Och nu – ännu mer nätcensur från EU

Det tycks aldrig ta slut. Nu kommer uppgifter om mer planerad nätcensur från EU-kommissionen. Denna gång är ursäkten kampen mot barnpornografi – vilket är ett säkert kort att spela ut för att tysta kritiker och undvika debatt.

Det som planeras är enligt uppgift att kommissionen kommer att lägga fram en rapport på nästa EU Internet Forum.

Det första kravet är mer obligatorisk censur i form av uppladdningsfilter.

Det verkar med andra ord som om EU-kommissionen nu försöker etablera uppladdningsfilter som något slags universallösning. Det började med upphovsrättsdirektivet, fortsatte med den aktuella förordningen mot terror-relateat innehåll online – och är nu alltså tänkt att utökas med insatser mot övergrepp på minderåriga online. Förmodligen krattar man manegen för en bredare utrullning av uppladdningsfilter i den Digital Services Act som kommer att läggas fram senare under mandatperioden.

Precis som man kunde befara öppnade artikel 13/17 i upphovsrättsdirektivet dammluckorna för en bredare användning av uppladdningsfilter,

Det andra kravet är åtgärder mot krypterade meddelandetjänster.

Här bedriver EU (samt USA) ett ständigt krypskytte för att underminera och kringgå kryptering. Vilket – som bekant – innebär försämrad säkerhet online för alla, eftersom till exempel bakdörrar även kan användas av kriminella, främmande makt och andra som vill skada användare, företag och institutioner.

Vad gäller EU Internet Forum är det ett samverkansorgan med bland annat politiker, nätjättar och teleoperatörer samt allehanda särintressen. Vid flera tillfällen har det framförts kritik – bland annat från EU:s ombudsman – mot hemlighetsmakeri och bristande transparens. Enkelt uttryckt är det här politiken, Big Data och andra aktörer gör upp och skapar politiska förslag bakom stängda dörrar.

Denna gång gömmer man sig bakom kampen mot barnporr. Och vem vill eller vågar då kritisera de förslag som läggs fram – även om de begränsar informationens frihet och gör nätet mindre säkert för alla?

Video: Nätnyheter från Femtejuli.se

Kommenterade nätnyheter från 5 juli-stiftelsen.
• Utredning vill förbjuda anonyma SIM-kort
• EU-kommissionen vill se mer auktoritativt innehåll online
• MP-ministrar vill begränsa yttrandefriheten
• Behövs EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online?

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

När övervakning blir rasistisk

»Ett vanligt beteende kan i en övervakad situation bli uppseendeväckande. För den övervakade betyder det en inskränkning av det vardagliga och naturliga, du slutar slappna av. I fallet med ansiktsigenkänningens problem att särskilja en mörkhyad från en annan läggs en ytterligare dimension till: Övervakningen kan innebära större inskränkningar för en grupp än en annan. Den blonda kan hinna till jobbet, den svarthåriga tas till förhör.«

– Johanna Grönbäck, tatsvetare och kommunikationschef vid Ratio, i Borås Tidning

Vilket möjligen sätter regeringen i en konstig situation – när den både vill ha automatiserad ansiktsigenkänning och vara anti-rasistisk.

Inre borgerlig opposition mot övervakningsstaten

»Integritet är en lyx som enbart går att åtnjuta när andra intressen står tillfredställda, skulle man kunna sammanfatta doktrinen. Detta är i grunden är en omöjlig hållning. Tanken att staten någonsin skulle nå denna punkt och i stället börja ge ifrån sig redan beviljade maktmedel är fullständigt orealistisk.«

Adam Danieli, på Timbros Smedjan: Borgerligheten måste åter ta strid mot övervakningssamhället »

Utredning: Anonyma telefonkort bör förbjudas

Nu har ”kontantkortsutredningen” överlämnat sitt förslag till regeringen. Det blev som väntat ett förslag om förbud mot anonyma kontantkort.

Från regeringens hemsida:

»Utredaren har funnit att de brottsbekämpande myndigheterna har ett påtagligt behov av uppgifter om vem som innehar kontantkort och att en skyldighet att registrera sådana uppgifter skulle främja brotts­bekämp­ningen. Vid en avväg­ning mellan de positiva effekter som en regist­rerings­skyldighet skulle inne­bära för brotts­bekämp­ningen och de negativa effekter som regist­rerings­skyldigheten skulle kunna ha för vissa enskilda har utredaren funnit att för­delarna med en regist­rerings­skyldig­het väger över.«

Naturligtvis är polisen glad. Varje förslag som ökar ordningsmaktens insyn i människors liv kan i sig motiveras med att det då blir lättare att utreda brott – oavsett hur långt sådana förslag går. Total övervakning av alla överallt och alltid skulle förvisso göra det lättare att utreda brott. Men vill vi leva i ett sådant samhälle?

Man måste fråga sig om detta verkligen är effektivt, ur ett brottsbekämpande perspektiv. Kommer kriminella element verkligen att vara så korkade att de använder telefonkort som är registrerade på dem själva i sin brottsliga verksamhet? Man kan ana att det kommer att uppstå en marknad för ”telefonkorts-målvakter”, stulna SIM-kort och abonnemang från länder utan ID-krav.

