Storebror

Kategorin Storebror är hämtad från George Orwells bok 1984. Det handlar dels om övervakning - och dels om menings- och yttrandefrihet. Och om hur staten försöker styra hur människor tänker.

De mänskliga rättigheterna i Europa fyller 75 år

4 november 2025 av Henrik Alexandersson

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år. Den är individens yttersta skydd mot övergrepp från statens sida.

I spåren av andra världskriget, den 4 november 1950 antogs den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna av Europarådet. Syftet var att hindra 30- och 40-talens övergrepp från att upprepas.

Konventionen är det regelverk som begränsar statens makt och skyddar individen mot övergrepp – och den gäller lika för alla.

I vårt arbete är yttrandefriheten (artikel 10) en central rättighet:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

En annan central rättighet som nu utmanas är rätten till privatliv (artikel 8):

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Konventionen omfattar även: rätt till liv; förbud mot tortyr; förbud mot slaveri och tvångsarbete; skydd mot godtyckliga frihetsberövanden; rätt till en rättvis rättegång; inget straff utan lag; tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; mötes- och föreningsfrihet samt rätt att ingå äktenskap.

I de senare tilläggsprotokollen finns även: skydd för egendom; rätt till utbildning; rätt till fria val; förbud mot fängelse för skulder; rätt till fri rörlighet inom landet och att lämna sitt land; ingen får utvisas från den stat som han är medborgare i; förbud mot kollektiv utvisning av utlänningar; rättssäkerhetsgarantier vid utvisning av utlänningar; rätt till överklagande i brottmål; förbud mot dubbelbestraffning; likhet inför lagen samt fullständigt avskaffande av dödsstraffet.

Alla dessa rättigheter skall gälla lika för alla. Envar har rätt att få sin sak prövad om staten kränker ens rättigheter enligt konventionen.

Konventionen upprätthålls ytterst av Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (ECHR) i Strasbourg, som är en av Europarådets institutioner.

Europarådet består av de flesta länder i Europa, även sådana som inte är medlemmar av EU, till exempel Ukraina, Turkiet och (än så länge) Storbritannien. Ryssland har lämnat organisationen.

Konventionen ratificerades av Sverige 1952 och upphöjdes till svensk lag 1995. Dessutom är den skyddad genom Regeringsformen (grundlag), som säger att lag eller annan föreskrift inte får strida mot Europakonventionen.

En viss begreppsförvirring råder gentemot EU och dess institutioner. Europarådet är alltså inte samma sak som EU. Europakonventionen är inte samma sak som EU:s människorättsstadga (även om de i stora delar är lika). Europadomstolen (Europarådet, Strasbourg, mål mot medlemsstater) är inte samma sak som EU-domstolen (EU, Luxemburg, mål mot medlemsstater och EU:s institutioner).

Även om Europakonventionen ibland kritiseras i enskilda delar är den det regelverk som ytterst hindrar förtryck, rättsövergrepp och godtycklig maktutövning. På senare tid har den blivit allt mer aktuell – bland annat i takt med att det fria ordet hotas och övervakningsstaten rullas ut.

• Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna »

CC0

UK: Think before you post

3 november 2025 av Henrik Alexandersson

Här är en rimligt sansad och saklig – men kritisk – granskning av det faktum att 30 britter varje dag blir anhållna för vad de skrivit på nätet.

Chat Control 1, Chat Control 2… Vad gäller nu?

3 november 2025 av Henrik Alexandersson

Eftersom Chat Control 2 kört fast i EU:s ministerråd gäller tills vidare Chat Control 1. Men vad innebär det?

Efter att det danska ordförandeskapet i EU:s ministerråd nu backat från kravet på obligatorisk skanning av medborgarnas elektroniska meddelanden (Chat Control 2) , väntar vi på att de skall lägga fram ett nytt förslag om frivillig sådan.

Det vill säga det vi redan har, Chat Control 1. Som inte heller är oproblematisk. Så här:

När EU uppdaterade sitt ePrivacy-direktiv infördes en regel som förbjuder granskning av innehåll i elektronisk kommunikation. Punkt.

