Femte juli Nätet till folket!

Nätet till folket!

Länktips

Vi använder kategorin länktips dels när vi vill tipsa om något intressant, dels när vi publicerar andra poster med många och/eller bra länkar.

Automatiserad ansiktsigenkänning – nu i Sverige

av Lämna en kommentar

Polisen har fått klartecken för ett nytt verktyg som automatiskt analyserar video och bilder – bland annat med hjälp av automatiserad ansiktsigenkänning. Vilket väcker en del frågor och farhågor.

Låt oss börja med att se vad detta inte är. Det handlar inte om att automatiskt övervaka allmän plats och att få flaggningar så fort någon person av intresse dyker upp i bild. Polisen ville testa ett sådant system på Skavsta flygplats – men där sa Datainspektionen nej.

Vad det däremot handlar om är automatisk genomsökning av video och bilder i jakt på något specifikt, på en bestämd plats vid en bestämd tidpunkt. Detta omfattar även automatisk ansiktsigenkänning.

I detta fall är det alltså fråga om material som ändå skulle ha gåtts igenom, fast av fysiska poliser. På så sätt kan det rent av handla om att färre personer tittar på de övervakningsfilmer där du eller någon annan oskyldig förekommer. En automatisering och en eventuell effektivisering, med andra ord. Men det är ändå inte problemfritt.

Dels vet vi att automatiserade system ger ett stort antal »falska positiva« flaggningar, ibland i en sådan omfattning att det underliggande materialet blir svårare att hantera.

Dels är det oklart hur mycket biometrisk data som kommer att användas och från vilka källor. Om det handlar om misstänkta i det specifika fallet är det en sak. Om det handlar om bredare data, där biometrisk data för en bredare allmänhet (t.ex. från passregistret) används, då är det mer problematiskt.

Här finns också en viktig metodfråga. Om en människa, med förhoppningsvis gott omdöme och god analytisk förmåga, tittar igenom t.ex. en övervakningsfilm – då kan information som är viktig för en utredning framkomma, som inte framkommer om man bara söker på ett visst ansikte, ett visst signalement eller en viss sak. Det kan handla om en person som inte ingår i utredningen, men vars närvaro ändå är av intresse. Eller om ett visst händelseförlopp före eller efter det man söker. Risken är att automatiserad analys missar sådant som den inte uttryckligen är tillsagd att söka efter.

Slutligen kan det system som nu fått klartecken användas för att utveckla automatiserad ansiktsigenkänning på allmän plats. Även om Datainspektionen i dagsläget säger nej till sådan, så lär sista ordet inte vara sagt. Om inte svenska polisen kommer att kunna tjata sig till ett sådant verktyg, så kan det komma från EU.

Länkar från SR:
• Polisen får klartecken för ansiktsigenkänning »
• ”Rör sig om känsliga uppgifter” (ljudinslag) »

EU och Europol satsar på att knäcka kryptering

av 3 kommentarer

EU-kommissionen arbetar just nu på en ny studie om hur man kan forcera end-to-end-krypterade meddelanden.

Europols European Centre for Cybercrime (EC3) i Haag arbetar redan med att knäcka krypterat innehåll och krypterade lagringsmedia. Enligt uppgift lyckas man i 39% av fallen. Målet är att i framtiden även kunna forcera krypterade meddelanden.

Matthias Monroy skriver på sin blogg:

»In the future, the „decryption platform“ is to use supercomputers of the European Union. For this purpose, Europol has concluded an agreement with the Joint Research Centre of the EU Commission, according to which the attacks on encrypted content are to be carried out in Ispra, Italy, at Lake Maggiore. Europol says, however, that the commissioning of the facility, which was planned last year, has been delayed and is now to take place in the summer of this year. Problems have therefore arisen with the secure connection between Ispra and Europol’s control room in The Hague.«

En särskild expertgrupp har nu tillsatts för att ta sig an frågan om krypterade meddelanden. I ett dokument från EU-kommissionen flaggas även för en ny approach. Monroy:

»Internet service providers such as Google, Facebook and Microsoft are to create opportunities to read end-to-end encrypted communications. If criminal content is found, it should be reported to the relevant law enforcement authorities. To this end, the Commission has initiated an „expert process“ with the companies in the framework of the EU Internet Forum, which is to make proposals in a study.«

Detta är intressant. Man vill alltså tvinga nätjättarna att läsa krypterad kommunikation. Vilket kan bli komplicerat för de företag som valt system för kryptering som inte ens de själva kan knäcka. Om de sedan hittar något misstänkt skall det anmälas till relevanta myndigheter.

Utöver att staten bereder sig tillgång till medborgarnas privata kommunikation (och därmed kränker rätten till privatliv och privat korrespondens) innebär knäckt kryptering ett mindre säkert internet för oss alla – oavsett om det handlar om bakdörrar eller att forcera krypterad kommunikation. Sådana verktyg blir, förr eller senare, även tillgängliga för andra – som kan ha en helt annan agenda. Till exempel bör man komma ihåg att en läcka avslöjade många av de verktyg för övervakning och dataintrång som används av amerikanska myndigheter – vilka nu hamnat i händerna på kriminella element runt om i världen.

Länk: European Commission starts new attack on end-to-end encryption »

Europol kan få automatiserad tillgång till persondata från privata företag

av 1 kommentar

I december kommer EU att presentera sina planer för Europol. En skillnad sägs bli att Europol får mer direkta polisiära befogenheter – till skillnad från idag då man har en samordnande roll, men lämnar det statliga våldsmonopolets praktiska arbete till medlemsstaterna.

Bland annat talas om att ge Europol automatiserad tillgång till persondata, inte bara från myndigheter – utan även från privata företag. Den vanligtvis välunderrättade Matthias Monroy skriver på sin blogg:

»Europol is also to process more information from private companies. These include Internet providers, travel agencies, airlines and banks. Up to now, Europol receives such data only in exceptional cases and on request, in future this could be done in an automated procedure.«

Detta lämnar naturligtvis många frågetecken om vem som skall ge klartecken för sådan datainhämtning. Här kan nationella domstolar och rättsliga instanser komma att bli förbigångna.

Vilket för oss till nästa punkt:

»Probably the most controversial is the proposal that Europol should be able to request that investigations be initiated in a Member State. Their governments will probably see their sovereignty affected by this. The new competence could therefore be coordinated with the European Public Prosecutor’s Office (EPPO), with which Europol would in any case be supposed to cooperate more closely.«

Detta kan bli knepigt i ett EU med olika nationell lagstiftning. (Även om EU:s ambition lär vara harmoniserad lagstiftning i alla medlemsstater.) Förslaget riskerar dessutom att påverka de nationella polismyndigheternas oberoende.

Det är också värt att notera att man diskuterar att inrätta insatsstyrkor med speciella taktiska färdigheter som kan rycka ut från Europol till olika medlemsstater – eller tredje land.

Matthias Monroy: Europol Regulation: Towards a „European FBI“? »

Skottland inför drakoniska hetslagar utan krav på uppsåt

av Lämna en kommentar

Skottland är på väg att införa en »Hate Crime and Public Order Bill«. Det är en lag mot hat- och hets och tar anmärkningsvärt nog ingen hänsyn till uppsåt, förbjuder till och med innehav av material som kan anses kränkande och påbjuder ett straff på upp till sju år i fängelse.

Andrew Doyle riktar svidande kritik mot den nya lagen i The Spectator:

»Scotland’s new Hate Crime and Public Order Bill was ostensibly proposed to repeal outdated proscriptions against blasphemy, but will instead usher in a range of new blasphemy laws by stealth. Most controversially, part two of the Bill pertains to the offence of ‘stirring up hatred’, which criminalises anyone who ‘behaves in a threatening, abusive or insulting manner’ or ‘communicates threatening, abusive or insulting material to another person’.

Moreover, the Bill explicitly allows for intention to be put aside. If behaviour or material is ‘likely’ to stir up hatred against any protected groups (defined by age, disability, racial or ethnic identity, sexual orientation, transgender identity or ‘variations in sex characteristics’) then whether or not the perpetrator intended to do so is immaterial. Even an actor playing a bigoted character could be prosecuted under the proposed laws.«

»The Bill even goes as far as to criminalise the possession of ‘inflammatory’ material, which is why senior Catholic bishops have raised concerns that possession of the Bible could become a criminal offence. Let’s not forget that Leviticus 20:13 calls for the execution of gay men.«

Som synes är lagförslaget allmänt hållet och kan komma att tolkas lite hur som helst. Vilket är ett säkert kännetecken för en dålig lag.

The Spectator: Could possession of the Bible become an offence in Scotland? «

Kommer krav på skydd av persondata att leda till ett balkaniserat internet?

av Lämna en kommentar

Som vi berättat i en tidigare bloggpost har EU-domstolen upphävt det så kallade EU-US Privacy Shield-avtalet, som reglerar överföring av persondata mellan EU och USA. Skälet är att domstolen anser att sådan data inte har tillräckligt starkt skydd mot amerikanska underrättlseorgan, som NSA.

Detta har utlöst en intensiv juridisk aktivitet hos många av de berörda företagen. Politico skriver:

»While it remains to be seen exactly how EU watchdogs will interpret the Privacy Shield ruling, a growing number of companies are not waiting to find out — and proactively taking the decision to keep their data in the bloc.« (…)

»A lawyer who represents large tech companies — and who asked to speak on condition of anonymity to discuss confidential matters — said they now advise some clients to consider compartmentalizing data in different regions.« (…)

»Calls for data localization — especially from privacy-conscious Germany — are not new, but this time could be different. Digital sovereignty has emerged as a top priority for Europe’s top policymakers, who have thrown their weight behind projects like Gaia-X, an initiative aimed at boosting the bloc’s ability to store data on the continent.«

Plötsligt tycks alla kort finnas på bordet. En möjlighet – som inte är speciellt trolig – är att USA ger utländska medborgare samma skydd mot massövervakning som amerikanska, eller ett USA inför en ny lagstiftning som ligger i linje med EU:s GDPR. En annan möjlighet är att dela upp data mellan EU och USA. Ett tredje alternativ är att endast överföra hårt krypterad persondata mellan EU och USA. Man skulle även teoretiskt kunna tänka sig att amerikanska nätjättar lagrar all sin information i Europa, även om inte heller det är troligt.

Oavsett vilket är risken att vi går mot en ökad balkanisering av internet – vilket i så fall strider mot hela principen om ett fritt, öppet och globalt nät. Det är också möjligt att vissa internationella företag och plattformar kan välja att sluta acceptera och serva kunder i EU. Vilket för övrigt är något Youtube redan överväger, efter att EU klubbat sitt nya upphovsrättsdirektiv.

Man kan även konstatera att företagsklimatet för nättjänster och -plattformar är sådant i EU att startups och riskkapital hellre söker sig till andra delar av världen. Vilket kommer att leda till att EU hamnar ännu mer på efterkälken. Trots de bästa intentioner håller vi på att reglera denna marknad till döds. Det är problematiskt, eftersom internet är ett centralt verktyg för mänsklighetens kollektiva utveckling.

Politico: The demise of Privacy Shield may be the end of US-Europe data transfers »

WhatsApp hanterar misstänkt desinformation med nätsök

av Lämna en kommentar

Meddelandeappen WhatsApp har skapat en väg för att bemöts misstänkt desinformation utan att själva behöva ta ställning, censurera eller moderera: Sök på internet.

I allt fler länder rullar WhatsApp nu ut ett sätt att kontrollera trovärdigheten i meddelanden som har vidaresänts minst fem gånger. Genom att trycka på en ikon av ett förstoringsglas kan användaren få meddelandet granskat genom en web-sökning.

På så sätt kan tjänsten hantera problemet med desinformation och fake news utan att själv riskera att hamna i blåsväder.

»WhatsApp said the new feature, called ‘search the web’, works by allowing users to upload the text message via their browser. This means that WhatsApp itself never sees the content of any message, it said in a blog post.«

Här blir det upp till användaren att själv, frivilligt kontrollera tveksamma kontroversiella påståenden – utan att för den saken skull behöva lita till WhatsApps omdöme. Ur ett användar- och yttrandefrihetsperspektiv verkar detta mer tilltalande än till exempel Twitters mer kategoriska stämpling av inlägg som de – utifrån sina preferenser – anser vara felaktiga eller tveksamma.

Sedan är det naturligtvis en helt annan fråga vilka sökresultat som kommer upp och om den sökmotor som används på något sätt styr eller manipulerar vad som visas.

Dessutom stryper WhatsApp möjligheten att dela meddelanden, vilket kanske är mindre lyckat.

»In April, WhatsApp put in place additional restriction on how frequently a message could be shared on its platform. WhatsApp said that any message that has been forwarded five or more times will now face a new limit that will prevent a user from forwarding it to more than one chat (contact) at a time. Weeks later, volume of “highly forwarded” messages had already dropped by 70% globally, it claimed.«

Man kan kanske förstå varför detta sker. Men det kan samtidigt bli ett problem för till exempel demokratiaktivister som vill använda tjänsten för att snabbt organisera motstånd mot en förtryckande regim.

TechCrunch: WhatsApp pilots new feature to fight misinformation: Search the web »

Trump utfärdar exekutiv order mot censur i sociala media

av Lämna en kommentar

Från Vita Husets presstjänst:

»On Monday, the Department of Commerce, as directed by President Donald J. Trump’s Executive Order on Preventing Online Censorship, filed a petition to clarify the scope of Section 230 of the 1996 Communications Decency Act. The petition requests that the Federal Communications Commission (FCC) clarify that Section 230 does not permit social media companies that alter or editorialize users’ speech to escape civil liability. The petition also requests that the FCC clarify when an online platform curates content in “good faith,” and requests transparency requirements on their moderation practices, similar to requirements imposed on broadband service providers under Title I of the Communications Act. President Trump will continue to fight back against unfair, un-American, and politically biased censorship of Americans online.«

Enkelt uttryckt:

  • Sociala plattformar som ändrar eller redigerar användares yttranden kommer inte längre att skyddas av budbärarimmuniteten.
  • Sociala plattformar måste vara transparenta med varför de modererar eller blockerar inlägg.

Speciellt den andra punkten lär bli populär bland frustrerade användare som inte får veta varför de och deras inlägg blockeras.

Länk: Statement from the Press Secretary Regarding the Implementation of President Trump’s Executive Order on Preventing Online Censorship »

De regler som krävs för vad sociala media kan publicera finns redan i den vanliga lagstiftningen

av Lämna en kommentar

I går höll amerikanska kongressen utskottförhör med Big Data.

Såväl Facebook som Google grillades vad gäller påstådd politisk partiskhet. Och i båda fallen finns rätt tydliga bevis för att man missgynnat konservativa / republikanska åsikter och kandidater.

Samtidigt kritiserades framförallt Facebook för att inte göra tillräckligt för att censurera andra grupper som påstås ägna sig åt hat och hot. Att finna en väg som alla är nöjda med verkar svårt, eller direkt omöjligt. Så det är kanske inte så konstigt att Mark Zuckerberg tidigare luftat tanken om reglering genom lagstiftning – så att Facebook själva slipper fatta svåra och känsliga beslut.

Sociala media sitter verkligen i en besvärlig situation. De har svårt att vara politiskt oberoende – dels då man kan misstänka att det finns en åsiktsmässig slagsida i företagen som sådana, dels då anställda bevisligen låter sina personliga politiska preferenser styra granskningen av vad som får publiceras. De anklagas samtidigt för att censurera för mycket – och för lite. Och vad gäller corona-krisen befinner de sig på ett gungfly, efter att ha beslutat att stoppa felaktig information – trots att det inte finns någon objektiv mall eller konsensus i många detaljfrågor.

Dessutom kompliceras situationen av företagens dominerande ställning.

Jag kan bara se en lösning. Det är att de sociala plattformarna får anpassa sig till lagstiftningen i respektive land där de är aktiva. Och då skall en enda regel gälla: Allt som inte är uttryckligen förbjudet i lag skall vara tillåtet att publicera.

Den lagstiftning Zuckerberg tidigare efterlyst finns alltså redan – i form av vanliga lagar, som skall gälla lika för alla överallt, oavsett om det är on- eller offline. Principen ovan lär dessutom vara den enda som i längden är möjlig att försvara och upprätthålla. (Sedan kan det lämnas till användarna att till exempel reglera graden av barnskydd och filtrering av potentiellt stötande material i sina egna, personliga inställningar.)

Några videofilmer från kongressförhören:
• Everything Facebook CEO Mark Zuckerberg just said to Congress in 16 minutes »
• Facebook CEO Mark Zuckerberg RESPONDS to Rep. Matt Gaetz over Project Veritas #ExposeFacebook Report »
• Biden vs Trump: Congress grills Google on Clinton election money »

Bör »åsiktsförföljelse« vara ett brott?

av Lämna en kommentar

Som en reaktion på vår tids cancel-culture och deplattformeringstaktik skriver Public Affairs-rådgivaren Daniel Claesson i Dagens Juridik:

»Att kontakta ett företag i syfte att få en person uppsagd på grund av dennes åsikter är mer än ett förtal. Genom hot om skandalisering, som det står i lagtexten om utpressning, vill man få företaget att agera. Frågan är dock om en enskild individ kan anses tillräckligt hotfull. Det är först när massmobilisering i sociala medier sker som det blir ett verkligt hot mot företaget.

