• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Digital Services Act

EU:s nya Digital Services Act (DSA) kommer att innehålla regler för plattformar online och sociala media. Den innehåller en del bra saker, som rätten till information och möjlighet att överklaga om en användare får ett inlägg censurerat eller vid avstängning. Andra saker är mer tveksamma, som till exempel Trusted Flaggers, som blir ett slags statligt godkända ordningsmän på nätet med direktlina till sociala medias abuse-avdelningar.

EU 2020: Nu står kampen om det fria ordet på internet

3 januari 2020 av Henrik Alexandersson

Med sin Digital Services Act tänker EU bland annat reglera yttrandefriheten på internet. Det kan bli lite hur som helst. Men det är nu – när diskussionen är ung och positionerna ännu inte är låsta – som vi kan påverka hur resultatet blir.

Det fria ordet på internet har många fiender. Politikerna ogillar att vanligt folk stör och lägger sig i. Media kämpar för att behålla makten över agendan. Och allehanda samhällsdebattörer ogillar när andra ifrågasätter och granskar deras teser.

I Tyskland finns redan en speciell intrnetlag (NetzDG) som kritiseras för att hota såväl tryckfriheten som yttrandefriheten. I Frankrike har man givit staten rätt att i vissa situationer bestämma vad som skall anses vara sant respektive falskt – och därmed tillåtet eller förbjudet – att uttrycka på internet. Och i så gott som alla EU:s medlemsstater hörs krav på inskränkningar i vad som får skrivas och sägas i sociala media.

Det är allt detta som EU nu vill samla i ett regelverk som kommer att gälla i alla EU:s medlemsstater: The Digital Services Act.

Hat och hot på nätet kan visserligen vara problem. Men i den fysiska världen, utanför nätet finns redan regler som rör olaga hot, förtal, hets mot folkgrupp med mera. Oavsett vad man tycker om just dessa regler är det viktigt att lagar och regler – som sådana – är desamma utanför som på internet. Vad som är tillåtet respektive förbjudet att uttrycka kan och får inte vara beroende av i vilket medium informationen framförs.

Problemet är att när EU sätter upp regler, då blir resultatet ofta »worst practice«. Det vill säga att de som vill förbjuda, de som vill försvara sina privilegier, de som vill kontrollera och styra är mer högljudda än de som försvarar människors – och informationens – frihet.

Så var det till exempel när det gäller EU:s nya upphovsrättsdirektiv – där Big Media och Big Entertainment lyckades driva igenom såväl den absurda »länkskatten« som regler som kommer att kräva att allt som laddas upp på nätplattformar måste förhandsgranskas, analyseras och i förekommande fall censureras av automatiska filter.

Den gången kom den breda debatten igång alldeles för sent. Det är ett misstag som inte får upprepas.

Det är nu – medan alla kort fortfarande ligger på bordet och innan de politiska grupperna låst sig fast vid olika förslag och uppgörelser – som nätsamfundet måste visa att det vill, kan och kommer att försvara det fria ordet på internet.

/ HAX

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Nätkultur, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Digital Services Act

Frankrikes lag mot näthat möter motstånd

5 december 2019 av Henrik Alexandersson

Frankrike väntar inte på EU:s nya Digital Services Act, utan går före med egen lagstiftning mot näthat. Vilket väcker kritik. EDRi rapporterar:

»France’s draft legislation on hate speech (also called the “Avia law”) received a lot of criticism. The draft law was approved in July 2019 by the French National Assembly and will be examined by the Senate in December. It would oblige platforms to remove flagged hateful content within 24 hours or face fines. The Czech Republic first sent a detailed Opinion on the draft law. This was followed by the European Commission officially asking France to postpone the adoption of the law, mentioning in its letter a risk of violation of articles 3, 14 and 15 of the EU E-Commerce Directive.

EDRi, with the support of its members ARTICLE 19 and Access Now, submitted formal comments to the Commission to warn against the major pitfalls that the draft Avia law entails. The Commission joins EDRi in calling on France to halt the adoption of the legislative proposal. Leaving social media companies just 24 hours to do a reasoned assessment of a flagged piece of content officially appoints them as arbiters of legality and “the truth”, with heightened chilling effects on freedom of expression online. The fines companies face for non-compliance with the 24-hour deadline are disproportionate for platforms with limited resources such as not-for-profit community initiatives like Wikipedia.

