• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli Nätet till folket!

Nätet till folket!

  • Om oss

Bryr sig politiker om mänskliga rättigheter?

20 december 2022 av Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Under de 15 år som jag sysslat med internet- och övervakningsfrågor har jag gång på gång stött på påståendet att man måste ”balansera” mänskliga rättigheter mot ditt eller datt.

Varje sådan kompromiss leder med nödvändighet till att våra fri- och rättigheter gröps ur och försvagas.

Det stämmer visserligen att de mänskliga rättigheterna inte är absoluta. Det finns undantag, till exempel för att bekämpa brott. Det vill säga när någon kränkt någon annans säkerhet eller egendom. Eller när nationell säkerhet och allmän ordning står på spel. Så det finns redan gott om undantag.

Ändå fortsätter politikens krypskytte mot de grundläggande rättigheterna som sådana och dess underliggande värden.

Ibland har politiken fått backa. Som när EU 2009 var på väg att stänga av fildelare från internet. Det stoppades med hänvisning till en av rättsstatens grundläggande principer: Inget straff utan föregående rättslig prövning.

Just nu står striden kring frågan om vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas (av maskiner som sänder misstänkta kommunikationer vidare till en ny institution, kopplad till Europol).

Vilket – som vi regelbundet påpekar – bryter vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Och mänskliga rättigheter offline skall gälla även online.

Undantaget för att bekämpa brott är inte tillämpligt eftersom det i så fall måste handla om ett specifikt brott, en konkret misstanke, en misstänkt eller liknande. Man får inte övervaka alla hela tiden. Det har EU-domstolen redan slagit fast vad gäller datalagringen.

Men politikerna bryr sig inte. Till exempel kommer den senaste svenska lagen om datalagring inte runt EU-domstolens principiella invändning. Enda skälet till att den fortfarande finns på plats är att den inte prövats i unionens domstol.

Som vi också brukar påpeka är våra mänskliga rättigheter individens yttersta skydd mot övergrepp från staten. Och staten styrs av politikerna. Det vill säga samma människor som steg för steg urholkar nämnda mänskliga rättigheter. Detta är ett principiellt problem.

Skälet till att de mänskliga rättigheterna är konventionsskyddade är att de inte skall kunna kringgås eller ändras.

EU-kommissionen förväntas vara fördragens väktare. I dessa fördrag ingår EU:s rättighetsstadga. Ändå är det ofta kommissionen som föreslår inskränkningar av våra rättigheter. Sedan blir dessa förslag som regel värre under behandlingen i ministerrådet och Europaparlamentet.

I Sverige ligger ansvaret hos regering och riksdag. Dessa institutioner tävlar snarast om att hitta på nya inskränkningar av medborgarnas fri- och rättigheter. Detta trots att de konventioner som våra rättigheter vilar på har samma ställning som våra grundlagar.

Enkelt uttryckt struntar politiker – på alla nivåer – ofta i de mänskliga rättigheterna.

Situationen blir ännu värre då dessa frågor är i medieskugga, aldrig diskuteras i valrörelser och därför aldrig heller backas upp med något demokratiskt mandat. Utvecklingen är att allt fler av våra mänskliga rättigheter gröps ur, utan att folket får en chans att påverka situationen.

De flesta vet inte ens vad som sker. De flesta bryr sig inte. Och skulle någon ändå vara intresserad är EU:s politiska beslutsprocess inte i närheten av så transparent som man skulle önska. Svensken i allmänhet är totalt ovetande om de förslag som formas i Bryssel.

Det bristande intresset från media gör dessutom att inget ansvarsutkrävande sker – trots att i princip alla övervakningslagar med tiden drabbas av ändamålsglidning. Detta borde vara öppet mål för vilken journalist som helst.

Allt politiken lovade under FRA-striden har den frångått och verksamheten är idag mer omfattande än vi kritiker varnade för. Datalagringen skulle bara användas för att bekämpa synnerligen allvarliga brott, men kom att brukas för allt från att jaga fildelare till att låta skattemyndigheten snoka i folks privatliv. Vi har fått uppladdningsfilter som leder till automatiserad censur och vars användningsområde ständigt växer. Och nu vill man alltså granska innehållet i alla människors alla elektroniska kommunikationer.

Om inget ändras kommer det att bli som vanligt: Ingen reagerar förrän vi ställs inför fullbordat faktum. Och då är det redan för sent.

När verktygen väl finns på plats – då har vi inga garantier för att dessa kommer att användas återhållsamt och på ett omdömesgillt sätt. Alla övervakningslagar drabbas om inte annat av ändamålsglidning.

Ursäkta om jag tjatar, men detta är viktigt.

Dela

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Reddit Dela på E-post

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, EU, Övervakning, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: grundläggande rättigheter

Läsarkommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Aktuellt från Twitter

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
piratpartiet Piratpartiet @piratpartiet ·
9h

Femte juli-stiftelsen skriver: Statligt ”Bank-ID”?
https://femtejuli.se/2023/01/31/statligt-bank-id/

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
echo_pbreyer Patrick Breyer #JoinMastodon @echo_pbreyer ·
9h

🇬🇧I have been assessed as MEDIUM risk of committing crime in the future according to @fairtrials.
We need to ban both #BiometricMassSurveillance and #predictivePolicing in the #AIAct! #AutomatedInjustice
Take the quiz: https://www.fairtrials.org/predictive-policing/?lang=de

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
echo_pbreyer Patrick Breyer #JoinMastodon @echo_pbreyer ·
5h

🇬🇧 Without our votes, the LIBE Committee approves that EU countries will in future have direct access to your #subscriberdata, #trafficdata, #locationdata and #contentdata (#eEvidence). Why this is dangerous: https://www.eco.de/wp-content/uploads/2022/11/e-evidence-letter-political-trilogue-22112022.pdf

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
computersweden Computer Sweden @computersweden ·
5h

Certifikat för kodsignering stulna i Github-intrång https://computersweden.idg.se/2.2683/1.775722/kodsigneringscertifikat-stulna-i-github-intrang?utm_source=dlvr.it&utm_medium=twitter

Retweet on Twitter Femte juli Retweeted
evasimon_info Eva Simon @evasimon_info ·
5h

Listen to this discussion on why a strong EMFA is needed across the EU 👇
- plural media market
- Transparency of media ownership
- reliable Public Service Media
- protection of journalist sources
- protection against Pegasus and other spywares
- limits on state advertising
A https://twitter.com/EP_Justice/status/1620433093109710851

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Statligt ”Bank-ID”?31 januari 2023
  • EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter25 januari 2023
  • ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag23 januari 2023
  • ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken19 januari 2023
  • PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl17 januari 2023

Senaste kommentar

  1. Statligt ”Bank-ID” om Ett europeiskt eID – snart i din mobil31 januari 2023

    […] att välja eID måste även fungera med EU:s planerade digitala plånbok (EU:s eIDAS Regulation). Det talas om att denna…

CC BY 4.0 · Logga in

  • Soundcloud
  • Youtube
  • Twitter
  • RSS