Storebror

Kategorin Storebror är hämtad från George Orwells bok 1984. Det handlar dels om övervakning - och dels om menings- och yttrandefrihet. Och om hur staten försöker styra hur människor tänker.

Regeringen beställer mer övervakning

7 april 2026 av Henrik Alexandersson

Regeringen vill att det skall bli enklare att övervaka enskilda utan misstanke om brott eller koppling till kriminella nätverk.

För ett år sedan tillsatte regeringen en utredning om »Hemliga och preventiva tvångsmedel«.

Bland annat skall den »göra en rättslig och systematisk översyn av reglerna om hemliga och preventiva tvångsmedel«. Det låter visserligen lovande – men handlar i praktiken mer om att »förbättra möjligheterna att använda tvångsmedlen«.

Nu kommer regeringen med ett tilläggsdirektiv (och förlängd tid) för utredningen.

Dels vill man att polis och åklagare skall slippa söka tillstånd för avlyssning, övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig dataavläsning för enskilda elektroniska enheter. Istället skall tillståndet omfatta all relevant teknisk utrustning som den övervakade kan tänkas använda.

Här är det värt att påpeka att hemlig dataavläsning bygger på att myndigheterna lämnar säkerhetsluckor i vår IT-infrastruktur och teknisk utrustning öppna – för att kunna installera sina spionprogram. Vilket gör oss alla mer sårbara online.

Man vill vidare »analysera och ta ställning till om preventiva tvångsmedel ska kunna
användas i fler fall och utan koppling till en organisation eller grupp«.

Preventiva tvångsmedel handlar om övervakning utan/innan misstanke om brott föreligger. Hittills har det dock krävts något slags koppling till en kriminell gruppering. Nu vill man alltså slippa denna begränsning.

Detta öppnar upp för att vem som helst kan komma att utsättas för övervakning utan misstanke om brott, ifall myndigheterna tycker att det är lämpligt.

Vilket i så fall gör obefogad och felaktig övervakning enklare. I händerna på en auktoritär stat är detta ett verktyg som enkelt kan användas för förtryck och förföljelse av oliktänkande.

När övervakning flyttas från misstanke till prognos förändras inte bara verktygen – utan själva rättsstatens logik.

Regeringens önskemål riskerar dessutom att stå i konflikt med proportionalitetskravet enligt Europakonventionen.

Som vi så ofta påpekar tenderar övervakningslagar alltid att utökas vad gäller syfte och metod – oavsett vad politikerna lovade när de infördes.

• Regeringen: Tilläggsdirektiv till Utredningen om hemliga och preventiva tvångsmedel (Ju 2025:04) Dir. 2026:20 »

CC0

Chat Control 1 föll – men fortsätter ändå

6 april 2026 av Henrik Alexandersson

Trots att Chat Control 1 föll och att granskning av innehållet i användarnas elektroniska meddelanden inte längre är tillåten fortsätter den.

Chat Control 1 (2021/1232/EU) – som nu inte längre gäller då lagen inte förlängts – var ett undantag från EU:s ePrivacy-direktiv.

ePrivacy-direktivet (2002/58/EG) är EU:s lag om sekretess i elektronisk kommunikation. Det skyddar innehållet i våra meddelanden och metadata (vem, när, hur) från avlyssning, spårning och lagring utan samtycke eller lagstöd.

Det vill säga att det är förbjudet att övervaka kommunikation utan samtycke från alla berörda parter om det inte finns ett lagligt undantag.

Dock gällde detta främst teleoperatörer och lämnade nya meddelandetjänster, chatappar, webmail, sociala medier med mera i en gråzon.

Med European Electronic Communications Code (2018/1972/EU) utvidgades förbudet mot övervakning i ePrivacy-direktivet till att även gälla »nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster«. Då kom även tjänster som WhatsApp, Messenger, Gmail och Signal att skyddas.

Därmed skulle det i princip bli stopp för den skanning av innehåll i meddelanden som ändå har skett, när EECC trädde i kraft 2021.

Men så ville politikerna inte ha det, trots att de själva tagit fram de aktuella lagarna.

Därav Chat Control 1 – ett tidsbegränsat undantag från ePrivacy-direktivet och EECC – som tillät operatörer, plattformar och appar att frivilligt fortsätta undersöka innehållet i användarnas meddelanden i jakt på visst olagligt innehåll.

Men nu har alltså denna tidsbegränsade lag gått ut och EECC:s strängare förbud mot övervakning gäller. Något undantag i lag finns inte.