Furthermore, the strict time cap will de facto lead to the use of filtering technology, resulting in over-removal of content.«

Hela vitsen med EU:s Digital Services Act – som kan komma att bli förfärlig i sig – är att man skall ha ett enhetligt regelverk vad gäller bland annat näthat. Helt enkelt eftersom internet inte tar hänsyn till nationsgränser.

Men som vanligt är fransmännen ivriga och vill springa före, vilket är en smula märkligt eftersom de samtidigt intar en överstatlig position i EU.

Möjligen hinner de nu testköra sina ofta märkliga och överdrivna idéer själva – innan de försöker tvinga på dem på alla på EU-nivå. Vilket möjligen är en bra sak, även om det är tråkigt för franska folket som nu får agera försökskaniner.

EDRi:
• France’s law on hate speech gets a thumbs down »
• Content regulation – what’s the (online) harm? »

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Länktips, Nätkultur, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Avia, Frankrike

Ett rationellt förhållningssätt till hat och hot på nätet

8 november 2019 av Henrik Alexandersson

EU arbetar som bekant med sin nya Digital Services Act – som bland annat kommer att sätta upp regler som rör hot och hat på nätet.

Låt oss hoppas att EU-kommissionen lyssnar till David Kaye –som är »UN Special Rapporteur on the promotion and protection of the right to freedom of opinion and expression«.

I sin senaste rapport ger han uttryck för en oro för att nätföretag och stater kan komma att inskränka grundläggande fri- och rättigheter i sin iver att hantera verkliga och upplevda kränkningar på nätet. EDRi förklarar…

»Firstly under the legality criteria, Kaye uses human rights law to show that any regulation of hate speech online (as offline) must be genuinely unlawful, not just offensive or harmful. It must be regulated in a way that does not give “excessive discretion” to governments or private actors, and gives independent routes of appeal to impacted individuals. Conversely, the current situation gives de facto regulatory power to internet companies by allowing (and even pressuring) them to act as the arbiters of what does and does not constitute free speech. Coupled with error-prone automated filters and short takedown periods incentivising over-removal of content, this is a free speech crisis in motion.«

Länk » Hate speech online: Lessons for protecting free expression »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Länktips, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet

Tyskland stiftar pre-crime-lag mot hat och hot på nätet, EU väntas följa efter

1 november 2019 av Henrik Alexandersson

Tyskland är på väg att skärpa sina redan hårda lagar mot hot och hat på nätet. Politico rapporterar…

In proposals published Wednesday, Angela Merkel’s government announced new measures to force social media platforms to proactively report illegal content such as death threats or incitement of hatred on their platforms to law enforcement. That follows complaints that it takes too long to follow up on harmful content because police must wait until people file official charges.

Berlin will also create a new federal police unit to handle the submissions, and companies will be required to hand over the IP address, or online identifier, of those publishing hateful material.

Frågan är hur detta skall gå till rent praktiskt. Under den gällande NetzDG-lagen skall anmält olagligt material plockas ner inom 1-7 dygn. Men om plattformarna måste agera proaktivt – då kräver detta rimligen automatisk granskning av allt som laddas upp. Och problemen med automatisk, algoritmdriven filtrering är redan väl kända.

Den nya tyska lagstiftningen kan för övrigt komma att bli vägledande för hela EU:

Within the European Commission, officials are considering similar efforts as part of the so-called Digital Services Act that is expected to overhaul the level of responsibilities that digital players must hold for what is circulated online. That comes as Brussels is pushing for greater efforts to clamp down on terrorist content, as well as greater efforts by social media companies to stop the spread of misinformation online.

Politico: Germany lays down marker for online hate speech laws »

 

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Digital Services Act

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 13
  • Sida 14
  • Sida 15

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU diskuterar reglering av Youtubers (och podcasters)28 maj 2025
  • Schweiz: Massiv kritik mot utökad datalagring27 maj 2025
  • Rörigt när EU inför åldersgräns för sociala media26 maj 2025
  • EU: 649 miljoner euro mot hat och desinformation22 maj 2025
  • EU-UK i nytt samarbete om biometrisk data20 maj 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS