control, ChatControl

Chat Control – mer att göra

30 november 2025 av Henrik Alexandersson

Efter att vi stoppat obligatorisk skanning av medborgarnas meddelanden är det dags att rikta ljuset mot resten av Chat Control 2.

Att EU:s ministerråd inte går vidare med EU-kommissionens förslag om obligatorisk skanning av innehållet i folks elektroniska meddelanden är en viktig seger.

De aktuella punkterna är strukna och i skälen (17a) slås fast att »Nothing in this Regulation should be understood as imposing any detection obligations on providers.«.

Gott så. Men det innebär inte att allt annat är bra.

Den frivilliga skanning som idag är tillåten och tekniskt tillämpbar på icke totalsträckskrypterade meddelandetjänster riskerar att bli det nya normala för alla som använder dem. Vilket fortfarande är ett omfattande intrång i människors rätt till privatliv.

Även om man kommer att kunna välja tjänsteleverantörer som varken vill, tänker eller kan skanna sina användares meddelanden (som Signal) – så får man utgå från att så gott som alla andra meddelandetjänster kan komma att granska vad folk skriver och sänder till varandra.

Sådan skanning har en felprocent på 50-80%.

Vilket innebär att massor av helt oskyldiga människor kan komma att utredas för barnpornografibrott eller otillbörliga kontakter med minderåriga. Priset för den enskilde kan då bli mycket högt även om inget olagligt eller i sammanhanget relevant förekommer.

Det finns skäl att tro att omfattande »frivillig« skanning kommer att bli konsekvensen av att den antagna texten (artikel 4) ålägger leverantörer att vidta »alla rimliga riskbegränsande åtgärder« (all reasonable mitigation measures).

Meddelandetjänster klassificeras dessutom i gruppen »hög risk« om de kan användas för att sända meddelanden direkt mellan användare (!).

En fråga i sammanhanget är vilket utrymme EUs enskilda medlemsstater får för att ställa långtgående krav på »frivillig« skanning.

Tills vidare är det klokt att utgå från att alla former av elektroniska meddelanden som inte är totalsträckskrypterade kommer att öppnas, granskas och i många fall sändas vidare till myndigheterna för ytterligare utredning.

I huvudsak kommer detta att ske med maskiner som saknar sunt förnuft och förmåga att förstå kontext, vilket förklarar den höga felfrekvensen.

Nu står hoppet till Europaparlamentet i de kommande förhandlingarna. Parlamentets linje är att övervakning endast skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell. Och att beslut om övervakning skall fattas av en domstol.

Vilket inte är förenligt med att granska innehållet i alla användares elektroniska meddelanden på en viss tjänst utan misstanke om brott – även om det sker »frivilligt« från operatörernas sida.

Nu gäller det att få parlamentet att hålla fast vid sin position.

• Reality Check: EU Council Chat Control Vote is Not a Retreat, But a Green Light for Indiscriminate Mass Surveillance and the End of Right to Communicate Anonymously »
• RtN: EU Council Approves New “Chat Control” Mandate Pushing Mass Surveillance »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2: Vi vann den här ronden (november 2025) »
• Chat Control: Vad är det som händer i EU:s ministerråd? (novembeer 2025) »
• Två av tre regeringspartier säger nu nej till Chat Control 2 (november 2025) »
• Chat Control 2 har gått i baklås – inget beslut kan fattas (november 2025) »
• Chat Control 2 utan obligatorisk massövervakning – nu klubbas beslutet i ministerrådet (november 2025) »
• Chat Control 2: Senaste nytt (novmber 2025) »
• Chat Control 2: Mer motstånd krävs (november 2025) »
• Chat Control 2: Åldersgränser för dataspel online (november 2025) »
• Skrota Chat Control 2 istället för att ändra i förslaget (november 2025) »
• Chat Control 2 stoppas – tills vidare (november 2025) »
• Chat Control 1, Chat Control 2… Vad gäller nu? (november 2025) »
• Chat Control 2: Nytt förslag på väg – utan client-side-scanning (oktober 2025) »
• Chat Contol 2: Står (S) inte längre bakom Europaparlamentets nej? (oktober 2025) »
• Vill regeringen få Chat Control 2 som en valfråga? (oktober 2025) »
• Chat Control 2 – lägg ner! (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Vad händer nu? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Danmark lägger fram nytt förslag (oktober 2025) »
• Tyskland säger NEJ till Chat Control 2 (oktober 2025) »
• Hur är Chat Control 2 tänkt att fungera i praktiken? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Beslutet skjuts upp? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Danmarks bluff (september 2025) »
• Chat Control 2: Hur tänker EU:s ministerråd nu? (september 2025) »
• Svenska regeringen orolig för att Chat Control 2 inte går långt nog (september 2025) »

• Chat Control 2: Tyskland vacklar (september 2025) »
• Chat Control 2: Ett svenskt politiskt haveri (september 2025) »
• Chat Control 2: Tyskland säger nej (september 2025) »
• ”Politiker förstår inte riskerna med Chat Control” (september 2025) »

• Detta är Chat Control 2 – på en dryg minut (augusti 2025) »
• USA: Stoppa Chat Control 2 (augusti 2025) »

• Chat Control 2 – ett förslag med buggar (augusti 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror Taggad som: chat control, ChatControl

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 109
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Politiken har alltid ogillat fri information12 december 2025
  • Australiens 16-årsgräns för sociala media överklagas10 december 2025
  • Dina AI-chattar är inte privata9 december 2025
  • Chat Control 2: Nu börjar förhandlingarna8 december 2025
  • EU vs. X – när politiken vill ha makten över det fria ordet online7 december 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS