transportstyrelsen

HAX: It-skandal i Sverige – det nya normala i EU?

EUs ministerråd vill se ”fri rörlighet för data”. Företag och myndigheter i ett EU-land skall fritt kunna använda molntjänster i ett annat EU-land.

Som vi redan rapporterat välkomnas detta av industrin – medan till exempel den tyska regeringen är skeptisk.

Frågan är hur Sverige ställer sig i frågan.

Hela grunden för allt hallå om Transportstyrelsen bygger ju på att känslig svensk data lagrats och hanterats i (bland andra) andra EU-länder. Nu tycks alltså EU mena att sådant skall vara det nya normala.

Oaktat frågan i sak skulle det vara väldigt intressant att få veta hur regeringen ställt sig och handlat i ministerrådet.

Är det kanske som vanligt, att regeringen håller sig med olika måttstockar och principer i inrikespolitiken respektive i EU? Det skulle knappast vara förvånande.

Se där en fråga för media och riksdagens EU-nämnd att sätta tänderna i. Om nu någon bryr sig.

/HAX

Not: Detta inlägg skrev Henrik Alexandersson i ett brev från fängelset, daterat 23 januari 2018.

Ministerrådets ”julklapp” till EU-medborgarna: Fri rörlighet för data

Europeiska unionens råd vill ta bort nationella restriktioner kring var data får lagras och behandlas: Företag och myndigheter i ett EU-land ska kunna använda molntjänster i ett annat EU-land.

Beslutet välkomnas av industrin, som kallade det ”en tidig julklapp till EU-medborgarna”.

Tyska regeringen är däremot sedan tidigare kritisk, eftersom den vill att tyska myndigheters data ska lagras och behandlas ”på tysk mark”. Dessutom sätter förslaget käppar i hjulet för det tyska ”bundescloud” som regeringen planerar för.

Nu ska rådet inleda förhandlingar med Europaparlamentet.

Europaparlamentet röstar för ökat eskydd

Den så kallade Eprivacyförordningen har nu som väntat röstats igenom av EU-parlamentet, med röstsiffrorna 318 mot 280 (20 avstod).

Och det verkar vara en ganska bra slutversion som nu godkänts av parlamentet.

Eprivacyförordningen ska skydda internetanvändare mot alltför aggressiv spårning och reglera hur internettjänster får slå mynt av användarnas data. Eprivacyförordningen är alltså ett slags eskydd.

Motståndarna var i princip den samlade industrin. Till och med förlagshusen lobbade mot konsumentskyddet i förordningen, eftersom tidningarna vill kunna sälja information om läsarna till annonsörer, skriver Netzpolitik.

EU-utskott sätter ner foten mot antiintegritetslobbyn

Den 19 oktober 2017 röstade Libe – Europaparlamentets utskott för Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor – om Eprivacyförordningen.

Och det är för en gångs skull riktigt goda nyheter. Libe har vägt samman tidigare omröstningar i andra utskott och röstat för ett förslag som ”försvarar integritet, säkerhet och konkurrens för telefon- och internettjänster”, enligt Edri, vars vd Joe McNamee säger:

Despite a huge lobbying effort to water down the proposal, the Committee voted for clear, privacy-friendly rules. We welcome this approach, as it will not just protect citizens, but promote competition and innovation as well,

Värt att notera från ett svenskt perspektiv är att Sveriges två medlemmar i Libe var kluvna. Miljöpartiets Bodil Valero röstade för det integritetsvänliga förslag som vann, medan Moderaternas Anna Maria Corazza Bildt röstade emot. Totalt fick förslaget 31 ja-röster och 24 nej-röster – se hela listan här.

När Europaparlamentet röstat igenom det förslag som Libe rekommenderat är nästa steg att förhandla med medlemsstaterna i Europeiska rådet.

Look who’s stalking – två till utskott säger sitt om Eprivacyförordningen

Efter att konsumentutskottet Imco vände sig mot konsumenterna i förra veckans omröstning om EUs eprivacyförordning har nu två andra utskott kommit fram till betydligt bättre yttranden, rapporterar Edri.

  • Utskottet för rättsliga frågor, Juri, har röstat för formuleringar som stärker EU-konsumenternas integritet, enligt Edri. Till exempel tycker Juri inte att det spelar någon roll för ett mejls sekretess om det är ”in transit” eller lagras – operatören ska ändå hålla fingrarna borta. Därmed går man emot Imco i denna fråga.
  • På samma tema har utskottet för Industrifrågor, forskning och energi, Itre, röstat för rätten till stark kryptering.

De två utskotten röstade den 2 oktober 2017 om sina slutgiltiga yttranden om Eprivacyförordningen, som varit ute på remiss sedan 2016.

De olika utskottens yttranden kommer sammanvägas när ”superutskottet” Libe nästa vecka fattar det beslut som kommer ligga till underlag för hur EU-parlamentet röstar.

Libe är utskottet för Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Förutom Eprivacyförordningen kommer Libe att rösta om Upphovsrättsdirektivet, och då inte minst det kontroversiella uppladdningsfiltret (”censurmaskinen”) och den kritiserade länkskatten (”googleskatten”). I de frågorna är det dock Juri som är huvudutskott och som kommer sammanväga övriga utskotts betänkanden.

Och här har vi Edris roliga satirbild i dess helhet:

lookwhostaking_poster_750_80

EU-utskott sviker EU-medborgarna

EU-parlamentets utskott för inre marknad och konsumentskydd, IMCO, har granskat kommissionens förslag till Eprivacyförordning och kommit med ett slutgiltigt yttrande.

Edri konstaterar att yttrandet är så urvattnat att det knappast kan sägas skydda de konsumenter som utskottet har till uppgift att skydda. Stryk ”konsumentskydd” från ert namn, skriver Edri sarkastiskt och radar upp bevisen för hur utskottet svikit EU-medborgarna – läs hela listan här.

Mycket gäller ändringar i ordval som gör det möjligt för de stora jättarna att kringgå det konsumentskydd som ursprungligen var tanken med Eprivacyförordningen.

Till exempel ska mejlsekretess – vad detta nu än må innebära – enbart gälla medan mejl är ”in transit”, inte när de är lagrade hos en tjänsteleverantör. Googles eposttjänst Gmail har ända sedan lanseringen 2005 haft som affärsidé att analysera innehållet i användarnas mejl för att på bästa sätt kunna rikta reklam till dem. Den nya formuleringen gör att Google slipper fundera på hur Eprivacyförordningen skulle påverka eposttjänsten. Man förstår att det är mycket lobbying och kanske många bjudmiddagar som ligger bakom de harmlösaste formuleringar.

I slutändan kan EU-parlamentet välja att inte ta hänsyn till IMCOs yttrande. Så skedde när den Allmänna dataskyddsförordningen antogs, eftersom IMCO hade en, som Edri uttrycker det, ”extremist anti-consumer position”.

Utskotten är tillsatta av EU-parlamentet och ska granska lagförslag utifrån EU-medborgarnas bästa. Kanske är det dags att granska utskotten och fråga sig varför de gång efter annan landar i ståndpunkter som går rakt emot EU-medborgarnas bästa.