Femte juli

Nätet till folket!

Spaning

Vi skådar in i framtiden.

Nätdebatten är en kamp om makten över ordet, agendan och verklighetsbilden

av

Den som vill diskutera nätfrågor nuförtiden måste ha flera tankar i huvudet samtidigt. Många aktörer driver dubbla agendor. Sådant som ur ett perspektiv kan ses som en rimlig åtgärd eller reglering kan ur ett annat få oväntade och oönskade konsekvenser. De krafter som påstås vara goda visar sig inte vara alltigenom goda – och de onda inte alltigenom onda.

Naturligtvis är det problematiskt när Facebook, Google eller staten samlar på sig allt för mycket information om människor. Naturligtvis är det problematiskt om det sprids falska nyheter som syftar till att påverka allmänna val eller destabilisera vår demokrati. Naturligtvis kan hat och hot på nätet vara ett problem.

Men man skall akta sig för att reagera reflexmässigt. Risken är att man bara ersätter ett problem med ett annat (eller flera), som möjligen är värre. Eller att man offrar ett större värde för att lösa ett mindre problem.

Ändå är det precis vad som sker. Debattörer och politiker kräver ständigt mer reglering. Traditionella media kräver att bli räddade från en ny marknad på vilken deras gamla affärsmodeller inte fungerar. Människor som får mothugg i nätdebatten upplever sig som kränkta och kräver censur.

Ta till exempel frågan om det nya stoppet för politisk annonsering på Twitter. Företaget hävdar att budskap förtjänar att spridas genom sin egen kraft istället för mot betalning. Vilket låter ädelt men är fullständigt naivt. Resultatet blir bara att etablerade partier och kandidater med en upparbetad skara följare kan fortsätta nå en bred publik genom sina vanliga postningar – medan nya och små utmanare hindras från att ge sina budskap större spridning. Inte undra på att Twitters tilltag applåderas av stora delar av etablissemanget.

Här skall man hålla i minnet att varje inskränkning av möjligheten att uttrycka sig innebär att mängden tillgänglig information som krävs för att till exempel göra ett informerat och väl genomtänkt val minskar.

Eller ta kravet på att Facebook skall faktakolla politiska annonser. Hur är det över huvud taget tänkt att gå till? Vem skall avgöra vad som är sant eller falskt? Hur skall man göra när det råder oenighet om verklighetsbilden? Och vad innebär detta för den som vill ifrågasätta »etablerade« uppfattningar, påståenden och förhållanden?

I sammanhanget bör man även ägna debattörerna en del uppmärksamhet. Många krav på reglering kommer från politiken – där man som regel ogillar att internet ger vanligt folk möjlighet att ifrågasätta, lägga sig i och framföra besvärliga åsikter. Andra krav kommer från de media som ogillar den nya konkurrensen på nätet – och som vill försvara sin makt över agendan. (Samma media som f.ö. drivit fram den absurda idén om »länkskatt« i EU.)

Så även om det som sagt finns sådant som är problematiskt med nätkulturen och dess aktörer – så bör man komma ihåg att det mycket handlar om makten över ordet, agendan och verklighetsbilden. Lite som när tryckpressen skakade om sin tids maktstrukturer. Det vill säga att många av det fria ordets gamla grindvakter blir irrelevanta.

/ HAX

Tips: På måndag den 11 november kl 18:30 drabbar Publicistklubben samman i en debatt med de svenska Facebook-cheferna. Den livesänds på PK:s hemsida och på dess Facebook-sida.

Risken med att ge politiken för mycket makt över internet

av

Jesper Sandström i Svenska Dagbladet:

»Många av dem som önskar fler filter och utökad kontroll föreställer sig ett bättre internet och behagligare sociala medier, utan hat, hot och fake news. En sådan förhoppning är dock mer än lovligt naiv. Makthavare kan, likt Trump och Orbán, frestas att bunta ihop legitim kritik med sådant de anser ska bekämpas.

Dessutom uppstår ett hot mot internets fortsatta utveckling, den konkurrens och innovation som gett upphov till tekniska lösningar vi förut knappt kunde drömma om. Omfattande byråkrati kan uppmuntra oheliga allianser mellan politiker och redan etablerade teknikjättar, eftersom dyra lagkrav hindrar nya, mindre aktörer från att slå sig in på marknaden.«

Länk: Önska inte ett suveränt internet »

Svårt att göra rimlig lagstiftning av EU:s upphovsrättsdirektiv

av

Arbetet med att göra EU:s nya upphovsrättsdirektiv till lag har börjat, såväl i Sverige som i EU. Man kan ana att de tjänstemän som arbetar med frågan börjar inse direktivets vidare problem och implikationer. Detta inte minst efter att Frankrike bestämt sig för att rusa i förväg med den så kallade länkskatten – vilket har resulterat i att Google helt enkelt har slutat publicera länkar med substans till franska media.

I Sverige har Justitiedepartementet satt upp en referensgrupp för att diskutera genomförandet av direktivet inklusive de kontroversiella delarna »länkskatt« och »uppladdningsfilter«. Det hela verkar rätt avslaget, om man får tro rapporterna. Emanuel Karlsten skriver om gårdagens möte:

»Promemorian innehöll få kontroversiella förslag. Det förefaller också som att de flesta som deltog på mötet inte hade hunnit läsa igenom promemorian innan mötet och därför inte hunnit ha någon kvalificerad åsikt. Promemorian är även denna gång en tjänstemannaprodukt och alltså inte ens regeringens inofficiell åsikt.«

Politikerna försöker gömma sig bakom departementets tjänstemän, som i sin tur gömmer sig bakom tungrodda promemorior. Detta kommer förmodligen inte att leda någonstans alls. Istället kommer frågan att bli en rent politisk strid som avgörs i riksdagen.

I EU bedriver man också en dialog med inblandade parter, för att få fram något slags riktlinjer eller vägledning för hur direktivet skall implementeras i medlemsstaterna. Det verkar inte heller gå överdrivet bra.

Utifrån vad som framkommit från mötet den 15 oktober verkar man mest trampa vatten.

Detta är precis vad man kunde vänta sig. Politikerna röstar igenom en orimlig lagstiftning som är omöjlig att driva igenom utan att offra viktiga värden – vilket de tjänstemän som skall göra lag av besluten inte kan göra något åt. Här finns inbyggda problem, målkonflikter och juridiska återvändsgränder. Men direktivet är klubbat. Resultatet lär bli dålig lagstiftning.

Vilket i sin tur belyser problemet med att politiker har makt över sådant de inte begriper sig på.

Länkar:
• Emanuel Karlsten: Här är justitiedepartementets tolkning av ”länklicensen” »
• EDRi: EU copyright dialogues: The next battleground to prevent upload filters »
• Frankrike vill ha en ny EU-myndighet för att tvinga Google att betala ”länkskatt” »

Fildelningen fortsätter öka

av

TorrentFreak:

The latest Internet traffic report from Sandvine shows that global file-sharing traffic continues to rise. The same is true for VPN usage, which saw a drastic increase over the past year. According to Sandvine, increased fragmentation among legal video streaming services likely plays an important role in these trends.

Detta tycks bekräfta trenden att folk tycker det är enklare att ladda ner filmer och serier illegalt, än att ha abonnemang hos en rad olika legala streamingtjänster. Speciellt när mycket av innehållet är exklusivt för de respektive tjänsterna.

Länk: File-Sharing and VPN Traffic Grow Explosively »

Trender: I USA föredrar unga Youtube framför Netflix

av

CNBC rapporterar:

  • Piper Jaffray found 37% of teens prefer to watch videos on YouTube, narrowly edging out Netflix, which came in at 35%.
  • YouTube’s diverse content library appeals to teens, the firm said.
  • However, Netflix ranked far ahead of other streaming platforms like Hulu and Amazon Prime Video.

Detta är visserligen amerikanska siffror baserade på amerikanska förutsättningar. Men sådana här trender brukar sprida sig till resten av västvärlden.

Despite Netflix ceding its pole position to YouTube, teens are flocking to it far more than other streaming services, Piper Jaffray found. Hulu and Amazon’s Prime Video served as the preferred platforms for 7% and 3% of teens surveyed, respectively. Cable TV ranked third at 12%, down from 14% in the spring, indicating that cord-cutting continues to be on the rise, the firm said.

Länk: Teens choose YouTube over Netflix for the first time, according to new survey »

Studie: Exklusivt strömmat innehåll kan öka piratkopieringen

av

Just som alla tycks mena att man fått den illegala fildelningen under kontroll genom att erbjuda lagliga alternativ:

»Broadband Genie, a UK broadband comparison website, conducted a survey of 1,500 consumers and found that 18 percent of respondents admitted to “often” or “occasionally” accessing content via illegal streams or file sharing services like BitTorrent.

The survey found that number would jump to 37 percent if users are inundated with too many content exclusives spread across too many services. 67 percent of those surveyed felt they already pay too much for television content, and 48 percent said that price remained the biggest problem with having multiple streaming services.«

Vice Motherboard: Streaming Exclusives Could Double Piracy Rates, Study Warns »

Mobil mediekonsumtion nu lika stor som TV

av

The Internet Trends report för 2019 har publicerats. Det är en guldgruva för alla som är intresserade av nätets utveckling. Till exempel kan man konstatera att en majoritet av jordens befolkning nu har tillgång till internet.

Grafen ovan är särskilt intressant. Av den kan man man utläsa att vi idag lägger betydligt mer tid på att konsumera media via nätet än på TV. Och bara den mobila mediekonsumtionen är nu i princip lika omfattande som TV-tittandet.

Det är också värt att notera att mediekonsumtionen på desktop har gått ner – medan den mer än fyrdubblats på mobila enheter.

Sedan 2010 är det framförallt tidningarnas andel av annonseringen som minskat. För desktop ligger siffran i princip stilla medan annonseringen riktad mot mobila enheter fullständigt exploderat.

Länkar:
• The Internet Trends report 2019 »
• Rapporten som slides »
• Techcrunch: Here’s Mary Meeker’s 2019 Internet Trends report »

Behöver AI en värdegrund? I så fall vilken?

av

Debatten om artificiell intelligens – AI – är på väg in på ett nytt spår. Nu handlar det om vilken »värdegrund« AI-systemen skall utrustas med.

Här finns två kolliderande synsätt: Antingen att AI-system skall utgå från verkliga förhållanden, vara objektiva och neutrala – för att åstadkomma optimala resultat. Eller att framtidens AI bör utrustas med något slags värdegrund.

Båda synsätten har sina problem.

Ett »neutralt« AI kan bli överdrivet utilitaristiskt på ett sätt som strider mot humanistiska principer, rättsstatens grunder och de demokratiska värdena.

Ett moraliskt riggat AI måste å andra sidan matas med något slags värdegrund. Frågan är då vilken värdegrund. Och vem som skall bestämma över detta.

(Sedan är AI naturligtvis inte ett universellt system, utan många olika.)

Detta är frågor som redan diskuteras och där det kan bli fråga om politiska beslut.

EU vill ta fram ett etiskt regelverk för AI. I den sammanfattande beskrivningen kan vi bland annat läsa… »AI systems should be used to enhance positive social change and enhance sustainability and ecological responsibility.« Vilket i sig är parametrar som öppnar för många olika, subjektiva tolkningar.

Samtidigt menar en del forskare att det är ett problem att AI främst utvecklas av vita, heterosexuella män…

Man kan även fundera över vad AI kommer att innebära vad gäller frågor som centralplanering, övervakning och maktutövning i vidare termer. Dessa verktyg kommer att kunna användas för att manipulera folket – och för att förtrycka det. I det fördolda eller öppet. Detta är dock en aspekt av frågan som i princip inte alls diskuteras.

Länkar:
• Europe to pilot AI ethics rules, calls for participants »
• Forskare varnar för diskriminerande artificiell intelligens »

De verkliga riskerna med AI

av

Artificiell intelligens – AI – är begreppet på allas läppar. Och debatten tycks till största delen röra sig i något slags science fiction-kontext. Tillspetsat är frågan om AI kan komma att bli självständigt och hota mänskligheten. Det är förvisso en intressant diskussion. Men det finns mer närstående och mer akuta frågor att diskutera. Detta speciellt som organisationer som EU, G7 och G20 nu försöker utforma en politik på området.

• AI – under vems kontroll och med vilket syfte?

AI – oavsett om det handlar om kompletta system eller enskilda applikationer – är oerhört kraftfulla verktyg. De kan till exempel användas för att manipulera opinionen, filtrera information eller rent av för att förtrycka människor.

Diskussionen har hitintills mest handlat om hur de etablerade nätjättarna kan komma att använda sådana verktyg. Vilket naturligtvis är på sin plats. Men vi får inte glömma hur de kan användas i statens och politikens händer. Detta speciellt i en tid då yttrandefriheten blir allt mer kringskuren och det fria flödet av information stryps genom politiska beslut.

Vi har redan system för massövervakning och datalagring som saknar motstycke i historien. Vad händer när all denna information kan analyseras, systematiseras och kontrolleras i stor skala med AI eller AI-liknande verktyg?

Hur kommer det att bli när överheten inser att AI kan användas för att manipulera folkets känslor och för politisk »nudging«? Eller för att påverka olika åsikters genomslag och spridning?

Här gäller det att vara ytterst uppmärksam på alla politiska initiativ – och att se till att de medborgerliga fri- och rättigheterna upprätthålls även i online-världen. Detta är rättigheter som redan urholkas i många små steg, inte minst genom beslut i EU.

• AI på riktigt?

Min andra farhåga är av en mer teknisk karaktär. Att utveckla AI är en gigantisk uppgift. Och alla vill vara med på tåget. Risken är att vi (i vart fall inledningsvis) kommer att möta mycket »fusk-AI« som egentligen inte är AI, utan mer en anpassning och återanvändning av redan existerande koncept och systemmoduler. Men som ändå kommer att användas och presenteras som om det handlade om fullvärdig AI.

Detta kan få märkliga och oönskade konsekvenser. Vi kan få se mycket av övervakning, kontroll och datalagring re-lanseras som AI med något överordnat syfte – trots att det egentligen bara handlar om vanlig massövervakning och vilja att snoka i människors privatliv.

AI kan i sig vara en risk. Och AI i EU:s, statens och politikernas händer är garanterat en risk.

/ HAX

• Techcrunch: Europe to pilot AI ethics rules, calls for participants »
• EU-kommissionen: Ethics guidelines for trustworthy AI »
• Europaparlamentet: EU planerar att investera 9,2 miljarder euro i viktig digital teknik »

Underhållningsindustrin blomstrar – tack vare det internet den själv vill döda

av

Musikindustrin tjänar mer pengar – tack vare internet. Nöjesindustrin tjänar mer pengar än någonsin på tv-serier – tack vare internet. Inkomsterna från digital hemvideo via olika strömningstjänster ökar – tack vare internet. Dessutom skjuter såväl inkomsterna från biograffilm som bokbranschen i höjden.

Detta enligt rapporten »The Sky is Rising« från The Copia Institute och CCIA.

Allt tyder på att detta är en stabil utveckling över sikt. De enda som under en tid haft en försäljningssvacka är skivbolagsbranschen. Men det var medan den fortfarande vägrade anpassa sig till en digital ekonomi och försökte tvinga sina konsumenter att fortsätta köpa fysiska skivor. Sedan man övergav den dödsdömda taktiken skjuter inkomsterna i höjden igen, inte minst tack vare strömningstjänsterna.

Detta är värt att komma ihåg när upphovsrättsindustrin ständigt kommer med nya förslag om att inskränka internets frihet: Big Entertainment tjänar mer pengar än någonsin tidigare. Och det är internets förtjänst.

En intressant detalj är att fler unga upptäcker ny musik (som de sedan köper digitalt / strömmande) via Youtube än via radio. Youtube är alltså en framgångsrik kanal för musikbranschen för att skaffa nya kunder. Vilket kolliderar helt med EU:s nya upphovsrättsdirektiv (som drivits fram av samma musikbransch) som ju kommer att rensa bort allt upphovsträttsskyddat material från Youtube. Mycket talar för att branschen här har bundit ris åt egen rygg.

• Techdirt: The Sky Is Rising: The Entertainment Industry Is Thriving, Almost Entirely Because Of The Internet »
• Direkt till rapporten (PDF) »

Samtidigt kommer uppgifter om att allt för många olika strömningstjänster för film riskerar att driva konsumenterna tillbaka till piratkopiering. Konsumenterna vill kunna se allt – men vill inte betala för mer än en eller ett par olika strömningstjänster.

• Techdirt: Ironically, Too Many Video Streaming Choices May Drive Users Back To Piracy »