• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Censur

I denna kategori publicerar vi nyheter som rör inskränkningar av yttrandefriheten såväl online som i den fysiska världen. Vi ägnar speciell uppmärksamhet åt förslag om förhandscensur på nätet. Principen bör vara att den som publicerar något olagligt på nätet också bör vara ansvarig för det - och att detta ansvar kan utkrävas först när publicering har skett.

En svensk tiger: När svenska staten beslagtar en bok som granskar Sveriges mörka förhållande till Nazityskland

15 juni 2020 av Henrik Alexandersson

Ingen kan väl ha missat att Aron Flams bok »Det här är en svensk tiger« blivit anmäld för upphovsrättsbrott. Men frågan har ytterligare ett lager – då bokens innehåll utmanar den officiella svenska historieskrivningen från andra världskriget.

Själva upphovsrättsfrågan är intressant i sig. Att den svenska tigern från andra världskriget i detta fall är satir torde vara uppenbart för alla – då tigern både heilar och har en armbindel med en svastika. Tyvärr finns inget formellt undantag från upphovsrätten för satir, parodi eller »fair use« i svensk lagstiftning – även om lagens förarbeten argumenterar för ett sådant undantag. Inte heller EU:s nya upphovsrättsdirektiv föreskriver något sådant undantag.

Möjligen kan man hoppas att detta fall leder till att frågan uppmärksammas och att ett nationellt undantag skrivs in i svensk lag, när det nya upphovsrättsdirektivet skall införlivas i vår lagstiftning. Läs mer om upphovsrättsfrågan hos Piratpartiet.

Men det finns en aspekt till, som inte fått den uppmärksamhet den förtjänar:

Aron Flams bok är en kritisk granskning av Sveriges förhållande till Nazityskland under andra världskriget. Det finns skäl att tro att denna – föga smickrande – bild inte faller Beredskapsmuseet (som äger upphovsrätten till tigern) i smaken. Därför måste man ställa sig frågan om huruvida upphovsrättstvisten i detta fall inte bara handlar om bilden av tigern – utan även används för att tysta en oönskad granskning.

I vart fall är detta den praktiska konsekvensen – då den senaste upplagan av boken nu beslagtagits av åklagare. Besvärande information om Sveriges förhållande till Hitlers Tyskland har därmed hindrats från spridning – av svenska staten.

/ HAX

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Kultur, Propaganda, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: Aron Flam, Beredskapsmuseet, En svensk tiger, Nazityskland

Den fria informationens fiender kommer i många skepnader

12 juni 2020 av Henrik Alexandersson

En av orsakerna till att jag bor i Berlin är stadens historia. Man går runt ett hörn, och plötsligt får man en nyttig örfil som påminner om nazismens eller kommunismens förbrytelser mot mänskligheten.

När jag går ner till affären passerar jag en plakett bland gatstenarna som påminner om att i detta hus bodde en namngiven människa som fördes bort och dödades i något av förintelselägren. Tar jag en promenad längs kanalen bakom riksdagsbyggnaden ser jag minnesmärken för de människor som dog eller mördades när de på denna plats försökte simma från förtrycket i öst till friheten.

Detta är viktiga påminnelser om att saker och ting kan gå över styr, att allt – bortom vad vi kan föreställa oss – faktiskt kan ske och om vad som i sammanhanget är viktigt. Vilket stärker mig i min uppfattning om människans naturliga rättigheter (liv, säkerhet och egendom). Det ger mig energi för att fortsätta slåss för våra grundläggande fri- och rättigheter. Och det gör mig uppmärksam på att hotet mot vår frihet och fred kan komma i vilken skepnad som helst.

Därför blir jag bekymrad över den cancel culture som nu vill utrota allt som människor kan associera med något upprörande, ondskefullt eller stötande. Den gör oss historielösa, den gör oss naiva och den minskar förståelsen för att vår frihet och demokrati (trots dess brister) alltid måste försvaras.

Vill vi förstå vår värld och vårt samhälle – då behöver vi mer information, inte mindre – och fler referenspunkter, inte färre. Då behöver vi påminnas även om sådant som kan vara problematiskt, fel eller ondskefullt. Hur skall vi – och kommande generationer – annars kunna lära oss något?

När bannlysningen sedan drabbar verk som »Borta med vinden«, »Fawlty towers« och »Little Britain« blir det rent löjligt. Att minska mängden tillgänglig information, tolkningar, vinklingar, speglingar, berättelser och humoristiska betraktelser av sakernas tillstånd gör oss dummare och mer enkelspåriga – vilket i sin tur gör oss sämre skickade att möta dagens och morgondagens hot mot fred och frihet.

Det är dessutom att idiotförklara folket, vilket i sig är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv.

