Om EU tvingar till sig ”bakdörrar” till krypterade meddelandeappar – då kommer dessa även att kunna användas av regimer som vill förtrycka oppositionella.
EU
Denna kategori använder vi för att samla nyheter och poster som har med EU att göra. Idag kommer de flesta initiativ som gäller internetfrågorna därifrån - för att sedan bli lag i medlemsstaterna.
Ygeman, internet, EU och yttrandefriheten
Man får ofta ett intryck av att ansvariga politiker inte vet vad de talar om. Eller att de inte bryr sig.
Förra veckan debatterade energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) med europaparlamentarikern Jessica Stegrud (SD) i SR Studio Ett.
Enkelt sammanfattat vill Ygeman att de sociala media skall göra mer för att rensa bort oönskat innehåll – medan Stegrud ville se mer rättssäkerhet för användare som får sina inlägg censurerade på oklara grunder. Hon framförde även åsikten att allt som är lagligt bör vara tillåtet på de sociala nätplattformarna.
I sin iver att vara konfrontativ mot SD missade Ygeman tyvärr sakfrågan. Vilket är tråkigt, eftersom det är han som är ansvarigt statsråd när Sverige nu skall medverka till att skapa något slags gemensamma EU-regler för internet. Han kanske inte riktigt vet vad som pågår i Bryssel.
Han skulle kunna fråga sina partikamrater i Europaparlamentet. Då hade han fått kännedom om den resolution om EU:s kommande Digital Services Act som Europaparlamentet med bred majoritet ställt sig bakom.
I den säger man tydligt att det är ett problem med till synes godtyckliga avstängningar av användare från sociala media, utan förklaring och utan möjlighet att överklaga.
Det är också problematiskt att rättsskipningen och makten över det fria ordet flyttas från rättsväsendet till sociala medieföretag genom dessas användarvillkor.
När politikers påtryckningar och förtäckta hot får företagen att ägna sig åt att censurera användare – då är detta att bakvägen genomföra inskränkningar i yttrandefriheten som förmodligen aldrig hade varit möjliga i en öppen demokratisk process.
Här finns massor av svåra och problematiska frågor som rör ett av demokratins själv fundament, yttrandefriheten.
Men statsrådet Ygeman verkar mer intresserad av att gräla med SD. Frågan är om han alls bryr sig om sakfrågan.
Nätcensur, uppladdningsfilter, datalagring och åtgärder mot kryptering krav från EU:s ministerråd
Fredag den 13 november höll EU:s justitie- och inrikesministrar ett ministerrådsmöte online. Vad gäller kampen mot terrorismen gjorde man ett gemensamt uttalande, som bland annat innehåller följande:
- Användning av artificiell intelligens (ingen närmare förklaring ges dock).
- Datalagring – trots att EU:s datalagringsdirektiv underkänts av EU-domstolen för att det strider mot de mänskliga rättigheterna. (Det har redan kommit signaler från EU-kommissionen om ett nytt direktiv.)
- Ökad insamling, delning och analys av data.
- Förstärkning av Europol.
- Nätcensur och uppladdningsfilter (förordningen om terror-relaterat innehåll online, TERREG/TCO).
- Man välkomnar EU-kommissionens arbete med att skapa EU-gemensamma regler mot hat och hets mot folkgrupp.
- Åtgärder för att komma åt innehållet i krypterade meddelande-appar.
- Åtgärder mot radikalisering i online-spel och mot »algoritmisk förstärkning« i samarbete med EU Internet Forum-.
Mer konkreta och möjligen också fler förslag kommer på nästa möte, i början av december. Vilket även är den tid då EU-kommissionen planerar att presentera sin Digital Services Act, DSA.
Inför fredagens möte kunde riksdagens EU-nämnd inte diskutera och ge förhållningsorder som vanligt – då regeringen inte vill sända ut (de innan mötet) hemligstämplade dokumenten via e-post. Vilket ställde till det då en stor del av riksdagen är hemförlovad på grund av corona-pandemin. Därför kunde EU-nämnden inte ge instruktioner, vilket är olyckligt – då den vid tidigare tillfällen avfärdat bl.a. uppladdningsfilter. Här kan du lyssna på ett inslag i SR Ekot om saken »
Kommer vissa meddelande-appar att bli olagliga?
Ju mer man läser och funderar om EU:s planer på att kringgå krypteringen i meddelande-appar, ju märkligare blir det.
Ett exempel: Om EU kräver tillgång till krypterat innehåll i meddelande-appar, vilket kräver samarbete med de företag som driver apparna – hur har man då tänkt hantera de företag som vägrar? Eller, snarare, hur har man tänkt hantera de medborgare som ändå använder dessa appar?
Måste inte EU då lagstifta om vilka appar vi tillåts respektive förbjuds att använda? Hur har man tänkt kontrollera detta? Och vilket blir straffet för den som använder en meddelande-app vars kryptering EU inte kan kringgå?
Detta känns inte helt genomtänkt.
EU vill reglera politisk annonsering på nätet
EU-kommissionen vill begränsa risken för manipulativ politisk annonsering. Frågan är om inte all politisk annonsering är manipulativ?
Vad det handlar om är att EU vill se ökad transparens vad gäller politiska annonser hos t.ex. Facebook och Google. Vilket i princip kan vara en bra sak. Reglerna är tänkta att träda ikraft 2023.
Kommissionen har dock inte presenterat någon närmare definition av vad som skiljer politisk annonsering från vanlig annonsering. Man kan ana att det kommer att bli en hel del gränsdragningsproblem.
Netzpolitik: EU plant Gesetz für politische Werbung im Netz »
Striden om krypteringen står här och nu
Varje gång ett terrorattentat sker flyttar politikerna fram övervakningsstatens positioner. Nu vill EU:s ministerråd ge myndigheterna »bakdörrar« till krypterade meddelande-appar – och i vidare mening ge sig efter kryptering som sådan, hur nu det är tänkt att gå till.
Det är rätt uppenbart att det är underrättelsetjänsterna i EU:s medlemsstater som är pådrivande. Med en svans av olika myndigheter som anser sig ha nytta av att ta del av medborgarnas kommunikationer. Nyfikenhetsbranschen.
Naturligtvis spanar man också efter terrorhot – även om de flesta terrordåd i Europa utförts av redan kända potentiella terrorister. Övervaka gärna sådana element, noga. Men offra inte alla vanliga människors rätt till privat kommunikation.
För övrigt har polisen i de flesta länder (inklusive Sverige) rätt att ägna sig åt hemlig dataavläsning vad gäller personer som är misstänkta för något riktigt allvarligt. Med denna teknik övervakas den tekniska enheten – när den visar användaren meddelanden i klartext innan de krypterats eller efter att de av-krypterats. Så polisen saknar inte verktyg.
Det börjar alltid med att man säger att man måste ha en viss form av övervakning för att kunna skydda den befolkning man själva skrämmer upp. Ta till exempel datalagringen. Den skulle bara få användas för att stoppa terrorister och grov organiserad brottslighet. Men istället kom den främst att användas för att jaga fildelare. Även Skatteverket märks bland de mest entusiastiska användarna. Övervakningslagar drabbas alltid av ändamålsglidning.
Historien lär oss att nästan vad som helst kan hända och just nu lever vi i turbulenta tider. Vem som betraktas som statens fiende behöver inte vara densamma idag som i morgon. Det är en definitionsfråga och ett politiskt beslut. Och vi har ingen aning om när vi får vår första seriöst auktoritära regering. Men det är troligt att det kommer att ske, förr eller senare. Vill vi att den skall ha rätt att ta del av medborgarnas privata kommunikationer?
Naturligtvis är den härskande politiska klassen nyfiken. (Att det till exempel heter Försvarets Radioanstalt döljer dels att det är en civil myndighet, dels att regeringskansliet och UD är storkunder.) Övervakning är en oemotståndlig godispåse för politiker och byråkrater. Så att de vet vad vänner och fiender har för sig. Information är makt.
Hur tänker man gå runt krypteringen?
Så nu går man fram på bred front. Five Eyes-samarbetet (underrättelsetjänsterna i USA, UK, Kanada, Australien & Nya Zeeland), EU:s ministerråd plus spridda länder som Japan och Indien gör något slags samordnad attack mot kryptering. Till och med formuleringarna i de dokument som läggs fram är i delar de samma.
Enkelt uttryckt handlar det om att den som driver en meddelande-app kan komma att tvingas hjälpa till att av-kryptera användares meddelanden genom att tillhandahålla en nyckel när myndigheterna gör en man-in-the-middle-attack.
Om detta är tekniskt möjligt tänker man inte ta någon hänsyn till. Och man struntar uppenbarligen i att bakdörrar och säkerhetsbrister även kan utnyttjas av till exempel kriminella, terrorister och främmande makt.
Ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) säger:
»Contrary to what governments would have us believe, we have to choose between interception and security. Those who want to sacrifice secure encryption in order to enable eavesdropping will destroy the protection of private secrets, business secrets and state secrets, and open the door to mass-spying by foreign intelligence services as well as hacker attacks. There is no such thing as a ‘partial backdoor’ to online communications. The security of all our communications must be given priority. This has been the clear position of the European Parliament since 2017.«
Det verkar dock som om ministerrådet i nuläget inte tänker ge sig på P2P-kryptering av vanlig e-post. I den mån det alls är möjligt.
Vad händer nu?
Österrikiska Radio FM4 har en utmärkt sammanfattning, här i en förvånansvärt bra Google-översättning från tyska:
»According to the document – any final objections are requested – this resolution of the Council of Ministers is not only almost completely formulated. It has apparently already been voted on in the Council. On November 19, it is to be adopted in the Council Working Group on Cooperation in the National Security Sector (COSI); on November 25, it is planned to submit it to the Council of Permanent Representatives of the EU Member States (COREPER). There the council decision already has the status of an I-item, so it can pass without further discussion.
The decision will then be celebrated in a virtual meeting of the Council of Interior and Justice Ministers planned for the beginning of December. What will follow is clear, namely an order from the Council of Ministers to the EU Commission to draw up a draft regulation, which will then go through the usual procedure by Parliament and the Council.
In view of the apparent unanimity, however, it would be possible in the Council of Ministers to implement the planned regulation in its core even without the involvement of Parliament. That has already happened in connection with surveillance. The famous decision in the Council’s Fisheries Committee of 1995 on the monitorability of the then new GSM networks was carried through as an A-Item (decided matter), of which the EU Parliament only became aware after it came into force in 1996.«
Tack och lov är Europaparlamentet denna gång medvetet om vad som är på väg att ske. Men samtidigt finns det skäl att tro att ministerrådets linje har stöd i parlamentets större partigrupper.
Detta är ett generalangrepp på vår rätt till säker krypterad personlig kommunikation, till privat korrespondens. Vill vi försvara denna rätt – då är det hög tid att ta striden, här och nu.
Länkar:
• Sweclockers: EU kan kräva krypteringsnycklar till meddelandeappar »
• Radio FM4: Auf den Terroranschlag folgt EU-Verschlüsselungsverbot »
• EU:s ministerråd: Draft Council Resolution on Encryption – Security through encryption and security despite encryption (PDF) »
• MEP Patrick Breyer, PP, DE »
• MEP Patrick Breyer frågar ut ministerrådets talesman (video) »
Video: En digital järnridå?
Nätcensur, uppladningsfilter, kamp mot kryptering, nytt förslag om datalagring (trots att EU-domstolen redan sagt nej)… Allt detta är aktuellt i EU just nu.
Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.
Tröga förhandlingar om automatiserad nätcensur i EU
Förhandlingarna om EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG) går trögt.
Positionerna mellan ministerrådet och Europaparlamentet är låsta. Bland annat handlar det om att ministerrådet vill att myndigheter i en medlemsstat skall kunna beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra länder, att nedtagning skall ske inom en timma, att inga undantag för till exempel journalistik eller forskning får göras – samt att uppladdningsfilter införs.
Vad gäller uppladdningsfilter innebär ministerrådets linje att de blir nödvändiga – utan att man för den sakens skull tar ordet i sin mun. Istället talar man om proaktiva åtgärder för att upptäcka och identifiera oönskat innehåll. Vilket med nödvändighet kommer att kräva uppladdningsfilter.
Men Europaparlamentet står inte enat. Till exempel har den stora borgerliga partigruppen, EPP, klagat hos andra partigrupper över det envetna motstånd mot uppladdningsfilter som speciellt drivs av den gröna gruppen.
Nästa vecka träffas först parlamentsgruppernas skuggrapportörer och på torsdag eller fredag blir det en ny trialog-förhandling mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen. Processen stressas på av Tyskland, som är ordförandeland i EU detta halvår – och som helst vill se frågan om TERREG klubbad innan årsskiftet.
Mitt i allt detta gäller det att ha kvar ögonen på bollen: Vad det handlar om – i ett större perspektiv – är automatiserad censur av åsikter på nätet.
Regerigen har just återuppväckt FRA-demonen – mycket kvar att lyfta fram i ljuset
Förslaget om att Försvarets Radioanstalt även skall få övervaka (innehållet i) svenska telekommunikationer kan komma att bita regering och riksdag i rumpan.
Först tvingade man (2008) igenom FRA-lagen med minsta möjliga majoritet. Nu skulle man få lyssna lagligt på främmande makt i kabel. Den insamlade informationen skulle vara strikt förbehållen FRA (samt militären, regeringskansliet och UD). Sedan började ändamålsglidningen. Snart skulle ett antal svenska myndigheter komma att få tillgång till denna signalspaning. Och nyligen kröntes ändamålsglidningen med förslaget om att FRA även skall få övervaka, skanna och analysera innehållet i svenska telekommunikationer inom riket.
2013 avslöjade Edward Snowden amerikanska NSA:s globala massövervakning. Då framkom även att Sverige (kodnamn: SARDINE) har en mycket aktiv roll som tredjehandspartner i det så kallade Five Eyes-samarbetet (USA, UK, Kanada, Australien och Nya Zeeland). Enligt uppgift mycket mer aktiv än andra tredjepartsländer som Frankrike, Tyskland, Indien och Japan.
Som belöning har svenska FRA fått tillgång till den amerikanska spiondatabasen XKeyscore. Att denna även innehåller information om svenskar och svenska förhållanden är uppenbart. Och fortfarande är det oklart om FRA:s tillgång till denna information över huvud taget är förenlig med svensk lag.
Det svenska underrättelsesamarbetet med USA går tillbaka till ett avtal från 1950-talet och bekräftades åter av dåvarande försvarsminister Mikael Odenberg under ministären Reinfeldt I.
Europaparlamentet har uppmanat Sverige att se över sitt samarbete med NSA – ur ett människorättsperspektiv. Sverige har å sin sida vägrat att delta i Europaparlamentets utfrågningar om NSA-skandalen. Sverige har även varit med och blockerat en bredare utredning av massövervakningen i EU. Och 2015 stoppade riksdagen med överväldigande majoritet en utredning av samarbetet mellan FRA och NSA.
Nyligen har det avslöjats hur dansk underrättelsetjänst överskridit sina befogenheter, farit med osanning och spelat under täcket vad gäller sitt samarbete med NSA. Likheterna med Sverige är många och slående.
Och nu vill alltså de svenska maktpartierna utöka FRA:s övervakning av innehåll i våra elektroniska kommunikationer – inom riket – trots att det är tämligen uppenbart att denna information även kan komma att delas med främmande makt.
Länkar:
• Danish military intelligence uses XKEYSCORE to tap cables in cooperation with the NSA »
• DR: Ny afsløring: FE masseindsamler oplysninger om danskere gennem avanceret spionsystem »
• Berelingske: Et pengeskab på Kastellet har i årtier gemt på et dybt fortroligt dokument. Nu er hemmeligheden brudt »
• Wikipedia: XKeyscore »
• Riksdagsdebatt om FRA mellan MP och V inför votering om att riva upp FRA-lagen och utreda samarbetet mellan FRA och NSA (video)»
• Europaparlamenet: on the US NSA surveillance programme, surveillance bodies in various Member States and their impact on EU citizens’ fundamental rights and on transatlantic cooperation in Justice and Home Affairs (2013/2188(INI) »
• FRA – en politisk thriller »
Vad kan vi förvänta oss av EU:s Digital Services Act?
Den 2 december är det tänkt att EU-kommissionen skall lägga fram sitt förslag till en övergripande Digital Services Act (DSA).
Man har haft en öppen konsultation, där vem som helst kunnat framföra åsikter. Vilket bland andra vi på 5 juli-stiftelsen gjort. Vår position är i korthet: Nej till förhandscensur och uppladdningsfilter. Försvara budbärarimmuniteten för icke-redaktionella plattformar och upprätthåll förbudet mot generell övervakning.
Vilket råkar vara centrala och känsliga frågor i processen, där det finns starka krafter som drar åt andra hållet.
Europaparlamentets utskott har nu också lagt fram sina rapporter, som snarast är att betrakta som åsikter och önskningar – eftersom det ännu inte finns något förslag från kommissionen att ta ställning till. Bland annat oroas man över användarnas rättssäkerhet när material plockas ner på nätet. Samtidigt finns det en viss oenighet om till exempel uppladdningsfilter.
Huvudrapporten (JURI) kommer sedan att gå till omröstning i plenum. Men det är som sagt bara en rapport, inte lagstiftning.
Just uppladdningsfilter är en intressant fråga. I grunden finns det inget sådant verktyg inom lagstiftningen. Istället är uppladdningsfilter en konsekvens av att EU:s nya upphovsrättsdirektiv gör nätplattformarna ansvariga för om deras användare laddar upp upphovsrättsskyddat material. Enda sättet för dem att skydda sig mot sådant är att använda automatiserade uppladdningsfilter. Computer says no.
I striden runt upphovsrättsdirektivet påstod dess förespråkare att det inte finns och aldrig kommer att finnas något sådant som uppladdningsfilter, att allt sådant är hjärnspöken. Men knappt hann bläcket på direktivet torka innan förslaget till förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG) dök upp. Kring det pågår förhandlingar just nu. Ministerrådets linje är att de där fiffiga uppladdningsfiltren från upphovsrättsdirektivet, sådana skall vi ha i TERREG. Därpå var inrikeskommissionär Ylva Johansson ute och krävde uppladdningsfilter för att bekämpa brott.
De uppladdningsfilter som nyss beskrevs som fantasifoster och skräckpropaganda rullas alltså nu ut på bred front – främst av samma människor som nyss förnekade dess existens.
Man kan nog räkna med att just uppladdningsfilter blir en av de centrala konfliktytorna när kommissionen lägger fram sitt förslag.
I dokumenten och uppsnacket inför DSA talades mycket om att införa gemensamma EU-regler för vad som får uttryckas online – istället för att ha spretig lagstiftning som skiljer sig åt mellan medlemsstaterna.
Den diskussionen har nu helt tystnat. Vilket inte behöver betyda att man övergivit tanken. Snarare är det nog så att EU-kommissionen inte vill väcka den björn som sover. Man vet att det kommer att bli debatt och protester. Därför vill man ge kritikerna så lite tid som möjligt för att formera sitt motstånd.
Samtidigt kan man inte utesluta att medlemsstaterna vill behålla makten över sådana regler – och därför sätter sig på tvären.
Vi får se vad EU-kommissionen lägger fram den 2 december. Allt man med säkerhet kan säga är att det kommer att handla om mycket mer än bara det ovanstående. Och då blir det skarpt läge.