Privatliv

Rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet, vilket bland annat slås fast i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna samt i EU:s stadga. Här publicerar vi nyheter om hur myndigheter, företag och andra aktörer vill skaffa sig tillgång till vår privata information.

Med DSA tar EU kontroll över ChatGPT

31 augusti 2026 av Henrik Alexandersson

Open AI:s ChatGPT tvingas in under EU:s Digital Services Act. Kommer vi i Europa att få en urvattnad AI-light på grund av politisk styrning och mer byråkrati?

EU-kommissionen meddelar:

»Today, the Commission has designated ChatGPT as a Very Large Online Search Engine (VLOSE), as well as Reddit and Roblox as Very Large Online Platforms (VLOPs), under the Digital Services Act (DSA). These services declared that they reach at least 45 million average monthly users in the EU and thus meet the threshold for designation.

Following the notification of the designations, these services have four months, i.e. by January 2027, to comply with the additional DSA obligations for VLOPs and VLOSEs, such as assessing and mitigating the systemic risks stemming from their service and algorithmic systems related to the dissemination of illegal content, the negative effects on minors, users’ physical and mental well-being, fundamental rights, electoral processes and public security.«

DSA vs. Reddit kan bli annorlunda och intressant. Men låt mig här fokusera på DSA vs. ChatGPT.

EU-kommissionen tänker alltså reglera ChatGPT med en lag som skrevs innan modellen ens existerade. Dessutom omfattas OpenAI redan av AI Act, som har ett delvis annat regelverk och en annan tillsynsstruktur.

Låt oss börja med att fråga oss hur detta är tänkt att gå till.

DSA föreskriver inte exakt hur ChatGPT skall förändras. Men dess breda och vaga krav på att begränsa systemrisker ger kommissionen och OpenAI starka incitament att välja försiktiga, restriktiva och byråkratiskt försvarbara lösningar.

För att motverka systemrisker, desinformation och olagligt innehåll kommer modellen att behöva tränas grundligt med mänsklig feedback. Så att den vägrar svara på skadliga instruktioner. I sammanhanget måste någon avgöra vad som skall anses vara sant respektive falskt, vilket inte alltid är helt uppenbart. Men det sker väl redan i någon mening.

Ett automatiserat system behöver skanna användarens fråga innan den når AI:n och skanna AI:ns svar innan det visas för användaren. Detta för att blockera till exempel skadligt eller olagligt innehåll och hatretorik.

När ChatGPT söker på webben kommer algoritmerna att behöva prioritera att hämta information från betrodda nyhetsmedier och officiella källor – för att förhindra spridning av rykten, speciellt i samband med val.

Risken är alltså att AI-modellen i högre grad kommer att prioritera regulatorisk riskminimering framför maximal nytta för användaren.

Detta kan även skapa tryck på OpenAI att införa ålderskontroller och särskilda begränsningar för minderåriga. I värsta fall kan sådana kontroller utvecklas till ett allmänt ID-krav för att få tillgång till vissa svar.

Compliance kommer att kräva ett helt nytt lager av byråkrati. Oberoende (men av EU godkända) externa revisorer kommer minst en gång om året att behöva granska OpenAI:s efterlevnad, riskbedömningar och riskbegränsande åtgärder. De skall ges tillgång till relevanta data och lokaler. Kommissionen kan dessutom kräva förklaringar av algoritmsystemens konstruktion, logik, funktion och testning.

Det är ännu oklart hur DSA:s traditionella system för anmälningar, motiveringar och överklaganden skall kunna överföras till en tjänst som genererar nya svar i realtid.

Det finns skäl att tro att detta blir tungrott.

Traditionella plattformar modererar genom att ta bort specifika inlägg eller blockera användare. En LLM genererar unikt innehåll i realtid baserat på sannolikheter.

Kritiker menar att det är tekniskt omöjligt för OpenAI att garantera att modellen aldrig genererar »skadligt innehåll«, eftersom ett unikt genererat svar inte kan modereras på samma sätt som ett redan publicerat foruminlägg.

DSA kan även tvinga OpenAI att lämna ut interna data till myndigheter och forskare. Vilka ChatGPT-data detta kan omfatta är ännu oklart. Eftersom tjänstens rådata kan bestå av privata konversationer väcker reglerna särskilt känsliga frågor om personuppgifter, anonymisering och företagshemligheter.

Man kan i sammanhanget notera att ChatGPT på grund av sin popularitet drabbas av fler regler och mer byråkrati än mindre konkurrenter som inte når DSA:s tröskelvärde.

Nu är frågan om ChatGPT kommer att räta in sig i EU-ledet. I så fall är nästa fråga om man kommer att göra de aktuella förändringarna globalt eller om vi i EU kommer att få något slags urvattnad, modererad och begränsad light-variant.

Ju mer styrning vi får, desto färre tankar, idéer och metoder kan prövas mot varandra. Vilket rimligen påverkar utvecklingen negativt.

Men politikernas kontrollbehov tycks vara oändligt.

»Det är viktigt att politiken tar kontroll över utvecklingen«, som Magdalena Andersson sa om internet.

• EU-kommissionen: Commission designates ChatGPT, Reddit, Roblox under Digital Services Act »

USA: Uppror mot kameraövervakning

27 augusti 2026 av Henrik Alexandersson

I USA växer motståndet mot de kameror för registrering av fordon som dyker upp lite varstans. Motståndet tar sig uttryck i allt från juridisk kamp till civilt motstånd med människor som målar över och sågar ner kameror.

I USA har de hundratusentals övervakningskameror som satts upp av företaget Flock Safety mött motstånd. Det handlar om ett privat företag som driver ett mycket omfattande nät av automatiska registreringsskyltläsare, så kallade ALPR-kameror.

Kamerorna fotograferar i princip varje passerande fordon och registrerar bland annat registreringsnummer, tid och plats, bilmärke, modell, färg och karosstyp samt särskilda kännetecken som takräcken, dekaler, repor och saknade navkapslar.

Uppgifterna laddas upp till en sökbar molndatabas. Polisen kan sedan söka efter exempelvis ett visst registreringsnummer eller efter »röd pickup med takräcke«. Systemet kan också skicka automatiska larm när en bil på en bevakningslista passerar.

Detta underlättar naturligtvis polisens arbete. Men systemet väcker också obehag och principiella frågor. Dessutom har det i flera fall missbrukats.

Problemet är arkitekturen. För att hitta den lilla andel fordon som är intressanta registreras alla andra. Flock är inte bara ett nät av trafikkameror. Det är en sökmotor över människors rörelser, där bilen fungerar som identitetsmarkör.

En enstaka skyltläsare vid en brottsplats ger en ögonblicksbild. Hundratusentals sammankopplade kameror kan visa en persons resor, vanor, relationer och besök på exempelvis läkarmottagningar, kyrkor, demonstrationer eller politiska möten.

Det som är offentligt observerbart vid ett enskilt tillfälle är inte nödvändigtvis harmlöst när det automatiseras och görs sökbart över hela landet.

Washington Post har i en granskning identifierat närmare 70 poliser och tjänstemän som anklagats, åtalats eller dömts för att ha missbrukat Flock eller liknande system, till exempel för att spåra tidigare partners.

Många avtal har beslutats lokalt och presenterats som inköp av vanlig polisiär utrustning. Invånarna har inte alltid förstått att deras stad därmed blir en nod i ett större nätverk, vars uppgifter kan göras tillgängliga för myndigheter på andra håll.

Detta är sannolikt en central förklaring till vreden: Folk upplever att infrastrukturen vuxit fram i smyg och att de aldrig tillfrågats.

Medborgarrättsorganisationen ACLU driver kampanjen Get the Flock Out och har publicerat verktyg för att kartlägga avtal, begära ut sökloggar, påverka kommunpolitiker och kräva beslut om datalagring och tillgång. Det öppna projektet DeFlock har byggt en crowdsourcad karta över kamerornas placering.

Kommuner har sagt upp eller vägrat förnya Flock-avtal, täckt över kameror, infört moratorier, krävt domstolsbeslut för sökningar och begränsat delning med federala myndigheter. Hittills under 2026 har minst 56 städer avvisat eller sagt upp Flock enligt DeFlock och nyhetsrapporter visar att över 100 kommuner har stängt av sina kameror efter lokala protester.

Aktivister har spraymålat linser, täckt kameror, klippt kablar och sågat ner stolpar. Polisen har svarat med övervakning av aktivistkonton och även placerat ut attrapper för att gripa vandaler.

Men denna spektakulära del av motståndet är knappast den mest betydelsefulla. Den politiska press som får kommuner att säga upp avtalen är viktigare och svårare att avfärda.

Efter kritiken har Flock presenterat starkare kontrollsystem, automatisk upptäckt av misstänkt användning och en rekommenderad standardlagring på sju dagar istället för tidigare 30.

Men det förändrar inte grundproblemet – att en privatägd infrastruktur registrerar i huvudsak oskyldiga människors rörelser för att uppgifterna möjligen kan bli användbara senare.

CC0

ChatGPT vill läsa dina meddelanden efter dekryptering

26 augusti 2026 av Henrik Alexandersson

ChatGPT:s plugin för Apple Messages får även tillgång till vad andra – som inte samtyckt – skrivit till dig. Och annan känslig information.

Att släppa loss AI-agenter på egen hand på sin dator känns som en dålig idé. Vilket användare fått erfara till exempel då autonoma agenter med allt för breda behörigheter raderat hela produktionsdatabaser.

Frågan har aktualiserats då OpenAI/ChatGPT nu erbjuder en »plugin« till sin skrivbordsapp för Apples macOS. Den är speciellt inriktad på Apples meddelandetjänst.

Efter installation och godkända macOS-behörigheter kan ChatGPT Work och Codex läsa och söka i dina iMessage-, SMS- och RCS-konversationer; sammanfatta meddelanden och analysera vem du kommunicerar med samt formulera svar och sända meddelanden i ditt namn genom Apples Messages-app.

På så sätt får ChatGPT tillgång till meddelanden efter att de har dekrypterats på användarens Mac. iMessages totalsträckskryptering bryts alltså inte, men den skyddar inte innehållet mot en AI-agent när användaren har gett åtkomst till den dekrypterade meddelandedatabasen.

Funktionen är visserligen frivillig och måste godkännas. Men om du trycker OK drabbas även andra som du har kommunicerat med i Messages, trots att de inte har godkänt att deras meddelanden skall analyseras av ChatGPT och (beroende på hur tjänsten tekniskt behandlar uppgifterna och användarens datainställningar) möjligen överföras till eller lagras hos OpenAI.

Man kan inte heller utesluta att företaget lämnar ut uppgifter till amerikanska eller europeiska myndigheter.

När du låter ChatGPT analysera en konversation eller gruppchat lämnar du alltså inte bara ut vad du själv har skrivit. Till exempel kan din meddelandehistorik innehålla vänners och kollegors privata data; telefonnummer och andra kontaktuppgifter; medicinsk, juridisk eller ekonomisk information; lösenord, länkar och engångskoder; företagshemligheter eller källskyddat material.

Avsändarna kan rimligen ha trott att de kommunicerade med dig inom Messages krypterade miljö, inte att innehållet skulle behandlas av en extern AI-modell. Här finns därför både en integritetsfråga och möjliga sekretess- och dataskyddsproblem.

För att komma åt Messages-databasen behöver ChatGPT bland annat Full Disk Access i macOS. Men den behörigheten är inte begränsad till Messages utan kan tekniskt ge appen tillgång till andra skyddade lokala data som e-post, webbläsarhistorik och säkerhetskopior. Det betyder inte att ChatGPT automatiskt läser allt detta, men behörigheten ger ett betydligt större angrepps- och förtroendeområde än själva funktionen egentligen kräver.

Särskilt aktivister, journalister, advokater, läkare, politiker och människor som hanterar känsliga källor eller arbetsuppgifter bör låta bli att aktivera funktionen i dess nuvarande form. Om man ändå gör det bör man åtminstone behålla godkännande inför varje sändning och stänga av användning av innehållet för modellträning.

Man skall även vara medveten om den allmänna risken för en indirekt promptinjektion. Det vill säga att instruktioner som någon har placerat i ett meddelande kan få AI-agenten att behandla meddelandets innehåll som kommandon och försöka utföra andra åtgärder bortom din kontroll.

OpenAI betonar att allt kräver uttryckligt användarsamtycke, att det körs lokalt, att man måste be om specifika saker och att sända meddelanden som standard kräver godkännande. De har även dokumenterat riskerna och hur man återkallar behörigheter.

Not: Detta är inte samma sak som Apples inbyggda ChatGPT-integration i Apple Intelligence. Apples integration har särskilda dataskyddsregler, bland annat för användning utan ChatGPT-konto. ChatGPTs Messages-plugin är i stället en funktion i OpenAI-appens Work- och Codex-läge, som använder macOS-behörigheter för att arbeta med Messages. Namnet »Apple Messages plugin« betyder alltså inte att det är utvecklat, granskat eller godkänt av Apple.

CC0

Övervakningslagarna är farligare tillsammans än var för sig

25 augusti 2026 av Henrik Alexandersson

De olika verktyg och regler för övervakning och kontroll som rullas ut är allvarliga nog var för sig. Tillsammans skapar de en närmast »perfekt storm«.

Datalagring (ett nytt EU-förslag väntas i vinter) kan visa vem som kommunicerar med vem, när och hur samt i vissa fall var – och gör det möjligt att kartlägga människors kontaktnät och bygga sociogram.

E‑bevis gör det möjligt för rättsliga myndigheter i ett EU-land att kräva att tjänsteleverantörer i ett annat land lämnar ut eller bevarar användaruppgifter med mera.

Europols utökade mandat ger myndigheten större möjligheter att ta emot, behandla och utbyta personuppgifter från privata företag och nationella myndigheter.

EU:s digitala identitetsplånbok och ålderskontroller bygger upp en infrastruktur där aktiviteter online förutsätter digitala identitets- eller åldersbevis. Det knyter allt fler aktiviteter online till identifierade personer.

Kameraövervakning med ansiktsigenkänning i realtid gör människor automatiskt identifierbara och lokaliserbara på allmänna platser.

Chat Control öppnar för granskning av innehållet i medborgarnas privata elektroniska meddelanden.

AI, biometrisk analys och samkörning av register gör stora informationsmängder sökbara och gör det möjligt att kartlägga människor även om de inte misstänks för brott.

Lägg sedan till den utökade användningen av preventiva tvångsmedel – och flera av statens övervakningsverktyg kan användas utan konkret misstanke om att en viss person har begått brott.

Vad kan möjligen gå fel?

CC0

Nu kan utländska myndigheter begära ut din persondata

24 augusti 2026 av Henrik Alexandersson

Nu kan utländska myndigheter begära ut data direkt från svenska tjänsteleverantörer – även om de utreder något som inte är brottsligt här.

Förra veckan började EU:s e‑bevisförordning (2023/1543) tillämpas fullt ut. Den gör det möjligt för en behörig rättslig myndighet i ett EU-land att vända sig direkt till en tjänsteleverantör i ett annat medlemsland och kräva att elektroniska uppgifter lämnas ut eller bevaras.

Det kan till exempel handla om abonnentuppgifter, IP-adresser, trafikdata och i vissa fall innehåll i meddelanden.

Tidigare behövde en åklagare i ett EU-land vända sig till myndigheterna i det andra landet genom rättsbistånd eller en europeisk utredningsorder. Det gav myndigheterna i det verkställande landet möjlighet att pröva begäran. Med e‑bevisförordningen kan detta led i de flesta fall hoppas över.

På så sätt blir svenska leverantörer av IT-tjänster ansvariga för att verkställa utländska myndighetsbeslut genom bindande utlämnande- och bevarandeorder.

För vissa uppgifter gäller detta även om det som utreds inte bryter mot svensk lag. I många fall behöver svenska myndigheter inte ens underrättas.

En central fråga är om det går att lita på utländska myndigheter. Det saknas inte problem med korruption, politisering och bristande rättssäkerhet inom EU. E‑bevis kan med andra ord skapa nya möjligheter för missbruk, obehörig åtkomst och risk för att känsliga uppgifter hamnar i orätta händer.

Men den frågan är avskriven från dagordningen. E‑bevisförordningen bygger nämligen på principen om ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna, det vill säga antagandet att samtliga EU-länder respekterar rättsstaten och de grundläggande rättigheterna. Detta ligger till grund för principen om ömsesidigt erkännande av varandras rättsliga beslut. Vilket möjligen är en smula naivt.

Detta är en del i ett bredare mönster. Europol har redan fått utökade befogenheter vad gäller att hantera persondata hos privata aktörer. Och EU:s Digital Services Act ger utländska myndigheter rätt att kräva att innehåll avlägsnas från svenska plattformar och servrar, även om det inte är olagligt här.

CC0

EU behöver fler bråkstakar

20 augusti 2026 av Henrik Alexandersson

Det måste bli ett slut på att EU fattar ogenomtänkta beslut som sedan måste rullas tillbaka – när skadan redan är skedd.

Vi har skrivit en del om EU:s nya förpackningsförordning och hur den dödar småskalig e-handel över gränserna. [ 1 | 2 ] Det större problemet är att detta inte är det enda exemplet på orimliga beslut.

Det sker hela tiden. Vanligtvis reagerar folk inte förrän i sista minuten – eller när det redan är för sent och vi ställs inför fullbordat faktum.

Någon närmare granskning av det löpande lagstiftningsarbetet i EU existerar i princip inte i svenska medier. Så ingen kan reagera i tid mot sådant vi inte vet att vi inte vet.

Ibland går det att stoppa dåliga beslut i tid. Det kräver såväl hård granskning som starkt yttre tryck från allmänhet och media – och gärna några allierade inne i systemet.

Ofta fattas ogenomtänkta beslut ändå. Sedan möter de verkligheten, varpå oväntade och oönskade konsekvenser uppstår.

Vilket ibland leder till att man måste städa upp i lagstiftningen i efterhand. Men då är skadan som regel redan skedd. Och som vi ser med förpackningsförordningen är det inte som att man stressar ihjäl sig för att laga det man haft sönder.

EU lyssnar som regel mer på dem som vill driva igenom något nytt, lovvärt och trendriktigt projekt som passar kommissionens politiska ambitioner – än på dem som granskar förslagen och pekar på orimliga konsekvenser.

Detsamma gäller när EU hittar helt nya domäner att reglera – som internet. Regleringar går alltid att motivera, även när de egentligen inte behövs.

Varnande röster avfärdas som störningsmoment. Och innan vi vet ordet av har till exempel vår yttrandefrihet begränsats. Eller någon ny form av massövervakning rullats ut.

Problemet är att det finns för få bråkstakar i Europaparlamentet.

De borgerliga partierna älskar EU och vill inte bråka eller framstå som EU-kritiker. Så de släpper igenom nästan vad som helst. Inte sällan är de pådrivande, för att framstå som duktiga.

S och MP ser EU som ett verktyg för att få igenom sin politik, i större skala. V hamnar ofta rätt i övervakningsfrågorna. SD driver en rimlig linje både vad gäller massövervakning och yttrandefrihet på EU-nivå.

Det måste in fler kritiskt tänkande människor i systemet som kan följa frågorna från ruta ett. Medan det fortfarande går att påverka, innan positionerna är låsta och uppgörelserna gjorda.

Människor som är beredda att ta strid för grundläggande fri- och rättigheter, när andra vill inskränka eller kompromissa bort dem i namn av det ena eller andra.