I vilket fall hade lagstiftaren inte sociala mediedrev i åtanke när lagen om utpressning skrevs. Därför finns ett behov av en ny straffbestämmelse:

Till Åsiktsförföljelse döms den som kontaktar arbetsgivare, uppdragsgivare eller annan i syfte att få denne att avsluta anställning eller ekonomisk relation med en person på grund av åsikt som den personen hyser eller har uttryckt.«

Länk: Dags att göra åsiktsförföljelse straffbart »

När EU talar om ökad pluralism i media – då är risken att det betyder minskad yttrandefrihet på nätet

av 1 kommentar

Begreppet »media pluralism« är – i ett EU-sammanhang – knepigt. Speciellt som det inte finns någon allmänt vedertagen definition eller djupare analys bakom.

Rimligen bör pluralism inom media handla om att låta fler röster göra sig hörda. Men som regel landar det i att staten måste göra mer för att försvara etablerade media mot konkurrens på den digitala marknaden. (Och så brukar vänstern försöka skjuta in ett förbud mot pornografi, i den rapport i ämnet som brukar tas fram av Europaparlamentet en gång per mandatperiod.)

Nu skall det tyska EU-ordförandeskapet ta sig an frågan. Så ett papper har producerats: Safeguarding a free media system: Rethinking media pluralism (9215/20, LIMITE, 6 July 2020, pdf). I år med en corona-twist – »noting the ”importance of an independent, plural media landscape and high-quality journalistic content for the democratic opinion-forming process, particularly against the backdrop of the COVID-19 pandemic.«

Vad detta betyder är oklart – även när man försöker förklara:

»The pandemic has acted as a catalyst and has exposed or exacerbated many media policy problems. We have been made very aware of the importance of the media, but also of the fragility of the media ecosystem. We should therefore seize the opportunity, while respecting the competences of the Member States and taking into account our different social, societal and cultural characteristics, to jointly design ways to ensure and strengthen media pluralism and freedom of expression throughout the European Union.«

I sammanhanget skall man komma ihåg att politiken lever i symbios med gammelmedia. Det gäller såväl att sätta agendan som en gemensam avsky mot sociala media och internet, vilka ju ger folket möjlighet att lägga sig i.

Man ställer en rad frågor till medlemsstaternas justitiedepartement. Min blick fastnade bland annat för denna:

»Digital platforms offer a variety of information and content. What requirements such as accessibility, transparency and non-discrimination must be fulfilled by platforms so that their role as gatekeepers is consistent with the objectives of media pluralism and freedom of speech?«

Stycket ovan skulle kunna vara snömos – om det inte vore för att EU driver på en utveckling där de sociala plattformarna genom sina användarvillkor inskränker yttrandefriheten – så att politikerna slipper krångel med lagstiftning, demokratisk debatt och kritik.

Notera förekomsten av begreppen gatekeepers och freedom of speech i samma mening. En gång var grundtanken med hela internet att det inte skulle finnas några grindvakter – utan att alla åsikter, analyser och infallsvinklar skulle vara fria att publicera på sina egna meriter.

Även denna frågeställning får mig att fundera:

»With a vast amount of content available across borders, what is necessary to ensure that Member States and national regulatory authorities are able to enforce the existing (national and European) rules for media regulation that safeguard media pluralism and encourage freedom of expression?«

Här tycks alltså geografiskt gränsöverskridande information vara något slags problem – fast presenterat i en kontext av pluralism och yttrandefrihet. Det känns lite som när socialdemokraternas kvinnoförbund en gång i tiden ville förbjuda parabolantenner.

Dokumentet flaggar även för de enhetliga EU-regler om vad som får lov att sägas på internet som redan aviserats inom ramen för EU:s nya Digital Services Act.

Att detta dokument på det hela taget är vagt hållet innebär att man – när det kommer till skarpt läge – kan komma att landa i nästan vilken sorts konkreta förslag som helst. Bara för att man känner att man nog borde.

En inte allt för vågad gissning är att det hela kommer att leda till mer stöd till mainstreammedia (och public service) samt inskränkt yttrandefrihet på nätet. Med en corona-twist.

Länkar:
• Statewatch: EU: German Council Presidency paper on ”rethinking media pluralism” »
• Ministerrådet: Safeguarding a free media system – Rethinking media pluralism (PDF) »

/ HAX