En fråga man måste ställa sig är om censur, inskränkningar i yttrandefriheten och begränsningar av tillgången till information inte på sätt och vis är lika allvarlig om det är resultatet av en hastigt uppblossad moralpanik – som när sådant organiseras av stat och politik. Konsekvenserna blir i vart fall, till viss del desamma. Människors referenspunkter och därmed förståelse för den verklighet vi har att leva i begränsas. Vilket i slutändan gör folket lättare att dupera eller lura in på nya vägar till förtryck och elände.

I sammanhanget kan det vara värt att påminna om George Orwells ord »Den som kontrollerar det förflutna kontrollerar framtiden. Den som kontrollerar nutiden, kontrollerar det förflutna.«

I detta perspektiv måste det vara direkt kontraproduktivt att revidera historien och kulturen så att allt som kan påminna om och varna oss för begångna misstag städas bort. Vår historia är inte alltid vacker – vilket vi har att leva med. Det förändras inte av att man städar bort sådant som kan påminna oss om detta faktum. Tvärt om gör det oss sämre rustade att försvara det öppna och fria samhället.

Den fria informationen är redan under angrepp från staten, EU och nätjättarna. Är det något vi inte behöver på topp av detta, då är det historierevisionism.

/ HAX

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Propaganda, Spaning, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: cancel culture

Terror-relaterat innehåll online minskar – krav på censur och uppladdningsfilter kvarstår

11 juni 2020 av Henrik Alexandersson

Ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) kommer med intressant information om den kritiserade EU-förordningen mot terror-relaterat innehåll online – TERREG – i en färsk bloggpost:

»The amount of terrorist content online is decreasing but EU governments are still calling for upload filters, reveal internal documents released by the EU Commission this week.«

Detta är viktigt. Trots att mängden terror-relaterad information online minskar – så vill EU:s medlemsstater i ministerrådet fortfarande ha såväl nedplockning av flaggat material inom en timma som uppladdningsfilter.

I sammanhanget bör påpekat att medlemsstaterna i början av den här processen (2018) själva var skeptiska till hela idén om en förordning mot terrorr-relaterat innehåll online, TERREG.

Det är också värt att notera att ministerrådet inte vill se några undantag för till exempel journalistik, forskning och organisationer som utreder krigs- och folkrättsbrott.

Förhandlingar pågår mellan Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommssionen.

Läs mer:
• Patrick Breyer »
• TERREG: Ännu ett akut hot mot ett fritt och öppet internet »
• Video: Säg nej till EU:s nya uppladdningsfilter »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, EU, Länktips, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Patrick Breyer, TERREG

Kultur- och demokratiministern vill inskränka yttrandefriheten – men vill inte berätta hur

10 juni 2020 av Henrik Alexandersson

MP-ministrarna Åsa Lindhagen (jämställdhet) och Amanda Lind (kultur och demokrati) skriver i Expressen:

»Detta är inte tider att vara naiv. Vi har sett förut vad som kan hända när gränser förskjuts för vad som går att säga. Sett hur samhällen förändrats i grunden. För att människor inte sa stopp, för att stegen längs det sluttande planet föreföll så små och obetydliga.

Det är hög tid att säga stopp.«

Det man syftar på är rasism – och att rasism normaliseras är inget som någon önskar. I vart fall väldigt få.

Debattartikeln väcker samtidigt massor av frågor, som den lämnar obesvarade.

Hur vill ministrarna sätta upp gränser för vad som »går« att säga? Var går i så fall gränsen, utöver vad som redan idag regleras i lag? Vem skall bestämma var denna gräns går? Utifrån vilka principer?

Det är samtidigt oroväckande att ministrarna inte med en stavelse tycks reflektera över det faktum att just inskränkningar i yttrandefriheten traditionellt sett har varit auktoritära, totalitära och odemokratiska regimers verktyg.

Ser man till historiens största tragedier – då är det snarare regimer än folket som piskat upp hat mot olika grupper i samhället. Vilket lett till förtryck, förföljelse och miljontals döda.

Det sluttande plan som nämns i citatet ovan kan lika gärna beskriva hur politiken – inte minst på EU-nivå – ständigt urholkar de medborgerliga fri- och rättigheterna i namn av än det ena, än det andra.

Man kan lätt få intrycket att det är kritik mot regeringens och Miljöpartiets politik som stör artikelförfattarna.

Därmed inte annat sagt än att rasism kan vara problematisk och att den är intellektuellt grund.

Ingen människa kan rå för vad hon föds till – och den enda måttstock individer kan mätas efter är deras handlingar. Vilket är en position som bäst försvaras i en fri och öppen debatt. Men om man bannlyser oönskade yttranden – då omöjliggör man även debatten och dess motargument.