Vi behöver ledamöter i Europaparlamentet som struntar i om andra tycker att de är besvärliga. Vi behöver folk som käftar emot, ifrågasätter, identifierar svagheter, bryter grupptänkandet och som ställer de kniviga frågorna: Hur skall detta fungera i praktiken? Vad kan gå fel? Behövs detta över huvud taget?

Tills dess fortsätter allt som vanligt. Först beslutar EU. Sedan tar man reda på fakta. Därefter diskuterar man saken.

Nästa EU-val är 2029.

CC0

Brysseleffekten

17 augusti 2026 av Henrik Alexandersson

EU:s regleringar av internet och IT drabbar inte bara oss européer. Till exempel får människor i andra delar av världen sin yttrandefrihet inskränkt till följd av de lagar som stiftas här.

EU har ambitionen att bli världsledande på IT-reglering. Som om det vore ett självändamål.

Eftersom internet är globalt kommer EU:s klåfingriga regler att få konsekvenser överallt. EU anser att dess förordningar har extraterritoriell räckvidd och att man har rätt att bötfälla utländska företag med astronomiska belopp om de bryter mot unionens regler.

Så det är enklast att göra som EU säger. När globala tjänster väljer att införa samma system överallt kan även användare utanför EU drabbas av övermoderering och förändrade krav på innehåll och algoritmer. Det vill säga få sin yttrandefrihet begränsad.

EU har tvingat fram maskinläsbar märkning av AI-genererad text. Anthropic låter meddela att det är ogörligt att anpassa modellen efter olika länders olika regler. Så man vattenmärker i princip allt som kommer ut ur maskinen som AI-genererat – oavsett var i världen användaren befinner sig. Det gäller även om du bara använt tjänsten för att redigera en text som du själv skrivit.

Eller ta frågan om Chat Control. Idén om client-side scanning är fortfarande inte avskriven bland vissa medlemsstater i EU:s ministerråd. Det vill säga spionprogram på system- eller applikationsnivå som granskar innehållet på din telefon, platta eller dator innan det krypteras och sänds.

Detta är något som i så fall riskerar att bli en allmänt accepterad standard – vilket kan göra det svårare, farligare eller omöjligt för oppositionella i auktoritära stater att kommunicera genom krypterade meddelandeappar. Det handlar om människors liv och frihet.

Att EU ofta går för långt framgår tydligt genom att man gång på gång tvingas backa från tidigare beslut på olika områden. Men då är skadan ofta redan skedd.

CC0

Förtryck kan komma i nya former

14 augusti 2026 av Henrik Alexandersson

I en framtida dystopisk övervaknings- och kontrollstat kan de som inte bryr sig eller lägger sig i kanske ändå ha det rätt bra. Cirkulera, här finns inget att se.

Men den som kommer på kant med myndigheterna eller någon tjänsteman kan få det väldigt jobbigt.

Eller den som ifrågasätter eller avviker för mycket. Som de britter och tyskar som redan i dag får polisbesök när de tyckt fel på nätet. Oliktänkande kan rent av försvinna, som i Kina. Det är en skala.

Förtryck behöver inte komma marscherande ner för gatan. Det är mer troligt att det kommer i en annan, mindre spektakulär skepnad än förra gången.

Det kan smyga sig på och vara konsekvensen av missriktad välvilja. Eller naivitet. Eller inkompetens. Förtryck kan växa ur funktionell dumhet.

En ständigt pågående process i vilken politiken ökar sin makt och förvaltningen sin volym leder till att individens frihet och oberoende begränsas.

Förtryck kan växa ur människors tendens att vilja utöva makt över andra. Eller för att bereda väg för vackra utopiska visioner utan utrymme för avvikande åsikter.

Förtryck kan vara ansiktslöst och »ingens« fel eller ansvar. En biprodukt av överordnade mål.

Det är här de grundläggande mänskliga rättigheterna kommer in i bilden. Grundläggande, eftersom ingen majoritet eller överhet skall kunna kränka individens rättigheter eller tysta henne. I princip.