Därför är det intressant att notera att många techbolag ändå tänker fortsätta att granska innehållet i sina användares meddelanden. Politico rapporterar:

»Google, Meta, Microsoft and Snapchat’s parent company Snap said in a joint statement late on Friday that they ”will continue to take voluntary action” to scan messages. ”We call on EU institutions to conclude negotiations on a regulatory framework as a matter of urgency,” the tech companies said.«

»One senior industry official involved in decisions on scanning, granted anonymity because they’re not authorized to speak publicly, said their view is that, though the end of the law makes the legal picture murky, it does not make it unlawful to scan.«

Man tänker alltså bryta mot nu gällande lag.

Detta sätter extra press på förhandlingarna om den nya lag – Chat Control 2 – som är tänkt att ersätta CC1 som ett permanent undantag från ePrivacy-direktivet och EECC.

Dagens läge är alltså att både ePrivacy-direktivet och EECC gäller och förbjuder övervakning av innehåll i medborgarnas elektroniska meddelanden. Men att den ändå fortsätter.

• Politico: Tech firms enter legal limbo over child abuse scanning »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Ålderskontroll eller åsiktskontroll?

31 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Åldersgränser för sociala medier innebär att alla måste identifiera sig. Detta kan även användas för censur, blockering eller selektiv informationskontroll – varnar tunga forskare.

I min ungdom drev Socialdemokraternas kvinnoförbund ett krav om att förbjuda parabolantenner. Så att folk inte skulle få en massa olämplig information och dumma idéer.

Olof Palme drev personligen kampen mot Radio Nord och Radio Syd. Etermediemonopolet måste till varje pris upprätthållas. Ungdomen fick finna sig i att lyssna på statligt godkänd musik.

Tryckpressen, tidningarna, videobandspelarna, bloggarna, sociala medier… Makthavare har alltid hatat fri information.

Människor kan ju få veta en massa saker som utmanar narrativet. Eller tycka fel. Ifrågasätta och lägga sig i. Vilket överheten som regel ogillar.

Den senaste planen är att man måste identifiera sig om man vill ha ett konto på sociala medier. De hoppas väl att om människor vet att man kan ta reda på vilka de är, då dämpar de sin kritik. Själv tror jag att man skapar en tryckkokare om man försöker lägga lock på samhällsdebatten.

ID-kravet genomförs som de flesta andra inskränkningar av internets frihet med barnen som murbräcka. Denna gång i form av åldersgränser för sociala medier, pådrivna av vederbörlig moralpanik.

I praktiken kräver de flesta modeller för åldersgränser någon form av identifiering. Vilket innebär att man inte kan vara anonym.

Storbritannien och Australien är redan på gång med ålderskontroll.

Detta har drabbat alla sociala medier och plattformar på vilka det finns så mycket som en teoretisk möjlighet att de har något innehåll någonstans som på något sätt kan tänkas vara olämpligt för minderåriga.

Vilket leder till att många webbplatser inför ålderskontroller mest för säkerhets skull, för att inte riskera att bryta mot lagen.

Häromdagen såg jag att någon hade fått bevisa sin ålder för att använda en onlinebaserad vetenskaplig kalkylator. För vad skall vi väl med unga mattebegåvningar till? De idiotiska exemplen staplas på hög.

Själva ålderskontrollen genomförs i dessa länder av respektive onlineplattform själv – vanligtvis via någon tredjepartsleverantör.

De senare har i flera fall visat sig ha kopplingar till nätbrottslighet, skurkstater och underrättelsevärlden. En av de stora, Persona, har en koppling till det kontroversiella företaget Palantir.

Men om åldersgränser införs i EU, då kommer det förmodligen att ske med EU:s nya digitala plånbok som är tänkt att rullas ut i slutet av året.

Om man använder den, då kommer man att kunna verifiera till exempel sin ålder som ett fristående värde – utan att lämna ifrån sig annan persondata. Vilket möjligen är en mindre dålig modell. Men fortfarande med potential för missbruk.

EU-plånboken är (än så länge) frivillig och alla kommer inte att vilja ha den. Så då står vi ändå där med persondata på drift.

Mer än 400 toppforskare har skrivit ett öppet brev där de påpekar att det inte finns några tydliga belägg för att åldersgränser gör barn säkrare online. Tvärtom kan unga då istället drivas till internets mörkare, mer insynsskyddade och totalt okontrollerade domäner.

Ålderskontroller hotar internets grundläggande decentraliserade struktur och kan användas för censur, blockering eller selektiv informationskontroll. Säger forskarna. Detta är den auktoritära statens önskedröm.

Blotta vetskapen om att någon kan kika över ens axel leder till självcensur.

Man kan också fundera över i vilken utsträckning åldersgränser kan vara ett sätt för politiken att avskärma unga från systemkritik.

Jag vill inte vara petig, men omfattas inte även unga människor av yttrandefriheten och dess frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser?

Nu står olika EU-länder och amerikanska delstater på kö för att införa detta system.

I Sverige har Socialdemokraterna alltid varit varma förespråkare för åldersgränser och hårdare tag mot internet. Magdalena Andersson talar om att politiken måste ta kontroll över utvecklingen.

Nyligen anslöt sig Moderaterna till kravet på åldersgränser. Det tillkännagavs av självaste partiledaren. En gång i tiden var de ett parti som stod upp för individen mot överheten.

Nu är de med och bygger ett system för kontroll och övervakning som med lätthet kan användas i lömska syften. En ständigt expanderande övervakningsstat i vilken yttrandefriheten samtidigt inskränks i många små steg.

Vad kan möjligen gå fel?

CC0

Stoppa Chat Control 2 – skriv en rad

30 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Chat Control 1 har fallit. Nu gäller det att stoppa Chat Control 2. Här är vad du kan göra.

• Bakgrund: Förra veckan föll en förlängning av Chat Control 1.

Först krävde Europaparlamentet att den frivilliga granskningen av innehåll i användares elektroniska meddelanden (CC1) bara skall inriktas mot användare eller grupper av användare där misstanke föreligger om brott. Detta vägrade EU:s ministerråd gå med på.

Så parlamentet gjorde ett omtag och röstade igen. I denna omröstning föll i och för sig kravet på misstanke. Dock beslutade parlamentet att man bara skall skanna efter redan känt olagligt innehåll, vilket är det enda som fungerar tillfredsställande med dagens teknik. Parlamentet slog även fast att man inte skall skanna totalsträckskrypterade meddelanden, vilket man tekniskt sett inte kan (om man inte vill ha client-side-scanning med spionprogram på alla telefoner och datorer som granskar dina meddelanden innan de sänds).

Vilket fick borgerliga EPP (&Co) i parlamentet att surna till och rösta ner hela rapporten – och därmed även stoppa den förlängning de själva ville ha.

Så den 4 april upphör därför Chat Control 1:s tidsbegränsade frivilliga skanning av innehållet i våra elektroniska meddelanden utan misstanke om brott. I praktiken föll alltså ministerrådet och EPP på eget grepp.

• Nu kan fokus – förhoppningsvis – flyttas till den lag som är tänkt att komma efter Chat Control 1, nämligen Chat Control 2.

EU-kommissionen vill egentligen fortfarande ha obligatorisk AI-stödd granskning av innehållet i folks elektroniska meddelanden. EU:s ministerråd drog frågan i långbänk i tre år, kunde inte komma överens och nöjer sig (för tillfället, i princip) med en förlängning av frivillig skanning (som i CC1).

Europaparlamentet slog fast sin position redan i oktober 2023. I unikt stor enighet kom man fram till följande om Chat Control 2:

• Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad (E2EE) kommunikation.
• Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
• Beslut om övervakning skall fattas av en domstol eller motsvarande rättslig instans.
• Ingen generell AI-granskning av innehållet i meddelanden (text/ljud).

Detta var innan EU-valet 2024. Så man kan fråga sig om det ovanstående var ledamöternas uppriktiga åsikt eller bara ett sätt att sopa frågan under mattan i EU-valrörelsen. Med tanke på hur parlamentet röstade om CC1 förra veckan har misstanken om det senare stärkts.

Just nu pågår trilogförhandlingar om CC2 mellan EU-kommissionen, EU:s ministerråd och Europaparlamentet. Dessa hålls bakom stängda dörrar. Vi kan således inte vara säkra på att parlamentet fullt ut driver sin position från 2023.

Att CC1 upphör i april kommer att sätta förhandlingarna om CC2 under tidspress. Så det är nu frågan avgörs.

Det bästa sättet att få parlamentet att stå upp för sin position om CC2 är att utsätta ledamöterna för yttre tryck. Det vill säga att offentligt påminna om vad som beslutades 2023. Samt att påminna de enskilda ledamöterna om att vi ser dem – och att vi förväntar oss att de står fast vid sin linje.

Personlig kontakt är mest effektiv. Tusentals likalydande e-postmeddelanden avfärdas dock tyvärr som spam. Att ringa kan kännas jobbigt om man inte kan frågan utan och innan. Men att skriva ett brev eller sända ett vykort kan alla göra.

Vi drog igång en sådan mini-kampanj förra sommaren och den gav resultat och lät tala om sig. Tiotusen mejl kan avfärdas som spam. Men tjugo personliga brev uppfattas som en folkstorm. Så låt oss göra det igen.

Det räcker med att skriva att Europaparlamentet måste hålla fast vid sitt beslut om Chat Control 2 från 2023 (se ovan). Med dina egna ord och formuleringar. Långt och initierat är förvisso bra, men kort och kärnfullt är minst lika effektivt. Var artig och saklig.

Du hittar namnen på alla svenska ledamöter här. Adressen finns längst ner på varje ledamots sida. Välj Bryssel-adressen. Handskrivet är bäst. Men även elektroniskt skapade vykort funkar.

Speciellt behöver ledamöterna från M, KD och S påminnas om parlamentets position innan EU-valet.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control 1 föll – så röstade svenskarna

27 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Vi skall sluta tjata om Chat Control 1 efter denna bloggpost. Men eftersom det finns frågor om vad som hände och vem som röstade hur, kommer här en genomgång av torsdagens votering for the record.

• Bakgrund:

Chat Control 1 är den tillfälliga lag som ger meddelandeoperatörer ett undantag från EU:s ePrivacy-direktiv. Detta för att de frivilligt skall kunna granska innehållet i sina användares meddelanden, i jakt på material med sexuella övergrepp på barn. Detta utan krav på misstanke eller konkreta indikationer på brott.

Eftersom CC1 redan från början var kontroversiell var den tidsbegränsad. Då processen med Chat Control 2 (obligatorisk skanning av innehållet i allas meddelanden med AI eller spionprogram) dragit ut på tiden, har CC1 redan tidigare förlängts. Den gäller nu till den 3 april i år.

Eftersom EU:s ministerråd – efter åratal av förhandlingar – inte har kunnat enas om Chat Control 2 gav man nyligen upp och gick fram med en minsta gemensam nämnare, det vill säga något som liknar en permanent variant av CC1 (frivillig skanning). Vilket nu är rådets förhandlingsposition.

CC2 förhandlas mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet. Förhandlingarna pågår och utfallet är oklart. Dock vill man att CC1 skall förlängas (igen) i väntan på CC2.

Efter att ministerrådet antagit sin position om förlängning av CC1 var det för två veckor sedan Europaparlamentets tur att yttra sig. Parlamentet röstade då för en förlängning – dock med villkoret att skanningen av folks meddelanden måste vara riktad, inte generell.

Det vill säga att det måste finnas en misstanke om brott mot en person eller grupp av personer samt att skanningen måste beslutas av en domstol eller motsvarande kompetent institution.

Detta sa ministerrådet nej till i förhandlingar förra veckan. Rådet vill ha en förlängning, men inget förbehåll om att man bara skall övervaka misstänkta. Och då fanns det inte någon gemensam position för rådet och parlamentet – varpå CC1 upphör att gälla den 4 april.

Vilket skapade viss uppståndelse och efter påtryckningar användes gårdagens votering (som från början var planerad att klubba den uppgörelse mellan rådet och parlamentet som sedan inte blev av) för att låta parlamentet rösta om sin position om CC1 en gång till.

• Så vad hände då i går, torsdag, i Europaparlamentet?

Inför voteringen fanns åtta förslag om tillägg (amendments 29-36). Enligt voteringsordningen röstades de ett och ett (vissa kan falla utan votering om andra antas). På slutet röstade man om kommissionens justerade förslag.

Först röstade parlamentet om tillägg (30) från S&D-gruppen (socialdemokraterna) om att skärpa upp ändamålsparagrafen och klargöra att krypterad kommunikation ej omfattas. Detta avslogs (303-314). SD+L+C+V röstade bifall. M+KD+S+MP röstade avslag. Notera att S alltså röstade mot sin egen partigrupps förslag.

Sedan röstade man om tillägg 34 från de Gröna. Detta handlade också om en skärpning av ändamålsparagrafen (dock utan att nämna kryptering). Bland annat ville man begränsa skanning av innehåll till redan känt olagligt material. (AI-granskning som söker efter tidigare okänt olagligt material är en omogen teknik med orimligt hög andel felaktiga flaggningar.) Detta bifölls (307-306). SD+L+C+V röstade bifall. M+KD+S+MP röstade avslag. Här röstade MP mot sin egen grupps förslag.

Sedan var det dags för tillägg 35 från de Gröna. Detta var enligt min mening det viktigaste tillägget. Det handlar om att skanning av meddelanden endast skall inriktas mot misstänkta individer eller grupper och beslutas av en behörig juridisk instans (t.ex. en domstol). Detta avslogs (210-312). SD+L+MP+V röstade bifall. M+KD+S röstade avslag. C avstod.

Därpå följde tillägg 36 från de Gröna, som handlade om att meddelandeskanningen inte får omfatta totalsträckskrypterade meddelanden. Också viktigt. Detta bifölls (325-298). SD+L+C+MP+V röstade bifall. M+KD+S röstade avslag.

Efter det röstade man om tillägg 33 från konservativa ECR-gruppen. Det gick ut på att CC1 bara skall förlängas med ett år (om alls) och inte två år. Detta avslogs (125-394). SD+MP röstade bifall. M+KD+L+C+S+V röstade avslag.

Därefter tillägg 31 från S&D och liberala Renew, också om att CC1 bara skall förlängas med ett år (om alls) och inte två år. Detta avslogs (304-306). SD+L+C+S+MP röstade bifall. M+KD+V röstade avslag.

Sedan röstade man om tillägg 29 från borgerliga EPP. Det var tydligen en språklig justering för vissa språk. Oviktigt i sak för oss svenskar, men det bifölls (344-236). M+KD+S röstade bifall. SD+L+C+V röstade avslag. MP avstod.

Sista ändringsförslaget man röstade om var tillägg 32 från konservativa ECR. Det gick ut på att man måste tänka på barnens bästa, på rätten till privatliv och på rätten till totalsträckskrypterad kommunikation. Detta avslogs (247-301). SD+L+C röstade bifall. M+KD+S+MP röstade avslag. V avstod.

Och till sist röstade man om EU-kommissionens förslag om förlängning efter ändringar enligt ovan. Detta avslogs (311-228). C+S+MP röstade bifall. SD+M+KD+L+V röstade avslag. Därmed har förslaget fallit. Och då blir det sannolikt ingen förlängning av Chat Control 1.

Det är snårigt, så för säkerhets skull kommer här de relevanta länkarna:
1) Röstlistan »
2) Beslutsprotokoll (se sid. 7) »
3) Alla förslag om tillägg (29-36) »
4) MEP Watch (så röstade ledamöterna, vår källa) »
5) Parlamentets röstprotokoll (från sid. 15) »
6) Legislative Observatory, 2025/0429(COD) »

På MEP WAtch kan du även se hur Europaparlamentets partigrupper har röstat, vilket inte alltid stämmer överens med hur deras svenska ledamöter har röstat.

Om du har hängt med så här långt i texten har du förmodligen insett att det ofta inte är vad man röstar om som avgör hur ledamöterna röstar – utan vem som har lagt förslaget.

• Takeaways:

Om EU:s ministerråd klagar över beslutet bör man påpeka att det var rådet som avvisade parlamentets krav på misstanke för övervakning förra veckan. Rådet valde urskiljningslös massövervakning framför en förlängning av Chat Control 1. Och får nu därför varken eller.

Och om den borgerliga EPP-gruppen klagar (vilket den gör just nu) bör man påpeka att den faktiskt i den slutliga voteringen själv röstade nej till en förlängning av Chat Control 1.

Med detta kan vi förhoppningsvis lämna Chat Control 1 bakom oss – och fokusera på den permanenta lag som är tänkt att komma sedan, Chat Control 2.

Vad gäller den pågår som sagt trilogförhandlingar mellan EU-kommissionen, EU:s ministerråd och Europaparlamentet bakom stängda dörrar.

Möjligen kan Europaparlamentet just ha stärkt sina kort i dessa förhandlingar genom att visa att det inte går med på vad som helst. Vi får se.

Om nu inte Chat Control 1 återuppstår genom något nytt procedurknep…

• Läs mer i ex-MEP Patrick Breyers (PP, DE) matnyttiga bloggpost: End of “Chat Control” – EU Parliament Stops Mass Surveillance in Voting Thriller – Paving the Way for Genuine Child Protection! »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control 1 har fallit

26 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Idag har Europaparlamentet röstat nej till den rapport som skulle ha förlängt dagens massövervakning av folks elektroniska meddelanden – Chat Control 1. Nu är det dags att fokusera på att stoppa Chat Control 2.

Idag röstade Europaparlamentet ännu en gång om förlängning av Chat Control 1. (Operatörernas frivilliga skanning av innehållet i folks elektroniska meddelanden utan misstanke om brott.)

Detta efter att EU:s ministerråd vägrat gå med på parlamentets förra beslut – som innebar att övervakning endast skall inriktas mot personer eller grupper där misstanke om brott föreligger.

Först röstade parlamentet nej till det tillägg (om misstanke) som man röstat ja till förra gången.

Men sedan röstade man (311-228) nej till hela rapporten som sådan.

Vilket innebär att Chat Control 1 inte förlängs och att dess massövervakning upphör den 3 april.

Nu är det dags att fokusera på den permanenta lag som är tänkt att komma sedan, Chat Control 2. Där pågår just nu trilogförhandlingar mellan EU-kommissionen, EU:s ministerråd och Europaparlamentet.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Det blir en ny votering om Chat Control 1

25 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Europaparlamentet kommer att hålla en ny votering om Chat Control 1, i morgon torsdag kl 11.

Detta bestämdes efter en votering i ordningsfråga när parlamentets minisession i Bryssel öppnade idag.

Det är en indikation på att det kan bli en förlängning av Chat Control 1 – utan det villkor om misstanke för övervakning som Europaparlamentet lade till förra gången det röstade.

Nämligen: Skanning av meddelanden måste avgränsas till specifika användare eller grupper där det finns en konkret misstanke om koppling till material med övergrepp mot barn. Dessutom skall åtgärden vara riktad, specificerad och begränsad till vad som är nödvändigt. Samt att den skall godkännas av domstol eller motsvarande behörig rättsvårdande myndighet.

Det vill säga: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Vilket EU:s ministerråd inte gick med på i trilogförhandlingen.

Vilket i sin tur leder till att det inte finns något förslag som båda institutionerna står bakom.

Därmed upphör Chat Control 1 – som är en tidsbegränsad lag – att gälla den 3 april. Och i så fall upphör även operatörernas frivilliga skanning av innehållet i användarnas meddelanden.

Så nu röstar parlamentet underdånigt en gång till. Det finns likalydande tillägg som förra gången.

EU-kommissionen, Big Tech och borgerliga EPP (M&KD) har drivit ett intensivt lobby-arbete för att få till stånd en ny omröstning – i vilken man förlänger Chat Control 1, fast utan villkoren ovan.

Låt detta sjunka in: De säger alltså nej till att övervakning skall inriktas mot misstänkta. Det vill att alla skall behandlas som potentiella brottslingar och få innehållet i sina meddelanden granskat – utan misstanke om att något olagligt förekommer.

De har särskilt inriktat sin övertalningskampanj på de många socialdemokrater och liberaler som avstod i förra omröstningen.

På andra sidan har vi som kämpar för ett fritt och öppet internet utan massövervakning också försökt påverka dem – att stå fast vid parlamentets förra beslut.

På torsdag – i voteringen som börjar kl 11 – får vi veta hur det går.

(Samtidigt pågår trilogförhandlingar om den lag – Chat Control 2 – som är tänkt att ersätta Chat Control 1. Men det är en annan historia.)

Uppdatering: Röstprotokollet är klart. Så här röstade svenskarna. SD+L+C+MP+V röstade för att INTE riva upp det förra beslutet. S+M+KD röstade för en ny votering.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Ny omröstning om Chat Control 1 – alla dokument

24 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Här hittar du alla dokument kring torsdagens nya omröstning om Chat Control 1 i Europaparlamentet.

Egentligen är det två voteringar. I morgon onsdag, när minisessionen i Bryssel öppnas, kommer en ordningsfråga upp. Då avgörs om det över huvud taget blir någon ny votering om Chat Control 1.

På torsdag är det tänkt att voteringen i sak skall äga rum.

Bakgrund: Chat Control 1 är den tillfälliga lag som tillåter meddelandetjänster att frivilligt granska innehållet i sina användares meddelanden i jakt på olagligt innehåll. Den upphör att gälla den 3 april. Härom veckan beslutade Europaparlamentet att villkora en förlängning (i väntan på Chat Control 2) med att granskning av meddelanden bara får ske vid misstanke om brott – det vill säga inte vara generell. Det ville EU:s ministerråd inte acceptera, varpå någon förlängning inte kommer att ske. Detta försöker nu den borgerliga EPP-gruppen (m.fl.) i Europaparlamentet ändra på genom att ta om hela omröstningen om Chat Control 1. (Se vår förra bloggpost.)

Grundfrågan (amendment 35) är om den frivilliga skanning av användarnas meddelanden som plattformarna kan göra skall drabba alla eller »bara« inriktas mot personer och grupper som faktiskt misstänks för brott.

Det senare är det rimliga och det som respekterar Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. För hela historien, se tidigare bloggposter som länkas nedan.

• Föredragningslistan »
• Rapporter (se Sippel 2025/0429(COD)) »
• Ändringsförslag / amendments (29-36) »

(Chat Control 2, som är den permanenta lag som är tänkt att ersätta Chat Control 1 är en annan fråga och är fortfarande föremål för trilogförhandlingar mellan EU:s ministerråd, Europaparlamentet och EU-kommissionen.)