Och hur blir det för dem som verkligen har ett legitimt, berättigat behov av anonyma telefonkort? Det kan handla om individer som gömmer sig från en våldsam partner; om människor som anonymt behöver kunna kommunicera med media; om flyktingar som är förföljda av myndigheterna i sina hemländer. Listan kan göras mycket längre.

Detta är även en principfråga. Rätten till privat kommunikation måste även omfatta rätten till privat telekommunikation. Staten har ingen automatisk rätt att veta vem som kommunicerar med vem. Anonymitet är inget brott.

Som en ironisk twist kan nämnas att utredaren,Sigurd Heuman, även är ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Han står också bakom en utredning som landade i att svensk datalagring är förenlig med EU-rätten – i direkt strid med EU-domstolens beslut.

Länkar:
• Regeringen: Kontantkortsutredning överlämnad till Mikael Damberg »
• Justitiedepartementet: Registrering av kontantkort, m.m. »
• Utredning/promemoria (PDF) »

Utredning: Ny myndighet för psykologiskt försvar bör få tillgång till signalspaning

Idag har regeringen hållit en pressträff med anledning av att en utredning om Sveriges psykologiska försvar har överlämnats till inrikesminister Damberg.

Man menar att Sverige har ett behov av en ny myndighet, då det arbete som sker på området idag saknar styrning, samordning och ansvarsfördelning. Och påverkanskampanjer för att destabilisera vårt samhälle kan naturligtvis vara ett påtagligt problem.

Samtidigt som utredaren talar om vårt behov av att försvara demokratin och den fria åsiktsbildningen – så måste man vara medveten om att här finns en tydlig gråzon. Vad som är otillbörlig påverkan och vad som är en avvikande åsikt, opposition eller berättigade protester kan vara svårt att avgöra.

Detta ser vi till exempel i de länder som nu har protester mot lockdown i corona-krisens spår. Det finns starka misstankar om att delar av informationen kring detta kommer från trollfabriker i andra länder. Men samtidigt finns en fullt legitim kritik – då det ju faktiskt handlar om att inskränka medborgarnas fri- och rättigheter. Sådan kritik måste naturligtvis få förekomma. Samtidigt uppfattas den av många i ansvarig ställning som ett hot mot ett för tillfället samhällscentralt beslut, som inte bör undermineras.

Dessutom finns alltid en risk för att verktyg och rutiner för psykologiskt försvar kan missbrukas av en regering – av oförstånd, inkompetens eller i direkta propagandasyften.

En intressant detalj är att den nya myndigheten föreslås få tillgång till signalspaning, på samma sätt som till exempel Säpo.

Det är inte kristallklart varför. Men så här skriver man:

»Utredningen kan konstatera att informationspåverkan i många fall bedrivs så att den är svår att upptäcka, t.ex. med dold eller falsk avsändare eller inbäddad i andra aktiviteter. För att effektivt kunna hantera och möta påverkansaktiviteter behöver myndigheten ha en god förmåga att identifiera, analysera och bedöma information uti-från syftet att klarlägga eller avfärda samband mellan olika påverkans-aktiviteter.«

Ett par av utredningens ledamöter motsätter sig att ge den nya myndigheten tillgång till signalspaning.

Vad man än tycker om detta kan man konstatera att ändamålsglidningen vad gäller FRA-lagen fortsätter och att statens rätt till övervakning utökas med ännu ett steg.

Detta är några snabba puckar som reaktion på vad som presenterats. Nu är det dags för en mer noggrann genomläsning av den 244-sidiga utredningen.

Länkar:
• Regeringens presskonferens »
• Utredningen (PDF) »

EU-länder stör sig på anonymiserad teknik för smittspårning via appar

Diskussionen om smittspåprnings-appar fortsätter. Politico rapporterar:

»Five of Europe’s biggest countries criticized Silicon Valley on Tuesday for ”imposing” standards on coronavirus-tracking technology, arguing that the EU needs to wean itself off dependency on foreign tech companies.

In a joint op-ed published in several languages, the top officials in charge of digital affairs from Germany, France, Italy, Spain and Portugal accused the firms of neglecting the right of democratically-elected governments to have the final say over how such tools should be developed.«

En sund skepsis till vad nätjättarna har för sig är förvisso bra. Frågan är dock exakt vad det är man stör sig på. Speciellt som i vart fall vissa av länderna ovan valt lösningar för smittspårnings-appar som lagrar information på ett sätt som inte gör användaren anonym.

Vilket däremot Apples och Googles lösning gör. Man kan lätt få intrycket att till exempel Frankrike surar för att de två nätföretagens lösning fått ett försprång framför appar som är mer inriktade på övervakning.

Länk: 5 big EU countries blast Big Tech over approach to corona apps »

”Övervakningssamhälle i coronans spår”

»Att så få hittills reagerat mot all denna övervakning är nedslående. För det stora problemet är kanske inte nu i det akuta läget, utan efteråt. Kommer verkligen staten att vilja släppa på alla dessa extra verktyg den tillskansat sig. Det kan ju komma en ny kris eller andra våg eller vad man nu vill motivera det med. Om vi inte passar oss kommer något av det värsta med coronapandemin kanske ha varit att vi normaliserat övervakningssamhället«

Henrik L. Barvå, Nya Wermlands-tidningen