En oönskad konsekvens var att meddelandetjänsterna inte skulle kunna fortsätta sin frivilliga skanning för att upptäcka, rapportera och ta bort material som rör sexuella övergrepp mot barn.

Därför gjordes ett tidsbegränsat undantag (Chat Control 1) som gör det möjligt att fortsätta denna verksamhet. Vilket i praktiken gäller för de stora operatörernas okrypterade meddelandetjänster.

Vilket inte är oproblematiskt. Man kan tycka att all form av snokande i folks elektroniska korrespondens är fel. Dock stadgar artikel 4 att kunderna måste vara informerade om detta i användarvillkoren. Vilket är tröst, om än klen.

Plus att vissa meddelandetjänster som Signal, Threema och ProtonMail valt att inte skanna alls, med hänvisning till sina kunders rätt till privatliv. Och när kommunikationen är totalsträckskrypterad (E2EE) är det över huvud taget inte tekniskt möjligt.

Det är vad som gäller idag.

Chat Control 2 vill göra denna skanning obligatorisk och att den även skall omfatta totalsträckskrypterade meddelanden, oavsett om det är tekniskt möjligt eller inte.

Ministerrådet har försökt lösa detta med client-side-scanning – det vill säga att installera spionprogram på system- eller applikationsnivå på din telefon och din dator.

På så sätt vill man kunna granska innehållet i dina meddelanden innan de krypteras och sänds. Och samtidigt kunna hävda att man respekterar rätten till totalsträckskryptering. Vilket är hårklyverier.

Av respekt för grundläggande demokratisk hygien säger dock ett antal tunga EU-länder nej till detta. Bland annat med hänvisning till att förslaget strider mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation.

Meddelandetjänster som Signal har hotat med att lämna den europeiska marknaden om Chat Control 2 blir verklighet.

Amerikanska FTC säger att andra länders lagar – till exempel Chat Control 2 – som kräver att amerikanska kommunikationsföretag skall bryta grundläggande säkerhetsprotokoll inte är acceptabla med hänvisning till nationell säkerhet.

Och EU-domstolen har redan etablerat den övergripande principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Där är vi idag. Nu återstår att se vad danskarna kommer att lägga fram till ministerrådets möte i december. Av signalerna från Köpenhamn att döma kommer man att försöka hitta en lösning som ligger närmare Chat Control 1. (På onsdag diskuteras frågan på tjänstemannanivå i rådets COREPER II.)

Den enkla lösningen är att sända tillbaka Chat Control 2 till EU-kommissionen med hänvisning till att frågan kört fast. Och att rekommendera att Chat Control 1 förlängs tills vidare.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control 2: Nytt förslag på väg – utan client-side-scanning

31 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Det danska ordförandeskapet i EU:s ministerråd ger upp planerna på client-side-scanning (spionprogram) av meddelanden i din telefon och dator. Vilket är en bra sak. Men vad händer nu?

Den nya danska positionen är att granskningen av innehåll i elektroniska meddelanden inte skall vara obligatorisk – utan istället frivillig, som nu.

Det är i princip vad det förra polska EU-ordförandeskapet föreslog. Vilket inte heller fick tillräckligt stöd i ministerrådet…

Euractiv skriver:

»The presidency circulated a discussion paper with EU country representatives on Thursday, aiming to gather countries’ views on the updated (softened) proposal in a bid to find a compromise, Euractiv understands.

The Danes are concerned that if no agreement is reached on the proposal even voluntary scanning will not happen once the current legal scheme that enables that runs out in April 2026.«

Vilket är en oro som känns obefogad. De nuvarande reglerna (Chat Control 1, frivillig skanning som förvisso också är problematisk) har redan förlängts flera gånger och kan enkelt förlängas igen.

Av rapporteringen att döma tänker det danska ordförandeskapet skriva ihop ett nytt förslag. Hur det kommer att se ut är det ännu ingen som vet. Det är därför för tidigt att blåsa faran över.

Nu gäller det att hålla ögonen på processen fram till nästa ministerrådsmöte, den 8-9 december.

• Politiken: Hummelgaard opgiver kontroversielt forslag om overvågning »

• Euractiv: Danish Presidency backs away from ’chat control’ »

• Patrick Breyer (ex-MEP, PP, DE): Half-good new Danish Chat Control proposal »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Nu får Ryssland, Kina och Iran tillgång till data på svenska servrar

30 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Sverige har just skrivit under en FN-konvention som ger skurkstater tillgång till data på svenska servrar.

Anta att en oppositionell i skurkstaten X-land publicerar sig och sitt motstånd mot X-regimen på en svensk server. Skall då svenska myndigheter tvingas hjälpa X-land att bygga ett case mot nämnde dissident i syfte att fängsla honom för sina åsikter?

Man kan tycka att svaret borde vara nej. Men det är en av många möjliga oönskade konsekvenser av FN:s Cybercrime Treaty – som Sverige och EU just undertecknat i Hanoi.

Vi ruppmärksammade det här 2019 efter att internationell press rapporterat om att en konvention som kan komma att censurera internet. I januari 2024 hade förslaget fått mer kött på benen och vi varnade bland annat för följande risker:

Man är inte ens överens om vad »cyberbrottslighet« egentligen är. Vilket skapar utrymme för godtycke.
Vad vi i de demokratiska rättsstaterna betraktar som helt lagliga yttranden online kan komma att kriminaliseras.
Verksamhet som bedrivs av cybersäkerhetsexperter, visselblåsare, aktivister och journalister kan komma att kriminaliseras.
Säker elektronisk kommunikation kommer att undermineras.
IT-tekniker kan tvingas kringgå dagens verktyg för säkerhet online.
Data och information kan komma att delas och hämtas över gränserna på ett sätt som går bortom vad som kan anses vara lämpligt, nödvändigt och proportionerligt. Detta utan rimligt dataskydd och utan hänsyn till rättsstatens grundläggande principer.

Problemen tycks kvarstå. Vi kunde också rapportera att Ryssland, Kina och Iran är några av de länder som uppvisat betydande entusiasm för förslaget.

Och nu är konventionen vid målsnöret. Återstår bara att anta den i FN:s generalförsamling och de undertecknande ländernas nationella parlament. Den ersätter då Budapestkonventionen från 2001.

Dock tycks USA ha låtit bli att skriva under. SC Media:

»Michael Bell, chief executive officer at Suzu Labs, said the United States has been placed in an impossible position. While the treaty attempts to solve actual problems and offer avenues for cross border evidence-sharing for ransomware and human trafficking, it also establishes a legal route for authoritarian regimes to demand data from sources they wouldn’t have otherwise, Bell said.«

»“All under the guise of catching criminals, but there are serious concerns about the collection of this data, and I argue that the U.S. should stay out until there are enforcement mechanisms to protect human rights and to shield legitimate security researchers,” said Bell. “Otherwise, we are legitimizing the same surveillance tactics we condemn China and Russia for using while compounding those issues by sharing that data with the international community. The real risk isn’t isolation, it’s that more than 70 countries now have a framework to compel data handovers that would bypass our constitutional protections.”«

För Sveriges del hamnar frågan på riksdagens bord för ratificering. Kommer någon att bry sig?

• FN: Sixty-five nations sign first UN treaty to fight cybercrime, in milestone for digital cooperation »

• EFF: Joint Statement on the UN Cybercrime Convention: EFF and Global Partners Urge Governments Not to Sign »

• SC Media: US absence from UN Cybercrime Treaty praised by groups over privacy abuse »

Tidigare poster med länkar och resurser:
• Oro för censur med FN:s nya resolution om cyberbrott (december 2019) »
• Skurkstater i FN vill ta kontroll över internet (januari 2024) »
• FN ger skurkstater makt över internet (juli 2024) »
• FN ger skurkstater tillgång till data på svenska servrar (augusti 2024) »

CC0

Chat Contol 2: Står (S) inte längre bakom Europaparlamentets nej?

29 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Har (S) i Europaparlamentet dålig koll på Chat Control 2 eller är de bara skamlösa?

Man upphör aldrig att förundras. SR P3 rapporterar om Chat Control 2…

»Socialdemokraternas Evin Incir, som sitter i utskottet för medborgerliga fri och rättigheter, är en av de som varit med och röstat igenom CSAM-förordningen i Europaparlamentet. (…) Enligt henne har förslaget aldrig har handlat om att läsa privata konversationer, och att hon blev förvånad över den starka motreaktionen när förslaget först presenterades. (…) För mig är det faktiskt en känsla av att det här är den här värsta typen av lobbyism” säger hon till P3 Nyheter.«

Till att börja med har Incir själv – tillsammans med i princip hela Europaparlamentet – sagt nej till EU-kommissionens förslag om Chat Control 2 i alla dess centrala delar. För att det strider mot rätten till privatliv och privat korrespondens. Men det var förstås innan EU-valet…

Missade hon all den massiva kritik som framfördes i hennes eget utskott – LIBE – i Europaparlamentet när frågan debatterades med kommissionen?

Vidare kan man undra om hon är medveten om att förslaget i dess senaste form i ministerrådet är client-side-scanning, det vill säga spionprogram på system- eller applikationsnivå i alla våra telefoner och datorer.

I det bandade inslaget säger Incir:

»När då dom hära filtrarna hittar dessa typer av bilder och videosar då blir det som en liten red flag alltså flagga som alertar om att det här kan vara något som är olagligt.«

Vilket låter som en variant av förra EU-kommissionären Ylva Johanssons grundligt de-bunkade påstående om att Chat Control 2 är som en knarkhund som kan sniffa sig fram till olagligt innehåll även i totalsträckskrypterade meddelanden utan att bryta krypteringen eller granska innehållet. (Se nedan.)

»Värsta typen av lobbyism« säger Incir. Skulle det vara vi och de andra aktörerna i civilsamhället som varnar för Chat Control 2? Lägger vi oss i för mycket? Vore det kanske bättre om vi höll tyst?

Eller är det Europaparlamentets utredningstjänst, kommissionens och ministerrådets egna rättstjänster, EU:s dataskyddsombudsman, FN:s människorättskommissionär och en formlig armé av jurister och människorättsaktivister som varnar för att Chat Control 2 kränker grundläggande mänskliga rättigheter?

Eller alla tekniska experter som varnar för att politikerna inte begriper vad de sysslar med. Som oroas över att Chat Control 2 hotar vårt samhälles behov av säker, insynsskyddad kommunikation?

Har Incir verkligen så här dålig koll? Eller är hon bara skamlös?

• EU-parlamentariken förvånad över kritikstormen mot ”chat control” »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Vill regeringen få Chat Control 2 som en valfråga? (oktober 2025) »
• Chat Control 2 – lägg ner! (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Vad händer nu? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Danmark lägger fram nytt förslag (oktober 2025) »
• Tyskland säger NEJ till Chat Control 2 (oktober 2025) »
• Hur är Chat Control 2 tänkt att fungera i praktiken? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Beslutet skjuts upp? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Danmarks bluff (september 2025) »
• Chat Control 2: Hur tänker EU:s ministerråd nu? (september 2025) »
• Svenska regeringen orolig för att Chat Control 2 inte går långt nog (september 2025) »
• Chat Control 2: Tyskland vacklar (september 2025) »
• Chat Control 2: Ett svenskt politiskt haveri (september 2025) »
• Chat Control 2: Tyskland säger nej (september 2025) »
• ”Politiker förstår inte riskerna med Chat Control” (september 2025) »
• Detta är Chat Control 2 – på en dryg minut (augusti 2025) »
• USA: Stoppa Chat Control 2 (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – ett förslag med buggar (augusti 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

EU trappar upp kampen mot hat

27 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Skall EU stå upp för den demokratiska rättsstatens principer eller fokusera på att bekämpa hat?

Frankrike, Österrike och Nederländerna cirkulerar ett arbetspapper i EU:s ministerråd om »Europeiska värderingar«. Man vill att medlemsstaterna dubblar sina insatser mot »rasism, antisemitism, främlingsfientlighet och anti-muslimskt hat«. Och man vill försäkra sig om att »inget stöd ges till entiteter som är fientligt inställda till Europeiska värderingar, speciellt inte ekonomiskt stöd«.

En välvillig tolkning är att vi skall sluta ge stöd till organisationer som inte respekterar människors frihet, lika rättigheter och det demokratiska systemet. Vilket i sig skulle röra om i grytan, om man tillämpar det konsekvent.

Samtidigt uppstår massor av frågetecken. Är detta verkligen vad som avses? Eller handlar det åter om det diffusa begreppet »hat«?

Hur skall det gå till i praktiken? Vem skall dra gränsen och bestämma? Kommer tillämpningen att vara i övrigt opartisk och rättvis? Hur hanterar man till exempel saklig (och annan) kritik mot asylinvandring? Hur undviker man politisk slagsida?

Eller islamism? Att man inte bör hata muslimer bara för att de råkat födas in i en viss kulturkrets är naturligtvis helt korrekt. Det knepiga börjar när nämnda kulturkrets värderingar kolliderar med de europeiska, som man just sagt sig vilja försvara.

EU:s medlemsstater har för övrigt redan rättsliga instrument för att bekämpa hatbrott och diskriminering. Att knyta detta till finansiering och otydliga »värderingar« riskerar att flytta makten från lag till tolkning.

Och vad menas egentligen med »Europeiska värderingar«? Handlar det bara om vårt kulturarv i form av den demokratiska rättsstaten och individens okränkbara rättigheter? Eller gäller det även EU:s överordnade mål om en ständigt fördjupad union? Hur kommer man att se på EU-kritiska röster?

Dokumentet sägs även tala om att utöka konceptet hatbrott, både online och offline. Man vill även att Europol skall ägna hatbrott mer uppmärksamhet.

Vilket känns som att man vill sätta ny fart på frågan om att göra hat och hot till »EU-brott« – som än så länge kört fast i ministerrådet.

• Politico: EU urged to tighten anti-hate speech rules »

Relaterat:
• EU vill jämställa ”näthat” med terrorism (mars 2024) »
• EU: Försvara demokratin med byråkrati (juni 2025) »

CC0

Om (S) nätpoliser (Youtube)

26 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Jag samtalar med Youtube-kanalen Riks om Socialdemokraternas planer på åldersgränser i sociala media och nätpoliser.

Kontrollstaten är ett självspelande piano

24 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Man kan bli en smula konspiratorisk när snarlika förslag om övervakning, åldersgränser och begränsningar av innehåll i sociala media rullas ut samtidigt på olika platser i västvärlden.

Den enkla förklaringen kan vara att politiker och tjänstemän åker på möten och konferenser där man inspirerar varandra och odlar bubblor av fruktan inför allehanda förmenta hot och problem.

Man sneglar på andra länder för att snappa upp nya idéer och projekt som man kan använda för att motivera sin existens. För att visa att man »gör något«. Att man har kontroll.

Resultatet blir att statens olika funktionärer ständigt hittar nya områden att kontrollera, reglera och som stärker deras makt.

Detta går som regel hand i hand med vad som just blivit tekniskt möjligt inom områden som övervakningsteknik, biometrisk identifiering och AI.

Ibland går det lite för fort, som med EU-kommissionens ursprungliga förslag till Chat Control 2 – i vilket man ville ha AI-analys av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden med teknik som inte existerar i fungerande form. Ännu.

Sedan blir det dålig stämning när någon påpekar att våra politiker är på väg att kränka grundläggande mänskliga rättigheter, som yttrandefriheten och rätten till privatliv och privat korrespondens.

Man behöver varken vara raketforskare eller konspirationsteoretiker för att se hur detta fungerar. Det är en tämligen odramatisk, närmast banal, självförstärkande process i många små steg.

Den drivs av ambition, missriktad välvilja, kontrollbehov, institutionell dynamik och möjligen en viss oro för vad befolkningen kan ta sig för. Av människor som ogillar att nätet givit vanligt folk en möjlighet att ifrågasätta, käfta emot och störa maktutövningen.

Sammantaget blir det något slags perfekt storm, med dystopisk potential. Fortsätter utvecklingen så här – då har vi snart skapat ett samhälle som är obehagligt att leva i.

Därför måste friheten och de grundläggande mänskliga rättigheterna alltid försvaras. Online och AFK.

S: Strikta ID-krav för sociala media och Nätpolis

23 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Idag har Socialdemokraterna haft en presskonferens för att ännu en gång kräva åldersgränser för sociala media. Man vill även införa en Nätpolis.

Redan under EU-valrörelsen och senare när man presenterade sitt nya partiprogram har Socialdemokraterna krävt åldersgräns och ID-krav för sociala media. Idag kallade man till presskonferens för att upprepa kravet. Ur pressmeddelandet kan vi läsa:

• Skydd av barn och unga: 15-årsgräns för sociala medier i Sverige, med skarpt ID-krav som också omöjliggör anonyma trollkonton som inte kan kopplas till en person.

• Stärk människors kontroll på sociala medier: ge människor kontroll över sin egen röst och sitt utseende online för att stoppa deepfakes och falska bilder.

• Säkra ett bra samtalsklimat utan hat och hot: inrätta en nätpolis med särskilda enheter som kan patrullera på nätet och arbeta mot kriminalitet, hatbrott, grooming och våldsbejakande extremism.

När S gjorde i stort sett samma utspel i maj 2024 kommenterade vi kravet på ålderskontroll med tillhörande ID-krav för alla:

»Visselblåsare, dissidenter, utsatta minoriteter och personer som befinner sig i konflikt med myndigheter är bara några exempel på personer vars praktiska möjlighet att göra sin röst hörd kan komma att inskränkas med dagens (s)-förslag.«

Nu skall det sägas att S inte är ensamma om att kräva en åldersgräns för sociala media. Regeringen låter utreda frågan. Och EU håller på att testa en app för åldersverifikation.

Men Socialdemokraterna uppvisar alltid en särskild glöd vad gäller att reglera internet och begränsa dess frihet. Och av punkt ett ovan kan man fråga sig om syftet främst är att skydda barn eller att hålla koll på vem som säger vad online.

Vilket är en relevant fråga med tanke på att yttrandefriheten håller på att inskränkas så väl i enskilda länder i vår närhet som i aktuell EU-lagstiftning.

Under presskonferensen lyfte Magdalena Andersson fram att det är viktigt att politiken »tar kontroll över utvecklingen«.

I sammanhanget bör påminnas om att yttrandefriheten är en grundläggande mänsklig rättighet. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna säger följande…

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Vad gäller punkt två, om att »ge människor kontroll över sin egen röst och sitt utseende online« skulle det vara intressant att veta om man har något konkret förslag eller om detta bara är en allmän åsikt. Anders Ygeman menade att det krävs en stärkt upphovsrätt, utan att närmare gå in på hur.

I fråga om punkt tre, »inrätta en nätpolis« tycks vi alla vara överens om att samma lagar och regler skall gälla så väl online som i resten av tillvaron. Behövs det då en särskild nätpolis? Eller ingår det i den vanliga polisens uppdrag? Skall en nätpolis ha speciella befogenheter? I så fall vilka?

Magdalena Andersson noterade i sammanhanget att ID-krav för sociala media även kommer att göra Nätpolisens arbete enklare.

Någonstans har jag en misstanke om att alltihop bottnar i att politiken ogillar att folk numera så lätt kan ifrågasätta, lägga sig i och bilda opinion.

CC0