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 1: När ett nej inte är ett nej »
• Chat Control – vad händer nu? (mars 2026) »
• Ingen förlängning av Chat Control 1 (mars 2026) »
• Chat Control 1 kanske ändå faller (mars 2026) »
• Chat Control 1 förlängd till augusti 2027 (mars 2026) »
• I morgon röstar Europaparlamentet om Chat Control 1 (mars 2026) »
• Chat Control 1 förlängs. Förmodligen. (mars 2026) »
• Parlamentsutskott säger nej till… Chat Control 1 (mars 2026) »
• Chat Control 2: Nu börjar förhandlingarna (februari 2026) »
• Chat Control – en uppdatering (februari2026) »
• Tillrättalagt om Chat Control med EU-ministern (januari 2026) »

CC0

EU har skapat verktyget – medlemsstaterna censurerar

23 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Har ett EU-organ förbjudit en klimatkritisk TikTok-video? Vi försöker reda ut begreppen.

Den högerlutande irländska nätpublikationen Gript har en artikel som just håller på att gå viral. Den handlar om hur EU skall ha censurerat en TikTok-video som menar att klimatförändringar är hysteri och bluff. Här är vad som tycks ha skett:

En »EU-baserad organsisation« anmäler nämnda videoklipp.
TikTok låter ändå klippet vara kvar. Bland annat hänvisas till att klippet lagts upp av ett konto utanför EU.
Detta överklagas till »the certified out-of-court dispute body User Rights«. Där menar man att det inte är var kontoinnehavaren finns eller var klippet lagts upp – utan var det anmälts (Frankrike) – som avgör om frågan skall tas upp.
User Rights kommer sedan fram till att videon bör tas ner – dels för att den bryter mot TikToks egna användarvillkor och dels för att den »motsäger väletbalerad vetenskaplig konsensus om klimatförändringar«.

»User Rights« är inget begrepp som återfinns i EU:s Digital Services Act, DSA. Men denna förordning föreskriver att varje medlemsland skall ha en »certified out-of-court dispute body«.

Endast ett fåtal länder har än så länge utsett sådana. Tyskland och Irland ligger längst fram. Frankrike håller på att anpassa någon mediemyndighet för ändamålet. Men i övrigt är det rätt ont om nationella DSA-certifierade instanser där användare, anmälare och sociala medier kan lösa konflikter utanför domstol.

Eftersom artikeln kommer från en irländsk nätpublikation kan vi kanske anta att »User Rights« handlar om en institution för konfliktlösning som etablerats av den statliga irländska mediekommissionen – i enlighet med DSA. Dessutom har TikTok sitt EU-kontor i Dublin. (Men exakt vilket EU-land det handlar om är dock av underordnad betydelse.)

Innehållet i fråga är inte olagligt. DSA kan formellt sett bara användas för att ge nationella myndigheter makt att ta bort olagligt innehåll. Men det finns andra möjligheter längre ner i organisationsstrukturen.

Om »User Rights« skall avgöra om innehållet skall vara kvar eller inte måste man också ta hänsyn till plattformens användarvillkor. Och i detta fall fann man att videon bröt mot dessa.

Närmare bestämt mot villkorens förbud mot innehåll som underminerar vetenskaplig konsensus. Vilket ger en tämligen stel bild av hur vetenskap fungerar. En gång i tiden var alla överens om att jorden var universums centrum. Och platt.

Det är vad som händer sedan som är särskilt intressant. »User Rights« menar även att innehållet oaktat användarvillkoren »motsäger väletbalerad vetenskaplig konsensus om klimatförändringar« och därför skall tas bort.

Det är här man går utanför sitt mandat. Det är inte ett statligt utsett DSA-certifierat organs uppgift att hysa och uttrycka vissa åsikter i ett debatterat politiskt ämne.

Det är alltså inte EU som sådant som censurerar åsikter. Istället är det de olika nationella myndigheter som skall administrera DSA – och de underorgan som sätts upp för detta – som får makten över ordet.

See what they did there? EU censurerar inget. EU tillhandahåller bara det lagliga ramverket och verktygen för att medlemsstaterna och deras myndigheter skall kunna censurera.

I det aktuella fallet har en instans utsedd av en nationell myndighet använt EU-lag för att gå bortom sitt rimliga mandat, som begränsas till: Är innehållet lagligt? Är innehållet förenligt med plattformens användarvillkor?