Ministrarnas utspel är oroväckande och problematiskt. Miljöpartisterna måste svara på frågorna ovan. Exakt vilken slags yttranden är det de vill stoppa? Vem skall bestämma detta? Och hur är det tänkt att gå till?

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Sociala media, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: Miljöpartiet, regeringen

Vem skall bestämma vad du får tycka på internet?

9 juni 2020 av Henrik Alexandersson

Att man inte får publicera vad som helst på internet är kanske inte så konstigt. Samma lagar bör gälla online som i den fysiska världen. Även om man sedan kan diskutera dessa lagar som sådana.

Men det finns en gråzon. Det handlar om publicering av sådant som inte nödvändigtvis är olagligt i sig – men som av olika skäl är oönskat.

I vissa fall är det rätt okomplicerat, som att annonsörer i de sociala plattformarna inte vill synas i kontroversiella sammanhang. Detta är förvisso olyckligt – men ändå något slags giltigt skäl för att plattformarna förbjuder till exempel våld och sex i sina användarvillkor.

Lite mer komplicerat blir det när annonsörer inte vill synas i närheten av vissa åsikter. Men ingen kan tvinga annonsörer att synas i sammanhang som de inte vill bli sammankopplade med – även om det ofta är onödigt fåniga och överdrivet ängsliga överväganden. Och de sociala plattformarna är beroende av annonsinkomsterna för sin existens.

Problemet här blir att åsikter som inte är mainstream kan komma att deplattformeras, även om det som skrivs och sägs är fullt lagligt.

Ett relaterat problem är när de sociala nätverken bannlyser vissa typer av innehåll (direkt eller i sina användarvillkor) på grund av politiska påtryckningar. Detta är uppenbart problematiskt.

Om politiken vill förbjuda vissa typer av yttranden – då skall detta ske genom lagar som stiftats i god demokratisk ordning, inom konstitutionella begränsningar och vars tillämpning skall vara föremål för en oberoende rättslig prövning.

Att privata företag får sätta sina egna regler för sin egen verksamhet är en sak. Men politiker som vill inskränka det fria ordet måste gå den demokratiska vägen – och inte direkt eller indirekt utöva påtryckningar mot plattformarna. Ett problem i sammanhanget är att det är svårt att veta vilka sådana kontakter som förekommer. Men exempel på när sociala media kallas upp till samtal med de politiska makthavarna saknas inte.

Nästa steg är lagstiftning mot visst innehåll (till exempel EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online) eller mot sådant som döljs bakom det luddiga begreppet »hat och hot på nätet«.

Till att börja med är det problematiskt om sådan lagstiftning skapar olika regler för internet mot till exempel vad som får skrivas i en tidning eller sägas på ett offentligt möte.

Dessutom kräver bedömningen med nödvändighet ett mått av subjektivitet. Detta kan till och med sluta i att objektivt sett korrekta uttalanden kan komma att censureras – om någon känner sig kränkt, hotad eller förolämpad av dem.

I vissa EU-länder finns redan sådan lagstiftning. Tyskland har den hårt kritiserade NetzDG-lagen, som enligt kritikerna används för att skydda politiken från kritik. I Frankrike har vi den så kallade Avia-lagen som bland annat stadgar att hat och hot på nätet skall tas ner inom 24 timmar, eller i vissa fall inom en timma(!). Vilket för övrigt är regler som kan komma att speglas i EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG) – om ministerrådet får som det vill.

I nästa steg vill EU harmonisera all sådan lagstiftning till ett gemensamt EU-regelverk, inom ramen för den Digital Services Act (DSA) som just nu håller på att utarbetas.

Vi vet av erfarenhet att gemensam EU-lagstiftning ofta anpassas till de länder som vill ha de strängaste reglerna, helt enkelt eftersom de är mest högljudda och påstridiga.

Vi är alltså på väg in i en situation där den politiska makten kan komma att skydda sig mot kritik online – och det fria ordet på nätet kan komma att begränsas – i ett regelverk som beslutas högt över huvudet på folket. Det är oroväckande och problematiskt.

Lägg till detta att EU:s upphovsrättsdirektiv etablerade principen om uppladdningsfilter. Och med förordningen om terror-relaterat innehåll online utökas denna princip från att gälla upphovsrättsskyddat material till vissa åsikter.