De mänskliga rättigheternas funktion är att skydda individen mot statens övergrepp. De finns för att skydda den som är obekväm, impopulär, misstänkliggjord eller i minoritet – och för vanligt, hederligt folk som skall lämnas i fred.

Med Chat Control vill man granska innehållet i folks elektroniska meddelanden. Med Digital Services Act och EU:s nya »demokratisköld« vill man styra vad människor skall få se online.

Här står både rätten till privatliv och yttrandefriheten på spel. Kampen pågår just nu och formar vår framtid.

CC0

Fråga politikerna om övervakningsstaten

5 augusti 2026 av Henrik Alexandersson

Passa på att fråga politikerna om massövervakningen nu när de för en gångs skull är ute och möter väljarna.

Då är valrörelsen igång och ingen politiker talar frivilligt om problemen med övervakningsstaten och massövervakningen. Så vi får väl fråga dem.

Ta chansen varje gång du ser en politiker på ett torgmöte, i en valstuga eller på en skolpresentation. När valet är över lär vi knappast se dem igen på fyra år.

Med risk för att tjata, här är en fråga som är knepigare att svara på än den först ger intryck av:

Övervakningsstaten växer ständigt. Vid vilken punkt anser du att det blir ett problem för vår demokrati och vårt samhälle? Varför och hur?

Frågan lär knappast omvända någon politiker som håller sin partibok högst. Men det tvingar dem i vart fall att stanna upp och tänka efter ett ögonblick.

Och varför inte spela in deras svar och lägga ut i sociala medier?

CC0

Stoppa Chat Control 2 – skriv en rad

4 augusti 2026 av Henrik Alexandersson

Sänd ett brev eller vykort till ledamöterna i Europaparlamentet och be dem hålla fast vid parlamentets tidigare nej till centrala delar av Chat Control 2.

Folk brukar fråga vad de kan göra för att stoppa Chat Control 2. Får vi rekommendera en favorit i repris? Förra sommaren sjösatte vi en minikampanj, som vi nu i efterhand vet noterades i Europaparlamentet. Så låt oss göra samma sak igen. Så här:

Det finns skäl att anta att vissa av Europaparlamentets ledamöter är på väg att överge den mycket starka position om Chat Control 2 som man – i stor enighet – beslutade om 2023, innan EU-valet. Trilogförhandlingar pågår mellan parlamentet, medlemsstaterna i ministerrådet och kommissionen.

Kärnfrågan, där förhandlingarna tycks ha kört fast handlar om riktad övervakning mot misstänkta eller allmän massövervakning.

Parlamentets ståndpunkt är sedan 2023 att övervakning skall endast riktas mot personer eller grupper där det finns rimliga skäl att misstänka att olagligt material förekommer, inte mot samtliga användare. Beslut om övervakning skall fattas av en domstol eller motsvarande.

Parlamentet uttalade då även stöd för rätten till totalsträckskrypterad kommunikation och rätten att vara anonym.

Nu till vad du kan göra för att skapa yttre tryck. Som vi förklarade redan förra sommaren:

Något som brukar bita är fysisk post. Tusentals e-postmeddelanden är vardagsmat när det hettar till i Europaparlamentet. Men 25 fysiska brev betraktas som en folkstorm.

Sänd ett brev eller vykort. Så att ledamöterna vet att vi ser dem – och vad de gör.

Någon mall har vi inte, eftersom effekten ökar om varje brev eller vykort är unikt och individuellt utformat. Och handskrivet ger mer effekt än utskrifter.

Det behöver inte vara långt och krångligt. Fokusera på att uppmuntra ledamöterna att hålla fast vid sin position från 2023, enligt ovan. Var positiv, artig, saklig och kortfattad.

I september är parlamentets ledamöter tillbaka i Bryssel efter semestern. Och vecka 38 (14-17 september) är de på session i Strasbourg. Hälsa dem välkomna åter till jobbet med ett brev eller vykort.

Båda adresserna finns längst ner på ledamöternas respektive sida hos Europaparlamentet. Länk »

Många små insatser kan ge stora resultat.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0