Nu hade förvisso videon plockats ner ändå, eftersom den ansågs bryta mot de i sig politiskt anstrukna användarvillkoren. Men att en statlig institution för konfliktlösning för sociala medier gör egna vetenskapliga och politiska bedömningar i en diskussion om att censurera innehåll är helt enkelt inte bra.

Oaktat vad man tycker i sakfrågan måste folk faktiskt få tycka vad de vill.

Innan man vet ordet av kommer annars fler pekpinnar. Kommer man till exempel att få tycka att droger bör legaliseras? Vad får man tycka i migrationsfrågan? Får man ifrågasätta OnlyFans-lagen? Skall yttrandefriheten begränsas av det för tillfället rådande politiska klimatet?

Vilka narrativ skall skyddas från kritik och på vilka grunder? Vem skall fatta beslutet?

Man öppnar för en flod av knepiga frågeställningar, dilemman, paradoxer, oväntade och oönskade konsekvenser om man försöker bestämma vad folk skall få tycka.

Plus att vi lever i ett fritt samhälle där det har ett egenvärde att folk får tycka vad de vill. Utan yttrandefrihet och olika åsikter som bryts mot varandra blir demokratin tom och meningslös.

I det aktuella fallet drabbar censuren dessutom en användare utanför EU, som får se sin yttrandefrihet inskränkt. Vilket är sådant som ger Trump vatten på sin kvarn.

Sammanfattningsvis: Det är inte EU som sådant, utan en nationell DSA-certifierad institution som sagt att en video skall censureras – bland annat för att man anser att den har fel i en infekterad fråga. Detta har möjliggjorts av EU, med dess Digital Services Act.

Om vi nu har förstått fallet rätt, utifrån den knapphändiga information som finns att tillgå.

• TikTok video abroad banned under DSA for climate sceptisism »

CC0

Chat Control 1: När ett nej inte är ett nej

22 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Den borgerliga EPP-gruppen planerar en voteringskupp i Europaparlamentet – för att släppa kravet på misstanke om brott, så att massövervakning med Chat Control 1 kan fortsätta.

För en dryg vecka sedan satte Europaparlamentet upp krav för en förlängning av Chat Control 1. Detta är den tillfälliga lag som låter de meddelandetjänster som vill granska innehållet i sina användares privata elektroniska meddelanden – och som går ut den 3 april.

Parlamentet vill – efter sin omröstning – att sådan övervakning bara skall kunna inriktas mot personer eller grupper som misstänks för brott.

Men det ville EU:s ministerråd (och EU-kommissionen) inte gå med på i förra veckans trilogförhandling, som därför strandade.

Vilket innebär att Chat Control 1 – och dess övervakning – helt enkelt upphör efter den 3 april.

Det är i princip en bra sak, då CC1 innebär urskillningslös massövervakning utan misstanke om brott. Om än frivillig.

Men nu vill alltså borgerliga EPP med stöd från delar av socialdemokratiska S&D och liberala Renew riva upp parlamentets beslut. De gillade inte resultatet och kräver att parlamentet röstar igen – så att EPP & Co får som de vill och CC1 kan förlängas.

Denna omröstning är tänkt att hållas i plenum på (onsdag eller) torsdag då det ursprungligen var meningen att man skulle godkänna en överenskommelse från trilogförhandlingarna – som sedan inte uppenbarade sig.

Genom organisatorisk kreativitet med parlamentets arbetsordning vill EPP använda denna votering för att riva upp parlamentets förra beslut – för att sedan försöka trixa igenom en förlängning av Chat Control 1 i sista sekund.

Detta är en provocerande inställning till den demokratiska processen: EPP fick inte som de ville. Så nu får parlamentet rösta igen, tills det röstar »rätt«.

EU:s maktspelare har en tendens att försöka ändra på spelreglerna när besluten inte passar dem.

I grunden handlar detta om huruvida man respekterar demokratiskt fattade beslut eller ej.

Nu är det läge att snabbt kontakta ledamöterna i Europaparlamentet och uppmana dem att hålla fast vid parlamentets förra beslut – om att övervakning med CC1 endast skall inriktas mot personer eller grupper som misstänks för något brottsligt.

Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

(Samtidigt pågår trilogförhandlingar mellan EU-kommissionen, ministerrådet (medlemsstaterna) och Europaparlamentet om Chat Control 2 – som är den lag som är tänkt att komma efter Chat Control 1.)

Det hela får mig att tänka på när Irland höll folkomröstning om EU:s Lissabonfördrag och röstade nej. Då fick irländarna rösta om tills de röstade »rätt«. Det finns en klassisk BBC-intervju med dåvarande EU-kommissionär Margot Wallström (S) om saken. Se klippet nedan.