Femte juli

Nätet till folket!

Privatliv

Rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet, vilket bland annat slås fast i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna samt i EU:s stadga. Här publicerar vi nyheter om hur myndigheter, företag och andra aktörer vill skaffa sig tillgång till vår privata information.

Britterna får fortsätta porrsurfa anonymt

av

I Storbritannien har regeringen meddelat att den drar tillbaka det kritiserade lagförslaget om registrering och ålderskontroll för att få titta på porr på internet.

The Adam Smith Institute, som kampanjat mot lagen, säger i ett uttalande:

“Millions of Brits can rest easier tonight as the government finally takes its sticky fingers out of people’s private lives. The porn laws were destined to fail and were a PR nightmare for a party that says it believes in individual liberty, personal and parental responsibility.”

“It’s great news for all of us that the government is no longer in the grip of patrician politicians that don’t understand the Internet.”

Guido: Government Repeals the Porn Laws »

Kina kräver ansiktsigenkänning för mobilabonnemang

av

»China is taking every measure it can to verify the identities of its over 850 million mobile internet users.

From Dec. 1, people applying for new mobile and data services will have to have their faces scanned by telecom providers, the Ministry of Industry and Information Technology said in a Sept. 27 statement (link in Chinese).«

Quartz: Getting a new mobile number in China will involve a facial-recognition test»

Bättre skydd för användarnas privatliv i Apples nya mobil-OS

av

Med sitt senaste operativsystem för mobiler, iOS 13, lanserar Apple ett antal funktioner som gör det lättare för användare att skydda sitt privatliv. NYT förklarar en av funktionerna:

»When you use it [Apple ID] to register for a website or app, iOS 13 will present you with an option to hide your email address that is linked to your Apple ID. If you choose to use it, Apple will create what is essentially a burner email address so that you can sign up for the app or website while hiding your real email address from the third party.

Whenever the website or app then tries to contact you, it will email the burner address and not your real email address. Apple will forward the note to you so you are aware of it. Then if a business starts sending spam to the burner email address, you can easily delete your account and the business won’t have your real email address.«

Andra exempel är att man kan välja att ge appar engångstillstånd för tillgång till kamera, position m.m. samt möjlighet att dölja metadata (som position) när du delar en bild på sociala media.

NYT: How to Make the Most of Apple’s New Privacy Tools in iOS 13 »

Snowden: Utan kryptering, inget privatliv

av

NSA-visselblåsaren Edward Snowden i The Guardian:

»In every country of the world, the security of computers keeps the lights on, the shelves stocked, the dams closed, and transportation running. For more than half a decade, the vulnerability of our computers and computer networks has been ranked the number one risk in the US Intelligence Community’s Worldwide Threat Assessment – that’s higher than terrorism, higher than war. Your bank balance, the local hospital’s equipment, and the 2020 US presidential election, among many, many other things, all depend on computer safety.

And yet, in the midst of the greatest computer security crisis in history, the US government, along with the governments of the UK and Australia, is attempting to undermine the only method that currently exists for reliably protecting the world’s information: encryption. Should they succeed in their quest to undermine encryption, our public infrastructure and private lives will be rendered permanently unsafe.«

Länk: Without encryption, we will lose all privacy. This is our new battleground. »

Ny lag vill att internetoperatörer skall lämna ut information om innehåll i användares kommunikation

av

I september var det tänkt att regeringen skulle presentera en lagrådsremiss om hemlig dataavläsning. Och pengar har redan anslagits i budgeten till både polisen och Säpo för de kostnader detta kommer att medföra. (155 miljoner SEK.) Men ännu har något slutligt förslag inte presenterats.

Den hemliga dataavläsningen är tänkt att med hjälp av spionprogram ge myndigheterna tillgång till alla filer, alla kontakter, alla bilder, alla meddelanden (även innan kryptering och efter avkryptering) samt i vissa fall till kameror och mikrofoner på misstänkta brottslingars datorer, smartphones, plattor – samt övriga informationstjänster.

Det där sista – informationstjänster – är intressant. I utredningen (SOU 2017:89) skriver man på sidorna 26-27:

Den som bedriver anmälningspliktig verksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen om elektronisk kommunikation får bistå den verkställande myndigheten i samband med verkställighet av hemlig dataavläsning. Den operatör som medverkar har rätt till ersättning för de kostnader som uppstår. Ersättning för medverkan betalas av den verkställande myndigheten.

Det betyder rimligen att även internetoperatörer kommer att omfattas. Och då inte bara vad gäller metadata, som vid datalagringen – utan även innehåll i meddelanden med mera.

Detta är en detalj som verkar ha flugit under radarn – medan den tyngsta kritiken har riktats mot att hemlig dataavläsning kommer att göra våra datorer och vår IT-infrastruktur sårbar.

Ylva Johansson: Inget EU-förbud mot kryptering

av

Den föreslagna svenska EU-kommissionären Ylva Johansson kommer som bekant att få hantera de så kallade inrikesfrågorna – det vill säga allt från migrationsfrågor till polissamarbete och inre säkerhet. Fokus har legat på migrationsfrågorna. Men Europaparlamentets muntliga utfrågning och skriftliga frågor ger viss ledning även i några av nätfrågorna.

Här är några nedslag i dokumenten. (Skärmdumpar, eftersom Europaparlamentet fortfarande gör PDF:er genom att skanna pappersutskrifter…)

Detta är faktiskt en god nyhet, om det går att lita på Johanssons ord: Inget förbud, ingen begränsning och ingen försvagning av kryptering.

Däremot kan man nog förvänta sig en ökad användning av statliga spionprogram ute i medlemsstaterna – det vill säga det som i Sverige kallas hemlig dataavläsning.

Ansiktsigenkänning är, som Ylva Johansson påpekar, en nationell fråga. Men – som hon snuddar vid – ägnar sig EU åt att finansiera forskningsprojekt där ansiktsigenkänning är en central funktion. (T.ex. Indect.) Så EU har ändå ett klart intresse i frågan.

Ylva Johansson vill alltså påskynda beslutet om avlägsnande av terrorrelaterat innehåll på nätet. Vilket, i sin nuvarande skrivning, kan resa krav på obligatorisk filtrering och analys av allt som alla användare laddar upp.

Sedan blir svaret mindre begripligt. För om man plockar bort innehåll – då kan det bli problematiskt för ordningsmakten, människorättsorganisationer, forskare, internationella juridiska institutioner, media m.fl. att få en bild av vad som verkligen sker. Vilket är en del av den kritik som framförts mot förslaget.

Tyvärr berördes inte datalagringen (vad jag kunnat hitta). Frågan är om det blir Ylva Johansson eller kommissionären för rättsliga frågor – belgaren Didier Reynders – som får i uppgift att ta fram ett eventuellt nytt datalagringsdirektiv. (Eller möjligen båda.)

Detta är bara några nedslag i det digra materialet. Här är länkar för den som är intresserad:

• Pressmeddelande: utfrågning av nominerade svenska EU-kommissionären Ylva Johansson »
• Video från utfrågningen och dokumentbank »
• Utskrift av utfrågningen (PDF) »
• Skriftliga svar (PDF) »
• Kompletterande skriftliga svar (PDF) »

155 miljoner kr till hemlig dataavläsning i regeringens budget

av

Regeringen satsar 155 miljoner kronor i budgeten på övervakning som ännu ej godkänts av riksdagen. (120 miljoner till polisen och 35 miljoner till Säpo.)

Ur Justitiedepartementets pressmeddelande:

Utöver tidigare beslutade anslagsökningar avseende 2020 föreslår regeringen att Polismyndigheten tillförs 120 miljoner kronor för att bland annat säkerställa satsningen på hemlig dataavläsning. (…)

Regeringen föreslår att Säkerhetspolisen tillförs 35 miljoner kronor från och med 2020 för att säkerställa satsningen på hemlig dataavläsning.

Även om denna nya form av övervakning förmodligen kommer att godkännas av riksdagen är det noterbart att man anslår pengar för att finansiera kontroversiella beslut som ännu ej är fattade.

Samtidigt är detta en signal om att propositionen (som redan dragits i långbänk i 4-5 år) kommer att läggas fram i närtid. Och att den nya lagen kommer att träda i kraft snabbt efter att den klubbats.

I sak är idén om hemlig dataavläsning lika tveksam som tidigare. Statstrojaner och statliga spionprogram på folks datorer, telefoner och plattor kommer att göra hela vår IT-infrastruktur mindre säker. I sammanhanget skall man komma ihåg att sådana verktyg förr eller senare alltid tycks hamna i orätta händer.

Nu återstår att se hur propositionen kommer att vara utformad. Till exempel skall det bli intressant att få veta hur regeringen tänkt sig att garantera att statliga hacknings-verktyg inte kommer att kunna användas för att plantera falska bevis.

EU-fråga: Accepterar ministerrådet att EU-domstolen säger nej till allmän datalagring?

av

Patrick Breyer, tysk piratpartistisk ledamot av Europaparlamentet, har ställt en skriftlig fråga till ministerrådet om datalagring. Den är rätt kort, så här är den i sin helhet:

In view of the ‘Conclusions of the Council of the European Union on Retention of Data for the Purpose of Fighting Crime’:

1. Does the Council accept that data retention legislation which ‘applies even to persons for whom there is no evidence capable of suggesting that their conduct might have a link, even an indirect or remote one, with serious criminal offences’ and which ‘does not require there to be any relationship between the data which must be retained and a threat to public security’ violates EU law?

2. Does the Council accept that merely exempting persons whose communications are subject to the obligation of professional secrecy does not, for all other persons whose communications data are to be retained, ensure that there is a ‘relationship between the data which must be retained and a threat to public security’ and therefore does not satisfy the principle of proportionality?

3. Does the Council have any evidence that crime clearance rates in Member States with data retention laws in effect are significantly higher than crime clearance rates in Member States with no data retention laws in effect?

Vad innebär detta och varför är det viktigt?

Bakgrund: Efter att EU-domstolen ogiltigförklarade EU:s datalagringsdirektiv (och även den svenska datalagringen) har frågan gått i långbänk. Ministerrådet vill se ett nytt direktiv. Den avgående EU-kommissionen har duckat frågan. Och nu får den tillträdande kommissionen ta ställning till om ett nytt direktiv skall tas fram – och i så fall hur det skall se ut för att följa EU-domstolens tidigare beslut. Om det alls är möjligt.

Frågan: Breyers frågor är högst relevanta att rikta till den av EU:s institutioner som är mest pådrivande för ett nytt datalagringsdirektiv. Hur ställer sig ministerrådet/rådet till frågan om svepande registrering av alla medborgares data- och telekommunikationer utan att det föreligger misstanke om brott? Hitintills har ministerrådet bara sagt att man vill ha datalagring, men inte svarat på några kritiska frågor.

Accepterar ministerrådet EU-domstolens underkännande av datalagringsdirektivet? Finns det något reellt samband mellan all den data som samlas in och allmän säkerhet? Står intrånget i individens privatliv i proportion till nyttan? Och kan man påvisa att länder med datalagring lyckas lösa fler brott än de utan?

Vi väntar med intresse på svar.

Debattartikel om datalagringen

av

»En sådan övervakning går emot principen att man ska anses vara oskyldig tills motsatsen är bevisad. Med datalagringsdirektivet måste man istället konstant öppna upp sitt liv för inspektion av ordningsmakten. Alla blir skyldiga att ständigt bevisa att man har rent mjöl i påsen. Missförstå mig inte, vi bör inte frånta polisen alla medel till övervakning. Vid stark brottsmisstanke finns det legitima skäl till övervakning av utvalda individer. Det är verktyg som polisen behöver, och som redan tillhandahålls av Svea Rikes Lag.

Vad vi inte bör ha är en oavbruten övervakning av praktiskt taget all tele- och internetkommunikation. Genom att framtvinga lagring av kommunikationer framtvingar datalagringsdirektivet dock just detta.«

Debattartikel i Sydsvenskan av Joakim Brorsson, doktorand inom IT-säkerhet vid Lunds Tekniska Högskola: Olämpligt att tvinga tele- och internetoperatörer att lagra data om alla svenskar. »