Allt utan någon nämnvärd föregående offentlig debatt.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, EU, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, Spaning, Storebror, Upphovsrätt, Yttrandefrihet Taggad som: Avia-lagen, Digital Services Act, EUCD, NetzDG, TERREG

Italien vill blockera Project Gutenberg

3 juni 2020 av Henrik Alexandersson

Ur nyhetsflödet:

Back in 2013, we made clear our concerns with the Italian communications watchdog AGCOM setting up new administrative copyright enforcement powers that would allow them to simply up and declare sites to be infringing, at which point ISPs would be ordered to block websites. Soon after that Italy’s public prosecutor seemed to decided that part of his job was also to order websites blocked based solely on the public prosecutor’s say so.

In the latest such order from the Public Prosecutor’s office declaring a list of sites to be infringing, apparently Italy has decided that the famous and wonderful Project Gutenberg website, which is a repository of public domain books, must be blocked.

Länk: Italian Public Prosecutor Says Project Gutenberg’s Collection Of Public Domain Books Must Be Blocked For Copyright Infringement »

Arkiverad under: Censur, Europa, Fildelning, Kultur, Länktips, Nätkultur, Upphovsrätt Taggad som: Italien, Project Gutenberg

Upphovsrätten är trasig

3 juni 2020 av Henrik Alexandersson

Lästips:

»Klassisk musik blir nedskjuten av botar trots att upphovspersonerna har varit döda i hundratals år. Det är en ojämn kamp. Det tar bara sekunder att godtyckligt plocka bort innehåll från nätet, medan tar dagar eller veckor att hävda sin rätt, skriver Ny Tekniks reporter Simon Campanello.« (…)

»I detta filtererans internet blir upphovspersonen själv måltavla för upphovsrättslagstiftningen. Den som fritt vill sprida sina verk kan sekundsnabbt stoppas av en godtyckligt kalibrerad ai-modell, och måste sedan ägna sin dyrbara tid åt att överklaga.

Det är så här det ser ut när upphovsrättslagstiftningen sakta men säkert tar kål på kreativiteten på internet.«

Ny Teknik: Så kan upphovsrätten kväva dagens internet »

Arkiverad under: Censur, Citat, EU, Fildelning, Kultur, Länktips, Nätkultur, Upphovsrätt

TERREG: Säg nej till EU:s nya uppladdningsfilter

1 juni 2020 av Henrik Alexandersson

EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online kommer att leda till automatiska uppladdningsfilter och förhandscensur.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, EU, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: TERREG, uppladdningsfilter

Kärnan i Trumps bråk med Twitter

29 maj 2020 av Henrik Alexandersson

Samtidigt som regeringar runt om i världen försöker inskränka vad som får sägas på internets sociala plattformar – så går USA:s president Donald Trump åt andra hållet. Efter att fått varningsetiketter påklistrade på några av sina tweets har han nu utfärdat en executive order.

Kärnan i denna tycks vara att om sociala nätplattformar censurerar eller flaggar inlägg som tveksamma – men som är lagliga och som inte bryter mot de allmänna användarvillkoren – då kan de komma att betraktas som publicister och därmed mista sin budbärarimmunitet.

Den underliggande tanken är att budbärarimmuniteten bara gäller så länge de sociala plattformarna släpper fram användares inlägg okommenterade, det vill säga att man är en neutral budbärare. Då kan man inte hållas ansvarig för vad som skrivs.

Om de sociala nätverken däremot lägger in egna värderingar, till exempel genom att flagga eller kommentera användares inlägg – då utför man en redaktionell handling, som man själva är ansvariga för. Då kan plattformarna mista sin budbärarimmunitet och komma att hållas ansvariga för allt som skrivs och sägs där.

Oaktat sakfrågan – så kan Twitter nu ha öppnat en dörr som borde ha hållits stängd, för deras egen skull. Det saknas nämligen inte krafter och politiker som mer än gärna vill döda just principen om budbärarimmunitet.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Nätkultur, Sociala media, Storebror, USA, Yttrandefrihet Taggad som: Donald Trump, Twitter

Trump vs. Twitter

29 maj 2020 av Henrik Alexandersson

Detta är intressant. Kanske kan de sociala plattformarna få mindre bekymmer om de bara stoppar och reagerar på sådant som är direkt olagligt och släpper igenom allt som är lagligt. Det vill säga att man har samma regler som samhället i övrigt.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Nätkultur, Sociala media, Storebror, USA, Yttrandefrihet Taggad som: Donald Trump, Twitter

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 21
  • Sida 22
  • Sida 23
  • Sida 24
  • Sida 25
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 39
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Amerikansk domstol tvingar OpenAI att spara alla ChatGPT-loggar5 juni 2025
  • EU: Försvara demokratin med byråkrati4 juni 2025
  • EU vill lagra IP-adresser och metadata2 juni 2025
  • Polen: Inget nytt förslag om Chat Control 2 i ministerrådet30 maj 2025
  • EU diskuterar reglering av Youtubers (och podcasters)28 maj 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS